Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 1

    Remiss, fortsatt behandling. 1

    1   Landskapsregeringens framställning med förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 samt FM 70-84 och 86-97/2008-2009)/Fu/

    Tredje behandling efter bordläggning. 96

    2   Stora utskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 9/2007-2008)

    Första behandling. 96

    3   Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

    Enda behandling. 96

    4   Lagtingsledamoten Harry Janssons hemställningskläm med anledning av landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

    Enda behandling. 96

    5   Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om utredande av ny fraktlinje från Åland (EF 15/2008-2009)

    Remiss efter bordläggning. 96

    6   Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

    Remiss. 96

    7   Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

    Remiss. 96

    8   Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

    Remiss. 97

    9   Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

    Remiss. 97

    10  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)

    Remiss. 97

    11  Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)/Nu/

    Plenum slutar. 97

     

     

    Plenum börjar

    Plenum börjar. Upprop. 29 ledamöter närvarande.

     

    Remiss, fortsatt behandling

    1      Landskapsregeringens framställning med förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 samt FM 70-84 och 86-97/2008-2009)/Fu/

     

    Diskussionen avbröts vid plenum den 17 april 2009. Diskussionen fortsätter.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! När finansutskottet behandlade budgeten i december för år 2009, tyckte vi redan att Åland befann sig i en svår ekonomisk situation, sedan dess har läget ytterligare förvärrats. Jag har stor respekt för att situationen är svår och att det politiska arbetet med prioriteringar är tufft att göra. Hittills har arbetet med 2009 års budget förändrats genom att man har osthyvlat bort 3,5 miljon, slopat bostadslånen för 4 miljoner och tagit in närmare 3 miljoner från pensionsfonden.

    Förslagen på hur man ska gå vidare är ganska få. Jag har räknat under helgen, och kommit fram till att man avser att spara ytterligare 18 miljoner under 2010. Jag hoppas att regeringen korrigerar mig om jag har missförstått. Hur ska det egentligen gå till? De åtgärder som beskrivs här i texten att ska göras under 2010, ger lagtinget mycket lite vägkost kring vad man egentligen planerar att göra för strukturella förändringar.

    Hur ska man handskas med den här situationen vi befinner oss i?

    En mycket nyttig mental övning kunde vara att göra en nollbasbudgetering. Skapa allt från noll. Om vi skulle bygga upp den offentliga sektorn på nytt, med en ny inkomstbild som utgångspunkt, hur skulle den då se ut? Då kunde man ringa in det viktigaste och högst prioriterade. Ta sikte på en ny tid 2012-2013 då den offentliga servicen ska produceras till lägre kostnader. Är det då en till en hållbar ekonomisk utveckling?

    Det här hade jag hoppats att regeringen skulle ha jobbat med under vinterpausen. Istället förefaller det som om man i regeringen har gett enheterna order om att spara 2 % och sedan suttit och väntat medan enheterna jobbat med det. Man brukar undra vad de gör på banken efter tre, men jag undrar vad har landskapsregeringen egentligen gjort här i januari, februari när man inte jobbade med de här frågorna? Sedan satte man fart i mars, med en försenad tilläggsbudget som resultat. Inte heller några lagframställningar fick vi under den här perioden.

    Det är ju uppenbart att man har ägnat mycket lite tid att tänka igenom och tillsammans diskutera sig fram till strukturförändringar. Nog blir det oklart på vilket sätt man avser spara de 18 miljonerna från 2009 till 2010.

    Utbildningsavdelningen t.ex., där ska budgeten ner med ca 1,4 miljoner. Jag har satt lite prislappar på dess ludda skrivningar som finns. Det finns inga möjligheter att komma ner till en konsumtionsutgift som sparar 1,4 miljoner med de åtgärder som man nämner här. Hur går det här ihop? Jag vet inte riktigt vad vi ska göra i finansutskottet. Det verkar som det finns ett hästjobb att göra för att komma vidare.

    Ledamot Gun Carlson var i fredags inne på att osthyvel är den metod som man kanske trots allt måste jobba med. Jag upplever att det är kanske det mest uppriktiga som har sagts, att det är osthyveln som kommer att gälla. Några andra strukturella förändringar har man inte klart för sig hur man ska göra. Det gör mig lite uppgiven, osthyveln går jämnt och slätt över alltihop, den gör att ingen verksamhet kan bedrivas riktigt bra.

    Jag hade förväntat mig lite nya grepp, Det som nämns är som sådant som vi har diskuterat om och om ingen, allmänna avdraget, bostadslånen. Lite nya grepp skulle ha varit fräscht och intressant.

    I den fråga vi hittills fått klarast besked gäller MISE som ska läggas ner. Hur alternativen ser ut har man ännu inte fått veta.

    Mycket förvånad blir man också att läsa om personal som själva får läsa i budgeten att de ska ”minskas”, men får omöjligen svar på sina frågor om vad som menas med det. De här diskussionerna man har haft, inte är de förankrade bland personalen. 

    Jag hade förväntat mig annat av det nya ledarskapet som ju skulle återupprätta tjänstemännen, lyssna och respektera de anställda.

    Lantrådet vädjar till samling i en svår tid. Det är riktigt, att nu krävs gemensamma ansträngningar. Men vem är det som ska samlas, och kring vaddå?

    Här i lagtinget har oppositionen klargjort att vi är beredda att ta vårt ansvar, men då måste vi få vara med i processen. Regeringen kan knappast få uppbackning om man kommer hit med konstiga, inte alls underbyggda förslag och tycker att vi ska vara eniga.

    Även de anställda kan säkert vara med på solidariska handlingar om man har ett gemensamt mål. Göra vissa uppoffringar för att vänner och arbetskamrater ska få behålla jobbet. Men det kräver samförståndslösningar som försiggås av diskussioner och förhandlingar, inte att de berörda ropar efter svaren, men ingen svarar. Samling är omöjlig utan förankring, samling också omöjlig utan rättvisa.

    Varför ska t.ex. löntagarna, de offentligt anställda gå med på frysta löner om man samtidigt ser andra passera förbi i en gräddfil, med avtalslön.

    Inte heller är det ett gott förhandlingsläge om man vet och tillåter att de egna landskapsägda bolagen tar i bruk nya bonussystem som kan ge cheferna upp till 15 ooo-20 000 euro extra per år. Varför ska inte de avstå sina rättigheter om personalen ska göra det i solidaritetens namn. Varför är det bara löntagarna som ska betala i den här samlingen? Varför inte också jordbrukarna? De ska fortsätta att få sina stöd och bidrag på samma nivåer som tidigare.

    Ska vi få till stånd ett samhällskontrakt mellan olika grupper i samhället och mellan partier, mellan det offentliga och näringslivet så måste det vara rättvist.  Det måste inkludera alla, så att alla känner att de är med och tar ansvar och bidrar.

    Kanske det är dags att åka ner till Bryssel om notifiera om stödsystemen som gäller fram till 2013.

    Arbetslöshet ser vi inte mycket av än, vi ska hoppas att det förblir så. Inom byggbranschen är det redan klart. Om man läser ÅSUB:s rapport så är det sämre tider än på mycket länge. Det står i tilläggsbudgeten att det är uppenbart att en lågkonjunktur står för dörren. Här finns 80 000 euro för sysselsättningsfrämjande utbildning. Vad menar man att det ska användas till? Det är viktigt att landskapsregeringen gör precis det som finansutskottet skrev i sitt betänkande i december. Att man riktar de här kompetenshöjande insatserna till olika yrkesgrupper för att höja konkurrenskraften när tiderna blir bättre.

    Ta en diskussion nu med byggbranschen, vad behöver de? Det finns hela tiden ett konkret att behov av fortbildning. Det kommer nya material, nya metoder, nya regler och lagstiftning. Byggarbetarna kunde utnyttja den här lågkonjunkturen till att höja sin yrkeskompetens. 

    Bästa talman! Det finns mycket att säga, men jag är tre minuter över tiden. Jag får väl återkomma.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Gunell ställer önskemål om att alla ska vara med i lågkonjunkturen på samma sätt. Dessvärre kommer det nog att bli på det sättet. Jag tror att lågkonjunkturen tyvärr kommer att få ett fotfäste i vårt samhälle. Det kommer att drabba det privata näringslivet. Människor kommer att bli varslade, permitterade och förmodligen också uppsagda innan det här är klart. Jag ser det som det sämsta av alltihop i den här lågkonjunkturen. Det finns ingen risk att inte alla kommer att vara med. Det är ett hästjobb att ta fram en budget, speciellt en tilläggsbudget som inte liknar någon annan i självstyrelsens historia, åtminstone under nuvarande ekonomiska system. Det är inte lätt att göra strukturella förändringar. Ltl Gunell har själv suttit med i landskapsregeringen och inte förmått det. Det finns en realism i de ramar vi begär stöd för. 

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Skulle det inte ha varit bättre om landskapsregeringen redan i det här skedet hade gjort en stor del av jobbet, så att man kanske kunde ge de riktlinjerna redan nu. Lagtinget kunde ha behandlat dem och landskapsregeringen kunde gå igång med de nödvändiga förändringar som måste göras redan under 2009. Nu skjuts allt upp till 2010. Vi vet hur det är med olika anställningsförhållanden, de anställda har rättigheter åtminstone ett halvår, kanske längre. Vi är snart inne på 2011. När ska effekterna av de här åtgärderna komma? Jag kan inte se att vi får se dem ens under den här mandatperioden.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Då kommer ltl Gunell att gå med ögonen stängda i så fall. Åtgärderna kommer att synas och märkas i samhället. Vi går in för att till den del det behövs lagstiftningsförändringar så sätter vi igång det arbete under våren. Vi kommer att vidta strukturella förändringar som beskrivs exakt i detalj i ordinarie budgeten för 2010. Det arbetet sätts igång denna vecka. Det kommer att kompletteras med det som lagtinget besluter om här i maj månad, förmodligen. Det kommer att märkas. Det kommer att vara många huvudrubriker på tidningarnas sidor, många första sidor där människor berörs och påverkas, tyvärr. Det här är en trist och beklaglig situation. Vi har axlat ansvaret för att genomföra det, som man inte har lyckats med tidigare.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ja, det är ju ingen drömsituation att sträva till något sådant. Jag tycker inte alla gånger att de är de bästa åtgärderna heller att skjuta ut krisen på det sättet i samhället. Där måste man ha kloka överväganden. Jag var med om det, 2005, när det gäller 10 anställda, 14 tjänster på museibyrån. När fanns de kostnaderna som resultat i budgeten? Jag tror det var 2007. Sätts det här igång 2010 så går det åtminstone till 2012 innan man ser några konkreta resultat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ltl Gunell är missnöjd med det mesta, det är för sent, det är för lite, det är också för mycket, det är inte tydligt nog o.s.v. Det är klart att missnöje är en drivkraft men borde väl också från Socialdemokraternas sida ta nästa steg och utgå från att det här är en tilläggsbudget där man begär mandat för att göra saker som lagtinget ska godkänna eller inte godkänna. Jag är mycket förvånad över att vi har haft en lång debatt. Vi har en mycket allvarlig ekonomisk kris och Socialdemokraterna presenterar inga andra alternativ än att klumpsumman ska bort och ersättas med någonting okänt.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag är väldigt oroad över att man skjuter problemen framför sig i stället för att ta itu med dem. Det är mitt mest allvarliga bekymmer. Det lagting som tillträder i slutet av 2011, vad ska de ta över? Det bekymrar mig.

    Ltl Olof Erland, replik

    Vi här i lagtinget har en uppgift att ange riktlinjerna för politiken. Landskapsregeringen har lagt fram ett förslag och det är det vi ska ta ställning till. Omfattar vi förslaget eller finns det alternativ? Jag är återigen mycket förvånad över varför Socialdemokraterna inte presenterar en alternativ ekonomisk politik? Här finns ett dokument, som är mycket väl genomarbetat och inte kommer för sent jämfört med andra tilläggsbudgetar. Det är ett gediget dokument. Missnöje finns det hur mycket som helst att jäsa ur. Men alternativen är det som jag efterlyser från Socialdemokraternas sida.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ja bästa ltl Erland, det vore bra om vi skulle få veta vad det är vi ska omfatta eller förhålla oss till. Det är så oklart i de skrivningar som kommer från regeringen, vilka förändringar man avser vidta. Tror Olof Erland att de skrivningar som finns här sparar 18 miljoner? Det tror inte jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Av naturliga orsaker känner jag överhuvudtaget inte igen mig i ltl Gunells beskrivning. Vårvintern 2008, om man följde de ekonomiska nyheterna så trodde man aldrig att vi skulle gå ner i en lågkonjunktur igen, ev. en liten "dip". Budgeten för 2008, som Socialdemokraterna var med och lade hade ett isolerat underskott på 10 miljoner och innehöll 50 nya tjänster, så vi började på minus. Jag hittar heller ingenting om den här kreativiteten som Socialdemokraterna frågar efter. I 2009 års tillläggsbudget finns det förslag på momenten, allmänna motiveringarna är riktlinjerna. Vi lyssnar, vi har idel öra, lagtinget får gärna komma med förslag.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror inte vi ska skylla på vare sig den ena eller den andra i den här situationen. Det är ärligast att säga att alla har varit lika goda med att bidra till att välfärden har vuxit. Det är ju därför vi går med i politiken, för att vi vill förändra och få till förbättringar. Inte hörde jag heller under de här åren, när Liberalerna satt i opposition, att det kom några stora inbesparingsförslag. Det var precis tvärtom. Det tycker jag vi inte ska stå och ropa efter varandra. Det ansvaret får vi alla ta som har varit med i regeringar.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Jag delar den uppfattningen till fullo, absolut. Vi kan också konstatera att det är ett lite annat läge nu, precis det som ltl Gunell påtalar. Vi befinner oss i en djup lågkonjunktur, de offentliga finanserna på Åland är i kris. Som sagt var, vi har idel öra, vi lyssnar ödmjukt på de förslagen som ev. kan komma från lagtinget.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    För min del tror jag att den situation vi befinner oss i, inte bara klaras av med en metod med osthyveln. Nu behöver vi kanske få en extern hjälp utifrån när det gäller att titta på våra strukturer. Vi blir väldigt hemmablinda inför hur vi har det. Vi kanske också måste ifrågasätta, om alla stöd och bidrag som vi har idag som går till jordbruk, skogsbruk och andra industrier, är nödvändiga i dagsläget. Eller finns det saker även där som man kan förändra. Den här regeringen säger att det är löntagarna som ska betala. Det finns många moment i budgeten som man inte har öppnat. På det sättet ger man inte heller oppositionen möjlighet att beröra det. Vi kan bara förhålla oss till de moment som regeringen har valt att öppna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det här anförandet kunde man ha skrivit på förhand. Klagopartiet har hållit sitt anförande. Klassikern är att det ska sparas mera, men det får inte märkas på personalen. Hur det ska gå till när 60 % av våra utgifter är löner skulle vara intressant att höra. Vad vi har gjort i januari och februari är att vi har arbetat tillsammans med ledningsgruppen och de ansvariga på avdelningar. Jag tycker det är en skymf mot vår personal att komma med ett anförande på det här sättet. Förankringsarbete har gjorts via ledningsgrupp och byråchefer. I vissa fall går det bättre fram och i andra fall går det sämre fram. Det är alla, som har jobbat med förändringar, medvetna om. Jag tycker också att ltl Gunell kastar sten i glashus. Vi har ett ganska stort arbete på museibyrån att klara oss efter dessa 10 personalminskningar som har gjorts. Vilka strukturella förändringar gjordes innan 10 tjänster drogs in på museibyrån?

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vilka strukturella förändringar som gjordes över huvudtaget i landskapsregeringen 2005, det kan inte jag ta ansvar för. Det är en helt horribel fråga. Jag tycker det är viktigt att alla de förändringar som görs tas med i processen. Hur kommer det sig annars att tjänstemän måste gå ut i pressen och fråga. Vad menar ni med det här? Är det jag som ska gå? Vad är det som ska minskas? Är det inte rimligt att inkludera dem i diskussionen och säga att nu är det den här verksamheten vi diskuterar. Nu är det detta som ska förändras.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Lagtinget Camilla Gunell fråntar sig sitt ansvar från den tid hon var landskapsregeringsledamot. Visst var det ju så att det var under ltl Gunells tid som tjänsterna vid museibyrån drogs in. Om man har ett ansvar för det arbete man gör, så gör man också en förändring före, så att verksamheten efteråt fungerar på ett bra sätt. Om jag minns rätt så tycker jag det fanns en hel del artiklar kring museibyrån också i tidningarna även om man har gjort ett förändringsarbete. Det är helt uppenbart att Socialdemokraterna gör sitt allra bästa nu för att inte hjälpa till i den här processen.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vi hjälper gärna till, men vi vill vara med också diskutera i ett tidigt skede och inte bara förhålla oss till saker och ting som är fruktansvärt otydliga. Vicelantrådet Britt Lundberg ställer mig många frågor, men jag ställde också henne många frågor som jag inte får svar på. Men de här skrivningarna ska man svara 1,4 miljoner på konsumtionsutgifterna för utbildning. Det finns inga åtgärder att förhålla sig till. Med de här skrivningarna är det snarare så att man bygger på med ytterligare utbildningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! När man tittar på finansmotioner från Socialdemokraterna så visar de på flera höjningar. Det ska vara pengar tillbaka för utbildning i Norge, bostadslånen tillbaka, man ska inte röra pensionsfonden o.s.v. Det visar på svårigheter med att ändra i verksamheterna, det visar Socialdemokraterna själva på. Ltl Gunell sade att kanske det är bra med osthyvelmetod men kanske man inte ska använda en sådan benämning utan det är bättra att vi skulle lära oss begreppet generella inbesparingar. Fundera över vad är samhället ansvar för välfärden, var går gränsen? Finns det någonting att göra där? Jag tror att det skulle vara det allra bästa man skulle kunna göra. Möjligen sänka servicenivåerna, minska guldkanterna som vi har o.s.v. Jag håller med om att det ska vara ett rättvisetänkande, rätt igenom. Det var det jag också försökte säga.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ja, det är svårt att göra strukturella förändringar. Vet vi vad vi menar med det begreppet? Det kanske vore bra om regeringen kunde klargöra och definiera vad man menar med det. Under min tid i landskapsregeringen jobbade jag för en absolut tydlig struktur förändring, nämligen den om gymnasieskolan. Den var man inte beredd att genomföra. Jag tror fortfarande att den modellen skulle ha sparat mest pengar på sikt och absolut varit den mest effektiva. Då backade man i sista minuten. Det är svårt att göra strukturella förändringar men man måste stå upp när det blåser, det är så.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Talman! Jag uppmanar ltl Gunell och alla andra medlemmar i finansutskottet att fundera över hur stort ska samhällets ansvar vara för allt möjligt här på Åland. Då menar jag faktiskt att man borde se över det hela och inte bara fastna i små detaljer som det blir lätt. Det är en allmän uppmaning, försök se också på hur omvärlden har löst sådana frågor.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Finansutskottet kommer nog att ha mycket att göra. Det behöver man vara på det klara med. Det var lite det jag föreslog också, som man kanske gör inom andra sektorer, man utgår från en nollbasbudgetering som om ingenting fanns. Man byggde upp det från början. Man diskuterade om det finns saker man kunde göra annorlunda. För 18 miljoner är mycket pengar! Det behövs nog mycket eftertanke innan man kommer fram till hur man kan minska med sådana proportioner. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! I det här anförandet kan man konstatera att Socialdemokraterna ägnar sig åt sin klassiska metod att nedvärdera och misstänkliggöra landskapsregeringen. Hur kan ltl Gunell veta vad landskapsregeringens ledamöter har gjort under vinteruppehållet? Svaret är förstås att det viktiga för Socialdemokraterna och Gunell är att svärta ner landskapsregeringen och bli en frågeautomat. Jag kan nog försäkra om att landskapsregeringsledamöterna verkligen har arbetat med ekonomin och tilläggsbudgeten. Det har vi nog haft insikt ifrån regeringspartiernas sida. Däremot så saknas de konkreta åtgärdsförslagen när det gäller strukturförändringar från Socialdemokraternas sida.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det är så, ltl Sjölund, att jag hade förväntat mig mera. Det kanske är så att vi måste sänka nivån på våra förväntningar. Jag hade trott att man åtminstone skulle komma med någon sorts lagpaket under det här uppehållet. Att vi skulle komma till ett arbete i mars som skulle innehålla några väsentliga bitar att hugga tag i. Jag hade också förväntat mig en tilläggsbudget med mera substans och mera tydliga riktlinjer för framtiden. Jag upplever att man skriver lite det ena och det andra där man inte, som jag ser det, räknat på vad det betyder i pengar. Att vi skulle få ihop till 18 miljoner till 2010, det kräver lite mera jobb.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Ltl Gunell hade recept på att man skulle gå till en nollbasbudget d.v.s. att man skulle starta från ingenting. Hur ska man kunna göra det, när den offentliga servicen bygger på lagstiftning? Att ända lagstiftningen genomgripande i hela samhället för att ändra budgeten, det tar lång tid. Det kräver mycket arbete. Det är ingenting som görs på några månader. Det finns inte en chans att göra det på några månader. För att ta en jämförelse här; när Socialdemokraterna kom i landskapsregeringen senast, lade man fram ca 20 lagförslag under sitt första år. Den här landskapsregeringen har lagt fram över 30. Det beklagliga i sammanhanget är att Socialdemokraterna genom den här apparitionen ställer sig på sidan om det ekonomiska samarbetet.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    En sådan här nollbasbudgetering tror jag skulle vara en nyttig mental övning att genomgå. Nu är vi ett läge där vi måste få ett genombrott i tankesättet om hur vi ska strukturera våra verksamheter. Det är stora ekonomiska förändringar som vi ser framför oss. Jag tycker att ingen av oss ska ta lätt på den situationen. Jag tycker inte att någon gör det heller. Det kräver att man ägnar otroligt mycket eftertanke. Det kunde vara klokt att ta in lite konsult hjälp utifrån när det gäller att syna våra egna strukturer. Det är inte enkelt att se vad man kunde göra effektivare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Jag har en kommentar till ltl Gunells anförande när det gäller personalförändringar. Det finns klara regler för hur man går tillväga i sådana här situationer när man måste förändra inom personalen. En sak har jag reagerat på, många sätter likhetstecken mellan indragning av tjänster och avskedande av personal. Det betyder inte samma sak. Därför vill jag påpeka att det finns alternativ till omplacering i första hand som man tar till när det gäller personalen, om det så att det är en indragning av en tjänst där det sitter en tjänsteman.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det känner jag till. Får jag fråga ltl Dahl: Tycker du det är rätt väg att gå att arbetsgivaren skriver i sin budget att går ni inte med på frysta löner under avtalsrörelsen 2010 då kommer ytterligare verksamheter att ryka? Är det en bra metod för att skapa ett gott diskussionsklimat med de viktiga grupper som det handlar om?

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Det beror väl lite på hur man läser det här. Det finns samma tankar inom kommunala områden. Man måste diskutera alla möjligheter i ett sådant här läge när det gäller löner. Man kanske inte i första hand kan säga att det blir totalt nolläge men bara inflationsjustering är nästan ett nolläge.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror visst att man kan bli överens om återhållsam kostnadsutveckling bland de anställda. Jag tror visst det finns vilja till solidariska uppoffringar om målet är klart. Varför ska jag gå med på det här? Varför ska just vi göra det? Då tycker jag det är bra om det inte vid sidan om finns sådana som får fräsa förbi med avtalslön eller som kan åtnjuta bonussystem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Till skillnad från alla andra partier i lagtinget, framförallt i oppositionen, så saknas det ett alternativ till lösning. Under allmänna motiveringarna har inte Socialdemokraterna klarat av att formulera någonting. Det är som min kollega vicelantrådet Lundberg sade, det är bara en stor klagolåt. Till den uppenbarliga fel informationen eller har ltl Gunell inte läst på sid.20, det sista stycket under Näringsavdelningen, som beskriver åtgärder vid arbetslöshet och andra arbetsmarknadsmässiga problem. Det står klart och tydligt att vi har en ganska god resurs i AMS. Det finns en verksamhetsplan som innehåller allt detta som efterlyses och mera därtill. Jag ska dela ute den under eftermiddagen om någon vill läsa. Det är nödvändigt att påpeka att vi ska väl ändå inte sätta igång att utbilda personal som är sysselsatta för tillfället.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det som landskapsregeringsledamot Mattson hänvisar till är projekt, arbetsmarknadskurser och sysselsättningsfrämjande utbildning. Jag skulle vilja att det är kompetenshöjande, yrkesskicklighet kurser som tar sikte på det. Det är det jag vill säga, efter att ha varit i diskussion med representanter för byggbranschen, det här behöver de. Det är dags att diskutera vad behöver ni, vad kan vi komma emot med? Kostnaderna kanske vi kan dela oss emellan.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det är precis det jag säger. Allt detta om mer därtill finns. Kontakt med byggnadsbranschen tror jag att jag besitter på en nivå som räcker till i den här frågan. Jag har själv tillbringat 30 år av mitt liv i byggbranschen. Jag känner mycket väl till behovet av kompetenshöjning. De studierna brukar man gå frivilligt medan man är sysselsatt för att man får lite högre lön under tiden. Det är också en möjlig väg under arbetslöshet, framförallt. Det har varit anvisat och berättat. Jag rekommenderar en offentlig handling, verksamhetsplan för AMS. Där står det klart och tydligt beskrivet alla de åtgärder som är tänkta att vidtas.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag hoppas att Jan-Erik Mattsson har kapacitet att förstå vad människorna behöver inom byggbranschen, det tror jag också. Det är inte tydligt och klart vad här avses. Jag ville ge med min vägkost, efter diskussioner som jag har haft. Det här är viktigt, det behöver inte betyda att människor är i arbetslöshet. Det kan vara en frivillig period när man i stället för att arbeta utbildar sig. Det gör att man är konkurrenskraftig när situationen förändras på nytt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Truman sade när han skulle förklara situationen under depressionen på 30-talet att resektion är när grannen förlorar sitt jobb. Depression, det är när jag förlorar mitt. Ronald Reagan lade till en mening i samband med valrörelsen 1980. då sade han "Recovery is when Carter looses his job". Analogt på Åland kan man säga att vi få en återhämtning när vi byter lantråd. Det kanske är att gå händelserna i förväg och för långt men jag hoppas att vi inte behöver gå så långt att vi måste byta lantråd för att få en återhämtning i vår ekonomi.

    Lantrådet manar till enighet. Det här är en väldigt viktig signal att man manar till enighet. Det kan jag ställa upp på. Men till vad? Vad är det vi ska enas runt? Skrivningar som liknar "har för avsikt att", "ämnar att", "utreder om". Är det sådana skrivningar vi ska enas om och runt. Det vill inte jag enas om. Tydlighet är det som behövs i den här situationen, konkreta förslag. Jag får lätt den uppfattningen att det är vi i oppositionen som ska lösa problemet för regeringen, därför att man inte kan vara tydlig själva. Det vi borde ha sett i den här budgeten är att man valt ut vissa områden för 2009 så har man för att citera lantrådet "jobba stenhårt på det". Jag ska själv komma med några förslag som jag tycker att finansutskottet ska titta på. Man väljer ut några områden och försöker lösa de under 2009 för att sedan återkomma i ordinarie budget 2010 med en fortsättning på strukturella förändringar. Man behöver också osthyvla men jag tror inte den metoden är tillräcklig. Det är också ett sätt att visa på att det finns marginaler, det finns det, det har vi sett i alla budgeter. Man ska också se det här som att man faktiskt nu har en möjlighet att göra de här omstruktureringarna som vi många gånger talar om. Man kan vara fiffig nog om man tillåts vara det. Nu får vi en ny färja till Föglölinjen, varför har man inte diskuterat att man skulle privatisera den? Färjan ska besättas, det ska en besättning till färjan. I det skedet så skulle man kunna tänka nytt. Det finns företag på Åland som bra på att göra upphandlingar, det borde man ta till hjälp. Vi vet att inom vår egen förvaltning är vi urusla på att göra sådana upphandlingar. Det är ett konkret förslag.

    Näringsavdelningen, har många här i salen sagt att är en överstor avdelning med fokus på en väldigt liten sektor. Om man tittar på jordbruksbyrån och fiskeribyrån så har jag den uppfattningen att det sitter flera tjänstemän och sysslar med fiskeri än vad det finns fiskare som livnär sig på det till 100 %.

    Man har pratat om företagsamhetens år. På vilket sätt har vi idag konkreta åtgärder för att vi verkligen har ett företagsamhetens år? Hur ser det ut för kvinnliga företagare? Vilka konkreta åtgärder har man gjort? Vi har inte fått svar under den tidigare debatten, som inleddes i fredags, det fanns inga konkreta åtgärder. Där lägger man nu krut för att få upp förutsättningarna för ett kvinnligt företagande, för att vi ska kunna föra över från offentlig sektor till privat sektor. Har man inte förutsättningar för att kunna starta tjänsteföretag, vem tror ni att då gör det?

    Idag är Näringsavdelningen uppbyggd på att man ska producera skruvar och muttrar och omhulda jordbruksföretag. Det här är ett konkret exempel på hur man borde strukturera om.

    Det finns säkert ledig kapacitet också på det personella planet om man strukturerar om det här, som skulle kunna sättas på t.ex. socialvårdsbyrån, som jag uppfattar i stället är underbemannad. Att få upp stimulansåtgärder för dem som har lägsta inkomsterna idag, barnfamiljernas situation och pensionärer med låg inkomst. Idag har vi antagligen inte resurser att sätta på det arbetet för att vi ska se ett resultat. Därför lyser det här ärende med sin frånvaro. Skulle vi få mera resurser på socialvårdbyrån så skulle det betyda att de här olika grupperna skulle få möjlighet till att också köpa och handla på ett annat sätt. Vi ska inte bara dra ner överallt, vi måste också göra det möjligt för människor att kunna konsumera. 

    Några anmärkningsvärda reflektioner som jag har gjort i den här budgeten och som jag tycker att är en viktig jämställdhetsfråga. Vi ser på KK husets totala budget, där den överstiger det som vi i salen sade i ett initialt skede. Den har fått en mer budget på 2,5 miljoner euro. Lösdriftsladugårdens blir ca 100 000 euro mer än vad vi har budgeterat initialt. Vem är det som ansvar för de här olika investeringarna och att de har tillåtits bli mycket högre än man sade initialt? Vi har ett annat exempel på där man utmätte ansvar. På Näringsavdelningen och chefen där, Linnea Johansson fick en prick för att en underlydande tjänsteman hade överskridit sin budget. I de här olika fallen så diskuterar man inte det. Jag antar att det är en man som ansvarar för de här olika momenten. Är det en sådan förvaltning vi har, då är det också ett område där man behöver ta tag i frågorna.

    Det här var mina exempel på hur man borde ha gått till väga, det saknar jag i den här budgeten. Jag manar verkligen landskapsregeringen till att vara mer konkret i fortsättningen. Annars kommer det här aldrig att lyckas, förrän vi kanske som Ronald Reagan sade förrän vi har bytt lantråd, tack.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Några ord om kvinnligt företagande. Det är ett arbete som rullar på. Ett av de största önskemålen från de kvinnliga företagarna var att de skulle få någon form av mentor. Man hade ett mycket välbesökt seminarium här i mars. Det är ett projekt som fortsätter. Jag delar den uppfattningen att Näringsavdelningen till vissa delar behöver moderniseras. Den håller inte riktigt när det gäller kunskapsföretag, serviceföretag och framförallt också miljöföretag. Det är strukturer som landskapsregeringen ska titta på så att vi ska få en modern näringsstruktur också på Näringsavdelningen.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ledamot Sjögren säger att ärendet rullar på. Jag skulle helst vilja få besked om att det har rullat färdigt, att man har stannat upp och kommit till konkreta åtgärder. Man har satt fokus på att hålla sig seminarier, det är väl bra. Seminarier i all ära men det måste komma mera konkret utifrån det här arbetet. Om man som kvinna i ett tjänsteföretag kommer upp till avdelningen, ber om att få förutsättningarna för att få starta ett företag, på vilket sätt har det ändrat från t.ex. i fjol eller i höstas? Jag antar att det inte har ändrat på något sätt alls, jag hoppas att jag har fel.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Det här kan förstås näringsansvariga svara bättre på än vad jag kan. Kvinnligt företagande intresserar mig väldigt mycket. Det gjordes en ÅSUB undersökning som ett resultat av en finansmotion av undertecknad. Jag vet att näringsansvarig har jobbat med Finnvera lån som också vänder sig direkt till kvinnliga företagare. Jag vet att det här arbetet fortgår. Näringsansvariga själv kan svara mer konkret på de frågeställningar som vtm Lindholm har.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Finnvera lån är inget nytt. Det fanns redan på 1990-talet, när jag själv höll på med ett tjänsteföretag. Det var ingen särskilt stor hjälp. Jag tycker det borde intressera lrl Sjögren eftersom det är många tjänsteföretag inom omsorgen som står i beråd att ifrån den offentliga sektorn istället söka sig till privat sektor för att kunna möta den stora mängd service som någon måste producera i framtiden. Det här borde intressera alla inom landskapsregeringen. Vi kan konstatera att för närvarande finns det inget nytt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det finns oerhört mycket strukturella förändringar inbyggda i att vi går in för att spara 80 miljoner euro under den här förväntade lågkonjunkturen fram till 2012. 80 miljoner euro är oerhört mycket mindre offentlig serviceproduktion. Vår målsättning är att överföra offentlig serviceproduktion till privat serviceproduktion. Det beskrivs bl.a. under Näringsavdelningen där vi säger att vi tydligare ska fokusera, frånsett det traditionella med sjöfart och primärproduktion, på andra former med miljöteknik och service där kvinnor ofta är företagare.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag tycker man gör det väldigt lätt för sig ifrån landskapsregeringens sida när man säger att den här budgeten innehåller väldigt mycket. Det är väldigt svårt att läsa det. Jag försöker läsa på raderna och mellan raderna, men jag kan inte liksom få ut det. Dessutom säger man att man ska föra över det från offentliga sektorn till privata sektorn. Det har finansansvariga Perämaa sagt många gånger. Men förutsättningarna för att starta sådana företag, var kan vi läsa det i den här budgeten? Var konkret och specifikt finns det? Det måste ju vara A och O ifall man ska fasa ut det från den egna verksamheten.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag nämnde i mitt anförande här i fredags några exempel bl.a. att vi avser att sälja fastigheten ITiden. Vi tänker frångå det att det offentliga ska syssla med att hyra ut kontorsfastigheter till att privata ska sköta det. Det finns frågor inom utbildningssektorn, speciellt sjöfartsutbildningen där vi funderar på att ta in privata aktörer, sakkunniga i utbildningsdelen vad gäller den kommande simulatorn och sjösäkehetscentret o.s.v. Det finns andra exempel, Motorfordonsbyrån har vi nämnt att först ska bolagiseras och sedan säljas ut. Vi tar stora steg vill jag hävda. Inbesparing på 80 miljoner euro på fyra år innebär just det här. Mera privat serviceproduktion och mindre offentlig serviceproduktion. Jag tycker vi tar väldigt tydliga steg. 

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det här har vi hört, jag vet inte hur många gånger. Det är väldigt lite konkret. Det är liksom, det här har vi tänkt, det här har vi skrivit, men när ska det ske och på vilket sätt? Vem annan ska sköta det? Var finns förutsättningarna för dem? Det tycker jag man inte talar om. Man skjuter det här framför sig och man skjuter över det till någon annan. Men vem annan ska sköta det, och på vilket sätt och med vilka förutsättningar? Det är väldigt mycket snack, men tyvärr så är det inte så hemskt mycket verkstad i det här pratet. Det är mest tomma ord.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vtm Lindholm har fått svar till en del, av mina kollegor i regeringen. När det gäller speciellt kvinnligt företag, som har satts under lupp efter ÅSUB:s rapporten, det är av god vilja och mycket förståelse som vi vill sätta det här under lupp. Vi har en målsättning med vad vi vill åstadkomma. Det finns under företagsamhetens år, speciella åtgärder, en specialrådgivare, Ester Miiros, som kan fungera som en mentor inom teknologicentrum. Företagsamhetens år är en föregångare för landskapsregeringen. Vi har en egen hemsida, där man kan studera alla aktiviteter som finns och är planerade. Det går att föra in nya aktiviteter där. Jag beklagar att under de aktiviteter som har varit så har det utlovats ifrån särskilt vissa i oppositionen att man ska närvara. Deras närvaro har inte kunnat noteras.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det bra att lrl Mattsson deltar i den här debatten. Jag har verkligen saknat det. Jag skulle ha velat ha det mer konkretiserat, vi fick inte det nu heller. På vilket sätt har de här förutsättningarna, för mig som kvinna som ska starta ett företag inom omsorgen, förändrats fr.o.m. hösten?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! De principdokument, som beviljar stöd och grund för företagsbildning, har inte förändrats i den riktningen ännu, det arbetet pågår. Frågan är om man kan ha skillnader i finansieringsstöd som skiljer sig mellan könen? Det är en fråga som kan vara värd att diskutera. Däremot är det viktigt att diskutera grunderna för finansieringsstödet. Att styra över att det ska bli mera kvinnligt företagandet så är nog rådgivning och mentorer grunden för det. Man måste också efterlysa företagsidéer. Vid de här företagsseminarierna har man haft gott om möjligheter att få input i nya företagsidéer. Det är där jag tyvärr har saknat en del av dem i oppositionen som mycket tydligt har talat om att man ska delta i det här när det väl kommer upp. Det har man inte gjort.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Tack, talman! Den här närvaron på de här olika seminarierna, jag vet inte om det förändrar förutsättningarna för landskapsregeringen att komma med konkretiserade åtgärder. Ska vi vara behjälpliga även i det arbetet så borde vi kanske ha ett annat system än majoritet och opposition. Då borde vi kanske ha en samlingsregering om vi hela tiden ska komma med olika "inputtar". Vi fick veta att man heller inte bara kan sätta fokus på enbart kvinnligt företagande. Det tycker jag är ett konstigt resonemang ifrån landskapsregeringens sida. Har man velat starta verkstäder, jordbruk eller något annat företag så har det funnits andra förutsättningar än om man som man eller kvinna tänker starta ett företag inom t.ex. äldreomsorg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack herr talman! Vtm Lindholm förslår driftprivatisering. Tidigare erfarenheter av driftprivatisering är inte så goda. Det är bättre att gå till en total entreprenad. I framställningen här nämns bolagisering, det tycker jag också är ett alternativ.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag tror att ltl Sundblom hörde vad han ville höra. Driftprivatisering pratade inte jag om utan jag pratade om privatisering. Det är lite skillnad på det. Det finns olika modeller som man kan bygga upp. Jag säger inte vilket som är rätt eller fel. Den driftsprivatisering vi har sett tidigare, det har nog inte berott på att bolaget inte fungerade, det var nog upphandlingen, tyvärr. Vi ska inte ta det dåliga exemplet, att vi varken kan bolagisera, privatisera eller driftsprivatisera i framtiden.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack herr talman! Jag tolkade inlägget som ett stöd för Frisinnad Samverkans motioner och därför sade jag så. Okej, totalentreprenad, jag ber om ursäkt att jag missförstod lite.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Då har vi rett ut det. Det hade varit väldigt intressant att höra hur man ställer sig till privatisering ifrån ltl Sundbloms sida och från Liberalernas sida. Man har ju varit ganska starkt emot det tidigare.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag tycker att i vtm Lindholm anförande sades det väldigt mycket lika som i mitt anförande, nämligen att om lagtinget ska kunna ta ställning till de förslaget som regeringen lägger fram, då måste vi förstå vad det står där. Nu är det för otydligt för att vi ska kunna omfatta eller inte omfatta de skrivningarna. Vad det verkar så förstår inte de anställda heller riktigt vad det här betyder. Det verkar finnas sådana i regeringspartierna som inte förstår. Kanske regeringens goda avsikter som döljer sig bakom de här skrivningarna, kunde kommuniceras ut lite tydligare? Då hade både vtm Lindholm och jag och bättre möjlighet att förhålla oss till dem, om vi kan tycka att det är bra eller dåligt.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Vi förstår inte från oppositionens sida, tjänstemännen förstår inte. Jag upplever att de olika regeringspartierna har också lite olika syn när man ska bena ut vad man egentligen menar. Jag tycker det är ett misslyckande från landskapsregeringens och lantrådets sida när man försökt presentera det här. Intentionerna kanske är goda, men tyvärr har man inte lyckats med det. Man har inte lyckats med att konkretisera det och försöka få ut det här budskapet. Det är konkret man absolut måste vara nu. Det finns inte tid och rum för något "flum", man måste verkligen vara tydlig.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Herr talman! De två senaste anförandena skilde sig åt lite. Vtm Gun-Mari Lindholm hade vissa substantiella sakfrågor där det var konstruktiva, konkreta förslag som jag gärna skulle ta fasta på. Vicetalmannen tog upp de olika avdelningar, Trafikavdelningen, Näringsavdelningen och Social- och miljöavdelningen och behovet av att se över strukturerna på de olika avdelningarna. Det är det som landskapsregeringen säger i tilläggsbudgeten att vi kommer att titta på alla strukturer. Vi kommer att titta på de olika avdelningarnas strukturer inom avdelningen och mellan avdelningarna. När det gäller specifikt Trafikavdelningen var också vicetalmannen inne på privatisering och upphandlingskompetens. Redan i tilläggsbudgeten för 2009 kan man utläsa, väldigt konkret, hur landskapsregeringen avser att omorganisera avdelningen så att man också höjer sin kompetens när det handlar om upphandling.

    Landskapsregeringen har också anledning att titta på all upphandling. Vårt mål är också att vi inte ska ha överlappande verksamheter att olika avdelningar ska sköta ungefär samma sak. Vi behöver ha en allmän kompetens som handlar om upphandling. Det står konkret utskrivet i 2009 års budget under detaljmotiveringen.

    Likaså när det gäller Näringsavdelningen där är avsikten att gå vidare i 2010 års budget och konkret beskriva hur vi kommer att förslå att omstruktureringen ska ske. Vi har tagit ett steg längre, när det gäller Trafikavdelningen. När det gäller Näringsavdelningen så kommer det att beskrivas i 2010 års budget.

    Det är viktigt att komma ihåg, att det som lagtinget ska behandla, det är tilläggsbudgeten för 2009. I tilläggsbudgeten för 2009 måste man titta på detaljmotiveringarna för att se hur vi ändrar 2009 års budget. Vi kan inte vara konkreta när det handlar om 2010 års budget. Det måste vi ju skriva i 2010 års budget.

    Därför är det viktigt att komma ihåg att det vi begär är mandat från lagtinget. Det vi vill ha klart besked från lagtinget är våra föreslagna ramar för 2010.

    Landskapsregeringen har under behandlingen väldigt konkret också diskuterat hur vi ska kunna jobba för att nå upp till de ramarna. De är realistiskt ställda. Det är precis som ltl Gunell sade, det är mycket pengar, det är en stor summa som vi ska spara in. På tre år handlar det om 80 miljoner, det är mycket pengar. Det kommer att beröra många. Det kommer att beröra många verksamheter och därmed också människor som sitter i verksamheterna, det är ett faktum. Kom ihåg att det är i 2010 års budget som vi riktigt kan beskriva alla detaljer. Det som anges i allmänna motiveringarna i den här tilläggsbudgeten, det är den politiska riktningen. Därav är det inte väldigt detaljerat och konkret ännu.

    Sedan gjorde ltl Gunell en rejäl kullerbytta, skulle jag vilja påstå. Att först stå och säga att människor inte är berörda, att människor inte har varit med i processen, personalen har inte fått tycka, man har inte fått vara med. Samtidigt tycker ltl Gunell att allting skulle ha varit klart från landskapsregeringens sida. Vi skulle på tre månader ha allting klart också för 2010 års budget. Hur skulle vi ha kunnat processa det med förvaltningen på tre månader? Det är ju det som vi håller på med nu. Nu pågår processen om nästa och kommande års budgetar. Det som alla så vackert talar om strukturomvandlingar. Det har man talat om i alla dess år, strukturomvandlingar.

    Jag tycker att man igen ifrån Socialdemokraternas sida kommer och pratar om strukturomvandlingar. När man tittar på statistik, hur ser statistiken ut hur den offentliga sektorn har utvidgats från självstyrelsens tillkomst. Den har alltid tagit rejäla kliv framåt när sossarna har varit med i landskapsregeringen. Inte har det varit mycket strukturomvandlingar då.

    I tilläggsbudgeten finns konkreta förslag som berör enskilda personer. Vi har haft ett informationssystem där alla avdelningar har varit involverade. Dagen innan klubban för tilläggsbudgeten föll, var det sammankallat till information på alla avdelningar. De enskilda personer som direkt berördes kallades även till enskilda samtal. Så har det gjorts. Trots det, är det en mycket svår process. Vi har ett informationssystem i den fortsatta processen. Under den tidiga processen hade vi ett möte med alla budgetansvariga inom förvaltningen och alla underlydande myndigheter. Vi har kallat till ett nytt möte, för nu fortgår diskussionen och processen.

    Avdelningarna informeras regelbundet. Personer som berörs diskuterar vi konkret med. Vi har strategiskt forum med avdelningschefer en gång i månaden. Samarbetskommittén är kallad den här veckan. Förtroendemän är kallade. Det blir ett nytt budgetansvarsmöte, som sagt. Vi försöker jobba med information och jobba med att människor ska vara delaktiga i den fortsatta processen. Det är nu i 2010 års budget som man också ska vara med och utforma det konkreta som bygger på de politiska riktlinjerna som anges i tilläggsbudgeten.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det är bra att lantrådet försöker förklara sig och vara mer konkret. Tyvärr upplevde fick jag inte mera svar på de frågor jag ställde. Lantrådet säger att man ser över alla avdelningar. Det är det jag vänder mig emot, att alla ska i det här skedet penetreras. Man borde i stället ha valt ut några avdelningar som man hade börjat med, så att man hade kommit igång med någon. Det hade jag och vi från vår sida stött att man faktiskt går in för att göra något på en gång. Att man har visat på att man har påbörjat det här arbetet. Nu kommer det här 2009, vilket kommer att vara ett förlorat år. Jag hade gärna velat att lantrådet hade kommenterat jämställdhetsfrågan och budgeten som är överskriven, men tyvärr gjorde hon inte det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ska vi krympa den offentliga sektorn, i den omfattning som vi avser att göra, kommer alla att beröras. Alla måste penetreras. Alla avdelningar måste penetreras, också alla olika funktioner och alla olika verksamheter vi sköter måste granskas. Det kommer också att bli vissa delar som vi kommer att fasa ut. Vissa delar som vi kommer att bedöma att det privata kan sköta bättre. Vi kanske noterar att vissa delar inte är kärnverksamhet som vi inte ska sköta. Det kommer att göras. Jag kan poängtera att både på Kansliavdelningen och på Trafikavdelningen finns det mera konkreta förslag på vissa strukturella förändringar. Trafikavdelningen ändrar helt riktning. Där går man fullt ut och inför ett beställar- och utförarsystem. Där talar man om bolagisering och privatisering. På Kansliavdelningen införs en serviceenhet där registraturen, vaktmästeri och växeln går samman för att effektivera. Det kommer mera konkret om personalenheten och avtalsbyrån, som vi planerar att sammanslå. Det finns olika delar redan i tilläggsbudgeten. Alla de olika åtgärderna kommer att bli mera konkreta i 2010 års budget.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag hade gärna sett att det här arbetet hade påbörjats, åtminstone på någon avdelning. Då hade vi haft något mer konkret att ta ställning till också för 2009. Det har man inte gjort och det ämnar man heller inte att göra. Nu ångar man på som tidigare, så blir det inför 2010. Vi kommer att se effekterna på det här först under nästa mandatperiod. Man säger också från lantrådets sida att man har en översyn på Trafikavdelningen och den kommer att ändra precis, man kommer att ha en beställar- och utförarmodell. Vad beträffar den modellen så undrar jag, vilken är inbesparingsstorleken med en sådan modell?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Enligt tilläggsbudgeten kommer effekterna av åtgärderna att falla ut, i enlighet med den plan vi har. Det är så som det är uppbyggt. Under 2010 kommer budgeten att dras ner i enlighet med den ram som anges i allmänna motiveringen. Den ram som vi nu ber att lagtinget ska omfatta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack herr talman! Lantrådet använder sitt favorituttryck många gånger i sitt anförande d.v.s. "det ska vi titta på". Det jag efterlyste i mitt anförande var beslut. Det behövs beslut även om de inte träder ikraft omedelbart t.ex. om man privatiserar linfärjor. Det behövs beslut för att skingra osäkerheten. Det här otydliga och lite osäkra regerandet skapar större osäkerhet ute i det åländska samhället än vad det skulle behöva. I alla andra sammanhang är det så att i de här ekonomiska svårigheterna försöker man göra allt för att skingra osäkerheten. Vara tydliga, ta beslut. Men tvärtom, den här regeringen regerar på ett sådant sätt så att osäkerheten blir större. Besluten borde man ta nu medan det finns ett gott sysselsättningsläge ute i det privata näringslivet. Man kan inte sitta och vänta tills svårigheterna blir stora även i näringslivet. Jag förstår inte varför man inte kan ta beslut om vad man tänker göra.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Anders Eriksson ska vara medveten om att landskapsregeringens avsikt är att svänga på en sådan här skuta.  Vi har redan i tilläggsbudgeten skrivit ner årets budget med 12 miljoner. Vi har angivit riktningar för hur vi under 2010 ytterligare ska sänka den offentliga sektorn. Det betyder att vi redan under 2009, i enlighet med tilläggsbudgeten, kommer att ta ett antal beslut. Vi kommer i samband med 2010 års budget att ta ytterligare väldigt många konkreta beslut. Det är helt naturligt att så måste arbetssättet vara. Vi har en budget som ligger, som bygger på att vi håller igång en massa verksamheter, det är många människor anställda. När man svänger på det så måste man göra det med lite framförhållning, för att människor och människors behov av service blir drabbade. Redan i 2009 års budget finns det ett stort antal konkreta förslag.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sistnämnda håller jag inte med om. Det är en 2 % nedskärning rakt av i tilläggsbudgeten, 11,9 miljoner av 80 miljoner som lantrådet sade att man ska ta bort på tre år, försvinner med det här. Det är i stort sett luft som finns i de olika momenten. Det håller jag inte med om. Det som ltl Camilla Gunell frågade tidigare, vad gjorde riktigt regeringen under januari, februari? Det skulle man väldigt gärna vilja veta. Varför kan man inte få svar på det? Det åländska samhället är så litet, man vet vad som händer och sker. Det som jag sade om att skingra osäkerheten, det är inte bara vi i oppositionen utan stora delar av det åländska samhället tror ju inte att den här regeringen kommer att lyckas med det man säger att man tänker göra. Just för att skingra osäkerheten borde man faktiskt kunna leverera lite mer konkreta beslut. När det gäller sparlagar, vi har fått slopande av jämställdhetslagen och lite höjda parkeringsböter i Mariehamns stad, det är allt som har kommit i lagstiftningsväg. Det händer för lite, fru lantrådet.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag kan försäkra ltl Anders Eriksson att den här landskapsregeringen inte har legat på latsidan. Definitivt inte, det har funnits väldigt mycket att göra. Landskapsregeringen har jobbat intensivt med den här tilläggsbudgeten. Bakom de skrivningar som finns i tilläggsbudgeten, finns väldigt mycket underliggande arbete. Diskussion med avdelningar, diskussionen med landskapsregeringen. För att överhuvudtaget räkna fram de här kalkylerna har det gått åt mycket arbete. Vi har tillsammans med strategiskt forum utarbetat en beredskapsplan för om och när krisen slår till mot samhället i stort. Landskapsregeringen har verkligen hållit i den här frågan och kommer att fortsätta att hålla i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack herr talman! Jag tänkte byta spår. De här nedskrivningarna av budgeten på 12 miljoner, det är väldigt lite egentliga inbesparingar på själva verksamheten. Det är guldkanten som man har skurit bort inom vissa verksamheter. När jag sedan hör lantrådet prata om strukturella förändringar så får jag en känsla av att det inte betyder samma sak, som åtminstone vi avser, sättet att skriva ner budgeten på olika sätt.

    Tanken att man ska ha nollavtal, hur mycket räknar lantrådet med att man sparar i budgeten genom att hålla ner de anställdas löner framöver, jag vet inte om avtalet blir flerårigt? Det tycker jag är en väsentlig uppgift som vi borde få veta. Det är ju det som landskapsregeringen rekommenderar.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Jag vill säga att den här 2 % nedskrivningen på alla moment, den har inte varit särdeles lätt. Kostnaderna är till stor del personalkostnader. Därav är det inte så lätt att hitta, det som ltl Anders Eriksson påstod, luft. Det här är varken guldkant eller luft. Redan när vi gick igenom budgeten på hösten skar vi väldigt mycket på de guldkanterna. Ytterligare 2 % bort har känts, det ska man vara medveten om.

    Socialdemokraterna lyfter upp anställda och varför man ska gå på de anställda. Problemet är att den offentliga servicen till stor del är omkostnaderna för anställdas löner. Om vi ska sparar 80 miljoner på tre års sikt så betyder också att det kommer att påverka verksamheter som kommer att påverka de anställda. Antingen i form av lägre omkostnader för lönerna, att man kan hålla tillbaka löneutvecklingen, eller att vi måste minska på antalet anställda. Man påstår att det här ett hot som står i tilläggsbudgeten. Det är helt enkelt en information om att kan man inte hålla efter löneutvecklingen under svåra tider, kommer det att påverka omfattningen av anställda.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det där resonemanget förstår vi. Min fråga var hur mycket man sparar in med att frysa lönerna ett eller flera år? Det är en väsentlig uppgift. Man talar om minskade verksamhetsvolymer, det är inte strukturomvandling, det är inte att ta bort vissa verksamheter. Jag tror att det är precis så här det kommer att gå. Lönerna ska hållas nere, man ska liksom banta sig ur den här krisen och tömma reserverna. Det är fullkomligt omöjligt att, med det här resonemanget, spara 80 miljoner euro på tre år. I så fall måste vi veta exakt vilka verksamheter, annars är det inte trovärdigt det här snacket.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Man kan inte föregripa de fortsatta löneförhandlingarna. Man kan inte heller säga exakt hur mycket man kommer att kunna spara på det. Det som sägs i tilläggsbudgeten är vi måste få bukt med löneomkostnaderna. Vi måste också få bukt med volymerna och vi måste titta på strukturerna. Till vissa delar går vi in och minskar på volymen, på andra delar går vi in och tittar också på delarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack herr talman! Vår huvuddiskussion hade vi i fredags med lantrådet. Det kom några nya oklarheter här i lantrådets tal idag. Lantrådet var idag mycket klar på att sparbetinget är 80 miljoner euro på tre år. Det betyder i medeltal 26,6 miljoner per år. Nu föreslår man i 2009 års budget, 12 miljoner sammanlagt men på driften är det under 5 miljoner. Hur anser lantrådet att man ska klara av det här? Man pekar inte, för 2010 heller, tydligt ut den här ramen. De är inte alls i närheten av 26 miljoner euro.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Hur vi ska klara av det här med 80 miljoner? Det blir ju ackumulerat, genom att vi vidtar vissa åtgärder nu. Varje åtgärd, dels det som vi redan nu genomför nu 2009 och 2010, kommer sedan att bli till ytterligare inbesparingar 2011. Eftersom verksamheter då kommer att vara mindre. Det blir en ackumulerad inbesparing.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Sådan är matematiken ja, men det återstår väldigt mycket pengar tills man kommer upp i 26 miljoner euro per år. Särskilt när man år 1, 2009, tappar betydligt av de sparbeting man har. Man ska upp i betydligt mera än 26 miljoner, de två kommande åren. Det är en väldig diskrepans här emellan förslag och vad som erfordras enligt lantrådet. Lantrådet sade att man inte kan vara så konkret här för 2010 utan det först i 2010 års budget man kan vara det. Lagtinget beställde ju en ny omarbetad behovs- och resursplan till detta tillfälle för 2010, 2011, 2012 så att vi skulle kunna ta ställning till de frågorna.

    Avslutningsvis, en annan oklarhet var det här med personalens deltagande. Lantrådet sade att man hade haft en personalinformation dagen innan klubban föll. Det var den stora insatsen på personalinformation. En förklaring kanske behövs ytterligare.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Den process som vi har haft, har vi givetvis haft tillsammans med avdelningschefer och ledningen för de olika delarna. På det sättet har ledningen varit delaktig i processen. Det var väldigt viktigt att alla fick information innan det blev offentligt.

    Angående resurs- och behovsplanen, jag har förstått det att lagtinget efterlyste att landskapsregeringen skulle återkomma med en förändring och en precisering av ramen som fanns i resurs- och behovsplanen. Det gör vi också i den här tilläggsbudgeten. Man kan ju se att ramen mycket väsentlig har skärpts sedan resurs- och behovsplanen. Resurs- och behovsplanen var också uppbyggd på samma teknik som tilläggsbudgeten. I allmänna motiveringarna anges riktningen. Det är ändå ramen som är den konkreta, det är den som vi ska förhålla oss till.

    Vi har diskuterat ramen ganska klart, gått igenom alla olika delar och funderat på hur ramen ska kunna efterlevas på ett realistiskt sätt.

    Det blir en svår process men det finns en realistisk tanke bakom de här ramarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Det var så att lagtinget i december efterlyste utgiftstak för olika verksamheter. Vi efterlyste en omarbetad budget för 2009, där man anpassade inkomster och utgifter. Vi efterlyste också en reviderad resurs- och behovsplanen. Allt detta har man utlovat att ska komma i denna tilläggsbudget, förändringar både på kort och på lång sikt. Nu får vi ramar för 2010 som lagtinget nu ska försöka omfatta. 18 miljoner ska sparas 2010, men lagtinget får inte veta vilka faktiska förändringar som ska ske. Hur ska lagtinget då kunna omfatta de förslagen? Hur ska vi ens kunna omfatta en ramförändring på 18 miljoner, om vi inte vet vad det innebär?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är som med andra frågor i vårt parlamentariska system att lagtinget anger en riktning för hur landskapsregeringen ska jobba. Detaljplanering och mer konkretisering måste landskapsregeringen sedan ta ansvar för. Lagtinget måste sätta de här ramarna för landskapsregeringen. Landskapsregeringen ska lyckas hålla i ekonomin så att vi på sikt kan ha en hållbar ekonomi för att trygga välfärden. Att ange de här övergripande riktlinjerna är lagtingets roll.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Om man trots, det parlamentariska systemet och i den unika situation vi befinner oss i, vill göra så att regeringen föreslår och vi ska förhålla oss till det. Då kör man på det, man ska man inte komma hit då och vädja om samling att vi ska ställa oss bakom saker och ting. Vi ska t.o.m. komma med svaren på lösningarna hur vi ska förändra den ekonomiska situationen. Då kan man inte jobba på det sättet. Jag tror att det är viktigt om man manar till samling i en svår situation då måste man ta med personalen i förändringsarbetet, inte bara cheferna, utan allesammans. Man måste också inför lagtinget diskutera och förankra stora förändringar så att man får en bred politisk enighet och samsyn. Annars går det inte, tyvärr.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag vill påstå att det är precis det här som vi gör nu. Nu kommer vi till lagtinget, vi ger förslag på hur ramarna ska sättas, vi ger förslag på riktlinjer. Inte på ett sådant sätt att vi har färdiga konkreta förslag där lagtinget bara ska förhålla sig som ltl Gunell sade. Nu har faktiskt lagtinget möjlighet att diskutera. Vad de tycker de olika partierna att är viktigt när man går vidare med det här arbetet? Nu är inte allt färdigt, det finns möjlighet att påverka. Det är det som är vitsen med tilläggsbudgeten. Lagtinget kan komma med konstruktiva, konkreta förslag vilket har gjorts från flera av partierna här i lagtinget. Man har inte ett färdigt förslag att förhålla sig till. Man har en tilläggsbudget som man kan ha som underlag för en fortsatt parlamentarisk process. Den process som landskapsregeringen är inne i, gör vi tillsammans med personalen i förvaltningen. När vi konkretiserar 2010 års budget då är människor med i arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Lantrådet säger att tilläggsbudgeten handlar om 2009, ja, tyvärr säger vi i oppositionen. Det är det vi har kritiserat att man gör på tok för lite detta år. Lantrådet frågar om ramarna för 2010-2012 är tillräckliga? Nej, tyvärr säger vi till största delen i oppositionen, eftersom 86 miljoner back är för mycket. Så mycket vill vi inte lämna över till nästa lagting. Lantrådet säger att det blir konkret först i 2010 års budget. Ja, tyvärr det är det vi bävar för att man inte ska lyckad tillräckligt, vara handlingskraftig och klara av de här åtgärderna som förutspås. Åtgärderna som motsvarar de här summorna tycker vi ändå inte är tillräckliga. När man projicerar det som den här regeringen har lyckats med hittills under sin tid finns ett problem. Det ser onekligen mörkt ut.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Landskapsregeringen gör så mycket som det går att göra i det här skedet i tilläggsbudgeten. Vi har lagt upp en plan på tre års sikt för att vi ska få ett grepp om underskottet. Med planen kommer vi att om fyra år har budgeten i balans. Det är landskapsregeringens plan. Vi gör det här ansvarsfullt och med hänsyn taget till att det är många olika människor med i processen, många människor som berörs.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! I lantrådets replikrunda sade lantrådet att man kommer med det här förslaget nu så att lagtinget får diskutera vad man tycker och tänker. Det är det som är problemet, vi får inte tillräckligt kraftfullt förslag utarbetat av två partier som vill ta tag i utvecklingen. Parlamentarismen fungerar inte på det sättet att det kommer ett diskussionsunderlag. Det kommer inga förslag till beslut och begäran om tydligt mandat. Lantrådet säger vidare att "vi gör så mycket som går att göra". Enligt vems definition? Ja, enligt Centerns och Liberalernas gemensamma definition på vad som går att göra. Den är, som vi har sett, väldigt vag tyvärr. Man borde ha gjort mer i år och haft tydligare ramar. Fast vi nu är kritiska håller vi mycket med om det som föreslagits. Vi stöder givetvis de här åtgärderna, men det räcker inte till.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är i alla fall landskapsregeringens bedömning att när man ska, svänga utvecklingen så måste man göra det på några års sikt. Det går inte att göra det bara på ett års sikt. Vår plan är att på några års sikt ska man svänga den här skutan.

    Jag vill igen påminna om att det är ett synnerligen olyckligt läge när vi mitt under en pågående kris samtidigt ska gå in och börja ändra i den offentliga strukturen. Därmed måste vi påskynda hela den här processen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Den här diskussionen blir lite svår att föra. Lantrådet efterlyser fullmakt från lagtinget att gå vidare med ramarna. När vi i oppositionen säger att ramarna är för vida så blir svaret; "jaha, vad ska vi då göra". När vi ställer frågan; hur har landskapsregeringen tänkt klara av den här situationen så får vi svaret; "det kommer i 2010 års budget". Om vi ska få en vettig debatt kring det här, så måste vi sluta kasta frågor till varandra. Koncentrera oss istället på att är det riktigt att spara det som landskapsregeringen nu säger. Tittar vi på sista raden är det ett ackumulerat underskott 2012, 86, 7 miljoner euro. Får vår del är det för mycket som vi lämnar efter oss till kommande landskapsregeringar och lagting. Ett ansvar som är helt orimligt. Att hålla på fråga ut varandra fram och tillbaka på det här sättet, det ger ingenting.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det kan jag hålla med om att det blir en lite konstig diskussion när vi kommer in på det här konkreta. Lagtinget vill ha alla detaljer idag om vad som ska komma. Det är väldigt svårt att i detalj i en tilläggsbudget för 2009, gå in på alla konkreta saker och beskriva detaljerat. Det är ett jobb som man måste göra i årsbudgetarna. I 2009 års budget kan vi inte i detalj beskriva vad som ska hända 2010. Man kan ange en riktning. Det är den tekniken vi har använt. Jag tycker det är viktigt att partierna tar ställning så som Frisinnad Samverkan har gjort. Man diskuterar de här ramarna och ser om man tycker det här är tillräckligt, det tycker man inte. Då argumenterar man för det från sin sida. Från landskapsregeringens sida har vi gjort den här bedömningen att det här är ansvarsfullt, det här kan vi klara av att genomföra med stora ingrepp i olika verksamheter, men ändå på ett ansvarsfullt sätt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag förstår inte resonemanget. Lantrådet kommer till att man är ansvarfull när man dels 2012 har ett ackumulerat underskott på nästan 87 miljoner, dels isolerat för det året ligger på minus 11,8 miljoner. Enligt mitt och vårt sätt att se det lämnar man då över problemen till nästa lagting och landskapsregeringen. Man har inte kommit tillräckligt långt. Från oppositionens sida tar vi gärna emot den utsträckta handen från lantrådets sida för att ytterligare diskutera inbesparingar. Då måste diskussionerna föras på det plan att vi faktiskt blir involverade och kan vara med och påverka diskussionen och de förslag som läggs fram. Det går inte att ett diskussionsunderlag kommer till lagtinget där vi avkrävs svar på hur vi ska nå våra mål, där landskapsregeringen får hänvisa till budgetar som ligger 2010, 2011 och 2012.

     

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Jag vill också påminna att den här landskapsregeringen och lagtinget övertog en budget där det isolerade underskottet var 10 miljoner i goda år, notera. Landskapsregeringen har dessutom att tackla den situation där vi dessutom får stora underskott i inkomsterna. Det är en ganska besvärlig situation att hålla i. Det finns anledning att verkligen söka olika lösningar gemensamt om hur vi ska tackla det. Vår bedömning från landskapsregeringens sida är att den plan vi lagt ut är hanterbar. Den kommer också att leda till att man 2013 har budgeten i balans.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

    Herr talman! Det står sju minuter här, jag inte hur fort de går när man börjar prata. Det har varit en intressant diskussion så här långt. Jag hoppas den fortsätter att vara lika intressant.

    Under budgetberedningen diskuterade jag näringslivsfrågor med ett antal för mig goda rådgivare. Jag fick ett råd. För att förändra Näringsavdelningen som det har ställts stora krav på, skulle jag ställa mig frågan och försöka svara på den: Varför ser det ut som det gör? Jag har försökt svara för mig själv och jag sökt svaren hos kollegor och andra. Därmed har vi också försökt att skriva en budget för Näringsavdelningen som andas förändring.

    Näringsavdelningen är den avdelning som enligt de frisinnades motion om de allmänna motiveringarna står för den största inbesparingen av konsumtionsutgifter, hela 11, 8 %. Därav kommer det också att finnas synliga spår efter de strukturella förändringar som kommer att ske under 2010. Det går inte att dra ner 11, 8 % på Näringsavdelningens konsumtionsutgifter utan att det förorsakar förändringar i antalet anställda.

    Jag tänkte gå in på rent strukturella saker för vår ekonomi. I fredagens debatt anförde man från Ålands Framtid, att man ser Finland som en förebild. Där har man redan gjort stora strukturella förändringar och väl är väl det. Då kan man fråga sig varför den finska regeringen och den finska ekonomin går så dåligt i den här situationen? Arbetslösheten och permitteringarna ökar i riket, det gör det inte här ännu. Det påverkar vår ekonomi till en grad som är så stor att när den finska staten tvingas upplåna 30 miljarder euro under de nästkommande åren, så skulle det betyda att vi skulle i motsvarande grad låna 150 miljoner. Det behöver ändå inte ske, med de budgetramar som föreligger sparar vi åtminstone 80 miljoner. Tidigare regeringar har de facto sett till att vi tillsvidare är skuldfria och även har lite kontanter och egna medel att tillgå, att låna av oss själva.

    De besvärliga är att den skattebas som används för vår ekonomi är inte under vår kontroll. Det har sagts av flera här tidigare, jag vill påskina det igen. Jag tycker inte att det är en trevlig situation. Arbetslösheten i en annan form av ekonomi är det som slår emot den offentliga ekonomin på Åland.

    Jag vill också analysera och ta upp till diskussion det som har tillkommit i form av finansmotioner, framförallt under de allmänna motionerna. Jag var nöjd med de skrivningar som Obunden Samling har i sin motion angående Näringsavdelningen. Det, som Frisinnad Samverkan har skrivit i sin motion och det som Ålands Framtid har skrivit och benämnt i sin motion, är konstruktiva idéer och förslag som ytterligare kan hjälpa till i det arbete som vi står inför allihop. Jag replikerade i fredags och jag påtalar det idag: Varför vill inte Socialdemokraterna vara med och hjälpa till? Man har inte i en enda motion framfört något konstruktivt som man vill hjälpa till med, det saknas. När man säger att vi sitter alla i samma båt, försök att vara med och ösa ur båten innan den sjunker. Jag tycker mig uppleva att det finns någon som sitter och öser in vatten i båten.

    Det som konkret ska hända på Näringsavdelningen, de strukturella förändringar som finns angivna, börjar med beskrivningen på tillgången av avbytarservice. Det har varit som en nagel i ögat på vissa, det är en lagstadgad rättighet som vi har gemensamt med våra jordburkare och djurhållare i riket. Det finns en grundläggande förutsättning att vi ska ha det på samma sätt här, och inte avvika. Där kommer att ske en förändring från 2010. Den kommer att märkas mycket tydligt.

    Verksamheten vid Ålands Försöksstation bedrivs enligt lagen om Ålands Försöksstation. Denna verksamhet har bedömts, utifrån nuvarande förutsättningar, att inte längre kan upprätthällas till dagens nivå. Där kommer att ske förändringar.

    Fiskevårdandeverksamheten vid Guttorp, det var någon som kallade den för fiskförädling, så är det ingalunda. Den verksamheten kommer också att ses över. Där ska vi klart ta ställning till vad samhällets roll är. Landskapet Ålands roll, som största vattenägare, är ålagd enligt fiskelagen att se till att det finns fisk i sjön. På samma sätt som övriga vattenägare ska vi också ikläda oss vårt ansvar. Det här ska utvärderas och förändras så att den stöder en hållbar fisketurism samt att de kustnära yrkesfisket skall prioriteras. 

    När det gäller övriga förändringar kunde jag antagligen prata i sju minuter till. Nu går jag på röd tid, ser jag.

    Jag tycker det är väsentligt att påtala det som kanske efterfrågas. Inriktningen att lyfta fram det som kanske inte syns så mycket. Att använda oss av det som finns väldigt mycket på Åland t.ex. It sektor, kunskaper om miljöteknik, service, företag och personliga tjänster. Det finns beskrivet högst upp på sidan 20. Vi har velat lyfta fram alla de olika företagsformer som finns. För att kunna utveckla alla företag vill vi skapa någonting som vi kallar "Team Åland". Vi tycker att alla kunskaper som finns på enskilda företag och inom olika branscher ska kunna vara med och stimulera andra branscher. Därför ska de organisationer som är med och styr företagsrådgivning på Åland sammanföras i en "stabsfunktion". Det här ska tydligare framgå genom starkare krav på resultat av deltagande parter. Det här är något som definitivt behövs. Vi måste bli modernare, även inom den här biten är det väsentligt att komma ihåg den fråga jag inledde med: Varför ser det ut som det gör? Hur vill vi ha det att se ut?

    När det gäller kvinnors företagande var det lite oklart i min replikväxling med vtm Lindholm. Inom Finnvera idag har man special lån för att starta eget för kvinnor. I vårt principdokument för företagsfinansiering finns inte den skillnaden än så länge. I det pågående arbete, i samarbete med berörda parter, ska detta vägas in. Jag kan inte idag svara på om det är möjligt med EU:s principregler, att man kan ha särskilda regler beroende av kön. Finnvera har en form av bankverksamhet som vi förmedlar.

    Jag har ett särskilt påpekande om AMS:s roll i den här situationen när vi kanske står inför en väldig kraftig uppgång i arbetslöshet. Jag hoppas att Åland kan förskonas. Den här gången har vi alla kunskaper med oss från början på 90-talet. Många av de personer som då var iblandade i att se till att vi fick fram stödpaket, finns kvar och kan mycket snabbt se till att det sker än en gång, om det behövs.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag har stor tilltro till Näringsavdelningens förmåga att åtgärda det som erfordras inom avdelningen, som delvis finns skissade här i tilläggsbudgeten. Det förutsätter tydliga politiska signaler och beslut och inte någon byxrädsla. Det är oklart när och hur man tänker genomföra det som man skissar på.

    Beträffande Ålands Försöksstation, syftet med förändringen är att nå betydande inbesparingar av landskapets kostnader. Vad menar minister med betydande? Är det 50 % av nuvarande kostnader eller vad kan det röra sig om? När avser man att det ska vara genomfört, 2010, 2011 eller 2012?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Jag hade som ett ledord att jag skulle vara tydlig, vilket jag vill vara i den här frågan. Avsikten är att det ska vara en väsentlig förändring. I procent kan jag inte säga exakt vad det leder till. Storleksordningen är kanske tre-fyra tjänster. Ett realistiskt resultat kan vara 25 % av verksamheten, som ska vara genomfört 2010.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det är bra med den här typen av klara besked. Räcker det till när vi ser på helheten och den stora budgeten är en annan sak. Nu har vi någonting att följa med och se om det genomförs en omstrukturering.

    Det andra jag ville framhålla, som landskapsregeringen skriver på sid. 20, avser man att uppdatera och sammanställa materialet om det åländska sjöfartsklustrets stora ekonomiska påverkan i samhället. Det här ska resultera i att sjöfarten kan expandera och särskilt dess kringnäringar som ligger under lrl Mattssons ansvar. När kommer den här absolut nödvändiga åtgärden om uppdatering av klustret att genomföras? Att få fart på sjöfartspolitiken och sjöfartsklustret är en av de allra viktigaste sakerna.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Först till de effekter som förväntas av de beskrivna åtgärderna under bl.a. Ålands Försöksstation. Det är lagtinget som nu ska ta ställning till det som skrivs, i förtydligande syfte skriva betänkande via finansutskottet.

    När det gäller sjöfartsklustret, jag tror ltl Roger Jansson tidigare har noterat att sjöfarten ligger under finansansvariga Mats Perämaas ansvarsområde. Den finns ändå angiven här. Tidtabellen för den uppdateringen har jag inte klart för mig. Jag måste bygga på den kunskapen vidare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Minister Mattsson tycker inte att Socialdemokraterna hjälper till. Jag tror inte att minister Mattsson tycker om det som Socialdemokraterna säger. Vi har sagt gång, på gång att man måste jobba med Näringsavdelningen. Att man sätter större fokus på företagsutveckling och småföretag, där det finns en större ekonomisk tillväxtpotential, och tar bort lite resurser från primärnäringarna. Det Mattsson skriver i tilläggsbudgeten är fortsättningsvis en bibehållen fokus på primärnäringarna. Här har vi olika synpunkter.

    Jag tycker att det kunde vara intressant om lrl Mattsson kunde fundera lite kring inkomstsidan. Var kunde man ytterligare hitta inkomster? Har regeringen t.ex. kommit överens om hur man ska göra med passageraravgiften?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det vi ska göra på Näringsavdelningen är mycket väl beskrivet. Det är strukturella förändringar, jag har redan tidigare beskrivit dem i detalj.  Jag har efterlyst är en konstruktiv finansmotion som jag saknar helt från Socialdemokraterna. Att Socialdemokraterna vill lägga ner primärnäringarna eller åtminstone skära bort alla stöd, det är välkänt. Det vill inte jag. I fredags sade kollegan Sundback till ltl Gunell, lägg ner Näringsavdelningen, ja det är 27 miljoner bort. Då borde man veta vad som händer. När det gäller överföringsutgifterna för investeringsstöd till företag såväl som till primärnäringar så har vi valt att behålla dem. Vi tycker det är nödvändigt. 

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Det är lite svårt att argumentera med lrl Mattsson när han kastar ur sig helt grundlösa påståenden om att allt ska läggas ned. Det har vi aldrig sagt, inte heller att jordbrukarna ska gå utan bidrag. Det system vi har idag är uppbyggt på det sättet. Tycker inte lrl Mattsson att det börjar bli dags att se över nivåerna på de här bidragen, på investeringsstöden och på alla andra bidrag som ges till jord- och skogsbruket?

    Om man tänker på den effekt företagen ändå bidrar med till vår BNP, det är fokus på företagen som är det nya. Man måste komma vidare.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! När det gäller fokus på vad Näringsavdelningen gör så är det just omstrukturering, diversifiering för att få något annat. Nu har det gått så långt att landsbygdsutvecklingsprogrammet även omfattar Mariehamns stad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Man tappar lite tilltron till ministern när han häver ur sig det ena grundlösa påstående efter det andra. De förslag man diskuterar under Näringsavdelningen är ju bra, vi har länge önskat att man skulle ta upp det till prövning, d.v.s. Ålands Försöksstation, Guttorp och avbytarsystemet. Vi har länge haft vår syn på avdelningen och var man ska lägga tyngdpunkten i verksamheten. Vill man diskutera det, är det helt i enlighet med den socialdemokratiska näringspolitik som vi länge har tyckt att borde återspeglas i hur den här avdelningen ser ut.

    De här skrivningarna de tarvar definition. Om Guttorp säger man att det ska genomgås en översyn. Vad är målet? Är det privatisering? Ska det bära sina egna kostnader?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vilka grundlösa förslag har jag slängt ut här? Jag tycker jag har haft en väldigt konstruktiv inställning till vad jag har sagt.

    När det gäller Guttorp var jag väldigt tydlig vad de ska göra. Om ltl Sundback har klart för sig vad Guttorp gör ens, skulle det vara bra att få en beskrivning. Om Guttorp ska privatiseras, om den största delen av verksamheten har en privat karaktär så ska det privatiseras. Om största delen av Guttorps verksamhet har med landskapets åliggande i fiskevård att göra, kan det också privatiseras men Guttorp också mycket väl kvarstå i landskapets regi.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Minister Mattsson sade sig vilja vara tydlig. Det här sista om Guttorp, var om inte otydligt, så var det väldigt många bollar i luften. Det kanske skulle vara viktigt när man säger att man ska göra en översyn, att man säger vad syftet är. Är det någon förändring i verksamhet som åsyftas? Är privatisering ett alternativ för minister Mattsson? Eller är det fortfarande att det kan vara i landskapets regi, det kan vara något annat eller något tredje alternativ? Säg nu, vad vill ministern med den här skrivningen?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Ltl Sundback har helt rätt. Vi har många bollar i luften i den här tilläggsbudgeten. Jag saknar Socialdemokraternas bollar, de finns inte där.

    När det gäller vad Guttorp ska göra om ska det bli privat eller inte, kan jag inte säga det. Är det en landskapsangelägenhet att vi ska ha en fiskodling av yngel? Det är landskapets huvudsakliga orsak till att ha den. Då måste vi ta det ansvaret. Det kan också mycket möjligt ske i privat regi. Den får inte fallera, vi kan inte sätta oss i en situation där vi inte längre har tillgång till fiskyngel på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Näringsavdelningen ska dra ner 800 000 euro på konsumtionsutgifter. Det tycker Frisinnad Samverkan att är helt okej. Är vi med i landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet så krävs det x antal tjänstemän för att genomföra programmet i form av attesteringar, kontroller och liknande. Där är man nästan för få idag för att uppfylla EU:s krav. Vill man dra ner på programmet måste man göra en om notifiering. Det här har jag förstått på tilläggsbudgeten att inte är aktuellt. Då återstår fyra verksamheter som man diskuterar omstrukturering, tre egentligen. Avbytareservice, Försöksstationen. Inom skogen kan man också göra något för där är man inte kopplad till något EU program. Vi har fått besked om att Försöksstationen handlade om 200 000 euro ungefär, 600 000 euro återstår. Enligt min mening bör man privatisera, på samma sätt som man gjorde med Plantskolan, Ålands Fiskodling, inte fiskförädling som jag felaktigt skrev i min motion. Därmed skulle man kunna hantera situationen på ett bra sätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det är just sådana här konstruktiva åsikter och åsiktsutbyten som jag efterlyser, som jag saknar från ett parti i den här salen. Jag tycker det är väsentligt att man ska kunna diskutera de här frågorna. Vad är möjligt? Jag inledde mitt första anförande med att ställa frågan: Varför ser det ut som det gör? Vågar man ställa den frågan som politiker så ska man också vara beredd på att kunna besvara den eller tåla det svar frågan får.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Om jag spinner vidare på Guttorp, jag har inte skrivit ut allting i mitt resonemang i motionen. Där finns 483 000 euro om man skulle sälja ut där på samma sätt som man privatiserade Plantskolan. Skogsvården har inte blivit lidande p.g.a. att privata helt affärsmässigt sköter plantförsäljningen till skogsägarna. Jag tror att man skulle kunna göra precis likadant med Guttorp. Det kanske finns ett intresse från fiskodlingsnäringen att odla sättfisk i odlingen och därmed få ett annat ekonomiskt intresse som också befrämjar miljön. Man borde seriöst gå vidare, då borde man klara av den största delen av inbesparingen i det här skedet för Näringsavdelningen.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Som jag sade tidigare, det är intressant att diskutera förslag och åsikter om hur man kan göra. Det är väl värt att tänka på just den här biten. Jag har själv varit med och sett när Plantskolan förändrades från en landskapsangelägenhet, som den i och för sig är fortfarande, men i privat drift.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Angående kvinnligt företagande säger näringsansvariga Mattsson att han inte är säker på om det går att särskilja kvinnor och män enligt EU:s regelverk. Från min sida blir det väldigt konstigt. Borde man inte ha rett ut den frågan innan man bestämde sig för att ha fokusering på kvinnligt företagande det här året? Det är väl en ganska väsentlig fråga.

    Näringsansvariga Mattsson säger att vi måste bli modernare. Vi ska göra klart för oss hur vi vill ha det. Det skulle ha varit väldigt intressant att veta hur lrl Mattsson vill ha det? På vilket sätt vill man fokusera och prioritera den avdelning som han har ansvar för? Det hörde vi väldigt lite av i hans anförande.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! När det gäller kvinnligt företagande så är det inte utrett, åtminstone inte för mig självklart att man kan ha skilda system. Vi har valt att sätta tyngdpunkt att anställa en extra tjänsteman som coach, mentor för att gynna kvinnligt företagande. Det finns en målsättning från den här regeringen att höja andelen kvinnor i företagslivet. Allt utgående från den utredning ÅSUB kom med.

    När det gäller mina målsättningar med Näringsavdelningen vill jag påstå att i den här budgeten på sid. 19, 20 ändå mycket klart är beskrivet, en ganska stor förändring som pekar betydligt mera än primärnäringarna.  

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! En coach är säkert bra, men allena rådande blir det säkert inte så stora resultat. Det behöver till ett regelverk och det måste finnas förutsättningar. När landskapsregeringen har presterat det tror jag att vi är flera som kan känna oss trygga i det.

    Den här beskrivningen som ansvariga ledamoten Mattsson säger att vi ska läsa oss till, tycker jag andas väldigt lite visioner och prioriteringar. Därför hade jag sett fram emot anförandet, att vi skulle ha fått höra vilka visioner som ansvariga ledamoten Mattsson har för sin avdelning. Det finns mycket att göra, mycket att sätta fokus och prioritera. Det var väldigt lite som kom fram i anförandet.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! När det gäller kvinnligt företagande främst, men företagsamhet i allmänhet, är det företagsidéer som ligger till grund för varje enskilt företags start. Där har det varit ett antal tillfällen där man har vidareförmedlat olika företagsidéer. Jag har saknat en del personer vid dessa tillfällen. Det får vi återkomma till.

    Den myndighetsutövning som EU medlemskapet har medfört, har kanske blivit Näringsavdelningens tyngsta roll. Den rollen har vi en lång tid framöver, före vi kan förändra den.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Det har varit rätt många frågor om vad företagsamhetens år egentligen ska utmynna i. I den här debatten har kvinnligt företagande tagits upp i många varv, vilket är bra.

    Jag tänkte också sätta fokus på nyålänningarnas företagande. Vi vet att t.ex. på Medis svenska kurser går många potentiella företagare just nu. På vilket sätt tillvaratas den resurs som de här människorna är i vårt samhälle? Hittills har det varit rätt svårt för våra invandrare att få Finnvera lån eller andra stöd och rådgivning. Har minister Mattsson någon strategi att hjälpa nyålänningarna att bli företagare?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Någon särskild strategi för invandrarföretagsamhet har vi inte satt tummen på. De väsentliga frågorna är ändå språkutbildning och en validering av kunskaper som invandrare har som är nödvändiga för att kunna få en roll i det åländska samhället. När det gäller validering så är det något som faller under Utbildningsavdelningen. När det gäller språkutbildning kan det mycket väl falla under AMS behörighet. När det gäller nya invandrare faller det under Mariehamns stad. Mariehamn den enda kommun som har flyktinginvandring. Invandrarna i företagsamhetens värld, jag tycker inte vi ska lyfta ut dem som någon särskild grupp. De ska ju ha samma förutsättningar som alla andra.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det var det jag ville komma till, att invandrare ska ha samma rättigheter som vi vanliga ålänningar. Jag tycker inte de har det idag.

    Sedan tog minister Mattsson upp alla möjliga varianter av företagande som man jobbar med på Näringsavdelningen. Det tycker jag inte stämmer, t.ex. kooperativt företagande, det får man inte speciellt mycket information om, om ens alls. Man hänvisas till att titta på aktiebolagsformerna. Då ska man veta att i vår omvärld är det just kooperativa företag som är den företagsform som växer mest t.ex. i Sverige. Det är den form som tilltalar ungdomar och kvinnor allra mest. Det behövs nya grepp på Näringsavdelningen. Man tänker väldigt traditionellt nu man utesluter i stället för inkluderar.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Talman! Till det sista vill jag protestera, vi utesluter ingen, vi inkluderar alla. Åland är väl det område som historiskt har varit mest kooperativt av alla. De flesta kooperativen är snart borta p.g.a. olika orsaker.

    När det gäller lagstiftningsmässig behandling av olika företagsformer så finns det inte en lagstiftning som är särskild för kooperativa enheter. Den är jämförbar med vanliga aktiebolag. Någon annan form känner inte skatteverket till. Så är illa är det tyvärr för oss. Där sitter vi fast i finsk lagstiftning när det gäller beskattningen. Det är grunderna för all företagsamhet. Jag tycker inte att skälet till att bilda företag är att vi ska bilda ett kooperativ först. Jag tycker man ska ha en företagsidé först. Klarar man inte av att göra den ensam, så kan man försöka få flera personer med sig. Vad är då skillnaden mellan ett kooperativ eller ett aktiebolag? Vitsen ska väl vara att man tjänar pengar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Plenum avbryts här och återupptas kl.12.45. Nästa på talarlistan är landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

    Fru talman! Åland är en del av världen! Vilket stundvis kan vara svårt att tro när man följer och deltar i den politiska debatten här på hemmaplan. Likt de berömda fjärilsvingslagen skapar tornados och cykloner på andra sidan jordklotet enligt kaosteorin har en bolåne kris med åtföljande bank- och finanskris i USA skapat en global ekonomisk kris som har fått verkningar på Åland.

    Den globala ekonomin som bygger på fossila bränslen är inte hållbar ur vare sig ekonomisk- eller miljö synvinkel. Vi står inför två viktiga avgöranden 2009. I sommar blir Sverige ordförandeland i EU. Ambitionen från Sveriges sida är att prioritera och sätta Östersjöns tillstånd högt på agendan. I slutet av året hålls FN:s klimatmöte i Köpenhamn.

    Världspolitik som har stor betydelse också för oss ålänningar.

    Tilläggsbudgeten för Social- och Miljöavdelningen innehåller liksom för de övriga avdelningarna moment som till stora delar som minskas enligt den berömda osthyvelsprincipen.

    Det har sin naturliga förklaring. Osthyveln ligger i kökslådan medan spaden står ute i ladugården.

    Räddningsplanen för finanskrisen innebär att alla strukturella förändringar som varit tänkta att förverkligas under flera år framöver, enligt resurs- och behovsplanen, nu måste realiseras inom ett par år. Det betyder att verksamheter sammanslås eller privatiseras, tjänster dras in, anställda omplaceras eller vidareutbildas och sämsta fall sägs upp. Många av de förslag till strukturomvandlig som landskapsregeringen föreslår kräver också lagstiftning.

    De allmänna motiveringarna beträffande Social- och miljöavdelningen innehåller bl.a. följande:

    Den nya myndigheten, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet står inför hårda sparbeting. Myndigheten är personal och kunskapsintensiv. Det kommer att få konsekvenser både på servicenivån och på antalet anställda.

    Landskapsregeringen ska se över konsekvenserna av en eventuell överföring av lagstiftningsbehörigheten inom det miljömedicinska området. Lagstiftningen inom området baserar sig i stor utsträckning på EU-lagstiftning och utrymmet för egen avvikande lagstiftning är ytterst begränsad. Åtgärden skulle ge inbesparingsmöjligheter inom förvaltningen och den veterinära verksamheten i landskapet.

    Landskapsregeringen föreslår också att miljöbilspremien och skrotningspremien avslutas 2010. Premierna var aldrig meningen att bli permanenta men avslutas tidigare än det var tänkt. Landskapsregeringen kan konstatera att det hittills bevisats miljöbilspremie för ca 25 bilar medan skrotningspremien beviljats till närmare 280 "miljövärsting" bilar. Får man visionerna kanske det blir aktuellt med miljöbilspremier när vi inom några år har elbilar som passar gemene man och kvinna.

    Fru talman! ÅHS kan man likna vid humlan som egentligen inte borde kunna flyga. Ett litet centralsjukhus och en vårdorganisation förhållandevis isolerat på en ö ute i Östersjön har sina alldeles speciella utmaningar. Hälso- och sjukvården är fortsatt högprioriterat men verksamheten måste effektiveras för att plana ut kostnadsökningarna. Där är en rationell personalrekrytering en av grundförutsättningarna för den åländska hälso- och sjukvårdens existens. En personalförsörjningsplan bör upprättas så att helhetsbilden av pensionsavgångar, behoven av att tillsätta vakanser och att nyrekrytera personal med olika kompetenser klargörs.

    Inrättande av vissa tjänster medför rationalisering genom att flera patienter än tidigare kan få sin vård helt eller delvis på hemmaplan där det är medicinskt, ekonomiskt och medmänskligt motiverat. Där kan man t.ex. nämna inrättande av olika kirurger och ortopeder.

    En stor och växande utgiftspost är vård utanför Åland. Vård på svenska är högprioriterat. Patientströmmarna bör analyseras, både övergripande och på individnivå. En övergripande och kontinuerlig uppföljning av samarbete och arbetsfördelning mellan ÅHS och de närliggande sjukhusen i Åbo och Uppsala, som man remitterar till, är nödvändig för ett rationellt resursutnyttjande. Som remitterande part kan ÅHS långt styra vart den enskilda patienten eller definierade patientgrupper remitteras, vilka tjänster man önskar köpa och för hur lång tid. Kostnadsbilden är att vård i Sverige är över 100 % dyrare än i riket.

    Mer ändamålsenliga utrymmen kan i många fall minska både drifts- och personkostnader t.ex. i form av smidigare logistik och minskat antal kostsamma komplikationer.

    När sjukhusköket moderniserades gjordes stora inbesparingar i både el- och vattenkostnader. En del i landskapsregeringens stimulansåtgärder av byggnadssektorn är att fortsätta byggnationen av ÅHS. Renoveringen av medicinavdelningen t.ex. är inte intressant bara ur ett medicinskt perspektiv utan också inom småföretagande inom byggnadsbranschen. Psykiatrienheten som planeras och har bjudits ut och också enligt anbudsförfarande kan förverkligas till en lägre kostnad än vad som var beräknat. Psykiatriprojektet beräknas vara klart först delen av 2011. ÅHS går också vidare med att förverkliga en utbyggnad av intensiven och dialysen samt att göra förbättringar och renoveringar av Gullåsen, stora och viktiga projekt.

    Genom bytta ihop akuten och intensiven kan man utnyttja personalresurserna på ett optimalt sätt. Intensiven och akuten är beredskapsavdelningar där beläggningen stundvis är ojämn. Genom att ha båda enheter sammankopplade kan man göra personalinbesparingar.

    Dessutom får dialysen ändamålsenliga utrymmen så kan man frångå från att ha tre skifts dialys, med allt vad det innebär i personalkostnader, till att ha dialys dagtid. Förverkligas utbyggnaden intensiven och dialysen, kan också ÅHS börja ta emot mera dagkirurgiska patienter, som direkt har konsekvenser för patientströmmarna. Man förkortar vårdköerna, patienterna behöver inte bli inneliggande på sjukhuset. 

    De helikopter burna transporterna genererar ökande driftskostnader. En analys av kostnadsstrukturerna påbörjad och den bör fortsätta.

    Landskapsregeringen har baserat inkomstnivån, 2010, för ÅHS utgående från att avgifterna inom hälso- och sjukvården utformas så att de med låga inkomster fortsättningsvis ska ha ett låg högkostnadstak medan avgifterna kan höjas.

    Landskapsregeringen ställer sig positiv till att ÅHS, med full kostnadstäckning, hyr ut utrymmena och utrustning för privat sjukvård. Där är det viktigt att man också har personalstaben med sig.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det skulle vara intressant att veta vilka överväganden som ligger bakom, är det bara ekonomiska skäl att man tar bort skrotningspremien? Det har varit ytterst framgångsrik, hela 280 bilar har skrotats på det sättet. En gammal bil motsvarar ungefär 100 nya bilar i miljöbelastning, förutom att de är väldigt osäkra i trafiken. Varför har man inte försökt hitta finansiering för att ha skrotbilspremien kvar? Det är också en stimulansåtgärd direkt för bilbranschen och indirekt för befolkningen som kan få säkrare bilar, som är billigare i drift och framförallt mer miljövänliga.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Som jag påpekade i mitt anförande är det den ekonomiska verkligheten som kommer emot. Premierna var aldrig tänkta att bli permanenta, utan vara som en katalysatoreffekt. Det påstår vi att det har varit. Nu är förslaget att det avslutas inför 2010 års budget. Miljöbilspremien och skrotningspremien fortsätter under 2009 så länge det finns budgeterade pengar i budgeten för 2009.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Att den har haft en katalyserande effekt är ett passligt begrepp eftersom det fortfarande finns över 8000 bilar på Åland som är tillverkade före 1992 när det kom krav på katalysator. Man borde försöka föryngra bilparken. Det gäller att föra en sådan politik i krisen att man inte för ut krisen i samhället. Man ska inte dra bort stimulansåtgärder. Det här borde man ha hållit kvar, ansträngt sig att hitta finansiering på annat håll. Man drar ner investeringar och man drar bort stimulansåtgärder. Man för ut krisen i samhället i stället för att fortsätta med premien. Runt om i världen försöker man ha stimulansåtgärder med positiva miljöeffekter. Jag hoppas man kan tänka om här, hitta finansiering för att ha skotningspremien kvar för att köpa bort gamla bilar. Åland har kanske den allra äldsta bilparken i hela Västeuropa, det borde man åtgärda.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Jag kan hålla med om de aspekterna som ltl Sundman hänför till. På det viset är det inte aktuellt att det är hushållen som hittills drabbats av finanskrisen. Det är den offentliga ekonomin. Vi kommer att ha premien i bruk i knappt två år, så en viss effekt har det i alla fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! De relativt korta skrivningarna, sid. 16-17 om ÅHS, i förhållandet till storleken, är i huvudsak bra. Förutom det sista stycket som ger konstiga "vibbar". Vi har en årlig hälso-och sjukvårdsplan som utformas av landskapsregeringen. Planen går till lagtinget och fungerar som en beställning till Ålands hälso- och sjukvård. Den här beställningen är på 70 sidor. Landskapsregeringen skriver att den inte fungerar som styrfunktion för verksamheten. Vad är det för konstiga idéer? Man skriver "arbetet med planen bör omstruktureras och få mer karaktär av en förhandling mellan beställare och utförare". Idag har vi en beställning på 70 sidor som ska bli något annat, vad är det? Vad menar man med den sista meningen; "en logisk följd blir att grunderna för tillsättande av myndighetens styrelse bör omprövas". En förklaring, tack!

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! När det gäller ÅHS verksamhetsplan kan jag instämma i det som framkommit vid flera tillfällen här i salen. Den för en ganska undanskymd tillvaro vid budgetdebatten i lagtinget. Den är lite debatterad. Till vissa delar har det inte varit helt klart hur man ska förverkliga och vem som ska förverkliga vad. Det har dykt en del konstigheter på vägen. När det gäller att titta över hur ÅHS arbetet fungerar och hur styrelsen fungerar, kan jag konstatera att trots att styrelsen är parlamentariskt tillsatt, har vi att ta ställning till en uppsjö av motioner, både finansmotioner och hemställningsmotioner. Det är allt från beredskap i skärgården till fertilitetsbehandlig och PSA som borde debatteras och föras i ÅHS styrelse. Det finns en hel att fundera över hur verksamheten fungerar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Här i salen för ÅHS planen en undanskymd tillvaro, vems fel är det. Här sitter felet. För ÅHS som organisation är detta 70-sidiga dokument det som är beställningen från landskapet. Man arbetar under året efter det. Jag förstår inte den här förklaringen, faktiskt. Det måste komma en bättre förklaring än att det inte ges tillräckligt intresse åt den här planen. Förklaringen om den här styrelseomformningen, skulle ge oss beskedet att nu ska demokratin minskas, eftersom några personer här i lagtinget har mage att motionera i frågor som berör ÅHS. Det borde man ta upp i ÅHS styrelse i stället.  Det kanske är så att man tar upp det i ÅHS styrelse och dessutom kompletterar det med motioner här. Vad vet jag som inte ha motionerat i de frågorna?

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Jag tror att ltl Jansson sätter tummen på spiken. Det finns ett glapp i hur politiken förs och hur man diskuterar. Hur ÅHS verksamhetsplan är utförd och hur man sedan debatterar politiskt. Vill man förverkliga vissa saker inom ÅHS så finns det alla möjligheter att föra saker till styrelsen.  I styrelsen tar man ställning till hur man ska prioritera, allt från fertilitetsbehandling till vaccinationer o.s.v.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Jag blev lite oklar över det här resonemanget. Jag tolkade den här meningen, som också ltl Roger Jansson lyfte fram, att nu ska oppositionsledamöterna i ÅHS styrelse bort. Är det så man har tänkt? Hur går det ihop med uppmaningen till samling kring en svår ekonomisk situation? Kanske lrl Sjögren kan förklara det lite bättre?

    Det står att en av byråerna ska försvinna från Social- och miljöavdelningen? Vilken byrå är det som ska tas bort?

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Jag har förstått den här problematiken som landskapsregeringen diskuterar inte är något nytt för den här landskapsregeringen. Man tycker inte att ÅHS fungerar optimalt. Enligt min tankegång kan jag tänka mig en form av semiprofessionell styrelse. Det är viktigt att diskutera det här i lagtinget och höra också vad lagtinget tycker om förändringar och förbättringar av ÅHS.

    När det gäller byråerna på Social- och miljöavdelningen, har vi diskuterat den miljömedicinska byrån. Vi funderar vart den ska höra, ha gränser mot riket och den nya miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vad gäller det sista så är jag nöjd med det svaret. Då vet vi vad det handlar om. Det här med ÅHS, att arbetet skulle fungera bättre, mellan landskapsregeringen och själva myndigheten, om man tog bort den demokratiska styrning som finns idag och ersätta dem med styrelseproffs eller tjänstemän, böjar mera se ut som en linje som den här regeringen håller. Man ska ta bort så mycket ytor som möjligt för den parlamentariska diskussionen. Inte bara i ÅHS utan även när det gäller jämställdhetsarbetet och flera andra frågor som varit upp till diskussion.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    I de tankegångar som har dykt upp när man diskuterar någon form av semiprofessionell styrelse så har det varit tänkt som en blandning. Det här är ingenting som är färdigt tänkt ännu. Jag hoppas att jag får höra vad lagtinget tycker i den frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack fru talman! Det är ganska mycket ska sparas 2010. Det räcker inte bara på att fundera på den medicinska avdelningen och lite överföringar av behörigheter. Nog måste det väl till mera? Det är ju nästan tre miljoner som ska sparas. Där skulle jag gärna komma med ett tips och höra om man har funderat på den här smådjurskliniken. I tider när man föreslår höjning av avgiften så tycker jag att man ifrågasätta om skattebetalarna ska vara med och finansiera smådjurskliniken?

    När det gäller avgiftshöjningen så undrar jag om lrl Sjögren och Liberalerna är beredda att till det här högkostnadsskyddet också foga sjukpensionärerna?

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    När det gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten så finns det beredskap att se över hela verksamheten. Den är till stora delar lag styrd. Det finns vissa verksamheter som inte är lagstadgade. Till det hör delar av veterinärvården och delar av laboratorieverksamheten.

    När det gäller högkostnadstaket för sjukpensionärer är det en mycket viktig fråga för landskapsregeringen. Ambitionen och meningen är definitivt att den kategorin ska ingå i högkostnadstaket.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag är glad över det sista. Det kanske skulle vara dags att infria det löftet! Det var något som bland andra lrl Katrin Sjögren kritiserade förra regeringen väldigt mycket för, med viss rätt.

    Jag tycker att det är lite att skriva om historien och säga att utbyggnaden av ÅHS är stimulansåtgärd. Det är ett beslut som har tagits för länge sedan. Det byggs ju ut av behov inom sjukvården, inte primärt som en stimulansåtgärd. Att man väljer att kalla det för stimulansåtgärd tycker jag att är att skriva om verkligheten.

    Lrl Sjögren hoppade helt och hållet över det här MISE avsnittet. Det kommer väldigt motstridiga budskap från det liberala partiet om vad som ska hända med MISE.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    När det gäller den fortsatta utbyggnaden av ÅHS så är det ett faktum. Landskapsregeringen kunde också ha ett sådant alternativ att dra ner på investeringarna. Det gjorde man under krisen på 90-talet. Det har varit den här landskapsregeringens uttalade ambition att hålla stimulansåtgärder i det åländska samhället. Där har vi utbyggnad av ÅHS, Sjöfartsmuseet, satsningar på turism och satsningar på väg- och avloppsutbyggnad.

    När det gäller avfallshanteringen så är det kommunernas ansvarsområde. Landskapsregeringen fortsätter att försöka dra sitt strå till stacken. Vi har sammankallat samtliga kommuner till ett möte i maj. Vi avancerar i att få en bättre avfallsplan. Vi går vidare med renhållningslagen för att försöka få struktur i hela avfallshanteringen på Åland och för att försöka åtgärda det stora missnöje som finns ute i vissa kommuner med avfallshanteringen och prisnivån framförallt.   

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Minister Sjögren säger här lite svepande att vården i Sverige är 100 % dyrare än i Finland. Jag undrar då om man jämför bara dagar eller om man faktiskt jämför vilka ingrepp det handlar om? Jämför man ingrepp mot varandra så att man inte jämför äpple och päron?

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Det är odiskutabelt så att vården på svenska sidan är mycket dyrare än vården på den finska sidan. Sen är det som ltl Slotte säger, det är en sanning med modifikation. Vissa av de här väldigt kostnadskrävande patienterna har man skickat till Sverige t.ex. när det rör sig om hjärtoperationer och brännskador mm. Kostnadsbilden är betydligt högre i Sverige än i Finland.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Jag hade ett anförande i fredags där jag belyste de här frågorna. Jag bad uttryckligen ÅHS styrelse att utreda kostnadsbilden för att få fram en klar bild av hur det ekonomiska läget är med vård i Finland och i Sverige. ÅHS borde ju i första hand garantera vård på svenska, men det är nog bra om man blir frisk oberoende var man vårdas.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Vård på svenska är visst högprioriterat, det kan alla skriva under på. Samtidigt vet vi att det ekonomiska läget ser ut som det gör. ÅHS har också sparbeting, det gäller att vända på varenda sten också för ÅHS.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Fru talman! Om skärgårdstrafiken har otaliga gånger från denna talarstol sagts att den är för dyr. För alla skärgårdsbor är den absolut nödvändig!

    Det finns två finansmotioner om driftsprivatisering av enskilda färjlinjer. Driftsprivatisering av enskilda linjer är som jag ser det inte ett bra alternativ. Det har prövats tidigare med mindre lyckat resultat. Nya Föglöfärjan är en investering på nära 14 miljoner euro. Att ge fartyget till någon som vill trafikera en avtalsperiod och sedan till den som vill trafikera nästa avtalsperiod o.s.v. Det är ett alternativ som inte jag vill prioritera.

    För en begränsad tid är det frestande att snåla på underhållet för att förbättra lönsamheten.

    Ska enskilda linjer privatiseras, är enligt min mening, en totalentreprenad och långa kontrakt att föredra. Med avtal på minst 10-15 år kanske till och med 20 år. Då skulle finnas en möjlighet köpa det fartyg som finns för den aktuella linjen för den som ger det förmånligaste anbudet.

    En bolagisering av hela skärgårdstrafiken ser jag som ett mycket bättre alternativ.

    Med dagens organisation är mitt intryck att det finns en viss beslutsångest, t.ex. den retroaktiva ersättning som behandlades i städarbudgeten för år 2007 med stora räntekostnader orsakade av att beslutet om verkställighet under flera år skjutits fram är ett exempel. Turlistorna är ett exempel till.

    En bolagisering skulle ge en snabbare beslutsgång och troligen effektivare ledning.

    Lagtinget tilldelar resurser via budgeten och uttalar önskemål om hur mycket trafik som behövs.

    Detaljstyrningar skall inte politikerna syssla med utan den delen sköter bolagets ledning som fastställer turlistorna i samråd med kommunerna.

    Herr talman! Med det vill jag ha sagt att jag diskuterar gärna privatisering och bolagisering men är tveksam till driftsprivatisering.

    Bland stimulansåtgärder är vägbyggnadsprojekt uppräknat och det ger anledning att säga några ord om kortrutt.

    Att bygga broar där vajerfärjor trafikerar. Tunnel till Föglö. Bäröprojektet och att flyttandet av södra linjens ändhamn till Föglö. Alla dessa är kloka investeringar som sänker driftskostnaderna i skärgårdstrafiken på sikt.

    Landskapet har, när nybygget levererats, 9 frigående färjor. Med de nämnda investeringarna kanske behovet skulle vara 5.

    Herr talman! Jag hoppas tunnel projektet till Föglö skall bli klart att bjudas ut innan byggkostnaderna börjar rusa i höjden.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag är oklar på hur mycket ltl Sundblom har tänkt genom de här synpunkterna. Han säger bl.a. att driftprivatisering tidigare har visat sig mindre lyckat. Vad är det för snack? Vi har inom landskapet en utredning över att den tvärgående linjens inbesparingar var mycket betydande, fastän andra har sagt annorlunda, trots den misslyckade upphandlingen. Tänk om det hade varit en bra upphandling man hade gjort, ett bra underlag ifrån avdelningen. Då hade man tjänat ännu mera. Ängösundsfärjan är ett annat exempel på en god besparing som man gjort. Totalentreprenad, när landskapet just har köpt en ny båt? Det betyder att vi ska sälja denna båt till någon, som då ifall han får ett tioårskontrakt ska kunna använda fartyget också på andra ställen? Det finns inga andra ställen att använda den här typen av fartyg. På totalentreprenad får man antagligen inget anbud, så det är inget alternativ.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Alternativet att få anbud är att man kan ha möjlighet att ta över ett fartyg som lämpar sig för linjen. Har man då långa anbud som är åtminstone så långa som avskrivningstiden, kan det rent av vara en god affär att sälja bort en båt för att få en linje att fungera i kanske 20 år.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag varnar nog den här regeringen för att tänka sig privat upphandling på längre tid än 10 år. Det är en väldigt lång tid. Att ha det för en hel avskrivningstid för ett nybyggt fartyg, 25-30 år är inte god förvaltning när det gäller konkurrensutsättning, det är motsatsen.

    Sedan talade ltl Sundblom om att en bolagisering skulle ge inbesparingar. Då skulle inte politikerna ha med det att göra trots att vi betalar 100 % av kostnaderna. Det skulle vara någon diffus annan person som ska hantera verksamheten i ett bolag. Ja, det vet vi från andra håll att sådant inte fungera. Det måste vara en annan styrning. På skärgårdsfärjorna har man idag inom landskapets system 60 % högre lönekostnader än vad sjuksköterskorna vid ÅHS har. Är det en rimlig kostnadsbild enligt Sundblom? 

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Därför sade jag att en bolagisering ser jag som ett bättre alternativ än att bjuda ut hela linjerna direkt. Jag vet att Ängösundslinjen fungerar bra, medan det var bekymmer med vissa tidigare grejer.

    Det här med detaljstyrningen, lagtinget beviljar pengarna, så här mycket beviljar vi. Vi vill ha så här mycket trafik för det. Vi ska inte stå och påta i den där sista fem minuterna, vilken exakt tid färjorna ska gå. Så här mycket trafik vill vi ha, de här pengarna ger vi.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag förbehåller mig nog rätten att ha vilka synpunkter jag vill, trots att Torsten Sundblom försöker säga att vi bara ska prata på ett övergripande plan. Jag vänder mig emot att man skulle bolagisera hela skärgårdstrafiken. Jag tror tvärtom, det är bra, som landskapsregeringen säger, att man ska driftprivatisera linfärjorna. Jag saknar driftprivatisering av färjorna i den här framställningen. Vi anser i vår grupp att man kan börja med de här två linjerna, som vi har föreslagit, för att också kunna hantera den naturliga avgången. När folk går i pension kan man driftprivatisera en i taget. Driftprivatiseringen på Grisslan visade, enligt oberoende revisorer, att det blev 24 % billigare för landskapet. Även Ängösundsfärjan visade att det blev betydligt billigare. Jag har också samma åsikt som Sundblom när det gäller långa kontrakt. Man bör sträva efter det. Fem år var en gräns, som man kan tänka sig, då när vi satt i landskapsregeringen

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Hellre bolagisering, men jag ville lyfta fram flera olika alternativ.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det upplägg som Torsten Sundblom föreslår sparar inga pengar, enligt min åsikt. Man bara flyttar dem från budgeten till bolaget. Man flyttar över manskapet också. Det är inte det jag är ute efter. Jag är ute efter en omstrukturering från samhällsdrift till privat drift. Min övertygelse är att det är precis rätt läge att göra det nu. Annars kommer vi att få minskade turer i skärgården per automatik med de här enormt dyra avtalen. För mig är det viktigare att få trafik för de här pengarna än att man upprätthåller gamla strukturer.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Jag sade också att snabbare beslutsgång borde väl ge inbesparingar. När det gäller dessa löner säger jag att jag får mera ut när lönen betalas ut från lagtinget än vad jag fick som AT matros på Knipan fast jag jobbade både söndagar och nätter, så är det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag förvånar mig över att i ltl Sundbloms anförande sades det att det finns dåliga exempel på privatisering. Jag har samma uppgifter, som nämndes här i tidigare replik, att Grisslan blev 24 % billigare enligt revisionsrapporten. Det finns också andra exempel här. Det skulle vara intressant att höra vilket exempel ltl Sundblom har på att driftprivatisering har blivit dyrare? Jag känner inte till de exemplen.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Kanske jag inte riktigt har svaret på det viset. När det gäller privatiseringen av Grisslan skulle det väl ha varit gynnsamt att sälja den färjan för 10 års trafik. Den som hade gett anbud på 10 år hade kunna få köpa färjan. Sedan har det inte varit bekymmer med upprustning och totalrenovering när den kom tillbaka.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Att man nu rustar Grisslan på tok för mycket, mycket mer än vad man skulle ha gjort om den hade varit i landskapets regi, för att visa på att entreprenören misskött den. Det är en sak som också berörs i revisionsrapporten. Det var ett politiskt ställningstagande man gjorde, det var lite tråkigt. Det hade ingenting med själva driften att göra. Idag finns det modeller för att driva fartyg. Det är en som äger fartyget, en som befraktar det, en som bemannar det. Det är inga konstigheter ute i världen, framförallt inte i en sjöfartsnation som Åland. Ska man bjuda ut ett nytt fartyg nu som är anpassat för en viss linje, som inte passar någon annanstans, det går inte. Man får inte någon att köpa den, när vi pratar om Föglöfärjan. Däremot får man folk som kan bemanna den, som t.o.m. gör det billigare än landskapet och ändå få vinst i sitt bolag. Det finns såpass stor marginal som i storleksordningen 25 %.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Som jag ser det, är det inte attraktivt till lämna ut en båt, som är värd stora pengar, på driftprivatisering. Jag tycker att det är fel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Min först fråga är: Är det här regeringens linje och majoritetspartiernas samfällda åsikt, som ltl Sundblom företräder? Att skärgårdstrafiken ska bolagiseras, att det ska bli samhällsägt bolag som tar över ansvaret? Eller ska det privatiseras helt? Ur skärgårdsbornas synvinkel, vilket alternativ är att föredra? Nu pratar jag inte bara om Föglö utan hela skärgården. Jag tyckte inlägget var lite väl Föglötungt. Talar ltl Sundblom nu för hela regeringen och för hela skärgården?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Jag pratar för mig. Det som regeringen står bakom, det står i budgeten. Där finns bolagiseringen mer beskriven.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Vad anser ltl Sundblom att är bäst för hela skärgården, inte bara för Föglö? Om perspektivet skulle vidgas. Skärgårdstrafiken rör alla kommuner. Vad skulle då ltl Sundblom rekommendera?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Fru talman! Som jag många gånger sagt, det en bolagisering som är det bästa och förstahands alternativet. Jag vill väcka debatt, det lyckades tydligen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! När det gäller linfärjorna tror jag, som ltl Sundblom, att en konkurrensutsättning och driftprivatisering är det enda rätta. När det gäller delar av vissa linjer i ett inledningsskede tror jag också att en driftprivatisering är det rätta. Jag tänker t.ex. på Åva-Jurmo linjen som vi redan nu har indikationer på att man kan spara in 200 000 euro på årsbasis, bara man driftutsätter den. När det gäller bolagisering har vi ett EU direktiv som ligger i bakgrunden som också har gjort att man på rikshåll har valt att bolagisera sin trafik i ett bolag som heter Westia. Vi kommer också att gå dit på sikt, tror jag. Det betyder inte, fast vi har trafiken bolagiserad, att vi därmed ska tappa kontrollen över den, självklart inte. Vi ska ha kontrollen över trafiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Veronica Thörnroos

    Tack fru talman! Jag kommer i mitt anförande att hålla mig på ett mera övergripande plan.

    Vi diskuterar i terminologi av kris. Jag tycker mig ha uppfattat att vi har en något devierande syn på det här med kris. Min uppfattning är att den kris som riket befinner sig i, är i förstahand föranledd det svåra ekonomiska läget för den privata sektorn. Den kris vi befinner oss i, är en kris inom den offentliga sektorn i första hand. Därmed inte sagt att de problem som finns i det privata näringslivet på rikssidan även så småningom kommer att komma hit och slå till med full effekt.

    Problemet är att vi sitter i en offentlig kris, där vi vet att offentliga sektorn är för stor i förhållandet till våra intäkter. Samtidigt, bästa ledamöter, ska vi skapa stimulansåtgärder för en kommande kris, som vi ännu bara sett en liten del av. Vi ska ändå ha den mentala beredskapen. Det gör att det läget som landskapsregeringen och vi nu befinner oss i är tungt och det är svårt.

    Kort om grundbudgeten för 2009. Det är läge att vara lite självkritisk tycker jag. Konstatera att vi nog inte var tillräckligt observanta när lade budgeten för 2009. Vi borde, enligt mig, varit lite mer återhållsamma. Det skulle ha underlättat situationen för oss i dagsläget. Nu får vi stå på bromsarna. Det hade kanske räckt med den liten inbromsning.

    Tilläggsbudgeten visar ett ackumulerat underskott på 86 miljoner 2012. Det försätter, bästa ledamöter, att klumpsumma inte minskar ytterligare. Det förutsätter en noll uppgörelse i avtalsrundan. Det förutsätter att samtliga aviserade projekt förverkligas. Därutöver har vi ett utflaggningshot som i dagsläget är det mest skrämmande.

    Den offentliga sektorn är för stor i förhållandet till inkomsterna. Det har nästan blivit ett skällsord om man är offentligt anställd. I vulgärdebatten kan man få för sig att de offentligt anställda anställer varandra. Därigenom blir de så väldigt många så man tappar kontrollen över det hela. Jag tycker det är fel och det är fult. Vi måste komma ihåg vem det är som anställer. Vem det är som har haft ansvaret. Det är vi politikerna som har haft ansvaret och har skapat den situation vi har idag. Det är också vi som måste reda upp den situationen.

    Hur reder man upp den situationen? Ökar man inkomsterna? Det är ett sätt, då sitter man ändå kvar med det faktiska problemet att vi har världens största offentliga sektor.

    Vi talade om strukturella åtgärder. Vi vet att alla de försök, som landskapsregeringen hittills har aviserat eller andats om, har tagits upp stort i massmedia. Jag har inte sett någon landskapsanställd som har stigit fram och sagt, jag är beredd att hjälpa till, vi ska verkligen försöka på vår avdelning att fundera ut konstruktiva lösningar. I om med det att du stiger fram och säger det, så talar du också om att delar av det arbete du har gjort kanske har varit onödigt. Det har inte varit viktigt. Man kan ta bort det.

    Vad kan vi då göra? Det som jag tror är det allra viktigaste nu är ett starkt och tydligt ledarskap. Andra prioritering är en vi-känsla. Vi måste få till en vi-känsla, så att inte bara vi i lagtinget, utan även gemene ålänning förstår att det är skarpt läge. En vi-känsla kräver ett starkt och tydligt ledarskap. Någon måste påta sig rollen att skapa detta, tydligare än vad det är idag.

    Det kanske går så, som vi har diskuterat i Centerns lagtingsgrupp som också ltl Gunell lyfte i ett tidigare anförande, att vi kanske kommer till ett skede där vi måste vända på steken och fundera på vad är det egentligen som det offentliga ska göra? Efter att man har konstaterat detta, fundera på vem det är som ska göra det?

    Vi ska inte heller glömma tredje sektorn som är oerhört viktig tycker jag.

    Kris, bästa ledamöter, är en process som inte bara behöver betyda något negativt. Den ger också en möjlighet. Det är ett redskap att arbeta vidare framåt om man så vågar.

    Avslutningsvis, fru talman; "förmågan att idag tänka olikt från igår, skiljer den vise från den envise".

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det är bra att ltl Thörnroos vill fundera på vad offentlig sektor först ska göra och sedan vem som ska göra det. Det är något som vi inom Obunden Samling funderat på i 20 års tid, så länge som partiet har funnits. Är det så att Centern börjar fundera på det först nu, då börjar jag förstå lite av den problematik som har legat bakom att få fram dokumentet som vi nu diskuterar. Om man först nu har börjat fundera på vad offentlig sektor ska göra och vem som ska utföra det. Det är verkligen på tiden att man börjar med det. Det var ett positivt besked. Det var inte positivt att höra att man inte har gjort det tidigare.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Ltl Danne Sundman väljer att raljera med det jag säger. Självklart vet Centern, som har suttit vid makten sedan hedenhös tid nästan, vad offentliga sektorn är och vad offentliga sektorn gör. Jag säger att om det blir en väldigt, väldigt svår ekonomisk kris, där vi på intet sätt i dagsläget kan förutse vad som kommet att hända och ske, då kan det hända att vi måste vända på steken helt och hållet. Jag sade inte att vi är där idag. Det finns en möjlighet om det går riktigt, riktigt illa för landskapet Åland att det är det enda vi kan göra.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Hur illa ska det riktigt vara ställt innan Centern tycker att det är kris? För mig så lyser nog alla lampor som behöver lysa, för att man ska kalla det för en kris. När vi, trots kraftfulla åtgärder, tänker oss ett underskott på hela 86 miljoner euro fram till 2012.

    Inte raljerar jag, jag konstaterar ju fakta. Centern har suttit i regeringen sedan hedenhös. Centern är åtminstone det parti som varit med i alla de här uppbyggnadsåtgärderna. De kanske inte riktigt har funderat på vad offentlig sektor ska göra och vem som ska göra det. Därför är vi i den kris vi är idag.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! Ja, om det är Åländsk Center som ska bära hundhuvud för finanskrisen så då är det väl så då. Är det Obunden Samlings konstruktiva förslag som kommer här och nu?

    Vi vet allihop att så är det inte. Det här är något som har vuxit fram under många års tid. Där har alla partier varit delaktiga, mer eller mindre. Det vi ska göra idag är att vi ska fundera på hur vi ska lösa det här, istället för att stå och kasta smuts på varandra i debatten. Det känns inte seriöst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Utflaggningen är skrämmande, det håller jag med om. Det är en situation som skapar svallvågor i det åländska samhället när våra fartyg och rederier tvingas byta flagg på sina fartyg. Det som skulle skrämma mig mycket mera, skulle vara den situation att våra rederier skulle stå inför en resultatutveckling. Man kanske skulle omöjliggöra deras existens. Ännu finns ju arbetsplatserna kvar. Det är för mig det allra mest skrämmande alternativet.

    Den utveckling som vi beskriver i tilläggsbudgeten gällande skattegottgörelser, flitpengen. Det är också oerhört oroande. Det visar, om siffrorna förverkligas, att vårt näringsliv går sämre än motsvarande i Finland. Det här är något som vi alla måste ta tag i med kraft. Vi måste gå in för näringslivs utvecklande åtgärder.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! Det är sant att skattegottgörelsens belopp är sjunkande. Så länge som vi har och får en skattegottgörelse betyder det också att det åländska näringslivet går bättre än det finländska näringslivet. Det ska vi också komma ihåg.  

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Givetvis är det på det sättet. När utvecklingen på några år går från ca 25 miljoner euro till bara 6 miljoner euro, då är den trenden väldigt oroväckande för mig. Det här är ännu bara prognoser. Prognoserna måste analysera mer noggrant och diskuteras. Ändå tänds en varningslampa inom mig i varje fall. Den kunskapen som den här trenden tycks visa på måste vi arbeta för att ändra.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! Vi är helt överens, Mats Perämaa och jag, när det gäller den biten. Där har ju utflaggningen en väldigt central betydelse i själva avräkningsbeloppet här och nu vad beträffar procentsatsen. Vi har en samsyn, det gäller att värna våra arbetsplatser och att skydda dem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg

    Talman! Jag känner mig lurad, sa en aktuell svensk för inte så länge sedan. Jag måste hålla med om att det kändes likadant när vi fick ta del av tilläggsbudgeten.

    När ordinarie budget behandlades gjordes någon slags unik överenskommelse i lagtinget att inte debattera den ordinariebudgeten, utan istället, invänta en helt ny version i form av en gedigen tilläggsbudget där krafttag skulle göras för att få landskapets finanser i balans.

    Tyvärr visade sig detta vara helt fel.  Vad landskapsregeringen nu gjort är att köpa tid på detta sätt, istället för att agera.

    Jag har under min tid i lagtinget lagt märke till landskapsregeringen gärna vill utreda, analysera, fördjupa sig, diskutera samt göra fina skrivningar.

    Allt detta låter väldigt bra när man presenterar det, förnuftigt och trovärdigt. Problemet är bara det att en sådan politik är ord utan handling och leder oss rakt in i en större kris än den vi redan står i.

    Att inte våga fatta beslut nu, när tid ännu finns, kommer att leda till mer drastiska åtgärder längre fram, än vad som annars skulle ha behövts.

    Ett normalt företag eller en privat person som drabbas av ändrade förhållande gällande inkomster, måste anpassa sina utgifter efter den verklighet som råder.

    Men inte landskapsregeringen! Eller kanske det är så, att det här är bara siffror på ett papper, inte riktiga pengar? Det är riktiga pengar våra allas skattepengar, som vi politiker är satta att förvalta på ett ansvarsfullt sätt. Att då spela tid, istället för att agera nu, är inte ansvarsfull agerande.

    Talman! Ju längre man väntar desto värre blir det.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag håller med ltl Nordberg att man måste vidta kraftfulla åtgärder för att balansera ekonomin och föra Åland genom lågkonjunkturen så vi står väl rustade den dagen det svänger.

    Kanske ltl Nordberg har en åsikt, vi sparar under den här lågkonjunkturen ca 80 miljoner euro i förhållandet till resurs- och behovsplanen, om det här är mycket eller lite? Kanske ltl Nordberg har en åsikt om det att vi inte behöva låna pengar externt för att balansera vår ekonomi. I Sverige och Finland lånar man oerhörda belopp, likadant i USA och Europa. Kanske någon analys av det som landskapsregeringen ändå avser att göra?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Ja, det är helt klart att man lånar när man tar av pensionsfonder och andra kapital som är tänkta till andra ändamål. Frågan är om det är bättre att låna av pensionsfonden än att låna av banken? Det kanske t.o.m. vore så att det vore bättre att låna av banken. Det jag vänder mig till i mitt tal, är det som handlar om budgeten 2009. Visst, vi har sett skrivningar att man ska göra längre fram, 2010. Jag skulle ha velat se mera åtgärder redan 2009.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag uppfattade ändå att ltl Nordberg hade vissa positiva ord om de åtgärder som vi avser att vidta 2010 och framöver. Vi har redan för 2009 gjort budgetnedskrivningar på 12 miljoner euro. Om man jämför det med omslutningen på dryga 300 miljoner ursprungligen. Nog är det ganska stora summor det också. Speciellt om man jämför med vad en anställd kostar på årsbasis. Eftersom vi ändå ger förslag om den politiska riktningen, om saker vi ämnar vidta, så kunde kanske ltl Nordberg med något ord här kunde säga vad man ytterligare skulle ha kunnat göra under detta år? Någon liten politisk linjedragning?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Ja, om du vill ha ett konkret exempel som tydligen är viktigt att vi kommer med. Inom skärgårdstrafiken skulle man absolut ha kunnat spara mera år 2009 än vad man nu har gjort. Man har sparat nästan 10 % och tycker att det är jättebra. Då är 9 % utav den inbesparingen bunkerpriset som har gått ner. Det går att göra inbesparingar t.ex. i skärgårdstrafiken utan att skärgårdsborna för den skull ska bli lidande. Det är inte poängen att någon behöver lida. Det handlar om att vi ska spara pengar. Jag tror inte alls att lrl Perämaa inte har för avsikt att göra väldigt mycket inbesparingar för 2010. Jag är bara rädd att vi i höst kommer att uppleva det likadant, som nu på våren, angående 2009 års budget. Man lovar mycket, men när vi kommer hit så är åtgärder ganska få.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Folke Sjölund

    Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag står bakom den tilläggsbudgeten som landskapsregeringen har lagt fram. Den är inte till alla delar särdeles angenäm. Det finns detaljer som jag gärna skulle ha sett annorlunda. Det är ju alltid frågan om politiska kompromisser som man måste komma fram till. Man får svälja det som är mindre bra till förmån för det nödvändiga. Man kan också alltid diskutera vad som är tillräckligt respektive icke tillräckligt. Det är ändå så att i en samhällsekonomi, som man inte kan jämföra rakt av med en bolagsekonomi, måste man ha ett helhetsperspektiv och se på vilka konsekvenserna är av de åtgärder som vidtas. Samma behov har man inte i ett bolag. I ett bolag är det lättare att friställa och kanske avskeda personal. Gör man det har det konsekvenser för samhällsekonomin. Gör man det inom en förvaltning så har det fortfarande konsekvenser för samhällsekonomin. Det här måste man ta hänsyn till. Man kan göra bedömningen om den här 12 miljoners budgetnedskrivning tillräcklig eller inte. De flesta tycks anse att den inte är tillräcklig, det är möjligt. Man kan också göra bedömningen att det är tillräckligt. Det beror på hur framtiden ser ut. När kommer svängningen till bättre tider? När kommer ekonomin att börja stiga? Det vet ingen. Det kan man bara spekulera om.

    Om det skulle gå så att vi har en ekonomisk uppgång 2010, den skulle påbörjas då, som det finns bedömare som tror, då blir effekterna för vår del lättare att bära. Då kanske den här dimensioneringen är ganska bra.

    Det också så med den offentliga sektorn och den offentliga ekonomin att den har betydelse för vilken ekonomisk aktivitet som finns i samhället. Den har också återverkningar på den privata sektorn. Framförallt i form av att också de offentliga utgifterna har betydelse för konsumtionen i samhället.

    Sparåtgärder har naturligtvis effekter. Det finns också något som heter att man kan spara sig till döds, d.v.s. man sparar så mycket att det får negativa konsekvenser i den ekonomiska aktiviteten i samhället i stort. Det här ville jag ta fram som lite tankeväckande inledning till det jag tänkte säga. 

    Jag tänkte kort beröra ett par ämnesområden. De baserar sig på de finansmotioner som lämnats in och på en diskussion om bostadspolitiken.

    När det gäller finansmotioner kan vi konstatera att alla har varit väldigt återhållsamma utom Socialdemokraterna som i sina finansmotioner föreslår ett nettokostnadstillskott på 3,1 miljoner. Den största är pensionsfondens överföring. Socialdemokraterna har naturligtvis rätt i att pensionsfondens medel är pensionstagarnas pengar, visst så är det. Jag har inte samma uppfattning om användningen av pensionsfondens medel. Enligt den gällande lagstiftningen fattar landskapsregeringen beslut om pensionspremiens storlek. Landskapsregeringen fattar också beslut om att låna ur fonden. I det här fallet handlar det inte om lån ur fonden utan en överföring från fonden till att bestrida pensionskostnader. Det här ekonomiska utrymmet, som det skapar, har betydelse för den ekonomi som vi har möjlighet att stimulera. Pengarna används för att stimulera den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det handlar också om vilka möjligheter landskapsregeringen har att förverkliga det investeringsprogram som finns i den ordinarie budgeten.

    Socialdemokraterna har försökt ge en falsk bild av att landskapsregeringen försämrar pensionsbetalningsförmågan i framtiden. Det här stämmer inte alls. Även 2009 kommer pensionsfonden att tillföra mera medel än vad som tas ut pensionsfonden. Det är helt legitimt och rationellt att använda pengar ur pensionsfonden just för att se till att man ska stimulera den nödvändiga ekonomiska verksamheten i vårt samhälle. Jag avslutar här och återkommer senare.     

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Ltl Sjölund sade att vi har en besparing i 2009 års budget på 12 miljoner. Tycker ltl Sjölund att uttag ur pensionsfonden är en besparing? Anser ltl Sjölund att minskade driftskostnader på under fem miljoner euro i 2009 års budget är tillräckligt?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Jag har hört en hel del inlägg i debatten som har andats en nattsvart pessimism. Jag delar inte den uppfattningen att vi behöver ägna oss åt en nattsvart pessimism, trots att vi har ett mycket besvärligt ekonomiskt läge som kräver starkt ingrepp. Det är mera fråga om definitioner om vad som är inbesparingar och inte. I förhållandet till grundbudgeten, betyder det att vi har en 12 miljoners mindre kostym att röra oss i. De 12 miljoner består av olika delar. Landskapsregeringen anger vilken riktning vi ska gå när det gäller framtiden och nästa års budget och också vidare. Det räcker för min del.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Repliken var ju riktad till mig. Jag tycker att talet om att vissa talare har ägnat sig åt nattsvart pessimism var klart felriktat. Jag tar det i någon annan replik i så fall att Sjölund anser det. Kostymen blir ju 12 miljoner mindre om man finansierar budgeten på ett annorlunda sätt än vad man gjort förut med uttag ur pensionsfonden. Det är 12 miljoner minus den posten som är den mindre kostymen.

    Sjölund talade om skillnaden mellan samhälle och bolag. Jag vill påstå att ett samhälle med ett löpande underskott i sina finanser måste till slut belasta sina medborgare ekonomiskt, om man inte anpassar kostymen till inkomsten. Då måste man ta ut mera pengar av sina medborgare. Det är ett ideologiskt vägval. Vilket vägval gör ltl Sjölund?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Det är alldeles riktigt att det här är ett ideologiskt vägval. Det finns ingående undersökningar om vad medborgarna föredrar. Föredrar medborgarna ett lägre skattetryck parat med en avsevärd sämre offentlig service eller föredrar medborgarna en bibehållen offentlig service till priset av t.o.m. att man kanske få betala lite mer i skatt? Alla undersökningar i våra nordiska länder pekar helt entydigt på att en alldeles klar majoritet föredrar att bibehålla den offentliga servicen och är beredda att betala för den också över skattesedeln. Det är kanske svar på den frågan.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Tack fru talman! Ltl Sjölund berörde pensionsfonden. Jag är också tveksam till om man kan kalla det för en inbesparing. Jag tycker inte man kan säga att man lånar ur pensionsfonden. Inte ska väl någon betala tillbaka de här pengarna? Man tar pengarna ur pensionsfonden för att använda dem till annat. Inte är jag förvånad över att Liberalerna fortsätter att ta ut maximalt ur pensionsfonden. Det är ju tradition vid det här laget, man tar ut så mycket man kan. Nu har vi ett läge där vi behöver titta över fondutveckling och annat. Kan det vara det klokaste att ta maximalt ur pensionsfonden? Eller är det kanske t.o.m. klokare att låna pengar till det här ändamålet? Jag tycker vi ska titta noga på den här frågan i finansutskottet.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Ingen har väl talat om att det här är ett lån ur pensionsfonden. Det är precis som ltl Gunell och finansministern konstaterade att det här är en överföring. Vill man hellre låna pengar i banken och betala ränta till banken i stället för att använda egna pengar? Det är ju också ett sätt att göra det på. Jag föredrar att vi använder egna pengar.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Man har ju sagt att det är bättre att låna av sig själv än att låna av banken. Jag tycker inte att man lånar och ej heller av sig själv utan man tar pengar av det som ska gå till pensioner för de offentligt anställda. Det är ju det som är verkligheten. Vi måste ju beskriva det på rätt sätt. Vi har rätt att göra det här, visst har vi det. Men är det klokt att göra det just nu och i ett längre perspektiv. Jag värnar om att det finns en trygghet för dem, som har rätt till pension, i många år framåt ur denna fond. Det måste vi garantera.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Vi har precis samma målsättning. Det är klart att landskapsanställdas pensioner ska säkerställas. Det är dem också. Det är inte alls en riktig bild att påstå att den här överföringen från pensionsfonden skulle försämra pensionsbetalningsförmågan hos landskapet, så är det inte alls. Tvärtom så ökar pensionsfonden under det här året. Det finns andra aspekter på det, t.ex. att den aktieportfölj som finns i pensionsfonden fluktuerar i värde. Det är inget märkvärdigt med det. Det som är avgörande är när man säljer ut. Man har förlorat noll cent om man bara ligger på aktier som har förlorat i värde om man gör på det sätt att man har is i magen och väntar till värdet stiger och säljer med vinst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson

    Tack fru talman och herr talman!  I mitten av februari intervjuades jag av tidningen Åland angående Ålands möjligheter att hantera finanskrisen och kommande lågkonjunktur. Jag sade då att denna kris kan bli den hårdaste i mannaminne, men att den samtidigt kan innebära att vi får en ny inställning till hur den offentliga sektorn ska hanteras. Jag sade också att det värsta är om vi sätter oss ner och deppar. Istället måste vi lösa problemen på kort och lång sikt. Alla måste vara med på tåget och spara och näringslivet måste stimuleras.

    Redan under budgetbehandlingen i december förra året hade jag en obehaglig känsla av att världens och därmed också Ålands ekonomiska läge skulle kunna bli värre än på mycket, mycket länge. Finansutskottet drog ju redan då den slutsats som vi idag har fått bekräftad, det vill säga att läget successivt skulle komma att förvärras, vilket jag redogjorde för i min presentation av vårt betänkande.

    Under våra diskussioner efter höranden med näringslivet och finansministerierna i Finland och Sverige trodde vi i finansutskottet då att landskapets inkomster redan under 2009 kunde minska med 30-35 miljoner euro. Inte bara överföringarna från staten minskar, även andra inkomstkällor kan ifrågasättas, till exempel medlen från mjölkkon PAF.

    Tyvärr, måste jag säga, så var våra farhågor välgrundade och vi har inte sett slutet på eländet ännu. I intervjun i Ålandstidningen nämnde jag att min personliga uppfattning om krisens djup i februari var att vi i värsta fall kan tappa upp emot 50 miljoner euro redan i år och några år framöver. Tyvärr, herr talman, så ser jag ingen anledning till att ändra på den bedömningen idag. Visst finns det tecken som kan peka åt ett annat håll, och visst har det globalt gjorts historiska insatser för att rädda upp situationen, men jag vill ändå att vi ska behålla krismedvetandet och vara beredda på det värsta. Vi är ju så beroende av hur det går i Finland och där är botten inte alls nådd ännu, se bara på arbetslöshetssiffrorna och permitteringar och exportindustrins stora oro.

    Herr talman! Om man analyserar Ålands läge och jämför med andras så är vi unika, både i positiv och i negativ bemärkelse. Vi har i botten en otroligt stark ekonomi. Landskapet har inga skulder och vi har en mycket god likviditet. Vi har en utjämningsfond på nära 50 miljoner euro och vi har en låg arbetslöshet som de flesta avundas oss. Men samtidigt har vi både en inkomstkris och en utgiftskris. På grund av systemet med klumpsumma och skattegottgörelse är vi i mycket hög grad beroende av Finlands ekonomi, som strukturellt har en annan uppbyggnad än vår. Enkelt uttryckt så innebär det att Ålands och Finlands ekonomier borde styras och stimuleras på olika sätt, men vi har inte de instrument som fordras för det.

    Kostnadskrisen hade vi kunnat hantera, men vi gjorde det inte i tid. År 2003 gjordes en insats för att ändra på strukturerna och minska vår offentliga sektor, sämre tider var ju på gång, men snabbt blev det bättre tider igen och vi glömde att fortsätta med saneringen. Jag skyller inte på någon, men tyvärr, tyvärr, tänk om vi hade fortsatt på den inslagna linjen. Då hade vi haft ett helt annat läge idag nu när den stora lågkonjunkturen vältrar över oss.

    Och som sagt, krisen kommer med all sannolikhet att bli djup. Nu har vi chansen att en gång för alla förändra så att vi står bättre rustade nästa gång, för det kommer fler gånger.

    Jag ska medge att jag hade velat pruta mer i årets budget. Idag är jag trots allt nöjd med den tilläggsbudget som ligger på bordet. Av flera skäl, herr talman, så ska vi inte ta bort för mycket i den huvudbudget som redan är till nästan hälften förverkligad när lagtinget kommer att klubba den här tilläggsbudgeten. Ja, jag vet, oppositionen kommer att hävda att vi kan ta bort mycket mer och att vi borde ha gjort det tidigare. Därför att det är lättare att säga hur det ska gå till om man inte själv behöver hålla i skaftet på bilan. Samtidigt vill jag till oppositionens fördel säga att deras finansmotioner ändå är positiva och hovsamma. Det finns mycket klokskap där och jag anser att vi i finansutskottet ska kunna komma fram med en beredning som tar hänsyn till de idéer som förs fram i finansmotionerna.

    Herr talman! Jag har också accepterat att landskapsregeringen på inkomstsidan har beräknat klumpsumma och skattegottgörelse på basen av de prognoser som kommit in från finansministeriet och från ÅSUB. Men precis som finansminister Perämaa flaggar jag för ytterligare försämringar. Men man måste ju utgå ifrån något och då är det trots allt naturligt att göra som landskapsregeringen har gjort. Vi kan bara hoppas att prognoserna håller, men enligt min och centerns mening måste vi förbereda oss på att det behövs en ny tilläggsbudget för att konstatera ytterligare försämringar.

    Det är en svår balansgång vi har framför oss. Visst skulle det kännas bra att kapa 30 miljoner euro ur 2009 års budget, om man visste att det med säkerhet inte skulle förvärra krisen! Men, herr talman, det är så det kan gå om vi far fram för hårt med röda pennan. Just nu är vi inne i en mycket känslig del av konjunkturen, tiden står liksom stilla och ekonomierna väger. Allt hänger på en skör tråd. Att i ett sådant läge gå in stenhårt och skära bort jobb och investeringar kan medföra att läget vippar över till ett mer negativt scenario och att den lokala lågkonjunkturen förvärras ytterligare. Våra beslut idag sänder ut signaler till hela samhället. Vi måste vara balanserade och vi måste ta ansvar. Att skära ner och säga upp många anställda kan vara den negativa självuppfyllande profetia som gör allt värre än det behöver bli.

    Herr talman! Nu ska vi se möjligheterna till långsiktiga förändringar, förändringar som inte går ut över människorna i samhället utan siktar till nya strukturer som gör oss starkare på alla plan. Vi har ansvaret för att effektivisera och förändra den offentliga organisationen. Vi ska absolut inte ta till panikåtgärder som förvärrar situationen. Vi ska målmedvetet göra förändringarna inom en period om 3-5 år.

    Ett bra sätt är att generellt effektivisera organisationerna. Jag har suttit med i finansutskottet i snart sex år. Under den tiden har jag haft möjlighet att skärskåda de flesta områdena i landskapets budget. Jag vet att det finns möjligheter till och behov av förändringar och förbättringar. Vi har många duktiga tjänstemän som kunde leverera mycket mer om förhållandena var optimala. Med mindre byråkratisk lagstiftning och bättre ledarskap finns det stora möjligheter till mer effektiv organisation, till glädje både för dem som ska utföra jobbet och för dem som ska ta emot eller köpa tjänsterna.

    Vi är alla överens om att offentliga sektorn är för stor på Åland. Nu har vi möjligheten att förändra. Genom konkurrensutsättning och privatisering kan vi på en inte allt för lång tid förändra förhållandena och få tillstånd en hälsosam balansförskjutning mellan offentligt och privat. Herr talman, jag påstår att det är fullt möjligt att 15-20 % av det som idag går över landskapets budget kunde skötas i privat regi. Vi ska inte göra förändringen över en natt, det får ta 3-5 år. Inom snart sagt alla områden är det möjligt att släppa in privata initiativ. Men som sagt, det måste ske planerat och över tid för att också näringslivet ska hinna anpassa sig och att vi kan garantera en reellt sund konkurrenssituation den dag verksamheter överförs. Trafikavdelningen visar redan en klar vilja att förändra och gå i spetsen för konkurrensutsättning och privatisering. Jag tror att alla ministrar och avdelningar är beredda att dra sitt strå till stacken!

    Jag kan här nämna Ålands turistförbund som ett exempel som inte diskuterats hittills under remissdebatten. I tilläggsbudgeten konstateras att ”en ny turismstrategi ska utarbetas och att i samband med detta kommer även finansiering och organisation av destinationsmarknadsföringen och de turismfrämjande insatserna att granskas”. Här skulle det finnas stora utsikter till effektiviseringar. Förbundet gör förvisso ett bra jobb när det gäller att samla näringens aktörer. Turistförbundet behövs och ska förmodligen inte privatiseras, men det finns uppgifter som näringslivet skulle sköta bättre och effektivare. Jag tänker då på de stora pengar som årligen läggs ner på reklamkampanjerna. En stor del av turistförbundets krafter går åt till att planera, styra och kontrollera de kampanjer som utförs av privata entreprenörer. I mitt tycke är det bortkastade resurser och pengar, mycket dubbelarbete som försämrar kvaliteten på slutprodukten och hämmar flexibiliteten. I stället borde hela ansvaret och jobbet ges till den entreprenör som har de bästa idéerna och det konkurrenskraftigaste anbudet. Låt dem som verkligen kan marknadsföring sköta om den och ta ansvar för den! En sådan politik skulle inte bara minska på de offentliga utgifterna, den skulle dessutom släppa lös kreativiteten och bidra till att reklambyråverksamheten utvecklas på Åland. Glöm inte att denna liksom andra tjänsteintensiva verksamheter är ypperliga exportprodukter! Reklam går ofta hand i hand med IT-lösningar av olika slag.

    Vad gäller näringslivet generellt, är det vårt ansvar att skapa förutsättningar för nyetableringar och exportföretagande. I goda men framförallt i dåliga tider är det av yttersta vikt att stimulera näringslivet. Det är ju motorn i samhället, här skapas jobben, vinsterna och skatterna som det offentliga ska drivas med. Tyvärr tror jag att också Åland kommer att få uppleva en större arbetslöshet än vi har nu. Vi ligger ju alltid lite senare i fas och eftersom de omkringliggande regionerna är så hårt drabbade så kommer nog också vi att få känna på hårdare bud. Då gäller det att tillsammans med näringslivet och arbetsmarknadsorganisationer ha ett bra samarbete och se till att de negativa effekterna minimeras. Arbetsmarknadsåtgärder är viktiga att ha på hyllan och sätta in när de behövs. Det är också viktigt att det finns möjlighet till omskolning och kompetenshöjning för dem som friställs.

    Herr talman! De stora strukturella åtgärderna ska nu planeras och läggas in i budgeten för 2010. För mig har vården, omsorgen och utbildningen högsta prioritet.

    Inom dessa sektorer handlar det i första hand om att sköta arbetet effektivare, inte att minska på insatserna. Vi har ett ansvar att ta hand om våra gamla och sjuka medborgare och skolan utbildar framtidens entreprenörer.

    Det ackumulerade underskottet på nästan 90 miljoner euro enligt ramarna är i sanning skrämmande. Trots allt är det bra att vi har en utjämningsfond som vi i varje fall kommer att kunna hantera år 2009 med. Jag hoppas att vi ska kunna klara av hela lågkonjunkturen utan att ta till externa lån, en situation som trots allt är unik när vi jämför med alla andra länder med stora underskott, stor skuldbörda och stora planerade lån.

    Herr talman! Som jag sade i inledningen av mitt anförande är den så kallade ”klumpsummeekonomin” ett bekymmer. Jag är glad att den parlamentariska skattekommittén var enig i sin rapport, det vill säga att övertagande av skattebehörighet är ett viktigt steg för att ge Åland nya verktyg för att hantera sin egen ekonomi. ÅSUB:s utredning ska bli intressant att ta del av. Jag anser att vi så fort som möjligt måste komma vidare i skattefrågan. Det är en lång väg att vandra innan beslut kan tas i riksdagen och i Ålands lagting, så det gäller att sätta fart! Stor enighet är inte bara en styrka här, jag vill påstå att det är en förutsättning för att det ska gå vägen under någorlunda rimlig tid.

    Till sist, herr talman, kris innebär möjligheter till förändring. Finansutskottet kommer att ta fram ett starkt beslutsunderlag för lagtinget. Både finansmotionerna och debatten här i salen har andats försonlighet och kompromissvilja, både från regeringsbänken och från oppositionen.

    Ett enigt betänkande skulle visa på styrka i denna svåra situation och bana väg för en sund och balanserad sanering som tar hänsyn till alla inblandade människor och organisationer! Någon kan säkert tycka att det är naivt och blåögt att tro på ett enigt betänkande. För mig är det tvärtemot, hoppet är det sista som far och en första förutsättning för att lyckas är att man har en positiv inställning och tror att även det svåra är möjligt. Det gör jag!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Om man tittar på tilläggsbudgeten, 136 miljoner är underskottet om två år, om ingenting görs. Av det som har gjorts hittills har landskapsregeringen tagit bort är 11,9 miljoner. Jag berömde finansutskottet, det var säkert mycket ltl Gunells penna som låg över skrivningarna, men det var ett enhälligt finansutskott som lämnade ett betänkande där man sade åt landskapsregeringen att det här är inte bra, det här får ni göra om. Det var en ganska kraftig bakläxa. Det är också sant, som ltl Eliasson sade i en intervju i februari, att det här måste man göra något åt. Om man tittar på de här 12 miljonerna i förhållande till underskottet på 136 miljoner, är finansutskottets ordförande, ltl Eliasson nöjd med vad landskapsregeringen har levererat?

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Jag sade att jag gärna hade sett att man hade nått lite längre. Landskapsregeringen har gjort ett idogt arbete. Det är mycket lättare att stå i bänken och prata än att verkligen ta i skaftet och göra det här. Det är ingen lätt uppgift. Samtidigt är det så att om man är alltför häftig med att plocka bort tjänster och investeringar i ett känsligt läge som det här, kan det innebära att det förvärrar situationen. Jag är nöjd med det här och jag ser fram emot stora planerade strukturella förändringar fr.o.m. 2010 och framåt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är inte lätt att förstå vad ltl Eliasson säger. Han säger både och. Först säger han att han gärna hade sett att man skulle ha gjort mera, jag har samma uppfattning. Han avslutar med att säga att han är nöjd med det här.

    Ltl Eliasson och jag argumenterade ju ofta om för eller emot självständighet under förra mandatperioden. Ett av de huvudargumenten jag använde när det gällde ett självständigt Åland var just att vi var så beroende av Finland, precis som ltl Eliasson sade, och att vi har en helt annan näringsstruktur här på Åland samt att klumpsummeekonomin är ett bekymmer. Då argumenterade ltl Eliasson emot mig, nu säger han precis samma sak som jag sade då. Det gläder mig oerhört. Kanske vi får lite hjälp så småningom med vårt huvudmål.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Jag tycker jag uttalade mig ganska tydligt. Jag tycker inte att jag har talat emot mig själv. Jag vet inte vad ltl Eriksson får det ifrån?

    Vad beträffar den senare delen av repliken så undrar jag verkligen om jag har sagt på det sättet? Ltl Anders Eriksson vet säkert bättre än mig. Jag har alltid ansett att det är viktigt att titta på skattebehörigheten. Jag har alltid ansett att vi har en helt annan ekonomi på Åland än i Finland. Därför måste det hanteras på olika sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Finansutskottets ordförande Elisson säger att någon kanske tycker det är naivt att man eftersträvar ett enigt betänkande. Det tycker inte jag. Jag tycker att det är en nödvändighet. Det är just det samförstånd som krävs. Då krävs det ett starkt underlag som ltl Eliasson säger. Om man har lyssnat på debatten så måste väl slutsatsen bli att finansutskottet måste fatta vissa beslut som regeringen inte har gjort. Det är det man har sagt, att man kommer hit för att få beslut. 

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Det är intressant att ltl Barbro Sundback och jag har samma åsikt när det gäller att det skulle vara bra att få ett enigt betänkande. Det kommer jag att arbeta för även om det säkert blir väldigt svårt. Vi har ett tungt arbete framför oss i utskottet. Vad vi ska göra i utskottet, det återkommer vi till när vi har vårt betänkande klart. Då kommer det att stå vilka beslut vi har fattat. Vi kommer säkert att behöva fatta ganska många beslut.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är ganska tydligt att om den här räddningsaktionen och vi ska bli eniga, så måste betänkande vara betydligt tydligare än den här framställningen. Det rör speciellt vilka strukturella förändringar som ska göras och vad de har för ekonomiska konsekvenser. När syns effekterna i budgeten och hur ska de här strukturella förändringarna finansieras? Många av oss är nog av den uppfattningen att med det här dokumentet så är alla resurser tömda vid 2011. Den regering som tar över 2012 är den som får det stora ansvaret. Man skulle hellre se en annan vision.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Talman! Ja, vi kommer säkert att kunna få ytterligare och nyare och färskare information än vad landskapsregeringen hade när de skrev det här dokumentet. Vi vet att det händer saker varenda vecka. Självklart ska vi göra ett seriöst arbete. Vi kommer säkert att vara i kontakt med många hörande och med finansministeriet, vi kanske vet lite mer när det gäller den ekonomiska situationen. Det finns ju också kloka finansmotioner som har lämnats in. Det ska vi också diskutera och se hur vi kan skriva ihop oss. Vi får se, det är min målsättning att skriva ihop oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Sammantaget ltl Eliasson, ett mycket bra anförande, jag ber att få tacka för det. Ett av de bättre vi har hört under dessa dagar. Vi reagerar olika på olika form av budskap från talarstolen. Ofrånkomligt så reagerade jag, som tidigare "medpappa" till Ålands Turistförbund, på diskussionen om hur de skulle förändra ansvaret för marknadsföringen. Vi vet ju alla att Turistförbundet idag består av medlemsförtagen, det är en professionell styrelse. Tidigare har förbundet haft en alltför kameral ledning med kanske mindre lyckade ingrepp, det är en annan sak. Faktum är, att vi har en organisation där branschen ställer upp med ungefär hälften av de medel som totalt anslås för att marknadsföra Åland. Det är bra att den här typen av diskussioner kommer upp. Samtidigt är det viktigt att inse hur vi får bästa möjliga sammanhållna grepp om den åländska marknadsföringen.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Jag sade i mitt anförande att Turistförbundet är viktigt, det ska finnas. De gör ett bra arbete när det gäller att ena och hålla ihop entreprenörerna inom turistbranschen. Det jag sade var att det finns möjligheter att spara pengar. Det förekommer ett dubbelarbete. Man planerar och kontrollerar mycket beträffande kampanjer och marknadsföring. Jag anser att man skulle kunna få en bättre och effektivare slutprodukt om man överlät ansvaret på en entreprenör, som får ansvara för marknadsföringen. Naturligtvis måste man ta hänsyn till turismstrategi och allt vad Turistförbundets styrelse lägger fram. När man har fått jobbet, då ska man göra jobbet. Man måste få bort det här dubbelarbetet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Intressanta tankar, jag skulle rekommendera att man överväger mycket noggrant. Det är väl så att det ligger nära i tiden att teckna nytt kontrakt för en ganska långvarig period, det brukar vara tre år under normala avtalsperioder. Det är kanske en diskussion som får föras på längre sikt. Det viktigaste, som vi som politiska beslutsfattare kunde bidra till, är att få till stånd ett centralt bokningssystem. Det skulle gynna Åland som helhet. Det skulle ge ekonomiska effekter. Det vore välkommet i en tid då vi upplever osäkerhet på alla sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det var ett bra anförande, många element som är viktiga i sådan här diskussion. Det berörde behovet av att anpassa ekonomin. Det dramatiska som sker med tappade inkomster o.s.v. Det fanns en väsentlig del i anförandet som förvånansvärt lite har berörts i debatten i fredags och idag. Det är behovet av konjunkturpolitik. Hur mycket de åtgärder vi vidtar här, hur mycket de påverkar vårt lokala samhälle, konsumtion, efterfrågan och försäljning för våra lokala företagare. Jag tackar för den delen. Jag instämmer väldigt mycket i det som finansutskottets ordförande sade.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Ja, det är viktigt. Det finns en del som säger ta bort bara, ta bort, ta bort. Man måste tänka efter då, vad händer? Säg att vi skulle plocka bort 30 miljoner ur 2009 års budget. Vi säger upp folk, plockar bort investeringar. Det är klart att det kommer att påverka direkt. Just när konjunkturen ligger och väger, vilket den förhoppningsvis gör, då är ett sådant här tänkande viktigt. För man kan påverka det i mer negativ riktning än vad som annars skulle ske. Det här är ingen lätt uppgift. Den som ska fatta beslutet har det betydligt svårare än kritikerna. Man måste veta vad man gör. När det gäller strukturer är det alldeles ypperligt att sätta igång det 2010, då hinner man göra det på ett planerat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Jag höll i fredags ett generellt anförande om budgeten. Jag tänkte idag rikta in mig på en detalj.

    I dessa åtstramningstider måste vi gå igenom all verksamhet för att se var vi kan spara. Men vi måste även komma ihåg att vi inte får kväva människors möjligheter till nytänkande. Nu, mer än någonsin tidigare behövs framåtanda. Vi behöver människor, som vågar pröva på något nytt.

    Herr talman! Jag anser därför att Ålands Försöksstations oberoende verksamhet, baserad på lokal grund, åtminstone borde få möjlighet att fortsätta som en egen enhet, även efter det att lagtinget antagit tilläggsbudgeten och grundbudgeten för 2010.

    Det är klart att försöksstationen, som alla andra, måste spara och titta på sin fortsatta verksamhet, men det är viktigt att stationen trots det kan fortsätt som egen enhet.

    Försöksstationen behövs för att Åland skall kunna bibehålla det försprång man har beträffande frukt- och bärodling. Just nu är man på gång att börja med en ekologisk försöksverksamhet med frukt och bär.

    Dessutom har försöksverksamheten betydelse för det ekologiska jordbruket. Stationen samlar in uppgifter för väder, avdunstning, tjäldjup, seismografiska iakttagelser m.m., lokala kunskaper som ingen annan kan erbjuda.

    Försöksstationen besitter stora kunskaper, som den delar med sig inte enbart till jordbruksnäringen utan till den breda allmänheten, konsumentinformation och specialrådgivning.

    Herr talman! Ett sätt att förbättra finanserna, är att skapa framtidstro och framåtanda!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag hängde inte riktigt med i logiken hos kollegan Slotte i det här resonemanget om Försöksstationen. Om den delvis eller helt drivs i privat regi, så kan den inte utföra sådant som är väsentligt för jordbrukarkåren och jordbrukets utveckling. Det resonemanget håller inte. Tvärtom, forskningsenheter och andra drivna i privat regi brukar ofta visa sig vara mycket mera lönsamma för näringslivet. Det är näringslivet som är med och betalar, därmed styr och tar ansvar för verksamheten så att den blir så bra som möjligt för ägarnas utveckling. Det fodras nog en ytterligare förklaring.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Jag poängterade Försöksstationens oberoende verksamhet. Har man en privat verksamhet så bestämmer det privata vad som ska forskas, Har man huvudmannaskapet från regeringshåll kan man också säga vad man ska forska på. Visst måste Försöksstationen spara, precis lika mycket som alla andra, men det är inte en bra situation om man ska lämna ifrån sig huvudmannaskapet till Ålands hushållningssällskap som också betalas av landskapsmedel. Då kan den lika gärna vara en egen enhet och fortsätta under egen hatt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det här betyder då att ltl Slotte inte tror att de 600 jordbruksföretagen i landskapet är så kloka att de förmår ge de rätta uppgifterna och de rätta forskningsuppgifterna till en privatiserad Försöksstation. Det är bara om det är i "farbror landskapsregeringens regi" som man kan utföra de rätta uppgifterna. Det låter inte som om tilltron, till de 600 lantbruksföretagarna, skulle vara särskilt hög. 

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! De 600 lantbruksföretagarna kan ju inte forska själva, de behöver ha någon som ska forska åt dem. Det finns en rådgivande kommission som har hand om Försöksstationens verksamhet och forskningsinriktning. Jag tycker att till den delen är frågan ganska bra utredd, vad man ska syssla med. Man måste också titta på vad man ska syssla med i framtiden och man måste spara. Att sätta det under Ålands Hushållningssällskaps hatt är ett dåligt förslag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén

    Herr talman! Tilläggsbudgeten är i stora drag riktigt bra. Riktlinjerna är åt rätt håll. Nu gäller det att vi ska hålla farten uppe att vi inte tappar den. Vi ska istället föröka öka farten för riktlinjerna som finns i tilläggsbudgeten, så att vi kan genomföra allt det som vi har föresatt oss.

    Att komma ur den här underskottsgropen som budgeten uppvisade enligt prognosen 2012, det blir inte lätt. Har vi inte farten uppe är risken att vi sjunker mera i underskottsgropen. Då tar det länge innan vi kommer ur den. Det blir då ett jätteunderskott år 2012. Det är jag mest orolig för.

    Genomför man den här planen fram till 2012 till hundra procent som det är meningen, har vi ett underskott på 80 miljoner euro. Det är mycket pengar, det är i mesta laget. Vi vet hur svårt det är att genoföra förändringar och besparingar. Det tar tid, det är lång uppstart har vi märkt. Nya kostnader uppstår ofta när man ska göra förändringar, ofta blir det inte så billigt som man har tänkt. Lagstiftning fodras för vissa saker som ska ändras, det tar också tid. Det ska vara samarbetsförhandlingar med personal och fackorganisationer m.m. Det ska även vara diskussioner med näringslivet och andra inblandade. Där är jag rädd att det tar länge och pengarna rinner iväg medan vi arbetar med det.

    Klarar vi bara av att genomföra den här planen till 70-80 % är vi ganska illa ute, för då kommer underskottet att överstiga 100 miljoner med all säkerhet. Det är mycket pengar. Jag skulle önska att den här räddningsplanen för Åland, som vicetalman Jansson kallade det, skulle genomföras till 120 %. Att vi skulle få mycket gjort.

    Krismedvetande vid de berörda avdelningarna och organisationerna verkar inte ha gått fram till fullo. Det är kris på kommande till landskapet Åland. Följer man med i massmedia hur olika enheter kan drabbas av olika neddragningar och förändringar så försvarar de sig med att de har redan gått igenom ett stålbad och kan inte göra så mycket mera. Då blir man fundersam. Då vet de inte vad som väntar dem. Man måste ge klara direktiv när det är ett allvarligt läge för landskapet Åland. Det verkar inte som vi här på Åland har erfarenhet av lågkonjunkturer och kriser som man har i våra grannregioner. Där slår man till bromsarna direkt och börjar agera med att dra ned på verksamheter. Vi skulle behöva ta lärdom av våra grannregioner. Granska nya projekt som inte har stor sysselsättningseffekt för Åland. De kan man avsluta eller inte påbörja.

    Man ska syna våra turlistor inom skärgårds- och busstrafiken, de som har låg beläggning. I grannregioner har man snabbt dragit in sådana linjer. På Åland har vi den strategin att det ofta går ett år, för turlistorna är fastslagna. Förändringarna går långsamt. Vi har varit vana med att få ha det ganska bekvämt. Lågkonjunkturen brukar inte ta så hårt på oss.

    Set finns inte riktiga stimulanpaket i den här budgeten. Jag uppmanar landskapsregeringen att vara beredda på att ha ett beredskapspaket som stimulerar. Det finns mycket småföretagare som nu snart börjar få dåligt om jobb.

    Jag har själv varit inblandad och försökt se vad man kan göra åt våra små skärgårdsbutiker och landsortbutiker. Nu med den låga svenska kronan kommer de att få en kämpig sommar. Vill vi ha levande landsbygd och skärgård skulle vi behöva ha en stimulans till de här butikerna. Skärgårdsbutikerna har det väl redan, men jag tror vi skull behöva utöka stimulanserna.

    Vi slopar skrotbilspremien, den har gått till bilägarna. Det har blivit så att de som tar hand om skrotbilarna har fått ett bekymmer. Skrotvärdet har sjunkit så drastiskt att de inte vill klara av mera att samla upp allt skrot. En sådan miljöinsats skulle vara viktigt.

    Jag vill avluta med något positivt. Jag såg att Ålands golfklubb nu har bestämt sig för att sätta igång undersökning med en ev. golfbana i Tjurnäset i Kastelholm. Det bra att något av de här golfprojekten går vidare. De andra tycks mest begära bara och inte vilja göra så mycket. Lyckat till med undersökningen!

    Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ledamot Salmén nämnde att allting tar tid att spara. Han nämnde också skärgårdstrafikens och busstrafikens turlistor. Jag informerar att om en och en halv månad kommer busstrafiken på Åland att minska ganska dramatiskt under sommarhalvåret. Vi jobbar ganska snabbt. Jag hoppas att politikerna står emot och håller med sedan när ni spara stora pengar. 

    Ltl Jan Salmén, replik

    Tack herr talman! Det bra att vår trafikminister agerar. En kommentar när man upphandlar busstrafiken, vilket jag nämnt tidigare, är att man kanske skulle kunna gå över till lite mindre och mer miljövänligare bussar. Det är så få personer i bussarna, det är bara ett tips.

    Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är så snabbt det här så jag hoppas att lagtinget hinner ta beslutet innan landskapsregeringen förverkligar det.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! När det gäller det sistnämnda som ltl Jan Salmén sade håller jag inte riktig med när han gladdes åt det som händer i Kastelholm; "medan de andra bara begär" som ledamoten uttryckte sig. De andra är väl antagligen de som jobbar för golfbanan i Ämnes. När det gäller golfbanan i Ämnes blev jag oerhört glad när jag så att näringslivet faktiskt var beredd att dra banan på ett helt annat sätt än det var tidigare. Den här 100 % samhällsfinansierade banan var jag stenhårt emot. Tvärtemot Jan Salmén är jag väldigt frågande till varför inte landskapsregeringen kommer till mötes det finns ju de facto ett alternativ. Man får hjälpa till lite och skapa nödvändig infrastruktur också ifrån landskapsregeringens sida och inte bara sitta med armarna i kors och vänta.

    När det gäller debatten så tycker jag det har varit i en positiv anda i ett svårt ämne. Det verkar som de flesta är beredda att dra åt samma håll. Vi har fått beröm för finansmotionerna. Det hör inte till vanligheterna. Det återstår det att se hur långt de kommer till mötes för finansutskottets värderade ordförande och övriga ledamöter. Vi får tacka för berömmet.

    I dessa debatter blir det ofta så att man pratar förbi varandra. Man missförstår, ibland medvetet, ibland omedvetet. Det är glädjande att det inte varit så i den här debatten.

    Lite oklarheter här som jag tänkte klara upp. Ingen av dem jag tänkte vända mig till är närvarande. Jag tänkte kommentera det som ltl Veronica Thörnroos tog upp och också hälsovårdsminister Katrin Sjögren.

    Det sägs så här om hälso- och sjukvårdsplanen i tilläggsbudgeten; "enligt landskapsregeringens uppfattning fyller den årliga hälso- och sjukvårdsplanen fortfarande, trots förbättringar, inte den styrfunktion för verksamheten vid ÅHS, som ursprungligen avsågs". Jag delar den uppfattningen. Det är bra om man kan göra något åt det. Jag noterade att det finns olika åsikter om det här, här håller jag med landskapsregeringen. Man pratar vidare om; "planen bör omstruktureras och mer få karaktär av en förhandling mellan beställare och utförare". Ursprungstanken var att ÅHS planen skulle få den rollen. Här har man en problematik, det är bra om man försöker göra något åt det från landskapsregeringens sida. Däremot det sista man säger; "en logisk följd blir att grunderna för tillsättandet av myndighetens styrelse bör omprövas". Jag har sett i debatten att många har tolkat, och ansvarig minister sade, att det att det skulle bli någon sorts semistyrelse. Landskapsregeringens tankar var att regeringsblockets medlemmar satt i styrelsen samt några proffs, så förstår vi diskussionen.

    Från Ålands Framtids sida är det hugget som stucket, vi har alltid blivit på sidan om ändå när det gäller de här instanserna. Den här typen av verksamhet som ändå står för en så stor del av landskapets hela budgeten, bör nog oppositionen ha något att säga till om. Jag är tveksam till de tankar som synbarligen regeringen har när det gäller det.

    Herr talman! Ett genomgående tema i den här debatten har varit att det är svårt att spara i den egna verksamheten. Man kan inte be personalen att spara. Det är sant. När det gäller ÅHS har vi från Ålands Framtids sida många gånger påtalat att man behöver ta in en utomstående konsult som tittar på verksamheten, hur man kan driva den på ett mera ekonomiskt sätt. Det skulle ha varit intressant att höra hur man hade sett på det ifrån landskapsregeringens sida. Det här genomgående temat att det är svårt att få personalen att spara på den egna verksamheten är sant. Det är också svårt att få med personalen. Det får man ha förståelse för. Det är ändå viktigt att man har en dialog. Det blir inte bättre att försöka ta alla beslut på sidan om, dem det berör. Då blir det mera problem framöver. Att lyckas med det här krävs ett tydligt och starkt ledarskap. Centerns ordförande, Veronica Thörnroos, sade ganska klart och tydligt i sitt anförande; "det har vi inte idag". Ltl Eliasson var inne på liknande tongångar när han diskuterade om att ekonomin befinner sig i ett känsligt läge. Jag håller för övrigt med om det resonemanget. Oövertänkta beslut kan förvärra krisen. Det gäller att ha ett ansvar. Jag anser att det som landskapsregeringen förelägger är så oerhört nära alternativet att man inte gör någonting över huvudtaget. Det förvärrar nog inte någon kris på något sätt. Däremot, som jag efterlyst tidigare, så behöver man ta beslut så snabbt som möjligt för att skingra den osäkerhet som finns ute i det åländska samhället och som också finns i förvaltningen. När Ltl Eliasson talade om att ekonomin är i ett känsligt läge sade han att det krävs ett bättre ledarskap. Det hör väl inte till vanligheterna att jag brukar ta lantrådet i försvar för jag tycker att ledarskapet är otydligt och svagt. Jag tycker också att Centern har ett ansvar här. Det är lite märkligt att det ena regeringspartiet pratar om att vi inte har ett tydligt och stark ledarskap i dag. Jag är lite frågande till vart Centern vill komma med det. Nog har ju också Centern, som regeringsparti, ett ansvar för ledarskapet, så som jag ser det.

    Till sist, herr talman, helt kort, övertagande av skattebehörigheten. Jag har noterat i den här debatten att samtliga partier utom Liberalerna har talat för att man skulle få en större ekonomisk frihet. Talmannen, som inte är närvarande nu, har tidigare pratat om när man ska ta över det totala ekonomiska ansvaret då är vi inne i märgen, som han uttryckte sig. Då har vi den totala ekonomiska friheten. Är det faktiskt någon som tror att vi kommer att få den ekonomiska friheten utan att vi tar frågan så långt att det blir skilsmässa, som ltl Slotte uttrycket det. Är det faktiskt någon som tror att man på fullt allvar från finsk sida kommer att låta Åland få bestämma över de ekonomiska verkligheterna i landskapet helt och hållet? Ltl Slotte ruskar på huvudet. Jag är glad för det svaret. Det skulle vara roligt att höra om det finns någon som tror på det överhuvudtaget?

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Ltl Eriksson pratade om att landskapet inte kom emot med golfsatsningen. Jag undrar om ltl Eriksson har mera uppgifter att komma med? Det lilla jag har sett om projektet är man lite fundersam över var den ska vara och vem som ska finansiera? Man skulle väl ha kommit in med en ordentlig anhållan om man ska bygga en bana och inte bara ett brev. Det kan hända att Eriksson har mer information än vad jag har?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det vore ju väldigt märkligt om oppositionspolitikern Eriksson skulle veta mera än regeringspolitikern Jan Salmén. Man har på ett klart och tydligt sätt sagt från näringslivets sida, Ålandbanken m.fl. framgångsrika företag i spetsen, att de är beredda att förverkliga en golfbana i Ämnes/Godby området med 30 % i samhällsfinansiering. Jag frågade, för inte länge sedan, på Turistförbundets årsmöte om de har hört någonting från landskapsregeringen? Turistförbundet är en av dem som dragit projektet. Svaret var att de inte hört ett ord. Det gör mig oerhört förvånad. Åtminstone mitt ställningstagande var baserat på att landskapet till 100 % skulle finansiera en golfbana. Att köra på sidan om en privat entreprenör som själv skulle ha gjort hela investeringen. Det var helt otänkbart i min värld. Jag som värnar om den fria företagsamheten. Nu finns det ett alternativ. Något måste också landskapsregeringen göra här.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Om det där är allt man kan producera från näringslivet och inte kan komma med en ordentlig affärsplan över hur man ska förverkliga en golfbana så då är jag faktiskt lite besviken på näringslivet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Näringslivet är väl inget samlingsnamn. Alla företag på Åland är ju inte med. Åtminstone tunga ledande företag är ju med i det här projektet. Som jag har uppfattat det har man sagt att vi är beredda att förverkliga en golfbana på de här premisserna och förväntar sig att landskapsregeringen skulle komma till mötes. Att man har en dialog över huvudtaget. Man har synbarligen inte hört ett ord, det är inte bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! I hälsoministerns frånvaro ger jag mig in i diskussionen om ÅHS styrelse. Landskapsregeringen välkomnar en diskussion kring om man tycker att vi har ett bra system idag, parlamentariskt tillsatt. Eller om man håller med regeringen om att vi borde finna ett effektivare sätt att agera i ÅHS styrelse, där det har diskuterats kring en semistyrelse. Vi har också i många olika fall diskuterat om det är så att landskapsregeringen helt och hållet ska ta ansvar för ÅHS utveckling eller ska man göra det alla tillsammans. Vi är väldigt intresserade av att höra vad lagtinget tycker. Landskapsregeringen har konstaterat att det skulle vara bra med en förändring.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är tacksam för att vicelantrådet Lundberg svarade i stället för lrl Sjögren. Jag kortade ner mitt anförande. Jag förstår den här problematiken. Den är synnerligen värt för finansutskottet att överväga. Även om jag råkar vara oppositionspolitiker så har inte min ambition varit att jag ska vara det resten av livet. Man måste hela tiden se till att man får ett system som fungerar så bra som möjligt. Det tål att tänkas på. Det är så pass omfattande verksamhet så jag anser att oppositionen också behöver ha insikt i det här arbetet.

    När det gäller semistyrelse d.v.s. att man ska har styrelse bestående av proffs. Vilken typ av proffs är det man efterlyser? Min förhoppning är att det skulle vara proffs på organisationsutveckling och ekonomi och inte flera läkare. Det tror jag inte blir något billigare alternativ.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! I landskapsregeringen har vi diskuterat i den riktningen att vi tror att vi skulle få en effektivare i styrelse hos ÅHS om vi från landskapsregeringens sida verkligen är tvungna att ta hela ansvaret och inte dela det med oppositionen. Så har den här diskussionen förts. Det är alldeles rätt tolkat att det inte är läkarkompetensen vi är ute efter utan ekonomisk och organisatorisk kompetens. I den riktningen, landskapsregeringens partier och ytterligare specialkunskap inom önskade områden.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag inser problematiken med ÅHS planen. Jag, som medlem i lagtinget, har inte känt alla gånger att nu beställer vi klart och tydligt vilken typ av sjukvård vi vill ha på Åland. Glappet mellan den utförda verksamheten och vad vi beställer här i lagtinget är lite för stort. Notera, att när jag säger det kan det mycket väl hänga ihop med att vi konsekvent har lämnats utanför den här typen av styrelsearbete. Jag har inte insikt och ingen annan heller från mitt parti. Om vi då skulle ha kedjan komplett, om vi kunde medverka i styrelsen det kan jag inte svara på. Det blir bara ett teoretiskt resonemang. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Ltl Anders Eriksson drar förhastade slutsatser eller lyssnade inte på vad jag sade beträffade ledarskap. Jag sade så här; "med mindre byråkratiskt lagstiftning och bättre ledarskap finns det stora möjligheter till effektivare organisationer, till glädje både för de som arbetar och de som köper tjänsterna". Med det så riktade jag mig inte mot landskapsregeringen, jag menade generellt och den erfarenhet jag har från det privata näringslivet. Det finns alltid möjligheter att förbättra ledarskapet. Ett bättre ledarskap, även om man är bra, kan bli ännu bättre och gör att organisationen fungerar bättre. Det var generellt, jag menade. Icke riktat mot landskapsregeringen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker det har varit en bra debatt, som jag sade inledningsvis. Vi behöver inte medvetet försöka prata förbi varandra, det här blev oklart för mig. Åtminstone Centerns ordförande var väldigt tydlig när hon sade att "det har vi inte idag". Då tyckte jag att ltl Eliasson var inne på lite liknande tongångar när han efterlyste ett bättre ledarskap. Sedan kan man givetvis göra den tolkningen att man i alla sammanhang kan efterlysa ett bättre ledarskap. De kan man kanske göra.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det jag sade behöver nog inte tolkas. Jag läste upp det för ltl Anders Eriksson här. Det står klart och tydligt. Det här är något som vi alla kan ta åt oss, alla som har en ledande funktion ska veta att ledarens roll har en enorm stor betydelse, speciellt i sådana tider som vi har nu. Vi tar åt oss och vi försöker bli bättre. Det finns alltid möjligheter till förbättringar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Talman! Visst är det så. Vi kan alla bli bättre. Jag får bara lämna min sista fråga ut i luften. När det gäller det här med övertagande av beskattningen, är det verkligen någon som tror att vi kommer att få den ekonomiska friheten, så länge vi är en del av Finland? Vi kanske får svar på det i den kommande debatten?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström

    Herr talman! Som ni kanske minns i budgetdebatten i december så överskred jag den rekommenderade taltiden med ca 150 %. Jag ska försöka att inte upprepa detta.

    Det är för sent att stiga tidigt upp. Att börja spara och införa åtgärder inför en lågkonjunktur, när finanskrisen är ett faktum, är ett bevis på att man bedrivit fel politik de senaste åren.

    Jag börjar mitt anförande med att titta tillbaka på vad jag själv sade i budgetdebatten 2006. Jag ställde bl.a. en kort fråga; "kommer vi alltid att ha det så bra som vi har det idag? Tror vi att det kommer att fortsätta så här de kommande 5-10 åren eller kan det komma en lågkonjunktur igen, efter den här högkonjunkturen vi nu befinner oss i? Kan vi fortsätta att öka vår levnadsstandard, öka antalet kvadratmeter vi bor på, fortsätta leva över våra tillgångar eller kommer Åland få känna på en lågkonjunktur snart igen? Jag tror att det är så". Det sade jag 2006, jag pratade en hel del om det att det nästan bara har varit det offentliga som stått för de flesta stora byggen de senaste åren. Det är samhället som har trissat upp byggpriserna så att företag inte haft råd att expandera.

    Det sunda hade varit att landskapet hade varit mer sparsam med alla simhallar, IT byn, skolor, sjukhus, KK hus o.s.v. Väntat med de byggena tills tiderna skulle ha blivit sämre. Låtit företagen stått för byggandet under högkonjunkturen och reserverat anslag för offentliga satsningar när lågkonjunkturen är ett faktum, alltså nu. Då skulle man konjunkturanpassa det offentliga byggandet. Det har man aldrig lyckats med på Åland, även om, många med mig har pratat om det.

    De senaste åren har vi politiker på Åland sysslat med allt möjligt som vi inte har med att göra. Vi engagerar oss i om människor ska ha cykelhjälm eller inte, om man ska förbjuda användningen av vattenscooter eller inte. Vilken tid man ska gå hem från krogen, var rökning ska vara tillåtet, hur och var man kan jaga älg, vilka fritidssysselsättningar för vuxna människor vi ska finansiera med skatter o.s.v.

    Politikens roll är att sköta det som måste hanteras gemensamt. Skapa förutsättningar och underlätta för företag och entreprenörer att utveckla sina idéer och bolag. Då skapas tillväxt och en sund sådan. Det är dit vi måste tillbaka. Jag anser att regel, krångel och byråkrati måste minskas så att företagarna kan inrikta sig mer på sin verksamhet än på myndighetskontakter. Det gäller i stort sett alla sektorer, allt ifrån fiskeribyrån på Näringsavdelningen till Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.

    Vtm Lindholm sade i sitt tidigare anförande angående fiskeribyrån att byråns storlek varit konstant de senaste åren, fastän yrkesfisket har minskat till nästintill obefintligt. Trenden har varit att yrkesfiskare gått till binäringsfiskare för att sedan övergå till hobbyfiskare. Fiskeribyrån har dock varit konstant under alla år. Orsaken till att det knappt finns någon yrkesfiskare kvar på Åland beror på dåraktiga myndighetsbeslut, både lokalt och i Bryssel. Det går att effektivera fiskeribyrån på så sätt att myndighetsfunktionen finns kvar. Resten av deras verksamhet, som utvecklingen, provfiske, etc. överförs i större utsträckning till näringens egna organisationer, alltså privatisera mera.

    En annan byrå på Näringsavdelningen som landskapsregeringen bör titta på är skogsbruksbyrån. Hur många människor lever idag på sitt skogsbruk på Åland? Det måste ju vara många eftersom landskapsregeringen prioriterar det. Det finns nio personer på den byrån samt några extra som sköter om landskapets egna skogar. Även där måste det gå att privatisera mera.

    Det måste också löna sig att arbeta och driva företag på Åland. Oavsett om det är inom de näringar som lever på bidrag eller de som inte gör det. Går det inte att leva på sitt arbete har vi ett grundläggande systemfel. Vi kan inte fortsätta bygga upp verksamheter runt bidrag. Bidragssystemet är inte sunt och det leder inte till utveckling.

    De fina tal som landskapsregeringen brukar hålla om strukturella förändringar måste sluta bli fina tal och bli konkreta förslag. Vi måste börja arbeta åt det håll att bli oberoende av bidrag i våra näringar. Jag förespråkar inte att man ska ta bort alla bidrag med en gång. De bör fasas ut för att ge tillbaka friheten till företagen att utveckla sig själva.     

    Det är endast individens möjlighet, att skapa en bättre förutsättning ekonomiskt för sig själv och sin familj, som sporrar till nya entreprenörer och företagare. Finns inte den möjligheten kommer inte många nya företagare och entreprenörer att uppkomma.

    Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet är nödvändigt för att vi fortsättningsvis ska ha verksamhetsförutsättningar här på Åland. Det är tyvärr inte så idag. Vi kan tydligt se vilka effekter detta fått. Exempelvis fraktkostnader är högre, miljökonsekvensbedömningarna är svårare, den småskaliga livsmedelsproduktionen håller på att dö ut p.g.a. politiskt tagna beslut. Vissa lokala branscher har strängare krav och sämre förutsättningar såsom fiskodling och traditionellt yrkesfiske än deras konkurrenter i närområden.

    Förutom att EU:s grundtanke om fri rörlighet för tjänster och varor inte fungerar på Åland, med tanke på den skattegräns vi har, så brottas även företagen på Åland med en liten närmarknad, höga transportkostnader, högre löner än konkurrenterna i våra närregioner. Jag kan inte låta bli att ge ett exempel gällande frakterna; jag beställde, för några veckor sedan, personligen en pall varor från en tillverkare i Kina. Jag bad de ordna med transporten till Helsingfors. De gjorde det. Att transportera en pall med teknisk utrustning från Shanghai till Helsingfors kostade mig 60 dollar. Att få pallen från Helsingfors till Mariehamn kostade 350 euro. Kostnader mycket hänförda till att vi ligger innanför skattegränsen och problemen med den. Det är sådana frågor vi borde jobba lite hårdare med.

    Ett annat problem som småföretagarna på Åland har är att arbetsmarknadslagarna som gäller på Åland, många gånger kväver småföretagare och skrämmer dem från att anställa. Arbetsmarknadslagar och kollektivavtal är uppbyggda efter det stora finska industribehovet och inte anpassat till åländska förhållanden.

    Jag vill nämna arbetsgivarens sjuklöneansvar. Som arbetsgivare måste man inte bara ta ställning till om den man anställer kan förväntas göra ett bra jobb, utan också om risken är stor att de blir sjuka, eller om personen ifråga kanske har småbarn hemma som ofta behöver vård. Att som arbetsgivare, förutom att tvingas betala betydande belopp för anställda som är sjukskrivna även för skador som har hänt på fritiden och dessutom avsätta mycket av sin tid på att lösa problem som uppstår när anställda är sjuk, hindrar många företagare från att anställa fler och utvecklas. Personligen skulle jag vilja ha andra regler, för småföretag under fem anställda, än vad som gäller idag.

    Frågor som detta tycker jag vi borde diskutera i lagtinget. Att skapa förutsättningar som har verklig betydelse för Åland och för företagen och tillväxten. Tyvärr, har vi nästan aldrig dess diskussioner.

    Landskapsregeringen vill göra det enklare 2009 att starta företag, särskilt då för kvinnor. Det är ett jättebra initiativ men jag har lite synpunkter på det här. Jag skulle, om jag var minister i landskapsregeringen, sätta in ett större fokus och resurser på de befintliga enmans och småföretag vi har och få dem att anställa en person till. Att skapa arbete åt sig själv, som enmansföretagare, har inte varit svårt de senaste åren. Det kan man enkelt se, bara genom att titta på hur många företagare och företag det finns på Åland. Uppskattningsvis är 10 % av den totalt befolkningen företagare. Vi är förmodligen flest företagare per capita i välden, det visar att det inte är svårt att starta företag idag. Det har heller inte varit jättesvårt att få mat på bordet ifrån sitt nystartade företag. Orsaken till det är om det fattas lite pengar för maten så kan en enmansföretagare alltid jobba lite extra och jobba lite extra, svart. Så fort som den här företagaren anställer en person till i sitt bolag blir allt ev. svart jobbande slut. Då måste pengar finnas i bolaget för att betala lön, hyror, semester, sociala avgifter och sjukskrivningskostnader. Sålunda är det där man borde sätta in samhällets resurser. Ge förutsättningar för småföretagarna att anställa fler. Inte i första hand få folk att sluta sina nuvarande jobb och starta egna företag, ibland även för att konkurrera med sina nuvarande arbetsgivare. Vi borde se till att enmans- och småföretagen vill anställa fler människor, särskilt människor som inte har jobb. Det är då tillväxten kommer.

    Att göra det här enklare att anställa och att också göra det enklare att göra sig av med anställda som inte fungerar. Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan vi aldrig lagstifta fram. Ju krångligare det är, att knyta till sig och skilja sig från medarbetare, desto mer drar man sig ifrån att anställa.

    Just nu så börjar arbetslösheten stiga i våra närområden. Det borde vi se som en resurs. Kan vi visa att vi skapar arbetstillfällen här, att vi på Åland behöver arbetskraft, tror jag att folk kommer att flytta hit. Tillväxten på Åland är beroende av att våra företag anställer fler människor. Sätter vi resurser på att företagarna på Åland kan skapa flera arbetstillfällen, och lyckas med det, klarar vi oss ur den här finanskrisen. Som exempel kan jag nämna att det är nästintill omöjligt för en ungdom idag att få ett jobb i Stockholm- och Uppsalaregionen. Bara för att visa hur tuff arbetsmarknaden är just nu, var jag i Uppsala igår och hörde att McDonald's söker nya medarbetare. Igår tog de emot 800 personer i första skedet på intervju, där skulle de sedan gallra bort 600 personer för att sedan gallra ner till 150 personer, för att ge 50 personer arbete. Det är McDonald's som inte är riktigt så hög prioriterad arbetsplats för många unga att börja på.

    Kanske Ålands räddning, i den kommande lågkonjunkturen, är att vi uppmuntrar och skapar förutsättningar för våra befintliga företag att anställa fler och skapa fler arbetsplatser. Låt oss fokusera på det här istället för att uppmuntra folk att starta eget, på tal om företagsamhetens år 2009.

    Det här var lite allmän näringspolitik om budgeten och näringslivet från min sida. Jag hade tänkt gå in i konkreta moment, bl a om Tv licensen och Ålands radios finansiering. Jag har snart gått fyra minuter över tiden, jag återkommer i ett anförande om det.   

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Karlström inledde med behovet av att konjunkturanpassa investeringarna. Jag håller med det resonemanget. Jag håller med att de är något som har diskuterats också under de åren som jag har haft möjlighet att medverka i den här salen. Man har inte lyckats förmå att konjunkturanpassa investeringarna så som det borde ha gjorts. Vi får hoppas att det som sker under lågkonjunkturen ger oss lärdom. Den här frågan kommer att vara aktuell oberoende om vi har egen beskattningen eller vilka ekonomiska system vi än har. Samma frågeställning kommer att kvarstå. Nu är det inte läge att minska på investeringarna. Vi har en nivå på nästan 80 miljoner euro för de här åren under lågkonjunkturen. Det motsvarar ganska mycket det ackumulerade underskottet som vi befarar att vi kan uppnå. Vi vidhåller att vi måste bibehålla stimulansen till den här delen just nu. ·

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag har alltid sagt från talarstolen att jag har försökt bromsa det offentliga byggandet. Jag har argumenterat emot IT byn, badhus och KK hus gång på gång. Jag har sagt att vi borde planera de byggena nu för att ta fram dem och sätta igång byggandet när det blir en lågkonjunktur. Alla håller med. Just nu säger man att det borde vi ha gjort. Vi ska ta lärdom av det. Vi kommer förmodligen, om några år om vi kommer upp i en högkonjunktur igen, att göra samma misstag igen. Jag hoppas att det är fler, som lrl Perämaa, som tycker att det är så här vi borde göra. Man visar gång på gång på exempel så kanske det en dag blir så. Jag är inte heller den som förespråkar att vi ska dra ner på investeringarna nu. Obunden Samling föreslog t.o.m. en våning till på landskapsregeringens hus för att stimulera byggandet. Jag tror det är helt fel sätt att dra ner på investeringarna nu. Nu måste vi, inte bygga oss ur krisen, i alla fall se till att det finns projekt som ska förverkligas som Sjöfartsmuseet o.s.v.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Vi avser att renovera och bygga om de lokaler som vi har här, vilket vi säger i tilläggsbudgeten. Renoveringar torde vara de åtgärder som riktar sig mest arbetsintensivt till vår lokala byggsektor, mera än tillbyggnader där det är mycket material som inte kommer härifrån. Vi har en stor enighet i det här. Att vi har stora investeringsnivåer för lågkonjunkturen, och avser att förverkliga det som finns planerat, gör att behovet inte är lika stort sedan när vi kommer till en högkonjunktur. Skulle vi dra ner nu, så skulle det finnas ett behov sedan. Då skulle det bli precis som tidigare.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Angående investeringarna är vi helt överens. Det skulle vara skönt att höra någon gång att det var det du sade och har sagt hela tiden, stället för att jag ska säga; "vad var det jag sade". Vi kan väl återkomma i nästa anförande till de här andra konkreta förslagen och punkterna som jag vill ta upp, så ska vi se om vi är överens där också?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! En stor del av det som ltl Karlström framförde nu, har han framfört flera gånger tidigare, lyfta fram saker vi borde göra om vi hade lagstiftning. Det stöder vi helt och fullt.  Det är lätt att säga att landskapsregeringen inget gör när vi inte har lagstiftningsinstrumentet. Det gäller framförallt arbetsrätt och skatter. Det vore skäl att också exemplifiera de stora skillnader som ltl Karlström upplever mellan främst Sverige och Finland. När det gäller t.ex. småskalig livsmedelindustri, som lyfts fram här, har vi faktiskt enklare regler än vad Sverige har. Det fick jag svart på vitt i fredags, vid sammanträde med styrgruppen för Ålands landsbygdsutveckling. Vi har tagit ett initiativ för att försöka ytterligare avbyråkratisera den småskaliga livsmedelsframställningen.   

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag har lämnat in en hemställningsmotion som går ut på förenkling av livsmedelsproduktion och försäljning. Vi har egentligen samma system som i Finland, en blankettlagstiftning som gör att vi har ett av de hårdaste kraven gällande arbetsrum och hanteringssätt av maten. Det gör att väldigt många små livsmedelsproducenter lägger ner eller kommer att lägga ner eller inte lever upp till alla dessa krav. Där är ett typexempel där vi kunde ha gjort det enklare för våra åländska företagare än vad vi de facto har gjort när vi har tagit en blankettlagstiftning, som går ut på att göra de hårdaste kraven när det gäller livsmedelshanteringen och försäljning som finns i Europa. Om Sverige har lite enklare så är det väl ingen tröst.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Exemplen när det gäller Europa får vi återkomma till. Jag skulle vilja se svart på vitt det som Karlström säger, han kan inte bara stå och slänga ur sig de här påståendena från talarstolen.

    Till de inledande som ltl Karlström var inne på; "vad var det jag sade", 2006 då var katastrofen på väg. Jag vill påstå att det inte är det åländska näringslivet, det är inte arbetslösheten på Åland idag som ställer till problem för den offentliga ekonomin. Det är arbetslösheten och konjunkturen i Finland, där vi får pengarna ifrån. Jag har framfört det tidigare att vårt problem är att vi lever av pengar som vi inte själva producerar. Vi har inte kontroll över de skatter vi har. Det är nödvändigt för att genomföra de reformer som ltl Karlström åberopar. Skattefrihet för småföretagare när man anställer en person. Vem ska betala den kostnaden? Det måste finnas alternativa finansieringsformer till det.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Vi tar den här debatten om småskalig livsmedelproduktion under motionen som kommer om en vecka eller så.

    Till det senaste är vi helt överens. Det är klart att vi måste ta över beskattningsfrågor. Vi måste ta över flera behörighetsfrågor som jag anser att vi behöver för att kunna bedriva den näringspolitik som passar det åländska småskaliga företagslivet. Vad jag har sagt, under alla dessa år och från den här talarstolen, är att landskapsregeringen borde fokusera mycket mera energi på skattebehörigheten och överföring av arbetsmarknadslagstiftning. Hur många samtal har man haft där man förhandlat sig fram vidare angående skattebehörighet och överföring av arbetsmarknadslagstiftning? Jag är väl medveten om att vi inte har de behörigheterna idag. Landskapsregeringen borde sätta fokus på att få den behörigheten så att vi kunde skapa förutsättningar för det åländska småföretagande, som vi tror att är speciellt på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Nu har vi ju tyvärr inte de verktyg som behövs för att bedriva en fullskalig och effektiv näringspolitik här på Åland. Jag tycker ändå att ltl Karlströms resonemang, runt vilka typer av företag man ska stöda, var intressant. Det här med att man kanske inte alltid ska starta eget, det är kanske bättre att satsa på företag som redan finns, som har bra företagsidéer och att de utvecklas. Det är faktiskt en intressant tanke. Det ska inte vara något självändamål att starta eget, däremot om finns det nya företagsidéer, nya entreprenörer ska de naturligtvis starta eget. Ltl Karlström sade att Åland förmodligen är det område som är tätast vad gäller entreprenörer per capita, det tyckte jag var intressant. Jag hävdar att entreprenörsandan på Åland fortfarande är väldigt stark. Det finns andra här i salen som har hävdat att den är på avtagande. Jag vet inte om det är ltl Karlström själv, eller någon närstående.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Säg att vi vill skapa 1000 nya arbetsplatser på Åland, det är bra mycket enklare att få 1000 egna företagare att anställa en person till än att föröka starta en industri med 1000 arbetsplatser. Med rätta politiska styrmedel kan vi ganska snabbt hjälpa företag att ta steget att anställa en till om vi har de behörighetsfrågor som vi har diskuterat här i många år att vi behöver. Jag har hävdat i över tio år i den här salen att vi borde jobba hårdare på att ta över beskattningen och ta över arbetsmarknadslagstiftningen för att kunna skapa förutsättningar för det åländska företagslivet. Jag får väl stå i tio år till förrän de regerande partierna verkligen tar tag i det här. Jag undrar fortsättningsvis hur många samtal man har fört, hur många förhandlingar man har inlett, var ligger ärendet? Kanske man inte vill det från landskapsregeringens sida, sålunda har man inte jobbat på det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Det finns ett uttrycks som säger, "droppen urholkar stenen". Det är väl den taktiken som vi måste ha, vi måste jobba vidare. Förhoppningsvis ska vi väl småningom få mera redskap för att kunna bedriva en effektiv näringspolitik.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag hann inte svara på allt i det första replikskiftet angående antalet entreprenörer på Åland. Jag är den första som skriver under att vi har många och otroligt duktiga företagare och entreprenörsanda på Åland. Det gäller verkligen för oss politiker att elda under. Vi har väl drygt 2200-2500 företagare registrerade på Åland. Det är 10 % av befolkningen. Det finns inget land i världen som kan komma upp i liknande siffror. Skulle vi istället sätta fokus på att flera ska starta företag och få dem att anställa en till, skulle tillväxten riktigt börja blomstra, tror jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Om vi hade lagstiftningsbehörighet när det gäller arbetsrätten tror jag att det skulle kosta otroligt mycket. Jag blir orolig för hur olika förmåner och trygghet det skulle finnas bland de anställda på Åland jämfört med övriga anställda i privata företag i riket. Menar då Karlström att det är samhället som skulle gå in med bidrag för dessa personer, att man skulle kunna ha samma förmåner trots allt? Han pratar samtidigt att fasa ut alla bidrag.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag säger det igen, trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är, att knyta till sig och skilja sig från medarbetare, desto mer drar man sig också för att anställa. Jag är helt övertygad om att om företag går bra och de anställda gör ett bra jobb så kommer de att ha jobbet kvar och förmodligen få högre lön också, än att det är från ett kollektivavtal som det förhandlas fram en grundlön. Jag är inte alls orolig över att det här är något problem varken för åländska företagare eller för de anställda. De här ska man kunna förhandla person mot person inom företag på Åland. Förutsättningarna är helt annorlunda än de stora kollektivavtalen i Finland. Det här gäller företagare med fem personer och färre anställda. När man går in i den offentliga sjukvården och skolor o.s.v. kan man säkert se hur man gör på andra ställen. Det är för de här småföretagarna som jag skulle vilja ha annan lagstiftning för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack herr talman! Ltl Karlström nämnde provfiske som fiskeribyrån sysslar med. Jag tror säkert det skulle vara möjligt att anlita fiskare ute i olika skärgårdsområden för att göra det provfisket, säkert kanske till en billigare kostnad, också. Jag stöder detta.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Det är det jag försöker säga i det här anförandet att fiskeribyrån borde syssla med myndighetsfunktioner, kontroll och likabehandling o.s.v. Att man hjälper den verksamhet, inom landskapets fiskevatten, på bästa sätt. Det finns ingen anledning att vi ska ha anställda personer i förvaltningen för att utföra provfisket. Det går att göra mer effektivt på andra sätt, att sprida ut det över landskapet. Där är vi överens, hoppas att landskapsregeringen tar det till sig och gör något åt det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Det var till flera delar ett intressant anförande. Jag tycker att ltl Karlström målade verkligheten i väl mörka färger. Jag känner inte igen mig i ltl Karlströms beskrivning. BNP på Åland har ständigt vuxit de senaste tio åren. En viktig dimension i landskapsregeringens arbete med hållbar utveckling är just ekonomi och näringsliv. Ser man statistiken startades 266 nya företag på Åland år 2007. Det fanns år 2007 över 2000 registrerade företag på Åland. 13 000 personer i yrkesverksam ålder var aktiva i de företagen. Lite väl mörka färger kanske.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Nu vet inte jag om lrl Sjögren satt och sov när jag pratade. Jag vet inte vad det var som var mörkt i mitt anförande. Jag sade att vi har enormt många duktiga företagare och vi har enormt många företagare på Åland. Det jag sade var att vi kanske inte behöver sätta fokus på att skapa ännu flera nya företag. Sätt fokus på de 2000 företag som finns och få dem att anställa en person till. Då kommer det att finnas arbetskraftsbehov på Åland. Folk som idag söker jobb på McDonald’s i Uppsala kan se ett alternativ, kanske vi tillbringar resten av vår tid på Åland, vi flyttar dit, där har de intressanta arbetsuppgifter att erbjuda. Istället för att stå vid en pommesfrites maskin, inget fel i det. Hela mitt anförande var positivt om man tar det till sig. Väljer man att höra något annat får det står för den personen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! Det är nog så att förväntningarna var för högt ställda på den här tilläggsbudgeten. Nu finns det en besvikelse kombinerat med en stor oro över hur det här ska sluta. Hur ska pengarna räcka till? Socialdemokraterna vill ha en bra offentliga sektor och en rättvis fördelningspolitik. För att åstadkomma det krävs att vi fördelar utgifterna på ett klokt sätt. Vi måste bestämma oss för vad som ska göras till 100 % i samhällets regi, kanske bara göras delvis eller inte alls. Vi måste vara kreativa och se om det finns nya sätt som man kan jobba på och med andra partners.

    Ltl Thörnroos tog upp näringslivets och tredje sektorns roll. På vilket sätt kan de vara en aktör eller ett komplement till en verksamhet som utförs av landskapsregeringen idag? Jag är övertygad om att det finns utökade möjligheter till partnerskap mellan offentlig och privat sektor. Här krävs öppenhet och en dialog med alla aktörer, näringslivet, föreningar, organisation, kommuner och landskapet. Fortsätter man att osthyvla över hela linjen så finns det en överhängande risk att ny politikområden får stå tillbaka eftersom redan inarbetade verksamhet ska bibehållas till varje pris. Alla har vi väl sektorer som vi värnar extra mycket om.

    Jag tänkte ta upp några. Socialdemokraterna anser att arbetet med integrationsstrategin och hur de nya ålänningarna ska beredas plats i det åländska samhället, det arbetet får inte tappa fart. Regeringen skriver i tilläggsbudgeten att man avser invänta de arbete med integrationsfrågor som är under planering inom andra organisationer i landskapet. Man skjuter upp anställningen av en samordnare med ett år. Varför måste den här integrationssamordnaren överhuvudtaget bli anställd av landskapsregeringen? Varför kan man inte låta någon av de organisationer som redan idag har integrationsfrågor i sin verksamhet t.ex. Ålands Fredsinstitut, Röda Korset eller Ålands Multikulturella förening sköta den här uppgiften? Som en köptjänst eller med utökade PAF medel. Vi måste på alla sätt ta till vara de inflyttades kapacitet och kompetens. Många av dem som flyttar till Åland har potential att starta nya företag. Jag hoppas verkligen att företagsamhetens år har åtgärder som riktar sig till dessa nya ålänningar. Jag är inte helt övertygad om att minister Mattsson tar den här problematiken och svårigheterna på fullaste allvar.    

    Vi har fått kritik på vår motion om att bibehålla en plats vid Röda Korsets internationella skola. Den här kostnaden är en investering i human kapital. Flera av de ungdomar som har gått i den här internationella skolan bidrar med nytänkande och engagemang i vårt samhälle, ofta med fokus på demokratiarbete och mänskliga rättigheter. Vi borde satsa mycket mer på human kapitalets utveckling för att konkurrera med vår omvärld.

    I världen talar man idag om en kapprustning för att utbilda sina befolkningar. De länder, som har flest kreativa och kompetenta människor, har konkurrensfördelar idag. Det är inte bara teknik som är allena rådande.

    En annan av våra motioner tar fasta på polisens arbete som man avser att minska med fyra tjänster nästa år. Där finns det flera saker som oroar. Den utlovade skärgårdspolisverksamheten upplevs nu hotad. Vi föreslår att landskapsregeringen löser verksamheten med skärgårdspolisen genom ett nära samarbete med gränsbevakningen. Det torde bli mest kostnadseffektivt och bör utredas i finansutskottet.

    Ett annat mycket viktigt område, som polisen har blivit allt bättre på, är att lösa och förebygga familjerelaterat våld. I synnerhet våld mot barn eller våld där barn är inblandade. Tyvärr är inte Åland heller förskonat från barnpornografibrott. Här finns också farhågor om att det här arbetet kommer att nedprioriteras. Jag vill att finansutskottet försäkrar sig om att dessa områden inte hyvlas bort. Det kan medföra att utsatta kvinnor och barn blir stora förlorare när polisen ska spara.

    I vårt gruppanförande i fredags sade ltl Sundback att miljön är den stora förloraren i den här tilläggsbudgeten. Det sämsta vi kan göra just nu är att stoppa upp i synnerhet vattenvården och vattenkvalitetsförbättrande åtgärder. Därför har jag lämnat in en motion som höjer anslaget för just vattenvårdsförbättrande åtgärder med 5 000 euro. Det kan väl förefalla lite motsägelsefullt att ha en kostnadsdrivande motion i de här ekonomiskt svåra tiderna. Min avsikt är att påvisa att det inte alltid vare sig är rätt eller rättvis att hyvla 2 % av alla kostnader rakt av. För att spara långsiktigt på vissa områden kanske man skulle behöva utöka sin budget med 5 %, medan andra verksamhet t.ex. Guttorp helt kunde knoppas av och i likhet med plantskolningsverksamheten privatiseras.

    En annan sak man kunde se över är busstrafiken till svenskflaggade Eckerölinjens båtar som subventioneras av landskapsregeringen. Viking Lines buss till och från nattfärjan i Långnäs subventioneras inte. Är det här rätt eller rättvist? Eller kan man minska på utgifterna för Eckeröbussarna? 

    Herr talman! Just nu har jag en känsla av att stora delar förvaltningen inte riktigt vet vart man är på väg. Vem som ska bort eller vem som ska bli kvar. Om man ska jobba effektivare måste man ju veta vad som ska prioriteras och vilka områden som man ska fokusera på. Det finns också en stor fara om man drar ned på fortbildningen. Just nu behövs massor med input utifrån. Hur har man löst saker på andra håll? Hur kan vi göra det hos oss? Vi behöver nytänkande och goda exempel. Jag hoppas att finansutskottet kan ge klarhet i många frågor som de här dagarnas budgetdebatt har givit upphov till.

    Vi behöver en mycket tydligare kompasskurs, annars går den här skutan på grund. En viss bottenkänning kan antydas redan. Det känns som vi har tappat styrfart, rejält.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Jag undrar vad det är som gör att ltl Carina Aaltonen misstror mig för att inte ha några högt ställda mål med integrationsåtgärder och valideringsåtgärder som finns med i det? Jag redogjorde mycket klart i mitt personliga anförande för det här. Har man ett förhandsskrivet tal så borde man kunna korrigera det, till den del man har fått information, så att det är relevant. Eller är det bara för att diskutera mig som person? Så var det väl när man ifrågasatte om jag skulle klara av att göra Åland GMO-fritt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Jag har inte sett några konkreta åtgärder inom företagsamhetens år när det gäller den här målgruppen. Tidigare erfarenheter från Näringsavdelningen har inte varit positiva när det gäller personer med annan etnisk bakgrund som har kommit för att söka råd. Jag hoppas verkligen att man tar de här frågorna på största allvar och att man jobbar hårt med det framöver. Vi kommer att behöva fler människor som kan bli företagare. Många av nyålänningarna är väldigt intresserade och engagerade att starta egna företag.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Nu tycker jag ltl Carina Aaltonen går lite väl långt om hon börjar beskylla Näringsavdelningen för att vara rasistisk, att förfördela invandrare framom övriga ålänningar. För mig gäller lika behandling, oavsett om du är invandrare eller inte. Landskapsregeringen har ett övergripande mål, att språkutbilda våra invandrare så att de kan bli goda medlemmar i vårt samhälle och validera deras utbildningar, att vi vet var de står på arbetsmarknaden. Det är vårt gemensamma mål i landskapsregeringen, det står högt i kurs. Vi har inte några som helst intentioner att förfördela någon invandrare, vare sig av den ena eller andra orsaken. Det är lika behandling, alla är lika inför lagen i mina ögon.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Det är i alla fall inte sådan information som jag har fått tidigare. Det gläder mig att man behandlar alla lika. Kan då ministern tala om hur många invandrare som har fått stöd och bidrag från Näringsavdelningen? Det kunde vara intressant att ta reda på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! När det gäller sänkning av moment 45.54.01 handlar det om att miljöbyrån minskar sina inköp av tjänster. Att ekonomi, näring och miljö har ett blivit ett par tror jag kan vara mycket lyckosamt. Att miljöbyrån och näringsavdelningen samarbetar det kan kanske rädda Östersjön och hela världen. Inte kanske just att de samarbetar, men att man förknippar ekonomi och näring så intimt med miljöarbetet. Det är ju på Näringsavdelningen som det finns pengar. Där finns det också möjligheter när det gäller de näringar som förorenar vattenmiljön, t.ex. när det gäller jordbruket, att ha riktad rådgivning, skyddszoner och våtmarker. När det gäller fiskodlingen, att odla på land, ha musselprojekt och utveckla foder.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det känns skönt att minister Sjögren har just de här miljöförbättrande och vattenvårdsförbättrande verksamheterna under kontroll och att ambitionerna fortsättningsvis är höga, att man fortsätter att samverka tillsammans med Näringsavdelningen. Det är viktigt att inte miljöarbetet tappar fart och att man drar ner på den verksamheten nu i de ekonomiskt svåra tiderna. Det är bra att Näringsavdelningen får ge från sig lite pengar till miljöbyrån.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! När det gäller både globalt och lokalt på åländsk nivå så finns det möjligheter, trots den finanskris som råder, att slå om hela näringsverksamheten till ett mera grönt alternativ.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Från Socialdemokraternas håll kan vi inte annat än stöda det initiativet från regeringsledamot Sjögren.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Aaltonen uttalar sin oro över tilläggsbudgeten. Det som oroar mig är att vi inte har en enighet om omfattningen av de åtgärder som behöver göras. Socialdemokraterna och ltl Aaltonen säger, ja visst, man ska dra ner, man ska strukturera. Man nämner de åtgärder som vi själva nämner, men man återkommer ändå till de saker man ändå inte får röra, och nämner sina finansmotioner vilket medför mera kostnader. Jag tror att Socialdemokraterna har gjort det till en konst att prata om strukturförändringar men ändå när det verkligen gäller, inte våga stå för dem. Vad gäller hållbar utveckling, det begrepp som vi följer, där finns också ekonomin med som en hörnpelare tillsammans med två andra hörnpelare. Vi måste också ha ekonomin i skick för att kunna värna om miljön.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Minister Perämaa kan nog vara förvissad om att vi kommer att stå bakom bra strukturella åtgärder. Jag tycker det saknas väldigt mycket fantasi och kreativitet hos regeringen. Vad man har kommit fram till är att minska alla områden med 2 % det tycker jag inte är speciellt konstruktivt eller kreativt.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det stämmer inte. 2 % samt mycket mer därtill finns i detaljmotiveringarna. Allt som finns i allmänna motiveringarna är strukturella förändringar. Vi måste vara noga med vad vi säger, att man inte för fram vilseledande information. Jag tillåter mig till att vara lite tveksam till om Socialdemokraterna verkligen står bakom strukturförändringar när det enda som ltl Aaltonen nämnde var de saker som vi redan själva har nämnt i tilläggsbudgeten, samt ett antal saker som man ändå inte får röra.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det är sant att jag inte vill att man ska dra ner på resurserna för dem som arbetar med det familjrelaterade våldet. Jag vill att man ska jobba vidare med miljöförbättrande frågor och integrationsfrågor o.s.v. Vi ser också att man kan jobba på andra sätt. Jag har berättat om hur man kan jobba tillsammans med näringsliv, föreningar och organisationer o.s.v. De förslag som finansministern presenterade för oss här, det är sådant som redan har varit upp till diskussion för flera år sedan. Det känns verkligen inte nytt eller fräscht.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

    Herr talman! Jag har några punkter ur tilläggsbudgeten som berör Kansliavdelningen. Inledningsvis ska jag berätta om det här som diskuterats ganska mycket, det ekonomiska läget, det är en stor utmaning för landskapet. Vi har också nämnt uttrycket räddningsplan. Det uttrycket har myntats här. Man ska komma ihåg att tilläggsbudgeten 2009 är sifferstaterna och sedan har vi motiveringarna som siktar framåt mot 2010 och längre fram. Det är viktigt att komma ihåg den här uppdelningen.

    Jag kan nämna närmare detaljer från min avdelning, Kansliavdelningen. Vi har vidtagit stora åtgärder där, strukturomvandlingar. Olika åtgärder som strävar till att slimma förvaltningen. Om man ser på sid.12, tabellen, ser man att totala utgifterna går ner med 5 miljoner på Kansliavdelningen. Vi har tagit ett stort ansvar i sparåtgärderna där. Det är klart att den här processen t.o.m. är lite smärtsam ibland. På mina moment här står det vilka tjänster vi drar in, det berör människor. Det här är en del av den här processen som vi alla måste bidra till för att få hela det här paketet att gå ihop.

    Kort om andra åtgärder, den här serviceenheten under moment 43.01.01 berör personer som innehar tjänster. Tanken är att få en effektivering av servicen. Det är en sammanslagning. Man tittar ganska mycket på frågorna om telefonväxel, vaktmästeri och reception. Tanken är att man ska få en disk dit kunderna kommer till landskapets förvaltning och får hela sitt ärende servat vid disken. Det finns funderingar på att ha ett mötesrum där också, att ansvariga politikerna och tjänstmännen får komma dit och diskutera. Vid vissa tillfällen t.ex. när det är ett visst stöd som handläggs brukar tjänstemännen ha ganska mycket möten. Man skulle ev. kunna ha en aktuell tjänsteman direkt här och möta allmänheten. Det här är också en del av ett säkerhetstänkande. Man skriver in sig och blir behandlad av en tjänsteman och får ett snabbt och klart handläggande av sitt ärende. Det här innebär att det är tre tjänster som berörs.

    Det som vi har benämnt kommunikationsenheten, även här är grundtanken densamma. En effektivering, översyn och en slimmad organisation, här är det också tjänster som berörs. Tre tjänster ska omvandlas till en, kommunikationschef. Bakgrunden är inbesparingsbehovet. Det här arbetet har startats upp av en arbetsgrupp som landskapsregeringen tillsatte i november i fjol. Det finns ett förslag där man har kartlagt behovet. Man har hört förvaltningen, de politiska partierna och åländsk massmedia. Förenklat kan man säga att de påpekar att det finns ett behov av en informationsstrategi och att det finns behov av utveckling både internt och externt av bemötande och kommunikation. Det finns också tankar på att man ska kunna ta emot besök utifrån, kommunikationschefen skulle sköta hela den biten. I undersökningen framkom att det behövs ett långsiktigt arbete och utbildning både för tjänstemän och för politiker, hur man ska sköta kontakter med massmedia. Chefen ska ha det övergripande ansvaret med rådgivning. Även frågor som ökad förståelse och kunskap om Åland och våra särförhållanden.

    Det som har nämnts som en rättsenhet är tanken den att delar av den juridiska kompetens ska samlas under Kansliavdelningen, som ska sköta framförallt sådana här utåtriktade åtgärder, allmän förvaltningsrätt, allmänna handlingar, sekretessregler och sådant som är ganska svår juridik. Avdelningarna sitter nu för sig själva och funderar på hur de ska lösa det. Man ska sköta processföringarna och skriva utlåtande och ställningstagande från landskapets sida och få en enhetlig praxis. Det här ska skötas från den här enheten.

    Det finns också uppgifter som lagstiftningsuppföljning. Se på vad som händer i våra omgivningar, speciellt vad som händer i riksdagen i Helsingfors. Vi minns ju alla problemen med barnomsorgsavgifterna. Man skulle ha en uppföljning av de här sakerna också.

    Herr talman! Tanken är nog att avdelningarna skulle ha kvar sina egna jurister. Det är inte meningen att man ska ta bort spetskompetensen. Det här skulle vara ett stöd i den allmänna förvaltningen. Jag kan inte säga hur det är tänkt, det finns långtgående funderingar från min och förvaltningens sida att det här kan ske med nuvarande resurser. I praktiken betyder det att finns pensionsavgångar som vi effektiv kan använda på det här sättet.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack herr talman! Minister Roger Eriksson säger här att man strukturomvandlar på hans ansvarsområde. Man sparar fem miljoner, det kräver en hel del. Ja, men man måste samtidigt nämna att 4,5 miljoner är indragning av bostadsstöd. Det rör sig då om 500 000 euro, vackert så.

    Den här kommunikationsenheten och rättsserviceenheten, centralbyråkratin byggs ut på det här sättet på den här avdelningen. Man ser att Kansliavdelningen ska bli en stabsfunktion i högre grad. Det skulle kanske vara på sin plats att lite mera utveckla det där resonemanget? Jag tycker vi har sett en lite märklig utveckling på senaste tiden vad gäller informationen. Den blir alltmer centraliserad och verkligen kontrollerad. Ett uttryck för det är väl det att personalen känner att de inte har fått information om det arbete som har pågått med den här tilläggsbudgeten.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Det kan upplevas som en byråkratisering. Jag redogjorde just i mitt anförande att det här innebär på min avdelning de facto indragning av fem tjänster. Det tolkar vi som en effektivering och sparåtgärder. Man ska uppnå samma eller kanske t.o.m. lite bättre information till medborgarna med de här åtgärderna. Det är illa tvunget, som det ekonomiska läget ser ut. Det är riktigt det som ltl Sundback sade om var de här pengarna kommer ifrån, 4, 5 miljoner är bostadsbiten. Det är också så att Kansliavdelningen är en liten avdelning och enda utgifterna vi har är konsumtionsavgifterna, d.v.s. löner. Man kan inte skära i så mycket annat där.

    Jag har en annan uppfattning om informationen till personalen. Vi har haft avdelningsmöten. Vi har diskuterat med ledande tjänstemän och med alla tjänstemän.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Konsumtionsutgifterna sjunker ju inte särskilt mycket på avdelningen. Det kanske är ett hedervärt mål att de inte heller stiger.

    Den här kommunikationsenheten och landskapsregeringens kommunikationspolitik, börjar oroa mig mer och mer. Samtidigt som man kontrollerar och centraliserar den information som ska komma ut, så vill man ta bort de parlamentariska organen, jämställdhetsdelegationen, ÅHS styrelse, Kulturdelegationen är väl nästa. Man vill också ha tjänstemän in i t.ex. gymnasieutbildningen. Allt det här är en form av att centralisera makten genom att kontrollera informationen. Det är jag rädd för. Vad betyder det att man ska bibehålla det decentraliserade informationsansvaret? Samtidigt ska man i högre grad kontrollera det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Tack herr talman! Tanken är att det decentraliserade informationsansvaret ska bibehållas. Både tjänstemän och politiker ska ge information. Man ska få ett rådgivande organ som stöder politiker och tjänstemän, speciellt de här svårare frågorna som berör sekretess och sådana saker.

    Till den första frågan så har jag inte lika pessimistisk syn som ltl Sundback har i frågan. Inte är det frågan om att decentralisera och hämma informationen, tanken är precis tvärtom, enligt policydokumenten. Det ska vara ett transparent, klart och lättbegripligt informationsflöde.

    Angående personalen, när de här tråkiga besluten är fattade så ska det informeras samtidigt åt dem det berör. Berörda personerna var kallade till förvaltningschefen och personalsekreteraren var närvarande. Allt har skötts enligt regelboken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack herr talman! När jag läser tilläggsbudgeten för 2009 noterar jag att 94 000 euro är det lilla sparbelopp som Kansliavdelningen kommer upp i, av totalt fem miljoner euro. Det är sannerligen inte mycket på den avdelningen. Jag har lite frågor beträffande enheten för kommunikation och externa kontakter. Idag sysslar Ålandskontoret i Stockholm och Helsingfors med de frågorna, man har även en tillfällig tjänst i huset. Man skriver i detaljerna i budgeten att man ska dra in andra tjänster. Det är ju inom helt andra funktioner. Det är inte inom enheten för kommunikation och externa kontakter. Här föreslår man en ny chefstjänst i löneklass A 26 från 1.10.2009 som höjer våra kostnader. Man drar inte något motsvarande som gäller kommunikation och externa kontakter. Vilka kommer att ingå i den här nya enheten?

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Vilka som kommer att ingå är inte helt klart. Det här tar sikte på framtiden. Vi har arbetat fram de här ramarna och lagtinget ska diskutera det. Konsekvenserna och alla detaljer kan man inte veta här. Det är inte meningen att man ska göra det heller. Riktningen är klar, och den politiska viljan är just det jag nämnde. Det är det facto indragning av tre tjänster, förvaltningsassistent, och nu minns jag inte mera vilka det var. Det betyder att det här är en besparing. Sedan håller jag med det som ltl Jansson sade om Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Dem rör vi inte i det här fallet. Det har gjort och gör fortsättningsvis ett gott och viktigt arbete.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! "Vi rör inte Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm". De får ju en ny chef nu i löneklass A26. Det är ju verkligen att "röra" dem. De blir beroende av en ny chef. Förut har de lytt under ansvarig minister för Kansliavdelningen, lantrådet och kanslichefen, förvaltningschefen. Det här blir en ny struktur på chefsidan som man arbetar upp.

    När det gäller rättserviceenheten är den ännu mera luddig än den här externa kommunikationsenheten. Det framgår väldigt dåligt här vad det ska bli. Det är i alla fall något som måste styras av lagstiftning. Där kan man inte bara fatta organisationsbeslut, när det gäller organisationen för medborgarnas rättsäkerhet, förvaltningens organisation och rättsansvar o.s.v. När räknar ministern att vi får till lagtinget förslaget till lagstiftning när det gäller den här frågan?

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Det sista kan jag inte svara på här och nu. Arbetet måste ju göras i vederbörande ordning. Man kan allmänt säga, om de här båda enheterna, att de är till för att stärka förvaltningen och ge råd och samordning. Ge en information som gör att avdelningarna kan jobba tryggare och säkrare med de här frågorna. Det kommer också att innebära rådgivning och intern utbildning i de här frågorna. Vi ser också samordningsvinster med det här. Det stämmer att Ålandskontoren får en chef till, som ltl Jansson säger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! I Kansliavdelningens del av budgetförslaget framgår det att man avser att sluta med bankverksamheten som vi har kallat det i lagtinget. Man lånar ut direkta pengar till bostadsbyggande. Det är ju illa för dem som baserar sin verksamhet på det. Men det är sunt för bostadsmarknadens som helhet. Marknaden kanske kan återhämta sig och man kan kanske på marknadsmässiga grunder i framtiden bygga bostäder. Under en övergångsperiod så behövs någon typ av subvention. Det fatts fyra euro per kvadratmeter med ett normalt ränteläge mot vad som marknadsläget är idag. Jag önskar ett förtydligande om man kommer att gå emot med ökad beviljningsfullmakt för räntestöd istället så att bostads byggande kan fortsätta efter att bankverksamheten avslutas?

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Om jag uppfattade det rätt avser ltl Sundman moment 43.25.67, vi drar ner räntestödet med ca 500 000 euro. Det finns pengar kvar. Tanken är att ingångna avtal ska man kunna uppfölja. Det arbetas fram en räntstödsordning hur det här ska kunna tryggas i fortsättningen också. Det har sjunkit ner på basen av det allmänna ränteläget. Jag och regeringen anser att bostadsproduktion kan i vissa fall anses som en konjunkturpolitisk åtgärd.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag avser inte det momentet. Jag avser det moment där man drar in 4 miljoner bostadslånepengar. För att effekten av politiken ska bli densamma bör ju beviljningsfullmakten för räntestöd vara motsvarande. Att volymen bostadsbyggandet hålls konstant i landskapet, även om systemet ändrar. Bankerna får vara banker och landskapet går emellan så att inte hyresgäster måste betala hela hyran. Idag betalar landskapet ungefär mellan femtio procent och en tredjedel av hyran genom de subventioner som de här lånen utgör beroende på projekt och byggkostnader o.s.v. Ingen bostadsaktör kan idag, på helt marknadsmässiga grunder, bygga hyresbostäder. Hyran bli såpass hög att ingen vill bo där. Därför måste landskapet, medan marknaden återhämtar sig, gå emellan, när ränteläget normaliseras.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Tack herr talman! Jag konstaterar att uppenbarligen har ltl Sundman och jag samma åsikt om att samhället, i det här fallet lagtinget, måste ta sitt ansvar att trygga bostadsproduktionen. Det är därför de här momenten har funnits. Momentet om enhetslånen som nämnts, vi tar bort fyra miljoner, det blir en miljon kvar. Det beror på tidigare utfästelser från landskapets sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Polismyndigheten är tvungen att koncentrera sig på kärnuppgifterna dit narkotikabekämpningen hör, står det i tilläggsbudgeten. Minister Eriksson skulle kanske kunna förtydliga och försäkra oss här inför lagtinget att också arbetet med att förebygga och stävja det familje- och relationsrelaterade våldet också kommer att fortsätta med samma kraft som tidigare. Det är också barnahusarbetet och arbetet mot pornografi som behöver fortsätta och inte stanna upp. Vad anser minister Eriksson om de här områdena? Hör detta också till kärnverksamheten?

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Tack herr talman! Angående ltl Aaltonen frågor, det är klart att allt det där tillhör polisens främsta uppgifter, d.v.s. att förhindra och utreda brott. De här sakerna som hon tog upp är ju brottsliga. Det är klart att de kommer att få följder när vi skär i ramarna. Polismyndigheten har egen prioritetsordning, de måste ju själv prioritera sina arbeten, med minskade anslag. Det är vi fullt införstådda med i landskapsregeringen. De här frågorna som nämndes just måste man ändå åtgärda. Man kan inte låta bli att åtgärda dessa ärenden, det är helt klart. Speciellt viktigt område är narkotikaproblematiken, tyvärr genomsyrar de alla de här problemområdena.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag hoppas att det här kan förtydligas av finansutskottet. På vilket sätt avser landskapsregeringen att gå vidare när det gäller skärgårdspolisverksamheten? Minister Eriksson kan kanske förtydliga huruvida skärgården nu blir en förlorare beträffande rättsäkerheten. Är det viktigare att ha en rättsäkerhetsavdelning i Mariehamn än att ha polis ute på fältet i skärgården? Det skulle vara intressant att få höra lite mer om.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Inledningsvis tycker jag att ltl Aaltonen blandar päron och äpplen. En rättsäkerhetsverksamhet i landskapets egen förvaltning är inte samma sak som polismyndighets arbete. Man måste komma ihåg den här skillnaden. Ramarna innebär att det är polismyndigheten själv som måste fundera på sina prioriteringar. Jag har personligen förra veckan varit i kontakt med polismyndigheten och gränsbevakningen och puffat på det här arbetet. Det finns långtgående planer på hur man ska trygga skärgårdsbornas situation och möjliggöra polisservice även i skärgården, speciellt inför sommaren. Arbetet pågår. Ramarna minskar, alla måste vi dra vårt strå till stacken, även polismyndigheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Fyra namn finns nu på listan. Talmannen meddelar att presidiet har diskuterat läget och stannar för att budgetdebatten slutförs vi detta plenum. Resterande ärenden på föredragningslistan för dagens plenum, ärendena 2-11 upptas till behandling vid onsdagen plenum 22.4.2009.

    Talmanskonferensen sammanträder på onsdag 22.4.2009 kl. 12.30 för att diskutera behovet av ett ev. plenum på fredag och det fortsatta lagtingsarbetet i övrigt.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

    Tack herr talman! Jag tänkte för min egen del återkomma till det som jag inledde med här i fredags. Den som kan anpassa sig till en ny situation, i vårt fall ett besvärligt ekonomiskt läge och den som kan förnya sig, den kommer att vara framgångsrik. Lågkonjunkturen och detta lagtings och landskapsregerings agerande kommer att sätta oss i en situation där vi har goda förutsättningar att vara framgångsrika när lågkonjunkturen svänger till en högkonjunktur.

    Vi har ett strukturellt underskott i förhållandet till intäktsbilden i den offentliga ekonomin. Vi har inte förmått anpassa vår kostnadsutveckling till Finlands sakta sjunkande skatteuppbörd, där de har strävat till en mindre offentlig sektor. Det har lett oss till en besvärlig situation.

    När vi efter några år har anpassat vår offentliga sektor till intäkterna kommer vi att vara i en god situation enligt min och landskapsregeringens bedömning. Nu pratar jag som om vi finns kvar i det i ekonomiska system som vi har idag, om några år kommer vi säkert att vara kvar i det. Vi har anpassat vår ekonomi så att våra konsumtionsutgifter ligger på en nivå som kanske är 20 miljoner lägre än idag, jag har inte den exakta siffran. Vi har minskat personalen med det som vi strävar till inom fyra år.  Vi fortsätter verksamheten, fortsätter producera service med ett fortsatt lågt skattetryck. Förhoppningsvis lägre skattetrycke än i vår omgivning, vilket vi, de facto, har just nu.

    Vi har stora överföringar till kommunerna, vilka har ett lågt skattetryck. Vi har via det allmänna avdraget ett lägre skattetryck än i Finland.

    Jag tror att den här debatten kommer att lära oss att driva konjunkturpolitik. När vi kommer ut ur lågkonjunkturen så har vi ett bra läge. Vi kommer inte att ha stora skulder. Vi kan använda oss av de ökande inkomster som kommer att medföras p.g.a. att Finland ska betala av sina lån. Vi kommer att kunna använda det för att bygga upp reserver och bibehålla ett lågt skattetryck.

    Jag tror att vi på Åland har en förmåga att anpassa oss. Jag tror att vi kommer att göra det bra.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Ansvarig ledamot för Finansavdelningen har inte ännu sagt något om Finansavdelning och deras planer. Vi noterar, när vi beaktar den pensionsinbetalning som erfordras, att det är den enda avdelning som ökar sina driftskostnader. Det förefaller som man skulle utöka sin verksamhet på Finansavdelningen när man ska gå i spetsen för att alla andra ska minska. Det här som vi har skrivit i en finansmotion erfordrar, nog här i lagtinget och finansutskottet, synnerligen välgrundade motiveringar för att man ska kunna acceptera det. När vi läser förslag till ny finansförvaltningslag på nätet noterar jag att man avser att sätta ytterligare överrockar på Finansavdelningens verksamhet. Det förslag som gäller ÅHS talar för att det är Finansavdelningen som är missnöjd med sin styrningsmöjlighet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det tedde sig som det här var ett anförande från ltl Roger Jansson. Det hängde överhuvudtaget inte ihop med mitt anförande. Jag ska svara det till vissa delar i varje fall. Det som ltl Jansson nämnde att vi på Finansavdelningen vill tillsätta ytterligare överrockar för bevakande, det måste man koppla ihop med det arbete som landskapsregeringen har satt igång med att se över hela revisionen. Vi har beställt en utredning av revisionsverket där man ska se på både den interna revisionen och landskapsrevisorernas roll och hur man ska utveckla det här till något bra.

    Kostnaderna för Finansavdelningen ska också ned, det ska rationaliseras. Vi är just i fas med att sätta igång fakturahanteringssystem och dokumenthanteringssystem vilket kommer att leda till rationaliseringar och möjligheter till utlokalisering och kanske även till privatiseringar. Kostnaderna ska ner.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Min replik var välmotiverad och genomtänkt på det sätt att den upptog det som finansministern valde att inte säga här. Jag hade i mitt huvudanförande frågställningar kring det här, det kom ingen kommentar till det. Jag väntade en redogörelse nu när ansvarig minister för avdelningen skulle ha ett andra anförande, men det kom inte. Därför tyckte jag det var motiverat att ställa frågorna. Vi får väl återkomma till organisationen av det här. Hur avser finansministern att presentera den här förändringen inom Finansavdelningen för lagtinget, så att vi har möjlighet att diskutera den frågan?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Eftersom ltl Jansson här har velat föra upp till diskussion ett utkast till ekonomi förvaltningslagstiftning som inte ännu är landskapsregeringens beslut, ter sig konstigt. Ltl Jansson bad finansutskottet i fredags att behandla ett ännu inte existerande beslut till finansförvaltningslag, som finns ute på remiss. Det är ett nytt sätt att arbeta i så fall.

    Fakturahanteringen, dokumenthanteringen och räkenskapsverket kommer att ge oss rationaliseringar i verksamheten, utlokaliseringar och privatiseringar. Det kommer att leda till inbesparingar. Det står också där i det budgetförslag som har lagts. Jag är fullständigt trygg att så ska ske.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack herr talman! Det är väl dags att börja knyta ihop säcken. Ge över den här tilläggsbudgeten till finansutskottet som minsann har en grannlaga uppgift att försöka åstadkomma ett betänkande som tillfredsställer den här församlingens förväntningar. Det kan finnas goda förutsättningar att uppnå enighet, åtminstone till en viss gräns.

    För oss har ledorden varit de tre S:en; spara, strukturomvandla och stimulera. När det gäller sparåtgärderna som regeringen presenterar är det gamla saker, som många har sagt här. Det om upphovsrättskostnader hade jag en motion för flera perioder sedan. Det är bra att det kommer nu. Man borde se över bolagets struktur. Det är inte förenligt med dagens principer att distributionsbolaget också ska äga hela nätet och Smedsbölesändaren. Det borde man separera, det har man inte tagit upp här.

    Ålands Försöksstation och Guttorp, har vi många gånger tagit upp. Det är bra att nu görs något.

    Ålands Industrihus stämma har beslutat att man ska göra ett särskilt bolag av ITiden, det är egentligen inte heller något som regeringen åstadkommit. Det är bra om man stöder det.

    Miljöbilspremien tyckte vi var bara strunt. Det är bra att det tas bort.

    Det mesta känns igen och det är bra om det genomförs. På vissa punkter har inte regeringen sagt på vilket sätt man vill åstadkomma de här inbesparingarna. Det är bra om finansutskottet lyckas fatta beslut.

    Den besparingsåtgärd som vi tycker att man inte kan beskriva på det sätt som man har gjort, det är noll löneförhandlingarna. Det är nog parterna som man ska vädja till och politiskt uppmana dem att visa återhållsamhet. Men att vi, som många uppfattar som en representant för arbetsgivaren, skulle ensidigt i det här skedet gå in och ta ställning för att det ska bli en nolluppgörelse, det är mycket dåligt politik, tycker jag. Det betyder också, när man inte anger att några andra grupper ska ta sitt ansvar, att det är de landskapsanställda som tillsvidare ska bära det största enskilda ansvaret.

    Vi ser gärna att jordbrukarna också tvingas ta ett ansvar och vi ser också att sjöfarten tvingas ta ett ansvar. Vi vill att man diskuterar en passageraravgift. Rederierna flaggar ut, de söker sig till billigaste möjliga arbetskraft. Ålänningarna kommer antagligen ganska snart att lämna de här fartygen. Det som sker nu, sker långsamt och i det fördolda. Det betyder att det är de åländska sjömännen som betalar med sina jobb, den konkurrenskraft som rederierna är ute efter när de flaggar ut. Vi tycker att alla redare, som har en stor förmån i samband med Tax-free, ska se över den här frågan om passageraravgift. Det skulle kunna bli en ganska stor inkomst för landskapet.

    Det finns också andra inkomster som man borde fundera på. Det har mest varit hur man ska skära, banta och spara. Varför inte ta in mera pengar från PAF istället för att införa bonusar åt vissa? Är det bra politik?

    Långnäs hamn, vart försvinner de pengarna? Kanske det ska tas ut mera också där.

    Är det möjligt att ta ut mer från Posten? Det finns också sådana enheter inom landskapet som genererar pengar. Vi tycker att finansutskottet också ska titta på den saken.

    Man kan känna en viss oro för hur det ska gå med det privata näringslivet. Nu drar alla andan. Så länge vi inte har arbetslöshet och företagen inte direkt säger att de kommer att avskeda folk är man lugn och koncentrerar sig på den offentliga sektorns problem. Redan under det här året, senast inkommande höst så kommer byggnadssektorn att drabbas, eftersom landskapet slopar bostadsproduktionspengar. Det minsta man borde göra är att se till att byggbranschen har olika typer av reparationsarbeten som på olika kan sätt subventioneras av samhället. I riket har man redan infört sådana möjligheter. På Åland finns väl inte motsvarande. Där har också finansutskottet orsak att titta lite närmare på vad man kan göra för att stimulera sysselsättningen inom byggsektorn.

    Det har sagts kloka saker här under debattens gång. Det som för mig kvarstår som helt orealistiskt är det här sparbetinget som regeringen för fram under de kommande åren.  Om man verkligen vill strukturomvandla måste nog processen gå in i nästa mandatperiod. Jag tror också att det är klokt för finansutskottet att fundera på det. Om man tror att man ska kunna göra det här inom några år, speciellt med den takt som den här regeringen jobbar, riskerar det att gå som flera av oss har sagt, att resurserna är tömda och vissa strukturomvandlingar är på hälft. Man borde besluta i lagtinget att det här strukturomvandlingsprogrammet ska vara i fem eller kanske tio år. Det skulle ge den här regeringen och kommande regering realistiska möjligheter att göra något. Att, efter den här baksmällan som vi har upplevt 2008, tro att man kan göra sig av med folk eller förändra verksamheterna är ganska omöjligt, som jag ser det. Det var också ltl Gun Carlson inne på att är ganska svårt. Speciellt om valet kommer emot. Redan valåret kommer det att vara jättesvårt att fatta sådana beslut som drastiskt förändrar på verksamheterna. Det skulle vara mitt råd till finansutskottet. Ge de här strukturomvandlingarna minst fem år, kanske lite till. Att man binder upp följande regeringar eller ger förutsättningar, att inte en ny regering som har lovat en massa saker sedan träder till och också antagligen misslyckas.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Det var ett intressant anförande, som det ofta är när ltl Barbro Sundback står i talarstolen.

    Passageraravgifter ? Nej tack! Säger Åländsk Center idag. BNP vad gäller sjötrafik är för Åland 26 %, för riket 0,6 %. Den flotta vi har idag arbetar inte på samma konkurrensvillkor som t.ex. den svenska flottan. Tax-free undantaget är en förutsättning för sjötrafik till Åland, för att upprätthålla den färjtrafik vi har idag. Att i dagsläget ens andas om passageraravgift känns inte alls bra. Det skulle bli ytterligare pålagor för våra redare, när vi står alldeles strax inför att få ett nytt fartyg specialbyggt för trafiken mellan Åland-Kapellskär.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det är frågan om vem som ska betala utflaggningarna. Är det de åländska sjömännen som ska betala med att förlora sina jobb? Är det de åländska kommunerna som ska finansiera utflaggningarna? Jag kan ha stor förståelse för dem som inte vill införa passageraravgifter. Ju mer, åtminstone jag tänker på det, ser jag att det finns också ett samhällsansvar hos rederierna. Det här skulle gälla alla som använder sig av tax-free möjligheten. Det skulle vara en välkommen inkomst i landskapets kassa, som jag ser det.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Visst redarnas samhällsansvar, vi ska komma ihåg att det är de åländska redarna, i det privat näringslivet, som har byggt upp den välfärd vi har idag, som till stora delar ombesörjer att vi fortsättningsvis har det. Jag tror det vore ytterst oklokt att i dagsläget påtala passageraravgifter. De åländska redarna har redan i dagsläget svårt att hävda sig i konkurrensen på Östersjön. Det känns nog som man tar en väldigt kortsiktig lösning. De åländska redarna tar ett stort samhällsansvar. Det finns ingen anledning och skuldbelägga dem för ett snett regelverk som idag finns inom EU.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Den här branschen som många, många andra tyvärr, är väldigt beroende av samhällssubventioner. Må så vara att det är privatägda bolag, samhällssubventionerna är ganska betydande. I en sådan situation tycker jag inte att det igen är sjömännen som ska ta på sig hela ansvaret för de här omställningarna. I solidaritetens namn tycker jag att det finns stort fog att diskutera passageraravgiften. Det är en politisk fråga som diskuteras nu och då. Nu finns det faktiskt fog att ta det här på allvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! När våra rederier kämpar med en kostnadsbild, gentemot sina konkurrenter, som inte är hållbara för företagen så att det kan fortsätta och hålla personalen anställd, så föreslår Socialdemokraterna nu att det ska påläggas en skatt på näringen. Passageraravgift kan inte landskapet uppta, vilket ltl Barbro Sundback föreslog, annat via sitt hamnbolag i Långnäs. Mariehamns stad kan uppta en avgift i hamnen. Eckerö är knappast intresserad av att göra det i Berghamn. Däremot finns det en lagstiftning som kan möjliggöra upptagande av en passagerarskatt, såsom en näringsskatt gentemot rederinäringen. Den måste slå lika på alla. Det är antagligen det bästa sättet att åstadkomma att de fyra kvarvarande passagerarfartygen, under finsk flagg, kommer att flaggas ut. Om man ytterligare vill lägga nya kostnader på dem, måste de anpassa sig till sina konkurrenter. Då åker väl de också.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det var en riktig korrigering, det här med skatten. Det ska vara en passagerarskatt. Jag tror det finns utrymme för en passagerarskatt. Nu höjs ju spritskatten. Det är inte så hemskt illa ställt för rederierna i dagsläget. Det här skulle gälla lika för alla som trafikerar våra hamnar. Om alla ska vara med och ta sitt ansvar för landskapets ekonomi. Är det bara de landskapsanställda som ska ta stöten? Medan jordbruket och sjöfart ska fortsätta som tidigare?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Till skillnad från Socialdemokraterna så tror vi på besparingsåtgärder. Vi tror att det finns goda möjligheter att i huvudskak spara och strukturomvandla så att man kommer ur den här krisen med en hyfsad ekonomi i behåll. Utan att behöva komma in med nya pålagor på varken de enskilda medborgarna eller näringslivet i form av skatter. Det tror vi på. Utöver det jag sade tidigare, kommer en pålaga i form av en passagerarskatt att drabba särskilt hårt de som för många passagerare till Åland. Det är dem vi straffar med en passagerarskatt medan de som för lite passagerare till Åland, men utnyttjar skatteundantaget, får en väldigt obetydlig pålaga. Det slår ju inte lika. Vi straffar dem som är duktiga på att föra folk till Åland och som vi har nytta av. Det är till stor del de fyra finskflaggade fartygen som därmed måste flagga ut för att få en likartad kostnadsbild som sina konkurrenter ifrån Tallin.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det är väl här som den ideologiska skillnaden går mellan Frisinnad Samverkan och oss. Vi är inte beredda att slakta offentlig sektor eller att säga att det alltid är bättre i privat regi. Det finns nog mycket som talar för att en stor del av den offentliga sektorns verksamhet kommer att vara kvar. Vi får se vem som får rätt. Jag är mycket skeptisk till att det här sparbetinget kan förverkligas, speciellt under den här korta tiden. Den offentliga sektorn kommer alltid att vara proportionellt stor på Åland. Det finns ingen privat marknad som skulle ta över tjänsteproduktionen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är intressant att höra när vi närmar oss tider då beskattningen ska diskuteras. Socialdemokraterna ordnar en debatt nu på onsdag. Landskapsregeringen ska så småningom, till hösten, leverera ett meddelande om beskattningsfrågor. Vi har länge efterhört att man ska diskutera sakfrågorna, hur man vill beskatta. Nu börjar det komma fram saker här. Socialdemokraterna anser att det är en god åtgärd att skatta det åländska näringslivet lite mera för att bibehålla offentlig sektor i nuvarande nivå. Ltl Barbro Sundback sade att vi är för snabba i strukturomvandlingarna nu. Vi kanske borde skjuta över omvandlingarna till nästa mandatperiod och nästa regering. Jag blev något konfunderad över anförandet, med tanke på det ideologiska förstår jag det ändå väl.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Lrl Perämaa säger att han är för snabb, ja, resurs- och behovsplan, skatteutredningen, vi har ju hela tiden väntat och väntat på den ena åtgärden efter den andra. Jag tror inte att det här sparbetinget lyckas, inte med den takt och den effektivitet som regeringen har visat hittills.

    Den här skatterapporten, varför får vi den inte? Den ligger och väntar på att bli föredragen. Liberalerna vill tydligen inte att den ska tas upp nu i vår, i samband med budgetbehandlingen. Man vill skjuta upp det till hösten. Det är hela tiden en manipulation med information, som jag ser det.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Socialdemokraterna har varit kritiska till att vi inte levererade tilläggsbudgeten i mars månad, det tog till den 8 april, en vecka senare. Kärnan är att ltl Barbro Sundback nu säger att de förslagen till strukturella förändringar bör vi inte göra under den här mandatperioden, även om vi har fått kritik att vi inte gör tillräckligt. Det ska tas av nästa lagting och nästa regering, det sade ltl Barbro Sundback tydligt. I nästa andetag pratade hon om att en åtgärd för att balansera budgeten under tiden kan vara att ta mera skatt av privata näringslivet. Det ter sig konstigt det här sättet att kritisera en tilläggsbudget som kom en vecka för sent, när man sedan vill man skjuta på processen i flera år.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    De här åtgärderna som ni föreslår kommer inte att räcka. Vi vet inte vilka andra åtgärder ni föreslår, de kommer först i 2010 års budget. Vi vet inte när de ger ekonomiska effekter. Jag tror inte på det här paketet, det många andra som inte gör det. Man ska ta ansvar, inte bara fram till nästa val, utan lite längre för offentliga sektor på Åland. Om Perämaa vill genomföra processerna snabbare, ska jag stödja den men då borde ju beslutet ha fattats i 2009 års budget. Vi har väntat på mycket, vi väntar fortfarande. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Ltl Sundback var inne på andra sektorer som också borde spara. Hon återkom, som vanligt, till att jordbruket borde ta sitt ansvar. Jag vill hävda att jordbruket redan har tagit ett mycket stort ansvar i samband med EU medlemskapet. Trots att vi då fick stöd, blev lönsamheten väsentligt sämre än tidigare. Det system som vi är i nu, med gemensam jordbrukspolitik i Europa, innebär att även storjordbruken ute i Europa får stöd. De är dem vi ska konkurrera med. Vi behöver ha någorlunda liknande villkor. Det visar sig ändå att vi har mycket högre kostnader än våra konkurrenter. Trots att vi får stöd är lönsamheten sämre.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Man kan inte argumentera på det där sättet, att det var en olycka för det åländska jordbruket att vi gick med i EU. Hade vi inte varit där, hade vi knappt sett några traktorer på våra åkrar idag. Man måste gå ett steg längre i diskussionen. Vi använder åländska skatter, vid sidan om EU- medel, proportionellt i högre grad på Åland än på fastlandet. Jag vet inte om ltl Lindström hör vad löntagarna säger, men jag får höra; att dagen efter att vi läste i tidningarna om stöden så köpte grannen en ny bil eller en ny traktor. De flesta löntagare idag har den uppfattningen att en stor del, av de pengar som lyfts i bidrag, går till privat konsumtion.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Det är en helt annan verklighet än vi jordbrukare lever i. Det gäller att få en verksamhet som lönar sig. Det är så för alla grupper i samhället att någon gång byter man bil och man bör förnya produktionsmedel. De där argumenten köper jag definitivt inte. Jag för min del vill ha en levande landsbygd och skärgård. Ett jordbruk som står i samklang med vår livsmedelsindustri, tillsammans står de för 15 % av kringeffekter med sysselsättningen i landskapet. Det är stora sysselsättningsvärden vi pratar om. Allt det här hänger samman, det måste man komma ihåg. Jordbruket har tagit sitt ansvar.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag skulle väl säga att Centern har tagit sitt ansvar. Man har verkligen, under alla dessa år som man varit vid makten, sett till att den väljarkår som man företräder har fått förmånliga andelar av den åländska budgeten. Det är ju groteskt med en Näringsavdelningen som till så stor del sysslar med jordbruksfrågor. Antalet jordbrukare minskar, det finns inte fiskare men all byråkrati ska vara kvar. Stödbeloppet har inte minskat. På tre år pumpar man ut närmare 13 miljoner euro i projektet levande landsbygd. Det är oerhörda belopp som det gäller samt alla andra stöd som finns.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! När jag hade mitt förra anförande tog jag upp de övergripande samhällsekonomiska frågorna. Jag tänkte återkomma till det. Jag anser att vad lagtinget ska göra, det är att fatta politiska beslut. Inte gå in i förvaltningens sätt att förverkliga besluten. Det viktiga är de politiska ramarna. Utgångspunkten är att vi får en nedgång i inkomsterna som är ganska väsentligt hittills. Förväntningarna var höga, vi är nu nere i samma klumpsumma som 2003-2004. Med den utgiftsökning som har varit sedan de åren, så har vi problem att få ner utgifterna. Det viktiga beslutet som landskapsregeringen har gjort, och kommer att få precisera, är hur stor ska den offentliga sektorn vara. Hur mycket ska vara offentligt och hur mycket ska vara privat? Det är det avgörande egentligen. Utöver det måste man föra konjunkturpolitik. Det har vi faktiskt lärt oss någorlunda 2001-2002, då enhetslån för bostadsbyggandet infördes. Nu krävs det andra ingrepp men principen är densamma. Man kan inte göra av med alla pengar, alla år. Det är bra att vi har haft en så hög klumpsumma att vi har kunnat lägga det i en utjämningsfond. Det som är det viktiga i tilläggsbudgeten är tabell 2 och 3, hur man dimensionerar ekonomin. Det är här de politiska ramarna ska bestämmas. Jag ser inget självändamål att finansutskottet skulle behöva vara enigt i det här. Det viktiga är att man bestämmer sig för politiska riktlinjer. Står man inte bakom majoriteten ska man föreslå annat. Landskapsregeringen har lagt fram en budget med riktlinjer, finns det andra riktlinjer är det bra att de kommer fram. Vi har hört Socialdemokraterna som vill skjuta upp, man vill vänta och se. Det är alltså ett politiskt ställningstagande. Jag tror att när man går vidare, ska man gå in i de olika avdelningarna och säga 2 % osthyvel det är okej, man måste sätta en press på alla i förvaltningen. Ser vi på de olika avdelningarna är den grundläggande välfärden den viktiga d.v.s. Utbildningsavdelningen och Social- och miljöavdelningen. Där finns välfärdens kärnor. Sedan har vi Kansliavdelningen och Finansavdelningen som är förvaltningsenheter, där måste man se till att man har regelverk, lag och ordning o.s.v. Jag tror på det som sagts här att Finansavdelningen måste synas särskilt för där har man vuxit och expanderat under året därför att finansfrågorna kräver mycket personal. Nu har vi IT lösningar, vi har elektronisk hantering av dokument, räkenskapsverk o.s.v. så där måste det slimmas. Kansliavdelningen är på väg att slimmas. Man drar ner kapaciteten hos polismyndigheten, man måste vara väldigt noga med att man löser de problem som finns ute i samhället med narkotikabrott och våldbrott o.s.v.

    Det som varit intressant och lite diskussion av typen "katten kring het gröt" är Näringsavdelningen. Jag tycker det är intressant det här som Socialdemokraterna säger att jordbrukshanteringen är så stor. Inför valet sade man att också det andra i näringslivet måste få mera resurser. Det här är det avgörande missgreppet. Vi har det jordbrukssystem vi har genom EU lagstiftning. Det måste hanteras. Man skulle antagligen kunna dra ner en del på både personal och ambitioner om man gick igenom det hela. Vi måste också tänka på att jordbruket har en enorm effekt på ekonomin i övrigt, också sjöfarten med de produkter som konsumeras där. Vi har alltså ett livsmedelskluster på ungefär 1500 personer jämfört med jordbrukets 600 personer. Man kan inte rakt av säga att vi tar resurserna och lägger dem på annat. Det andra är det intressanta. Där finns det besparingsmöjligheter. Hur mycket pengar ska vi ge till Handelskammaren, Företagarföreningen och Turistförbundet? Hur mycket ska läggas på Försöksstationen och Guttorp o.s.v. Där finns det möjlighet att se näringspolitiken i ett nytt perspektiv. Här ser jag Fredrik Karlström framför mig, han och jag har samma utgångspunkter när det gäller näringspolitiken d.v.s. marknaden. Det är marknadsekonomin som har skött den åländska näringspolitiken. Alla företag konkurrerar på lika villkor inkl. sjöfarten som i och för sig är starkt subventionerad, men subventionerad på lika villkor inom EU.

    Ser vi ramarna så får den 2 % pressen som man sätter på hela förvaltningen vara en typ av åtgärd. Det andra måste vara strukturförändringar som 2010 års budget mera kan precisera.

    Den offentliga sektorn borde minska från 30 % till 25-20 % av sysselsättningen. Det betyder att man koncentrerar sig på den grundläggande välfärden.

    Man måste anpassa den offentliga sektorns utgifter till de inkomster vi kan räkna med. Finlands inkomster har ständigt ökat. BNP har ökat ännu mer, d.v.s. den privata sektorn har tagit en större andel medan den offentliga sektorn har gett oss en klumpsumma som expanderar och kommer att göra det. Felet med vår ekonomi, det är där vi ska ha ett epokskifte, är att den offentliga sektorn, för att klara grunduppgifterna, kan minska. Det betyder inte att man ska sparka personal, utan man gör omflyttningar. Det kommunala kommer att behöva mycket mer anställda inom äldreomsorgen, barnomsorgen och grundutbildningen. Vi har en omfördelning i samhället. Vi har inte anledning till någon ekonomipanik eller svartmålning. Landskapsregeringen har nu tagit de första besvärliga stegen att ställa om vårt system. Det är det som lagtinget måste ge sitt stöd för eller välja något annat. Vill vi skjuta upp avgörande beslut, då går vi på Socialdemokraternas linje. Vill vi försöka få mera inkomster för den stora kostym vi har, då är det en annan politik. Vill vi strama upp och fokusera den offentliga sektorns uppgifter på det viktigaste då är landskapsregeringen på rätt väg. Det måste lagtinget säga ja eller nej till. Det är ramarna vi ska bestämma. Förvaltningen måste våra tjänstemän kunna få förtroende att sköta.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Ltl Olof Erland vill slå vakt om utbildning, vård, skola och omsorg, men också om jordbrukarna. Du borde lägga till det, för de ska ju ha en särskild gräddfil i den här budgeten. Medan löntagarna inte ska räkna med att deras löner ens ska justeras, de ska vänta sig noll alternativ, d.v.s. en viss sänkning av lönen. Ltl Olof Erland är inte konsekvent i sitt resonemang. Vård, skola och omsorg är kärnverksamheter som vi alla slår vakt om. Om man ska få ett samhällskontrakt där löntagarna inom förvaltningen ska vara villiga och jobba för det, tror jag också man måste titta på jordbrukarnas lånevillkor och andra förmåner. Varför inte också sjöfarten, som vi alla omhuldar, som får massor med samhällsstöd.

    Ltl Olof Erland, replik

    Alla sektorer drabbas av en ekonomisk kris. Jordbrukare behöver utbildning och hälso- och sjukvård. Löntagare behöver utbildning och hälso- och sjukvård. Sysselsättningen är grunden för den ekonomi vi har. Det är genom företagande och arbete som ekonomin skapas. Den offentliga sektorn är med och reglerar, hjälper till, stöder och utvecklar o.s.v. Jag har inte sagt att jordbrukarna har någon särställning, däremot är vårt system för jordbruket alldeles särskilt. Skulle vi tacka nej till EU medlen och till de jordbruksstöd vi har, då fick vi stora omställningar. Nu får man tid att se ställa om till 2013. EU medlen styr oss alltför mycket, det tycker jag. Vi kan inte heller säga nej till de resurser de skapar.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    De jordbruksstöd vi har i vår budget, är inte formulerade i Bryssel, de är formulerade i Mariehamn. En stor del av dem finansieras av skattemedel som t.ex. kan användas för vård, skola och omsorg. Nivån kan man justera i solidaritetens namn. Visst är företagandet det viktiga, det är ju därför som Socialdemokraterna tycker att man måste strukturera om Näringsavdelningen. Att vi inte bara har en massa jordbruksbyråkrater som sitter och räknar ut olika typer av förmåner för jordbruket. Det är vi inte ensamma om att tycka. Det vill också Ålands Företagarförening, Handelskammaren, Frisinnad Samverkan och Obunden Samling. Det är bara Liberalerna och Centern som inte vill strukturera om Näringsavdelningen, så att vi får bättre stöd för det verkliga företagande i landskapet.

    Ltl Olof Erland, replik

    Det förefaller som om ltl Sundback inte alls lyssnade på mitt anförande. Jag sade att man borde utgå, när det gäller företags- och näringspolitiken, från marknaden. Jordbrukssidan måste man kunna titta på. Det är klart att hela den här saken måste landskapsregeringen gå igenom. Se till att man gynnar näringslivet, sysselsättningen, och ser till att det finns möjligheter att få jobb o.s.v. Det är det som är grunden i vår ekonomi. Jag tycker det är en total felsyn att säga att vi har för mycket folk som sysslar med jordbruket. Vi ska ha lika mycket byråkrater på alla andra näringar, som då lever i en marknadsekonomi. Det är tvärtom, att 2013 när jordbruket fasas ut ur EU systemet, då ska också jordbrukarna vara mera marknadsanpassade. Vi kan då dra ner väsentligt på de stödsystem vi har kopplade till näringspolitiken och Näringsavdelningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Ltl Erland säger att finansutskottet inte behöver vara enigt, det är ju helt rätt. Finansutskottet behöver absolut inte vara enigt. Det är väl ganska ovanligt att det är enigt. Det finns ofta reservationer och det blir omröstningar o.s.v. Nu var vi eniga senast i december när vi slog fast budgeten, jag tänker inte gå i polemik mot ledamoten. Jag tänker berätta varför jag har ett önskemål om att vi skulle kunna få ett enigt finansutskott bakom vårt betänkande. Det har förts kloka resonemang här. Det har inte varit någon häftig debatt. Det finns finansmotioner med kloka ord och tankar. Kan man resonera runt det här, resonera fram en produkt som är enig så har det en styrka, när allt ska genomförs.

    Ltl Olof Erland, replik

    Det kan hända att det är en styrka för landskapsregeringen att det är ett enigt lagting. Man kan säga att det är en styrka om landskapsregeringen har uppbackning av en klar politik som går i den riktning som man har föreslagit. Jag tycker att Frisinnad Samverkan i sina motioner och i debatten varit inne på ungefär samma linje. Det finns nyansskillnader som kan vara betydliga och sakfrågor där det kan finnas skiljelinjer. Även Obunden Samlings motioner är lite åt det här hållet. Det spelar inte så stor roll om ett annat parti vill profilera sig. Det är viktigt att inte låta den som skriker högst få genomslag i finansutskottet. Med det har jag inte sagt att det var så senaste gång. Jag har inte heller sagt något annat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Nej, inte fungerar det på det sättet att den som skriker högst får som den vill. Jag tror att i de slutliga skrivningarna, om alla kan känna att man är delaktiga i det här beslutet, kommer det att ha en betydelse när landskapsregeringen ska genomföra det. Även de stora strukturella omvandlingarna, som ska till för att vi ska komma på rätt nivå, kommer inte att göras på ett eller två år, kanske inte ens på tre år. Vi kanske pratar om en fem års period. Det kommer ytterligare en regering sedan som ska ta hand om det här. Det är mitt mål att vi ska kunna resonera ihop oss. Det tänker jag inte släppa förrän vi är klara.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag utgår från att de politiska ramarna är de viktiga. Man ska kunna ge realistiska förutsättningar för landskapsregeringen och förvaltningen att genomföra det. Det måste vara målsättningen. Om sedan partierna inte ställer sig bakom det, det kan ju få konsekvenser för politiken. Jag ser inte några problem med att vi inte skulle ha en ganska bred majoritet här i lagtinget för att dra upp riktlinjer för en aktiv konjunkturpolitik, för att dimensionera den offentliga sektorn så att vi klarar av den långsiktigt och göra de strukturförändringar i förvaltningen som tryggar välfärden. Med de riktlinjerna och översatt i siffror tror jag att landskapsregeringen kan fortsätta att gå i den riktningen som de har stakat upp.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! I mitt andra anförande tänkte jag börja med, som tidigare talare sagt, att jag inte är riktigt nöjd med hur årets budget och tilläggsbudget uppkommit. Jag var övertygad om att tilläggsbudgeten skulle vara betydligt mer omfattade och innehålla med strukturförändringar än vad den har gjort. Att flera av våra motioner som lämnades in i december skulle tas i beaktande eftersom vi valde att inte ta de motioner till omröstning då.

    Jag kommer att prata en hel del om Ålands Radio och Tv och tv licensen.

    Jag tänker ta upp moment 44.10.77 KK huset. Jag minns väl när trafikmister Runar Karlsson sade här i lagtinget att Centern hade bestämt att gå med på byggande av KK huset på ett villkor och det var inte förhandlingsbart, att huset skulle få kosta 15 miljoner euro och inte en cent mera. I den här budgeten har nu Centern accepterat att kostnaderna uppgår till 17, 6 miljoner. Det är tvåhundra miljoner, sexhundratusen cent mera det!

    Ett annat tragiskt fall är moment 46.74.76 vilket är lösdriftstallet, 46 000 euro, ett exempel som visar att man inte riktigt är ute efter att göra strukturförändringar utan man fortsätter i samma gamla spår som man alltid har gjort. Lösdriftsstall har jag varit emot ända sedan det kom upp första gången. Hör det till landskapsregeringens kärnverksamhet under en finanskris? Det tycker inte jag.

    Innan jag går in på Ålands Radio vill jag ge lite beröm också. Det är väldigt bra att man inte har rört det allmänna skatteavdraget. Skatten är en makt fråga, ju högre skatt desto mer makt har politikerna över våra liv, desto mindre makt har vi själva. Ska man ta ett stort ansvar över sin framtid så måste man få behålla det mesta, av det man arbetar ihop, anser jag. Genom skattesänkningar ökar friheten. Man får behålla mer av sin lön på så sätt ökar möjligheterna att själv välja hur man vill använda sin inkomst. Vill man använda sin inkomst till konsumtion eller ökat sparande? Det är jättebra att man inte rör det allmänna skatteavdraget. Det är jag glad för.

    Jag kan inte låta bli att ta upp det här med Ålands Radio och Tv, och tv licensen. De senaste budgetdebatterna, ända sedan 1999, har jag pratat en hel del om hur fel jag tycker tv licenssystemet är. Det har blivit en käpphäst för min del. Jag vägrar ge upp, även om majoriteten hittills tycker annorlunda. Droppen ur holkar stenen, som vi konstaterade tidigare. Jag vet att en dag kommer jag att få rätt. Systemet är fel och bör strukturförvandlas. Varför man inte gör något åt det just nu är för mig främmande. Avgiften i sig är en logisk kullerbytta eftersom man tar betalt för innehav av tv men nästan hela beloppet går till produktion av radio. Vi tar betalt för en sak men använder pengarna till något annat. Det som om lagtinget skulle bestämma om en avgift för alla som använder mobiltelefon, den avgiften skulle gå till att andras fasta telefoner, det skulle vi aldrig acceptera. Systemet med tv licensen är egentligen precis så.

    I den här tilläggsbudgeten har äntligen landskapsregeringen insett hur fel det är med att skattebetalarna, utöver tv licensen, betalat upphovsrättskostnaderna via skattesedeln. Det är ett system som jag också har argumentera emot under alla dessa år. Jag förstår inte varför det börjar gälla först 2010? Jag tycker det borde börja gälla redan nu 2009. Det är de facto helt fel att skattebetalarna ska betala upphovsrättskostnader för ett aktiebolag när andra privata mediebolag ska stå för sina upphovsrättskostnader.

    Det här året, när alla andra måste spara, har landskapsregeringen redan höjt tv licensen med 10 %. Jag var helt övertygad om att landskapsregeringen, sedan budgetdebatten i december, skulle ha kommit med ett annat förslag i den här tilläggsbudgeten gällande tv licensen. Men inte! Man höjer deras anslag till 220 euro skattade pengar per familj och år. Pengar som de flesta familjer skulle välja att använda till något annat än att finansiera Ålands Radio med. Samma familj skulle säkert vara beredd att betala de kostnader som landskapet har för att visa svensk tv, den kostnaden är trots allt mindre än 20 euro per familj och år. Det rätta beloppet som tv licensen borde ha. Man kan inte annat än beklaga sättet Ålands Radio svarade när de fick höra om landskapsregeringens förslag om att man skulle bli tvungen som alla andra medier på Åland att betala sina upphovsrättskostnader. De svarade med att göra allmänheten oroad, att gå ut och säga att man ska ta bort svensk tv om det genomförs. Att agera på det sättet är oförsvarligt och beklämmande. Som tur var kunde vi också läsa i tidningen att politikerna inte hade samma åsikt som ledningen på radion. Det är trots allt ganska bra att politikerna fortsättningsvis kan vara med och bestämma över radion.

    Vi ser inget spår ifrån landskapsregeringens sida hur man tänker säkerställa Ålands Radios verksamhet framöver. Vilken nivå vill man ha på radion och hur ska den finansieras? Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp, vad jag har förstått, som ska titta på Ålands radios verksamhet och finansiering, det är jättebra. Det som inte är bra är att den här arbetsgruppen består av politiker ifrån majoriteten, samt representanter från ledningen på radion. Samma ledning som förespråkar att ta bort Sveriges tv om man måste effektivera eller ev. minska sin verksamhet. Tror lagtinget att den här arbetsgruppen kommer att komma med strukturella förändringar? Jag tror inte det. Det finns hur mycket som helst jag kunde prata om gällande det här, jag tycker att det är beklämmande att resurserna utökas med 10 % det året när alla andra måste spara. År 2009 tycker jag tyvärr är ett förlorat år, som många redan har sagt. Jag skulle ha velat se bl.a. förändringar på det här. 

    Ltl Harry Jansson

    Tack herr talman! Jag lovar att det inte ska bli en vana att jag dyker upp sist i debatten. Jag har ju tänkt vänta till sist för att lite kommentera saker och ting allmänt.

    Den utlovade debatten om egen beskattning får vi välkomna. Det antyds i tilläggsbudgeten, från landskapsregeringens sida, om det här meddelandet som man tidigare har nämnt. Vi vet också att ÅSUB kommer att leverera en rapport, vad den innehåller är det väl endast finansminister Mats Perämaa som känner till i o m att den har råkat ut för embargo på landskapsregeringens sida. Det ska bli spännande att se innehållet. Oavsett vad som står i rapporten är frågan om en egen beskattning enbart en fråga om politik. Vad vill detta parlament? Sist och slutligen är det frågan om makt. Är det detta parlament eller är det riksdagen i Helsingfors som ska bestämma hur ålänningarna ska beskattas sig själva och sina företag?

    När det gäller närande och tärande delen borde redan den diskussionen motivera oss alla till att verkligen anstränga oss för att få igång skattediskussionerna. Själv har jag, sedan många år, kunnat konstatera att vi mer än väl är närande för republiken Finland om vi tar i beaktande helheten, även ålänningars inbetalningar till socialförsäkringssystemet. Då bidrar ålänningarna med rejäla summor totalt sett till den totala finska samhällsekonomin.

    Av någon anledning har man velat lämna bort den sidan. Vår avvikande tjänsteinriktade verksamhet här på öarna har gjort att vi betalat in överstora premier.

    Vi har noterat att Socialdemokraterna har skjutit fram onsdagens politiska diskussioner om beskattningen, i avvaktande på ÅSUB:s utredningen. Det ska bli spännande att få ta del av den.

    När det gäller strukturerna på tilläggsbudgeten så vill jag rikta beröm till landskapsregeringen. Det kan inte ha varit en lätt uppgift. Visserligen har man gjort det lite lätt för sig i vissa avsnitt, vad gäller att lappa ihop inkomstsidan, t.ex. pensionsfonden, tidigare överskott o.s.v. Vi förstår alla att det inte är en lätt sak att, på i alla fall relativt kort tid, presentera hållbara kalkyler för framtiden.

    Vi måste nog tillsammans börja fundera på vad det är för struktur vi ska ha på vår förvaltning? Vi ska komma ihåg att 1.1.1995 blev vi medlemmar i Europeiska Unionen. Idag, rätt många år senare, har vi stort sett exakt samma struktur i vår förvaltning, som om vi inte skulle ha gjort något annat än levt kvar i gamla tider. Det här visar att vi måste tänka till. Vi har cementerat vårt tänkande såpass att vi inte ens ser till att vi har den spetskompetens som vi skulle behöva, vad gäller sjöfart, autonomifrågor, säkerhetspolitik och egen beskattningen etc. Vi är såpass fast i de gamla tiders system att vi inte kan se till att vi har den framförhållning som en modern politik kräver. Här skulle vi nog behöva sätta oss ner över partigränserna och se vad vill vi egentligen åstadkomma med vårt samhälle?

    När det gäller personalpolitiken, flera av de här debattörerna har under dessa dagar snuddat vid det. Det är inte lätta frågor. Jag kan nämna ett ganska belysande exempel; 17 februari ville förvaltningschefen säga upp en tjänsteman i regeringsbyggnaden. Idag, 20 april har man fortfarande inte tagit beslut. En omänsklig sits för alla inblandade, såväl för föredragande som den berörda tjänstemannen. Det här visar hur svårt det är att hantera personalpolitik. Kanske det är något för landskapsregeringen att se till att hela tiden ha ett modernt hanterande av personalfrågorna.

    Jag kan inte lämna den här talarstolen utan att tacka Liberalerna för att de efter flera månader av förvirring, när det gäller MISE, har hittat tillbaka till utgångsläget. MISE ska enligt den senaste rapporten vara kvar. Man har börjat hitta en linje i sin politik. Man vill att kommunen ska ha hand om avfallshanteringen men landskapet ska ta hand om farligt avfall. Jag applåderar! Tankemönstret som börjar tas fram inom Liberalerna är tydligt. Man är optimistisk vad gäller finansieringen av det farliga avfallet. Jag önskar er lycka till att finansiera med landskapspengar, med tanke på hur tiderna ser ut. Jag lyckönskar även Liberalerna till, som regeringsparti, hur man ska lösa de juridiska bekymren som uppstår i o m att kommunerna och landskapet har överlåtet aktierna till ÅPAB, ett kommunalt ägt förbund. Det ska bli intressant att följa det här.

    Jag kan inte sluta utan att ge en liten känga. Vi har en situation som mycket beror på vtm Gunnar Jansson vad gäller de juridiska spetsfyndigheterna i avgiftsfrågan d.v.s. hur MISE ska finansieras via hushållen. Vi har en finansminister, Mats Perämaa som tillhör en kommun som inte är med i MISE, han applåderar en annan lösning. Vi har en miljöminister, Katrin Sjögren som har haft en för stor portfölj, i dessa bråda dagar, för att riktigt kunna greppa avfallshanteringen. Det är klart att i den vevan så blir det svårt. Men ändå när man sitter på alla dessa nyckelposter inkl. styrelseordförandeposten och viceordförandeposten inom MISE; skall det vara så förbaskat svårt att då leverera en åsikt som man kan föra fram inom alla organ? Framförallt se till att vi får, någorlunda snabbt, en avfallslag som svarar mot modern förvaltning igen. Det är det som jag var lite uppretad på under dessa tider. Man har lagt energi på att kritisera istället för att lägga fram en förändring av landskapslagen om renhållning så att avgiftsstrukturerna kunde ha förändrats. Då hade man kunnat gå till mötes önskemålen att mindre bemedlade folkpensionärer etc. kunde få en lindring i förhållandet till oss andra. Väl motiverat, men vi är alla låsta vid de lagar vi har. Med dessa ord ber jag att få önska landskapsregeringen lycka till. 

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Vad gäller MISE har vi också inom Centern varit lite lätt förundrade, trots att vi har ett gott regeringssamarbete. Främst med beaktande av att lantrådet gick ut och sade att hela MISE skulle skrotas. Sedan vidtog en lång och något komplicerad diskussionen därefter.

    Jag begärde egentligen ordet för den retoriska fråga som ltl Harry Jansson hade i sitt anförande. "Vad vill vi egentligen åstadkomma med vårt samhälle?" Från Centerns sida vet vi vad vi vill åstadkomma. Jag kan informera ledamoten om att 5.5 kommer samtliga partiledare att inbjudas till en "runda bords diskussion" för att diskutera självstyrelsens utveckling i förhållande till ramlagstankar. En inledande diskussionen där vi nu tar nya tag för att utveckla självstyrelsen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Vi välkomnar den typen av diskussioner som ltl Thörnroos nämner, att försöka samla partierna till diskussioner om hur vi ska ha det grundläggande styret av vår autonomi. Om vi ska kunna veta vart vi är på väg måste vi också ha strukturer, vi måste ha resurser och en prioritering vad gäller de här spetskompetensfrågorna, då klarar vi av det. Ska vi vara trovärdiga i förhållandet till Helsingfors eller Bryssel etc. så måste vi ha en grundläggande kunskap. Det är för mycket att begära, som vi gör idag, att tjänstemän som är pressade också ska hinna med utvecklingsfrågorna, när dagsaktuella frågorna tar överhand och det finns en rad störningsmoment.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Jag känner att det finns en samsyn. Det blir lätt så i det politiska livet att "man ser inte skogen för alla träden". Det är så mycket dagsaktuellt som man ska sätta sig in i. Det är svårt att finna tid för att hinna läsa in sig och också för att hinna diskutera och fundera på framtidsfrågor. Visst känns det bra om vi tillsammans kan ta en avstamp. Jag tycker också att vi ska komma från de här tankarna om den enorma enigheten som alltid efterfrågas. Visst, det finns frågor där vi ska vara eniga, samtidigt finns det också frågor där en minoritet inte får bromsa självstyrelsens utveckling. Det är min bestämda uppfattning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Jag delar helt det synsätt ltl Thörnroos har. Det här med enighet är inget självändamål. Faktum är att skatteminister Suvi-Anne Siimes redan på 90-talet tog livet av vår myt, som vi har levt med i decennier, att vi ska vara eniga. Är vi eniga så har vi framgång i relation till Helsingfors. Det visade sig att även om vi hade total enighet, att vi skulle behöva ta över samfundsskatten till åländsk behörighet, så var det ett blankt nej. Den myten dog den dagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Jag hade begärt replik, det var några frågor jag hade tänkt ställa. Jag begärde ordet för att det var ett sådant stort engagemang för renhållningsfrågor. Jag noterade kanske lite i parentes att det här med självständighet inte ens nämndes. Det är så att om vi ska ta över väsentliga delar av beskattningen så förutsätter det att Åland blir självständigt. Det tycker jag man ska ha med i bakgrunden, att man tar in alla de konsekvenser som kommer in där. Ltl Jansson nämnde Suvi-Anne Siimes som var andra finansminister 2001-2002. Hon framförde finansministeriers bestämda uppfattning, och den är ideologiskt mycket stark, att Finland ska ha ett skattesystem. Det har upprepats vid flera tillfällen. Möjligen fanns det en öppning på den tiden, den frågan har kommit bort numera tror jag, det här med indirekt beskattning. Det är en möjlighet och det skulle också vara ett första steg att luckra upp det hela. Till den delen anser jag att det är en illusion att tro att vi under överskådlig tid skulle kunna få finansministeriet, som är den starka makten i regeringen att ändra sin inställning.

    Man kan naturligtvis försöka, vi har ju inte utredningar och förslag ens på hemmaplan. Under den tid jag har varit i lagtinget har det inte kommit ett enda konkret förslag på beskattningsövertagande. Diskussionen går fortfarande runt, runt.

    När det gäller sjöfarten påstår Ålands Framtid i sin statsbudget för Åland att det är frågan om ett nollsummespel. Det har också andra här i lagtinget fört fram. Vad händer nu när man flaggar ut i Sverige? Ja, då svider det, det svider för kommunerna och det svider för löntagarna. Sjöfarten har betydelse. Den subvention som staten har stått för, den har gått till svenska staten. Det är fråga om pengar, förskottsinnehållning och lönebikostnader, 42 miljoner euro för åländsk sjöfart 2006 som staten betalade och nu betalar mindre av och svenska staten betalar en del av det.

    När det gäller FPA kostnaderna tror jag inte man ska räkna med någon större vinst på de pengarna. I VAT utredningen räknar man att Åland ger ett litet överskott. FPA pengarna varierar över tiden och p.g.a. åldersstrukturen, sjukdomar o.s.v. Man kan säga att det är ett försäkringssystem. Det system vi har idag med klumpsumma, skattegottgörelse, FPA pengar o.s.v. är en total helhets överenskommelse med riket. Alternativet är, om vi ska sikta på egen beskattningsbehörighet, ska vi också sikta på självständighet, som jag ser det. Det märkliga är att ingen talar för det idag. Det är sällan man hör det.

    Talman! När det gäller MISE så har Liberalerna har engagerat sig i MISE frågorna på många olika plan. I landskapsregeringen, i kommuner, enskilda personer därför att vi ser det som en otroligt viktig fråga. Det berör alla enskilda ålänningar, det berör rättigheter, kostnader, miljöfrågan och det berör system. Det är individers rätt att kunna få den service som de betalar för och som samhället ska stå för. Vi har inte sagt från Liberalernas sida att MISE ska vara kvar. Däremot att MISE kan vara kvar. Det är en stämma som bestämmer om det. Kommunerna bestämmer om det. Vi vill reformera lagstiftningen. Vi vill klara ut rollerna, vi vill klara ut producentansvaret, vi vill att landskapsregeringen och kommunernas roll ska klargöras när det gäller farligt avfall, när det gäller miljösäkerhets olycksberedskap och liknande saker. Vi vill också föra ihop landskapet och kommunerna i det som sägs i renhållningslagen t.ex. till något som liknar en renhållningsnämnd. Det här är inget som vi kommer att säga till kommunerna hur de ska göra. Vi har ett politiskt mandat. Vi har ett politiskt mandat i landskapsregeringen. Vi har ett politiskt mandat i många kommuner. Från Liberalernas sida är vi helt öppna för en förutsättningslös diskussion. Den diskussionen har som utgångspunkt att vi måste få ordning och reda på renhållningen.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Helt kort när det gäller MISE, ltl Erland välkomnar nu en förutsättningslös diskussion. Det är ju inte riktigt de tongångar som vi som regeringspartier har hört tidigare. Men vackert så! Det är bra att det finns ett engagemang.

    Det jag egentligen vill kommentera var Ltl Erlands skarpa ställning som betyder att ett övertygande av beskattningen är samma sak som självständighet. Jag upplever inte alls att det är på det viset. Nu måste man ju kunna diskutera skattefrågor och fundera vad som är det bästa för Åland utan att för den sakens skull prata om självständighet. Det känns främmande att en så klok karl som Olof Erland tar till ett så lågt argument i den här debatten.

    Ltl Olof Erland, replik

    Talman! Jag har absolut inget emot att man diskuterar, att man har förhoppningar, att man försöker föra frågan framåt, att man utreder. Jag har varit med vid många tillfällen och konstaterat att det här är en politiskt svår fråga. Tänk på självstyrelselagsrevisionen som inleddes 1971 och genomfördes 1993. Tänk på hela EU inträdet och de diskussioner vi hade då med skatteundantaget och liknande saker. Jag talar bara om min övertygelse, grundad på erfarenhet. Det är väldigt svårt med finansministeriet som styr och ställer i det här landet, om man hårdrar lite. Man måste vara väldigt medveten om vad förutsättningarna är. Annars är det bara ett sällskapsspel.

    Ltl Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Det är nog inte frågan om sällskapsspel från Centerns sida. Jag har förståelse för att frågan är politiskt svår. Jag har också förståelse för att finansministeriet vid flertalet tillfällen betett sig på ett icke önskvärt sätt gentemot Åland. Samtidigt måste vi ju våga tro på oss själva och vår möjlighet att utveckla det här samhället, för Ålands bästa. Även fast vi har fått en smäll eller två måste vi ändå våga gå vidare. Jag vågar gå vidare, jag hoppas att Olof Erland finns med när vi går vidare. Det behövs!

    Ltl Olof Erland, replik

    Det senare vet jag inget om. Jag lyssnar gärna på dem som säger hur man ska gå vidare. Att man tycker om skatt, det är som att säga att man tycker om smörgås. Den ska också göras och serveras och processas. Det är det som är det viktiga, hur går vi vidare? Hur ska vi övertyga? Då måste vi vara eniga på hemmaplan. Jag har stor respekt för dem som säger att självständighet vill vi uppnå för att vi vill ha den ekonomiska friheten, oberoende vilka resurser vi har. Det är ett argument som är mycket lovvärt. Jag omfattar det inte personligen. Jag förstår precis att självständighet och egen beskattningen hänger ihop.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Jag tror att alla som lyssnar på ltl Erland förstår varför jag för drygt ett och ett halvt år sedan sade att nu står vi inför fyra förlorade år. Med den grundinställningen, som liberala Erland nu torgför, har vi absolut ingen framgång i Helsingfors. Attityden är på förhand uppgiven. Det som är normalt i andra samhällsstrukturer med autonomins lag ska alltid vara omöjligt på Åland. Det är det som förvånar mig. Det är bra att vi ska fara till Köpenhamn ltl Erland och jag, så vi tillsammans kan studera den Färiska modellen så att vi får in ny frisk luft i vårt autonomifönster. Det är lite desperat, som ltl Thörnroos var inne på redan, att koppla ihop självständighet och egen beskattning. Det betyder att man ger tjänstemännen på finansministeriet tolkningsföreträde i allting. Det oroar mig. Det är synd att Liberalerna håller på att måla in sig i ett defensivt självstyrelsehörn.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag ser här en långsiktig liberal linje, där vi har kallat oss, sedan 1998, självstyrelsepartiet för hela Åland. Det är en medveten linje. Vi tycker att det här självstyrelsesystemet har utvecklas stadigt också i samverkan med Helsingfors. Det samma gäller EU inflytande, det har stadigt utvecklats och förbättrats. Tycker man att Åland är så igen dammat och inte friskt och vill ha självständighet, då ska man tala för det. Det är väl ingenting att skämmas för. Det finns andra länder som har gått den vägen. Det är en linje som Åland kan välja, om vi får en majoritet i lagtinget. Därför argumenterar vi. Jag hjälper ltl Harry Jansson att argumentera för självständighet, närmast av akademiskt intresse för min del.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Jag är tacksam för all hjälp jag kan få när det gäller framtidsdiskussionerna. Man kan inte hela tiden vifta med självständighetsspöken när vi diskuterar lösning för ramen inom nuvarande statstillhörighet. Vi har den majoritet vi har för tillfället vad gäller synen på Ålands framtida statsrättsliga ställning. Det lever vi med. För den skull hjälper vi gärna till att utveckla. Det här med Liberalerna som självstyrelsepartiet börjar framstå som ett rent aprilskämt om ltl Erland betänker hur Liberalerna agerade i fråga om näringsrätts betänkande som kom, reservation! Nordiska dubbelbeskattningsavtalet ville man inte vara med och pressa finansministeriet. Ändring av självstyrelselagen där det kränkte, det var omöjligt att få en ändring till stånd. Nu vill man även ställa sig utanför ramlagsmodellen. Det är det som ltl Erland gör, han tar avstånd från egen beskattning inom ramen för en ramlagsmodell.      

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Om den här regeringen innebär fyra förlorade år för självständighet må vara hänt. Det är fyra vinnar år för självstyrelsen. Jag har ingenting att skämmas för, tvärtom när det gäller Liberalernas reservation och näringsfriheten. Det är ju det som det handlar om. Vi anser att man inte ska styra styrelserna, ägandets utövning, däremot är språket och nationalitetsskyddet är viktigt. Det kallar jag för en självstyrelsepolitisk linje. Varför skulle självständighet vara ett spöke?  För de som driver självständighet, varför skulle man driva ålänningarna mot spöken? Det förstår jag inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag vill lämna det här anförande obedömt. Kollegan Olof Erlands förra anförande det var mycket bra, tack för det. Olof Erland säger att egen beskattning för Åland erfordrar självständighet. Huvuddelen av de autonoma regioner, som Roslin utredde, har egen beskattning och de är inte självständiga. Resonemanget är inte möjligt att förstå. Olof Erland säger också att han inte har sett något förslag på övertagande av beskattningen.

    Fem exempel: För det första; 1979 års kommitté för ändring av självstyrelselagen, landskapsstyrelsen föreslog för lagtinget, lagutskottet var med. Det var i stora utskottet vi kom fram till att vi inte hade en kvalificerad majoritet för det. Det var Liberalerna och Socialdemokraterna som var emot det. För det andra; Lundbergkommittén, det var samma majoritetsförhållanden där. För det tredje; Frisinnad Samverkans framtidsavtal. För det fjärde; Skatteutredningen 2006. För det femte; vårt förslag till ramlag för självstyrelsen.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det stämmer. 1979 fanns det inslag i de förslag som diskuterades som berörde beskattningsbehörigheten. De var ganska mycket inriktade på indirekt beskattning. Eller att man skulle räkna vår skatteandel och ta över det. Lundberggruppen 1995 ville gå vidare med företagsbeskattningen, att man skulle se på indirekta skatter. Det var ju inget förslag. Det har funnits lite plattskattesystem och Frisinnad Samverkan har haft att man skulle ta över den direkta beskattningen. Till lagtinget har det inte kommit några framställningar eller motioner eller något om att man skulle vidta konkreta åtgärder. Skatter är fortsättningsvis ett intressant diskussionsämne, som framgår av den här debatten. Förslag väntar vi på.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! I 1979 års kommitté för självstyrelselagen så var det förslag om övertagande av hela beskattningen. Sedan fanns det ett resonemang om hur det successivt skulle genomföras och föregås av utredningar o.s.v. Det var ett heltäckande förslag. I Lundbergkommittén fanns det en politisk majoritet för övertagande av beskattningen, men kompromissen blev annorlunda. I skatteutredningen 2006 fanns det en politisk majoritet för övertagande, men kompromissen blev speciell också där.

    Ltl Erland var inne på det här med näringsrätten. Den reservation, Liberalerna har lagt till betänkande, innebär att verksamhetsspråket i de åländska företagen i fortsättningen skulle få vara finska. Styrelsen i sin helhet, om ägarna önskar, får bestå av personer från Joensuu eller vilken annan ort i världen som helst.

    Ltl Olof Erland, replik

    Ltl Jansson tar nog till här också. Det finns ju en sådan dynamik i det åländska näringslivet att det finns norrmän, thailändare, tyskar, polacker, ester, lettländare, britter och amerikaner o.s.v. i de olika styrelserna. Det Liberalerna säger är att språket, som man använder offentligt gentemot allmänheten och myndigheterna, ska vara svenska. Det är starkt. Vad man gör innanför väggarna i ett privatägt företag, hur man styr och ställer i det bolaget tycker vi att ska göras innanför ramen för näringsfriheten. Friheten är ett viktigt liberalt ord.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

     

    Tredje behandling efter bordläggning

    2      Stora utskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 9/2007-2008)

    Ärendet avförs.

     

    Första behandling

    3      Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

    Ärendet avförs.

     

    Enda behandling

    4      Lagtingsledamoten Harry Janssons hemställningskläm med anledning av landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

    Ärendet avförs.

     

     Enda behandling

    5      Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om utredande av ny fraktlinje från Åland (EF 15/2008-2009)

    Ärendet avförs.

     

    Remiss efter bordläggning

    6      Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009) 

    Ärendet avförs.

    Remiss

    7      Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

    Ärendet avförs.

     

    Remiss

    8      Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

    Ärendet avförs.

    Remiss

    9      Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

    Ärendet avförs.

     

    Remiss

    10    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)

    Ärendet avförs.

     

    Remiss

    11    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)/Nu/

    Ärendet avförs.

     

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls onsdagen den 22 april 2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.37).