Enda behandling

Ärendet bordlades den 24 mars 2010. Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag är tacksam för att det här ärendet bordlades senaste veckan då jag var på resa. Jag har förstått att diskussionen då gick ut på att man är medveten om problemet. Bristen på VVS utbildning är inte någon ny problematik.

Det är mer än två år sedan som jag skrev den här hemställningsmotionen om behovet av en utökad VVS-utbildning. Det var samtidigt som vi i social- och miljöutskottet behandlade blankettlagen om energicertifiering och vi fick då kännedom om att det fanns en brist på utbildad personal inom VVS-sektorn. Dels har det att göra med att de som är i branschen börjar komma till åren, den tekniska utvecklingen på området har tagit stora kliv framåt, men också på grund av att Åland inte har utbildat VVS-montörer och tekniker på mycket länge. Att verka som VVS-montör idag är mycket mer komplicerat och kräver mer kunskap än vad det gjorde för kanske 15-20 år sedan.

I kulturutskottets behandling har man kommit fram till samma slutsats som jag och de ledamöter som talade under remissen för två år sedan. Det finns ett stort behov av VVS-utbildning i landskapet. Men vad är resultatet av detta konstaterande? Status quo. Jag menar att man inte tar frågan på tillräckligt stort allvar. Man har inte kommit fram till några nya kreativa förslag som skulle underlätta eller avhjälpa bristen på nya unga kunniga inom VVS. Man skjuter problemet på en obestämd framtid. Kulturutskottet hänvisar till reformerna inom gymnasieutbildningen och att man genom läroavtal kan få VVS-utbildning.

Jag menar inte att man absolut borde ha godkänt min motion och mitt klämförslag. För mig handlar denna fråga inte om prestige utan snarare om att tillförsäkra att vi har tillräckligt med kunnigt yrkesfolk på så för samhället grundläggande områden som värme, vatten och sanitet. Det är viktigt att vi har en bra infrastruktur för att Åland ska kunna utvecklas. Jag anser att VVS-sektorn är en del av denna infrastruktur. Det inte är enbart företagens ansvar utan att vi har ett delat ansvar från samhällets sida att se till att verksamheten fungerar.

Hur borde man ha gjort då? Att inrätta en egen yrkeslinje vid yrkesskolan, som jag föreslog i min motion, är nog inte ett realistiskt förslag. Det skulle bli mycket dyrt och det finns knappast utrymmen i dagens skola för en ny VVS-linje. Det har dessutom visat sig att lärande i arbete genom läroavtal fungerar bra.

Men, det här är ett nytt förslag som jag kommer med; det kunde kanske fungera ännu bättre om t.ex. Ålands yrkesskola skulle vara ansvarig utbildningsinrättning och vara den som också står med stöd ute på arbetsplatserna.

Om VVS företagen får tillgång till en extern handledare, som kan vara den som har huvudansvaret för lärlingen ute på arbetsplatsen, då skulle det underlätta betydligt. Handledaren kanske kan ha flera lärlingar samtidigt och vara den personen som håller i den teoretiska utbildningen inom Ålands yrkesskola. Handledaren skulle anställas av yrkesskolan.

För att du ska kunna få gå på läroavtal idag så ska du själv söka upp en arbetsplats och en handledare som kan lära dig arbetet. Det är ett stort ansvar och kräver rätt mycket av arbetsplatsen och den som påtar sig rollen som handledare. Men om lärlingen redan har en handledare med sig när han kontaktar arbetsplatsen så kan detta underlätta för företaget att gå med på en läroavtalsplats.

Jag kommer inte att föreslå någon ny kläm. Jag hoppas att regeringen och utbildnings ministern tar till sig det här förslaget.

Att vänta och se tycker jag inte är någon bra strategi i dagsläget när vi också har en stor ungdomsarbetslöshet. Ett sådant här initiativ borde vara ett bidrag till att få ut flera unga i utbildning. Tack, herr talman.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det är trevligt att vi kan fortsätta att diskutera den här frågan nu när motionären också finns på plats.

Vi delar, som jag sade i mitt förra anförande, motionärens grundinställning till detta. Som man ytterligare kan konstatera, som inte framkom nu, är att vi såg att det skulle finnas ett större utrymme för läroavtalsplatser i nuvarande system. Den nuvarande lagen tillåter de här möjligheterna ganska långt. Man har valt att vara ganska restriktiv när man beviljar läroavtalsplatserna, vilket vi också skriver i vårt betänkande att man måste se till att fundera över den biten. Är detta någonting man kan underlätta så att man får flera platser den vägen?

Jag tycker också att förslag är väldigt intressant som ltl Aaltonen nu kommer med, att fundera över hur handledarbiten ska lösas på ett sätt som gör att det kan bli ännu mer attraktivt för företagen.

Vid föregående plenum förde vi en diskussion huruvida ersättningen som man får via lagstiftningen är tillräcklig? Lägger man till den här diskussionen så kanske det skulle göra det betydligt enklare. Om det är så att man får hjälp med handledare så är kostnaden för företaget inte lika stor som man annars räknar med. Det är ett mycket intressant förslag som jag absolut tycker att man borde fundera vidare på.

Till sist håller jag helt och hållet med ltl Aaltonen när hon säger att det inte är läge att vänta och se. Det är inte heller det som kulturutskottet säger i sitt betänkande. Det finns möjligheter att göra saker och ting när det gäller läroavtalsplatserna. Det hoppas vi nu också att landskapsregeringen kommer att jobba vidare med.

När vi står inför läget att få en ändrad gymnasieutbildning så förespråkar inte vi heller en specifik VVS-utbildning, men däremot att man ser till att man, inom existerande linjer och kanske med mera utvecklade linjer framåt, får kurser som är inriktade åt VVS hållet. Vi ser att VVS-branschen är väldigt bred. Det behövs inom allt ifrån fastighetsskötsel till ren service. Den här möjligheten borde finnas när man också går in i ett reformarbete. Men vi anser inte heller att det ska vara helt och hållet en egen linje, utan kurser.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller mycket med vad ltl Ehn säger. Vi diskuterade den här motionen i kulturutskottet med socialdemokraterna. Vi vill alla prioritera utbildningen, mycket med tanke på att vi vill ha utbildad ungdom men också med tanke på den arbetslöshet som finns ute i samhället. Det är viktigt att vi fångar in ungdomarna så att de utbildar sig för att sedan komma in i arbetslivet när högkonjunkturen närmar sig. Jag tycker också att det är bra att det här diskuteras. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kommer att vidta de behövliga åtgärder som behöver göras inom det här området. Det är ett område som är vitt och brett och som är viktigt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var, precis som ltl Karlsson sade, ganska långa diskussioner i utskottet om hur man kunde utveckla läroavtalsutbildningen som en attraktiv form för dem som nu befinner sig i arbetslöshet. Vi konstaterade att det ändå är en relativt billig form av utbildning som vi har till förfogande. Det är dessutom en utbildningsform som ger samhället, den person som utbildas i läroavtal och också ett företag en väldigt stor nytta. På det sättet tryckte vi också att man borde titta på hur man använder sig av nuvarande lagstiftning eftersom vi såg att det fanns betydligt bättre utrymmen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.