För kännedom

Plenum börjar. 1

Remiss. 1

1    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

Föredras. 31

2    Avgiftshöjning för tunga transporter

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2013-2014)

För kännedom... 34

3    Validering i gymnasieskolor

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2013-2014)

4    Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2013-2014)

5    Ändringar i skattelagstiftningen 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

6    Strategi för hållbar utveckling

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

7    Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2013-2014)

Plenum slutar. 35

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Anders Englund anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Remiss

1        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter, den andra tilläggsbudgeten för 2013 är en så kallad städarbuget där vi reder upp det sista av det år som har passerat. Lagtinget behandlade för cirka ett halvår sedan en halvårsredogörelse som tog upp hur året skulle sluta som helhet. I förhållande till halvårsredogörelse så är den här avslutade tilläggsbudgeten, som vi lägger fram på lagtingets bord, något bättre. Den ekonomiska utvecklingen har varit lite gynnsammare eller vi har haft lite mindre kostnader än vad halvårsredovisningen pekade på.

Fru talman! De stora sakerna i den här tilläggsbudgeten är att vi här tar upp det faktum att avräkningsbeloppet har minskats med 2 474 000 euro. Vi har också behövt ta ner lotteriskatten med 1 190 000 euro mot det tidigare budgeterat.

Den största enskilda positiva saken i den här budgeten är att det har gått ut lite mindre pensioner under år 2013 än vad vi hade beräknat, 1 300000 euro. Utöver detta finns det några enskilda saker som kan kommenteras och nämnas.

Polismyndigheten har en ökning med cirka 40 000 euro. Ni känner till att vi under året har arbetat med den budgeten. Grundbudgeteringen var kanske i lägsta laget. Det har i varje fall gjorts ansträngningar att komma så nära som möjligt med budgeten.

Fru talman! En av de större sakerna som man också kan nämna är att stödet för arbetslösa har budgeterats upp med cirka 600 000 euro. Det beror på två saker; dels har antalet arbetslösa varit fler än vad vi räknade med och dels har ersättningarna stigit i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har försökt kompensera det här med relativt goda resurser när det gäller sysselsättningsfrämjande medel och vi har försökt balansera detta med att minska ner sysselsättningsfrämjande medel med 300 000 euro. Nettot blev ungefär 300 000 euro.

Man kan också nämna Ålands gymnasium, som det också var mycket diskussioner om här i samband med halvårsredovisningen, och den budgetöverskridning som då var aviserad att man kunde befara. Så har också skett. Men man kan också samtidigt säga att överskridningen är något mindre än vad vi befarade för cirka halvår sedan. Vi har kommit ner till ungefär 360 000 euro. De senaste rapporterna och prognoserna som vi har fått av finansavdelningen tyder på att Ålands gymnasium börjar få ganska god ordning i budgeteringen. På det sättet är det en bra prognos för det innevarande året att det ska hålla.

Sedan, fru talman, har vi också en liten satsning ytterligare på att främja näringslivet. Vi satsar 100 000 euro på företagens internationalisering för att hjälpa till i situationen att exportera mer från Åland.

Fru talman! Det finns ytterligare några saker som har att göra med 2015-projektet. Vissa projekt finansieras med PAF-medel och därför sker det i samband med den här tilläggsbudgeten en viss ombudgetering som är följd i färg med det som finns angivet i 2014 års budget. För de projekt som är påbörjade under 2013 budgeteras PAF-pengar och det märks också i det här förslaget till tilläggsbudget.

Sedan har vi avslutningen av Ålands Industrihus och den uppredningen. Förhoppningsvis är det sista gången vi behöver komma hit till Ålands lagting och redogöra för det projektet. De böckerna är härmed stängda.

Sedan, fru talman, har vi den juridiska processen där vi har försökt medverkat till att via domstolar kunna få tillbaka de förseningsböter som vi anser oss har rätt till när det gäller Skarvenprojektet. Vi har konstaterat att vi inte nått ända fram den juridiska vägen vilket vi också anger i den här tilläggsbudgeten. Tack fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om arbetslösheten ökar så säger lagen att man ska ge stöd till dem som råkar ut för detta faktum. Det är rätt och riktigt. Men något konstigt blir det ändå när man balanserar den ökningen, såsom vicelantrådet här beskrev, genom att minska momentet och pengarna för sysselsättningens främjande. Det vore ju snarare logiskt i vår situation att man skulle lägga mera krut just på det här området för att skapa sysselsättning och ge möjlighet för människor att försörja sig själva istället för att bli bidragstagare. För oss liberaler som har en borgerlig grundsyn på det hela så skulle det vara mer lämpligt med arbete än att man ger bidrag. Jag skulle vilja höra hur landskapsregeringen har resonerat när man har kommit fram till den här bidragslinjen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Rent logiskt diskuterar ltl Perämaa rätt. Jag diskuterade själv på samma sätt. Samtidigt ligger vi fortsättningsvis på en relativt låg arbetslöshetsgrad här på Åland. Under år 2013 har det funnits en relativt god arsenal med åtgärder för att möta arbetslösheten och det har bedömts vara tillräckligt. Det har inte berott på brist på budgetresurser utan det har gjorts andra bedömningar att de sysselsättningsfrämjande åtgärderna har varit på lagom och rätt nivå.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det må vara så, men de facto så har vi alla kontinuerligt nåtts av rapporter om att arbetslösheten, speciellt ungdomsarbetslösheten, tenderar att öka. Även om arbetslösheten ökar från en låg nivå blir det ändå lite motsägelsefullt. Budgetmomentet för sysselsättningsfrämjande är ett reservationsanslag, vilket betyder att dessa 300 000 euro, som finns där innan lagtinget möjligen bestämmer sig för att dra bort dem, kunde ha används också 2014 och kanske året därefter för att främja sysselsättningen. Jag uppfattar att detta är en viss linjedragning från landskapsregeringens sida.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är rätt och riktigt att det framförallt är mot ungdomsarbetslösheten som åtgärderna bör sättas in. Det gjordes det också under hösten när man ökade antalet utbildningsplatser på gymnasiet, för att i viss mån underlätta. Man vidtog även andra åtgärder i samma riktning.

Sedan när det gäller innevarande år 2014 så har avdelningen och landskapsregeringen gjort den bedömningen att vi har tillräckliga åtgärder för att kunna möta den situation som vi har framför oss. Vår absoluta målsättning är att vi ska möta det med sådana åtgärder som riktig sysselsättning så att vi undviker att arbetslöshetsunderstöden fortsättningsvis ska stiga. Vi vill ha riktiga arbetsplatser som också skapar skattekraft i det åländska samhället. Det är vår målsättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har en detaljfråga som jag skulle vilja ha motiverad. Under momentet Drift och underhåll av vägar, som har en totalsumma på nästan 2,4 miljoner, begär landskapsregeringen 120 000 euro till för snöröjning. Vi vet alla att vi hade en snörik vårvinter, men det har knappt kommit en flinga nu i november och december. Hur motiverar man det här? Som sagt var, det är ett moment på nästan 2,4 miljoner.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man ska vara ärlig. Det här handlar helt och hållet om en eftersläpning från ett tidigare år och därför fanns den här summan inte med i budgeten för 2013. Det är företagare som har kommit in så sent med sina fakturor så att de sedan har belastat budgeten för 2013.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Då kunde det ha varit på sin plats med en utförligare förklaring. Vi vet ju också att man i rimlighetens namn måste ha budgeterat för snöröjning för hela 2013 och också för tidig vinter 2013, alltså nu i oktober, november och december. Trots detta vill man ha 120 000 euro. Det är inte riktigt rimligt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Med det klimat som vi just nu har så kommer troligen 2014 att se ganska bra ut för de här budgetmomenten. Det här handlar helt enkelt om att reda upp gamla synder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det som jag ser som den stora grejen i den här tilläggsbudgeten är användningen av PAF-medel. Jag hörde till dem som var förvånade över det sätt man använde PAF-medlen i den ordinarie budgeten för detta år. Nu tillämpar man detta t.o.m. retroaktivt. Man friserar upp siffrorna för 2013 med penningautomatmedel. Jag tycker personligen att det lite börjar tangera kreativ bokföring, men man kan inte utläsa varför. Därför ställer jag frågan till finansministern Nordlund: Varför gör man den här retroaktiva justeringen med PAF-medel?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en helt berättigad fråga. Det logiska svaret är att den linje som vi gick in för i den ordinarie för 2014 och de projekt som vi där beslöt att finansiera med PAF-medel, och som i slutändan godkändes av Ålands lagting, så det var sådana projekt som hade påbörjats 2013 och vi finansierar dem på samma sätt med PAF-medel. Det är inte någon ny princip utan vi har följd i färg helt enkelt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan förstå att man kanske ser det på sättet. Det kan ligga mycket i att man kanske vill att det ackumulerade underskottet ska minska med motsvarande belopp. Jag hörde till dem som ansåg, och jag tror fortfarande att framtiden kommer att utvisa, att det är olyckligt att man börjar finansiera löpande kostnader med penningautomatmedel och att man också börja göra det retroaktivt. Även om det är följd i färg så tycker jag att det är en väldigt vansklig väg att gå och lite märklig, för det här visar att man kan använda PAF-medel till i stort sett vad som helst nu för tiden.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om det på något sätt kan stilla ltl Erikssons oro så ska det här rymmas inom det så kallade 2015-projektet. Det är inte någon utökning av den ram som angavs i den ordinarie budgeten för 2014. Det här är pengar som är införtjänade. Det är inte förväntade PAF-inkomster utan det är pengar som finns på kontona. Jag tycker att det är klokare att pengarna används i det åländska samhället när det behövs för att hålla i gång konsumtionen och att pengarna arbetar istället för att något finansieringsinstitut ska tjäna lite räntepengar på dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet beskrev situationen under moment 48.20.70 Anskaffningar av fartyg och färjor. Den situation man nu befinner sig i beskrivs här på sidan 20. I sådana här situationer har ju ett kontraktsförhållande en bankgaranti som ska täcka den här typen av förluster. Var är bankgarantin? Vad har landskapsregeringen gjort för att inte få ut pengar med stöd av den bankgarantin som måste finnas i den här typen av avtal?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här är en ganska lång historia som går tillbaka till tiden före den här landskapsregeringen tillträdde för cirka två år sedan. De beslut som ltl Jansson pekade på borde i sådana fall ha fattats på den tiden och det gjordes det inte. Nu står vi med fait accompli här.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Jag blev inte mycket klokare av det svaret. Har betalning med stöd av bankgaranti skett eller inte? Så vitt jag kan förstå så blir det en fråga för utskottet att ta reda på. Man kan inte bara lämna ett ärende på det här sättet, oberoende av vem som regerar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Skulle det ha funnits en bankgaranti så skulle den här saken har varit ganska enkel, då hade den fallit ut. Men när det gäller förseningsböterna så fanns det ingen bankgaranti.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller Skarvenprocessen och skiljedomsförfarandet så var landskapsregeringens krav 1,8 miljoner plus dröjsmålsränta. Är det här den totala förlusten som man har gjort eller kommer det ytterligare kostnader för jurister för att bevaka de här förhållandena i domstolen? Är det här de totala kostnaderna?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vad jag känner till så är det här de totala kostnaderna. Jag vill ändå balansera diskussionen på det sättet och säga att detta inte är kostnader som landskapet har haft, utan det är förseningsböter som landskapet borde ha fått därför att fartyget levererades för sent. Det är inte en kostnad i sig som landskapet har haft. Kanske det är kostnader på det sättet att vi inte började trafikera den tidpunkt som vi tänkte.

Ltl Brage Eklund, replik

Man kan ju resonera på olika sätt i det här fallet. Landskapet har ställt krav på ett belopp till rederiet för att man inte har uppfyllt kontraktet. Skriver man i kontraktet att man har rätt till förseningsböter och om fartyget inte är i det skick som det borde vara när det kommer, så ser jag det som att man har förlorat pengar. Kanske man rent budgettekniskt inte behöver ta upp det som en förlust. Men jag anser nog att man har förlorat vissa pengar.

Svaret från finansministern var i alla fall att det inte kommer mera kostnader för juridiska arvoden eller någonting sådant i den här processen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har ju samma grundinställning som ltl Eklund. Därför har vi också varit behjälpliga med att driva den här frågan till högsta instans i det land där fartyget har byggts, men vi förlorade den processen, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag funderar också på moment 48.20.70 där det finns 100 000 euro för gruppen som har tittat på färjetonnage. Vart går de här pengarna riktigt? Är det till konsultarvoden, ritningar eller till vad? Jag skulle gärna vilja ha en redogörelse.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Sundblom sade själv vart pengarna går; till konsultarvoden och ritningar. Nu finns färdiga skissritningar för hur ett modernt tonnage kan se ut i den framtida skärgårdsflottan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag ställde frågan därför att man inte tog upp några pengar för det här i den ordinarie budgeten 2013 och där borde man ha haft upp det. Det är helt galet att begära pengarna när man redan har verkställt, det måste finansministern måste hålla med om.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

På ett sätt har ltl Torsten Sundblom helt rätt. Men skulle man veta allting när man gör en ordinarie budget så då skulle vi inte behöva ha några tilläggsbudgeter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Landskapsregeringens har till lagtinget lämna ett förslag till en andra tilläggsbudget för år 2013 för landskapet Åland. Landskapsregeringen föreslår att vi här i lagtinget vördsamt ska anta denna tilläggsbudget för 2013.

Den första frågan man ställer sig är om denna andra tilläggsbudget för år 2013 ger en rättvisande bild eller i redovisningssammanhang ”true and fair view för oss ålänningarna om hur offentliga medel hanteras av vår landskapsregering? Följer tilläggsbudgeten det som står stipulerat i finansförvaltningslagen? Det är det första man tänker på om man analyserar lite ekonomiskt.

På budgetförslagets första sida vill landskapsregeringen speciellt lyfta fram fem åtgärder av betydelse i denna andra tilläggsbudget för år 2013. De är följande: Minskning av anslaget för pensioner och familjepensioner, detta ger ett plus på 1,3 miljoner euro. Tilläggsanslag för projekt inom vattenförsörjning och vattenvård, detta kostar 115 000 euro till ökade inkomster. Tilläggsanslag för Ålands Gymnasium ger en tilläggskostnad på 290 000 euro Tilläggsinkomst från likvidation av Ålands Industrihus, detta ger ett tillskott på 261 000 euro till landskapets kassa. Minskade inkomster av avräkningsbeloppet på 2,5 miljoner euro och minskning av återbäring av lotteriskatt på 1,2 miljoner euro, dessa två tillsammans gör att landskapet får skriva ner dessa inkomster med totalt 3,7 miljoner euro. Dessa fem åtgärder i sig ger nog en helt rättvisande bild. Det är fakta.

Man skriver lite otydligt att tilläggsbudgeten balanserar på en nettominskning om 1,352 miljoner euro. Jag vet inte om alla i salen ens vet vad nettominskningen är. Man behöver kanske vara tydlig här; nettominskningen är både på intäktssidan och på utgiftssidan för att få balans i budgeten. Man kanske läser att kostnaderna har minskat med 1,352 miljoner. Det betyder också att inkomsterna har minskat med samma nivå.

Vad gäller finansförvaltningslagen så har vi ett läge där vi är mitt emellan. Vi har en gammal och vi har en ny finansförvaltningslag. I den gamla lagen i 6 § och i den nya finansförvaltningslagen 7 §, som är mycket tydligare så skriver man: ”Anslagen i landskapets budget ska täckas av inkomsterna”.  Budgeten ska balansera.

Ser vi på tilläggsbudgeten så för att få en rättvis bild så ser man att inkomsterna verkar räcka till, men så är inte riktigt fallet om vi ser noggrant. Vi har ett underskott åtminstone på ett moment med 1,84 miljoner euro vilket clearas bort med ett fiktivt lån, som kallas finansieringslån, vilket säkert vicelantrådet kan bekräfta att så är fallet. Själva underskottet är verkligen 1,84 miljoner genom ett fiktivt lån. Vi pratar om att vi inte har några lån i landskapet, men vi har egna In house lån som vi lätt kan balansera våra budgetar med. Så det ger inte en rättvis bild av det ekonomiska läget.

Med dessa preciseringar ovan får vi en något mera rättvisande bild av budgetläget för år 2013. Men en helt rättvis och transparent bild ger tilläggsbudgeten för 2013 inte för den skull för en ovan läsare, van läsare och kanske inte för alla här i salen.

Den största punkten som landskapsregeringen nämner under de här fem punkterna på första sidan är användningen av PAF-medlen. Ltl Eriksson tog orden ur min mun, jag använder samma begrepp, man använder PAF-medel retroaktivt för att finansiera kostnader av fem olika moment för år 2013. Enda orsaken till detta är att försköna resultatet för år 2013 och få ett mindre underskott. Någon annan orsak kan inte jag eller liberalerna hitta i den här tilläggsbudgeten som vicelantrådet kallade för en städarbudget. Man städar upp det som behövs. I fall utgifterna har varit högre så måste man balansera upp det. Det här kan inte kallas att ge en rättvis bild av det ekonomiska läget, genom att man från sidan skjuter in PAF-medel för att snygga upp resultatet. Det här ställer till det i fortsättningen också ifall vi ska jämföra budgeterna med varandra. Samma teknik har nu används för 2014 års budget. Vi har tidigare pratat att vi ska vara nyckeltal och vi ska jämföra olika års budgeter. Med den här tekniken spelar nyckeltalen och dess funktionalitet ut sin roll. De är inte jämförbara.

Om tilläggsbudgeten blir så här så det minsta man kan kräva är en fotnot om att sådant här har införts för att försöka få en någorlunda bild. Men jag kommer att kräva mera här framöver. Detta gällde budgetåret, jämförelsen och tekniken. Det var PAF-medlen som var det största och som absolut borde ha nämnts under den här fem punkterna. Det är inte bara för oss vi gör den här budgeten. Vi hanterar offentliga medel, på det viset behöver vi vara transparanta och visa vad vi håller på med. Jag tror att alla förtjänar på det.

För det andra så har vi finansförvaltningslagen, vi har den gamla och vi har det nya. Läser man den gamla så finns det under 4 § och 6 § och i den nya finansförvaltningslagen står det i 14 § vad gäller tilläggsbudgeten bl.a. följande: ”Om det finns ett behov av att ändra landskapets budget ska landskapsregeringen överlämna ett förslag till tilläggsbudget till lagtinget. När ett förslag om tillägg till eller ändring i landskapets budget överlämnas till lagtinget ska i förslaget anvisas medel för täckande av den utgiftsökning som föreslås.” Det är därför som vi har en så kallad städarbudget, i fall vi har haft högre utgifter som måste budgeten städas upp.

Ser vi på de fem moment där landskapet fört in 1,36 miljoner PAF-pengar retroaktivt så är tre för verksamheter och två är reservationsanslag. De här momenten är på totalt 1,33 miljoner euro för år 2013 och kvar att disponera per den 1 oktober 2013 finnshela 1,1 miljoner euro. Att säga att det har varit en utgiftsökning och att behöva föra in PAF-medel i en tilläggsbudget, så enligt mitt juridiska kunnande så kan jag inte se att det här skulle överensstämma med finansförvaltningslagen vad gäller tilläggsbudgeten.

Vi liberaler kan på inget vis tolka detta som att dessa moment skulle på något vi vara i behov av mera pengar på grund av utgiftsökningar och därför anvisa PAF-pengar för att täcka kostnaderna. Jag kan inte säga om pengarna verkligen har använts, men rent praktiskt tror att det är omöjligt att pengarna har använts och att man därför skulle behöva ta upp detta i en tilläggsbudget.

Med de här argumenten menar vi liberaler att detta med att retroaktivt sätta in 1,36 miljoner euro PAF-medel i de här momenten i en tilläggsbudget, för ett år som redan har gått, kan inte följa finansförvaltningslagen. Det är vår tolkning. Åtgärden har inte någon annan mening än att få resultatet för år 2013 att se bättre ut med 1,36 miljoner euro

Nu hade vi den här tekniken i 2014 års budget och vi var också kritiska mot den. Men nu för man också in den här tekniken i en tilläggsbudget där vi redan tidigare i en ordinarie budget beslutat om moment och pengar. Jag tror att vi är på en ganska farlig väg när vi retroaktivt för in pengar.

Från liberalernas sida önskar vi att vi ska sluta vara rädda för att visa upp ett rättvisande resultat om vi framöver ska få kontroll på våra offentligt växande kostnader och att vi någon gång i framtiden tillsammans ska få den offentliga ekonomin i balans. Alla vet vilka kostnaderna verkligen är, annars blir det svårt när man försöker dölja vissa kostnader. Vi vet inte riktigt för vem man försöker dölja kostnaderna för det går alltid att läsa ut, men kanske för gemene man där ute i stugorna. Vi tjänar ingen tid på att frisera siffrorna för verkligheten kommer emot förr eller senare. Det är fakta.

Vi liberaler föreslår att landskapsregeringen kommer med en kompletterande framställning gällande tilläggsbudgeten för år 2013 med hänvisning till de motiv som här angivits och genom det ge en rättvisande och transparent bild för oss ålänningar beträffande det ekonomiska läget i landskapet Åland för budgetåret 2013. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag måste säga, ltl Tony Asumaa, att jag förstår ingenting. Ni vet att jag är lärarinna och inte ekonom. Men för mig är det här förslaget mycket transparent. Jag upplever inte att landskapsregeringen försöker dölja kostnader eller på något sätt har gett en orättvis bild. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår. Jag skulle gärna vilja veta om ltl Tony Asumaa vet vilken paragraf i förvaltningslagen som tilläggsbudgeten på något sätt strider mot? Under liberalernas regeringstider har väl städarbudgetar ändå funnits. Jag är mycket konfunderad kring det här anförande.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det är väl så att jag kanske inte heller förstår vad det står i tilläggsbudgeten. Det är därför som jag står här och debatterar. Det skulle vara intressant om ltl Kemetter kunde förklara för mig vad det verkliga resultatet i den här tilläggsbudgeten år 2013 visar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är intressant att ltl Tony Asumaa genast går till attack här och ställer frågor till mig istället för att svara på dem som jag inte riktigt förstod från ert anförande. Däremot nämner ltl Tony Asumaa PAF-medlen som det enda kritiska. Igen lyfter man fram diskussionen om PAF-medel. Har oppositionen ingenting annat att komma med? Det börjar bli ganska tomt tycker jag. Vad föreslår liberalerna? Hur skulle liberalerna lösa de här problemen, genom att skicka tilläggsbudgeten tillbaka? Liberalerna har inte några förslag, inte några rekommendationer, ingenting, utan man säger bara att man ska skicka tilläggsbudgeten tillbaka.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter, ja, det är illa att använda PAF-medel så här helt ansvarslöst. Vi sade att man skulle skicka tillbaka tilläggsbudgeten och visa ett helt verkligt och rättvist resultat, inte har vi någonting emot det. Fakta är fakta. Man behöver inte försöka frisera upp siffror med att skjuta in pengar från sidan.

Tilläggsbudgeter har gjorts i alla tider vad jag vet, men aldrig någonsin har PAF-medel använts retroaktivt i en tilläggsbudget. Det är historia!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sällar mig till de oförståendes skara.

Hela resonemanget som liberalerna för utgår ifrån att PAF-medel inte är riktiga pengar. Det är inte riktiga intäkter, det är sådant som man inte får använda och de blir chockerade om PAF-medel används på det ena eller andra sättet. Jag hävdar att de PAF-medel som ingår i landskapets budget ska likställas med övriga intäkter. Inte är PAF-medel några mystiska pengar. Det är bona fide intäkter.

Problematiken kring PAF-medlen är att man måste se till att de medel som överförs till landskapets budget är inom ramen för att det är hållbart i längden, att man inte gör överuttag.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi har också i debatten kring den ordinarie budgeten hört ltl Fogelströms inställning till liberalerna när det gäller PAF-medel så vi ska inte upprepa den kråksången.

Det här problematiserats på två sätt; framförallt PAF-medel, men det mest elementära är sättet att använda PAF-medel i tilläggsbudgeten. I en tilläggsbudget har kostnaderna ökat och man måste täcka med medel. PAF-medel används i de här fem momenten och det finns fortfarande medel på över 80 procent kvar i budgeten. Det finns inte något behov av att täcka tilläggskostnader, vilket man ändå gör med PAF-medel. Vi säger att enligt finansförvaltningslagen finns det inte något behov som skulle stöda insättande av 1,36 miljoner. Nu råkar det vara PAF-medel men det kunde ha varit något annat också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag har två synpunkter. Ltl Asumaa tal om tilläggsbudgeten och resultatet såsom det här vore ett bokslut. Den diskussionen får vi ta sedan under vårsessionen när vi vet vad resultatet för 2013 blev. Jag tror personligen att det kommer att bli ett relativt lågt underskott.

Den andra frågan gäller PAF-medlen. Ltl Asumaa är inte den första som är ute och cyklar i de här frågorna. Sedan 1993, när vi fick vår nya självstyrelselag, är alltså PAF-medlen ordinarie budgetinkomster. Men det är en bra politik, såsom vi har tillämpat ända sedan dess, att ungefär 10 miljoner används till ursprungliga ändamål. När det gäller resten så är det en bra princip att vi inte använder PAF-medel till löpande årskostnader, utan vi använder dem till engångskostnader av olika slag, investeringskostnader och annat. Det är det som görs nu.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag tror nog att vtm Jansson och jag är på samma nivå för vi har gått i samma skola, men under olika tidevarv.

Vad gäller bokslutet och resultat så gör man en tilläggsbudget och friserar upp resultatet med 1,36 miljoner så påverkar det givetvis bokslutet 2015. Där är vi säkert helt överens. Det är bokslutspåverkan.

Vad gäller PAF-medel och att vara ute och cykla, så där är vi också överens. Löpande kostnader ska vi undvika, det har vi också påtalat. Investeringar har gjorts i alla tider, det har alltid funnits ungefär 20 miljoner i landskapets budget. Men att använda medel i en tilläggsbudget där det inte finns behov för ökade kostnader, det är där som man kanske cyklar i diket.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Budgetar och i det här fallet tilläggsbudgetar ger ju en ram för hur pengarna får användas. Man behöver inte använda alla pengar som man har i budgeten. Därför blir ofta bokslutsresultatet bättre än det så kallade budgetresultatet, som inte är något reellt resultat utan en prognos. 

Nu när PAF-medlen har ökat så mycket som de har gjort, mycket över ursprungsnivån på 10 miljoner, så skulle det vara viktigt att man skapar regler. De reglerna väntar vi att landskapsregeringen ska komma med så fort som möjligt. Det står om dem i regeringsprogrammet. Det finns planer på en fond med regler.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Som vi alla har märkt här under årens lopp så har vi ett angenämt problem och det stavas PAF, därför att de genererar för mycket pengar. Det har ställt till ett problem för oss här i lagtinget när det gäller användningen av PAF-pengarna. Jag håller med vtm Jansson att vi behöver ett klart regelverk för hur PAF-pengarna ska användas. Om två år kanske det sitter andra här. Då är det bra att vi också har tänkt på framtiden, att vi inte bara stirrar på oss själva, är egocentriska och försöker visa hur duktiga vi är. Vi behöver tänka på lång sikt, inte slutar det här lagtingsarbetet hösten 2015. Någon annan tar över och då är det fint om vi har kunnat komma fram till regler där alla kan vara överrens om hur PAF-pengarna ska användas. Vi hoppas givetvis att de här pengarna fortsättningsvis kan användas för allmännyttiga ändamål på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Asumaas anförande var i högsta grad tekniskt, tycker jag. När vi budgeterar så har vi olika inkomstslag. Vi har klumpsumman, skattegottgörelsen, avgifter och sedan har vi också PAF-inkomster. I grunden är dessa samma riktiga pengar såsom flera ledamöter har sagt här.

Nu har vi i 2014 års budget valt att införa ett projekt som vi finansierar med PAF-medel. Några av de sakerna som ingår i det projektet, eller vi kan kalla dem delprojekt, har påbörjats under 2013. För att ta följd i färg väljer vi att också finansiera det som har gjorts under 2013 med PAF-medel, på samma sätt som under 2014 och 2015. Det är klart, redigt och finansierat. Det är pengar som redan finns på landskapets konton. Jag tycker att det är bättre att använda de pengarna som finns på kontona.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet för repliken. När vi pratar ekonomin så vill det bli lite tekniskt för det är siffror. Det är svårt att flumma runt fast man gärna skulle vilja göra det.

När det gäller att retroaktivt använda PAF-medel så nämnde vicelantrådet i sitt anförande precis det samma som ni nyss nämnde. Okej, pengarna används för 2013, men det fanns inget behov för de här pengarna. Från dessa moment, dit 1,36 miljoner av PAF-medel har satts, så har det bara använts 200 000 euro. Under dessa moment har man inte verkställt projekten år 2013. Nu sätter man dit PAF-pengar fast det inte behövs genom att endast 200 000 euro av 1,33 miljoner har använts. Jag vet inte varför man med våld måste finansiera någonting som inte ens behöver finansieras. Man byter egentligen bara bort kostnaderna mot ett bättre resultat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har uppfattat signalerna från Ålands lagting att det är synnerligen vår uppgift och målsättning att vi ska ha ett så bra resultat som möjligt, att vi ska ha så god ekonomi som möjligt i landskapet Åland och det är också den här regeringens absoluta målsättning. Då använder vi de olika inkomstkällorna som vi har på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Vi har PAF-medel som vi har sparat i ladorna och då tycker vi att vi ska använda dem före vi ska behöva gå till banken och låna pengar. Jag skäms inte för att vi gör så gott vi kan för att hålla landskapets budgetekonomi i så gott skick som möjligt och att vi kan visa så gott resultat som möjligt gentemot Ålands lagting och ålänningarna.

Sedan, fru talman, så borde ltl Asumaa tänka sin tanke lite längre. Det som ltl Asumaa står och argumentera för här, det är att lagtinget ska begränsa sin egen budgetmakt. Det som ligger på lagtingets bord nu är ett förslag från Ålands regering och Ålands lagting har fri budgetmakt. Beslutet är fattat när klubban faller här. Jag tycker att vi ska låta lagtinget ha den makten.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag tror nog att alla i den här salen jobbar för att få ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt för hela landskapet, oberoende om man sitter som finansminister eller i oppositionsbänken. Det råder inget tvivel om saken.

Det är lätt att få ett gott resultat till pappers. På vilket vis har det ekonomiska läget på Åland blivit bättre genom den här tilläggsbudgeten för 2013? Man har friserat upp siffrorna på 1,36 miljoner. På vilket vis har det blivit bättre? Jag kan överhuvudtaget inte se att det ekonomiska läget skulle ha blivit bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Den socialdemokratiska lagtingsgruppen har granskat förslaget till tilläggsbudget för år 2013. Vi är i stort sett överens med regeringen och hoppas naturligtvis att det här ska gå igenom i finansutskottet. Men för den skull så finns det utrymme för diskussioner.

Jag och många med mig har länge tyckt att systemet med städarbudgeten är dåligt. En förändring är nödvändig, det är vi alla överens om men det förutsätter ett annat budgetsystem, ett affärsbudgetsystem som går kalenderårsvis. När året är slut så ska man inte längre använda pengar över året, vilket tidigare kom fram när det gällde pengar för snöplogning. Det blir helt omöjligt att följa de här pengarna. Många av oss vet att det kan finnas pengar flera år bakåt i tiden på ett moment som inte någon politiker känner till.

Det här är bara ännu ett exempel på att vi måste få ett annat budgetsystem och ett redigare redovisningssystem.

Fru talman! Den liberala ”ågan” med PAF-pengarna börjar kännas ganska patetiskt. Jag tycker att vicelantrådet ganska klart redogjorde för varför man använder PAF-medel på de här fem momenten för att balansera dem. De är redan en gång finansierade med PAF-medel och nu har man PAF-medel som man balanserar med. Det skulle vara ännu mera förvirrande om man inte använde PAF-medel utan plötsligt tog från andra moment. Det börjar gränsa till någon slags mani när det gäller PAF-pengarna. Vicelantrådet sade att det är helt onödigt att begränsa budgetmakten genom en massa regler och lagstiftningar om man inte tycker att det finns behov av det. Faktum är att de pengar som PAF genererar börjar bli av den omfattningen att det är viktigare att lagtinget har kontrollen och makten över en större del av de pengarna än att de bara ligger i bolaget. Det där börjar nog kännas lite som en överspelad historia. Det viktigaste är nog att få ett nytt budgetsystem och ett redovisningssystem. I det kan man säkert också diskutera principerna för PAF-medlen. Men att ha några strikta lagar och en massa regelverk för att man själv inte tror att man kan hantera de här pengarna verkar för mig som om man inte vågar ta sitt politiska ansvar.

Fru talman! Det här är inte någon dramatisk tilläggsbudget. Vi har nog sett värre förslag under årens lopp. Här finns flera tråkiga politiska affärer som nu blir slutförda, om det lyckas. Det gäller IT byn och Skarvenaffären. Redan 2011 var det flera här i lagtinget, bl.a. jag, som sade att de där pengarna ser vi aldrig spåret av. Så här i eftertankens kranka blekhet så undrar man vilka förhoppningar man verkligen hade att få de här pengarna. Nog var det väl mest juristerna som tjänade på den här affären och processen. Det är onödigt att spilla tårar över detta, nu är det faktum så som det skrivs i budgeten och vi får väl lov att bita i det sura äpplet.

Men det som man däremot inte riktigt har haft grepp om, och det märks ju här, det är fortfarande löneutvecklingen inom Ålands gymnasium och vad som följde efter att man gjorde avtalet med den nya organisationen. Jag tycker att det är dags för lagtinget och finansutskott att granska våra avtalsrutiner och system. Jag tror att vi är för svaga på arbetsgivarsidan. De offentliga avtalssystem som man har i våra närregioner, där är hela processen satt utanför regeringskanslierna. Där har ju arbetsgivarna helt andra resurser att föra de här diskussionerna. Facken på Åland är välorganiserade, de är många och de har nog sitt på det torra. Jag tycker att det är lite obalans i de här förhandlingarna och det förlorar landskapsregeringen pengar på. Det är ett resurskrävande arbete och ett arbete som kräver mycket kompetens. Om finansutskottet tänker diskutera principiellt vissa saker här, så tycker jag att detta är en sådan sak som vi borde ta tag i och få ett bättre system.

En fråga som för socialdemokraternas fortsättningsvis är besvärande är att vi tycker, precis som här sades, att det läggs väldigt mycket pengar på passiva arbetsmarknadsåtgärder. Man betalar ut arbetslöshetsersättningar. I ett kort perspektiv så är det helt rimligt. Men om det sker en ökning av arbetslöshetsersättningarna på bekostnad av att man inte kan förverkliga de anslag man har för aktiva arbetsmarknadsåtgärder, så då håller jag med ltl Perämaa att det är någonstans som arbetsmarknadspolitiken inte lever upp till behoven. Det här är särskilt viktigt för de ungdomar som hamnar i arbetslöshet. Det är säkert bra att satsa på utbildningsplatser men många av ungdomarna har också svårast att hitta arbete eller praktik på arbetsmarknaden. De kan ha otillräckliga påbyggnadsutbildningar, de kanske helt saknar utbildning eller de kan till och med sakna bra betyg osv. I många avseenden är ungdomarna en väldigt utsatt grupp. Samtidigt är det viktigt att ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att finansutskottet faktiskt reder ut om det finns tillräckliga och aktiva åtgärder. Full sysselsättning betyder inte hundra procent, men de som vill ska ha arbete. Det är det bästa, både för den enskilde och för samhället. Vi socialdemokraterna tycker att det är oroväckande. Motiveringarna är ganska byråkratiska och generella. Vi saknar den aktiva arbetsmarknadspolitiska tankegången bakom de här förändringarna i anslaget.

Fru talman! En alldeles liten sak. Jag är nu medlem i nordiska kulturfondens styrelse. På hösten här hade vi besök av en tjänsteman på kulturfonden. Vi hade diskussioner och hennes intryck var att landskapet och kommunerna överhuvudtaget inte sysslar med nordiskt kultursamarbete. Hennes intryck var att det på något sätt har flyttats över helt och hållet till Nordens institut på Åland. Jag har inte tänkt på det tidigare, men det ligger ganska mycket i det. Det är inte så att Nordens institut har exklusivt monopol på nordiskt kulturutbyte. Det är kanske mera så att vi vill lämna över det för att själva slippa ta ansvar för det nordiska samarbetet. Här borde man se över både landskapets och kommunernas kulturpolitik, för det finns mycket att göra inom det nordiska samarbetet. Tack, fru talman.

 Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande. Jag ska lite kompletterade vicelantrådets framställning kring budgeten vad gäller plogbilsavgifter. December 2012 var väldigt snörik. Landskapets plogavgifter den månaden var lika stor som på ett helt år, dvs. nästan 600 000 euro. Faktureringen sker i efterskott. Man har från avdelningens sida verkligen klämt ur all luft som finns i budgeten och försökt täcka upp det här akuta behovet som kom. Men det oaktat så krävdes det lite på 100 000 euro till för att klara av avgifterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback verkar, lite som övriga landskapsregeringen, inte tycka att PAF-medlen bör hanteras med någon större försiktighet. Ungefär som att det skulle vara självklart att 26 miljoner trillar in varje år i PAF:s kassa. Tittar vi bara på 2010 så gjorde PAF en vinst på 2 miljoner. Det bör man jämföra med att från det här årets budget tar landskapet 36 miljoner från PAF:s kista och nu tar man ytterligare lite retroaktivt för 2013. Vad gör vi den dagen då PAF-medlen slutar att trilla in eller att PAF återigen halkar ner till vinstnivåer som ligger runt några miljoner? Då tar det inte många år före PAF-medlen är slut. Vad gör vi då med de här verksamheterna som man nu finansierar med PAF-medel den dagen då PAF kanske återigen levererar lite mindre vinster? Det är vanligt för enskilda bolag. Det här det stora problemet och det är det som vi från oppositionens sida vill lyfta på bordet men som landskapsregeringen inte verkar ha något större intresse av att diskutera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Axel Jonsson efterlyser försiktighet när det gäller PAF-medel. Jag efterlyser försiktighet när det gäller alla medel. Det är det som är poängen, det här är inga särskilda pengar. Inte har vi några garantier för att klumpsumman ständigt ska öka eller att den ska stå stilla och inte har vi några garantier för att flitpengen hela tiden ska finnas. Det är lika med alla intäkter. Nu är vi i den lyckliga situationen att när klumpsumman har minskat så finns det pengar i PAF. Vad gör man då?

Ltl Axel Jonsson, replik

Som ltl Sundback sade så minskar också klumpsumman och flitpengen ibland. I andra parlament runtomkring oss så minskar man vanligtvis de egna utgifterna för att täcka inkomstbortfallet. Men som ltl Sundback själv nämnde här så lyckligtvis har man då PAF-pengar som kan ta till. Men vad gör vi när också PAF-medlen är förbrukade? Vi hade en landskapsregering som förbrukade en hel utjämningsfond. Forsätter vi så här så är snart PAF:s kista tömd. Vilka pengar ska vi ta då? Det är ju de egna utgifterna som man måste ha fokus på att minska istället för att hela tiden fylla de här hålen med PAF-pengar. Det kan inte vara en hållbar lösning, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om man nu ska jämföra med andra länder så måste man komma ihåg att vi inte har någon skattebehörighet. Det är regel nummer ett, så det går inte att jämföra.

Det andra är att den här regeringen sparar, den stimulerar och den förstör inte livet för vanliga människor. Vi behåller en god skola, en god hälso- och sjukvård osv. Vi har nu hört gnället från oppositionen om att det ska sparas mera, men vi får aldrig höra var det ska sparas.

Den här väldigt förenklade bilden av att det bara går åt skogen, att den här regeringen inte tar ansvar, att den här majoriteten inte vet vad den gör och att den gör ingenting, det är bara struntprat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Med maktens exklusiva rätt så säger ltl Barbro Sundback att liberalernas åsikter är maniska och patetiska, det är ett genuint osympatiskt sätt att debattera på, verkligen. I och för sig så får man benäget bistånd av en på orten utkommande tidning som avfärdar oppositionspolitiken som gnäll.  Det som liberalerna hela tiden har påstått är att vi ser en nödvändighet att uppdatera PAF-lagstiftningen, vi vill ha en tillsyn, vi vill att man fonderar medel och vi vill att man använder medel till investeringar. Den linjen har vi haft hela tiden och den avfärdas som patetisk och manisk. Det är genuint osympatiskt tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Under årens lopp har vi hört hur oppositionen, också liberalerna, tar vissa delar av åsikter som t.ex. jag, lantrådet eller någon annan har och stöper om dem. Jag har sagt att liberalernas inställning till PAF-medel är patetisk, ingenting annat. Jag har inte tagit ställning till om ni vill fondera pengar eller inte eller om ni vill ha ökad tillsyn. Ni föreslår att det måste finnas någon slags regelverk, som vi inte riktigt vet vad det går ut på, för att de här pengarna på något sätt är annorlunda än andra intäkter som landskapet har. Den åsikten delar inte vi socialdemokrater. PAF-medel är en typ av intäkter och det är jättebra att vi har dem nu när klumpsumman och övriga intäkter går ner.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är helt klart, det är socialdemokraternas fullständiga rätt att ha en avvikande åsikt. Men för den skull behöver man inte använda härskartekniker för andra människors åsikter. Det är det som jag vänder mig emot.

Jag kan också konstatera att vi i lagtinget har strävat efter att ha en bättre budgetprocess. Liberalernas uppfattning är att nu går vi bakåt. Budgetprocessen är inte transparent, den är inte överskådlig. En vanlig människa ute på Mariehamns gator har svårt att läsa vad tilläggsbudgeten innebär. Vi har en tilläggsbudget som inte helt och hållet följer den nya finansförvaltningslagen, tycker vi, och den ger inte en rättvisande bild. Vi tycker att man går bakåt i Ålands lagting när det gäller informationen och när det gäller budgettekniken.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att vi står och stampar på samma ställe som vi gjorde när liberalerna satt i regeringen, då pratade vi om affärsbokföring osv. Den här tilläggsbudgeten ser inte annorlunda ut än vad den gjorde på er tid. Den är i stort sett precis likadan. Hur kan det vara möjligt? Det är för att det tar tid att göra förändringar och det kommer en förändring under den här perioden ännu, det har vi i alla fall blivit lovade. Vi får hoppas att det går så. Det har fattats beslut och det görs arbete, så det hoppas jag på. Men inte är den här tilläggsbudgeten mindre transparent än någon annan som vi har haft under årens lopp, visa i så fall på vilket sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under den förra mandatperioden togs en finansförvaltningslag som säger att städarbudget inte längre ska förekomma och det gäller från budgetåret 2014. Då kommer lagtinget istället att behandla bokslutet på ett annat sätt än tidigare. Till den delen är det här anförandets innehåll för socialdemokraterna överspelat, enligt min uppfattning. Om det kommer en städarbudget så blir det i strid med den finansförvaltningslag som har trätt i kraft nu. 

Vad gäller att socialdemokraterna kallar liberalernas beteende för maniskt och patetiskt så är vi experter på frågor om spelmissbruk. Det var en diskussion om det här i samband med den ordinarie budgeten också och så mycket har vi läst på ändå att ett symtom för spelberoende är om den drabbade på ett aggressivt sätt förnekar tillståndet. Så mycket har vi lärt oss.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Tydligen måste man nu börja dementera varje gång liberalerna förvränger ett uttalande och vad det är ett tecken och symptom på kan man ju fundera över. Jag har inte sagt att ert beteende är maniskt eller patetiskt. Jag har sagt att er inställning till PAF-medel börjar kännas både patetisk och manisk. Ingen vet vad ni vill. Var är alternativet? Hur ska det se ut?

Sedan förstod jag att ltl Perämaa försökte med någon slags underförstådd mening tillskriva mig och socialdemokraterna ett beroende. Det var inte snyggt gjort.

Ltl Mats Perämaa, replik

Snyggt eller inte, men i samband med den ordinarie budgeten så beskylldes vi för att inte veta vad vi pratar om i frågor gällande spelberoende. Det jämfördes med ett psykiatriskt tillstånd. Jag förstår, herr talman, jag ska rikta mig till anförandet, men i varje fall så har den debatt som har förekommit, också här idag, fått oss att noggrannare granska begreppet spelberoendet. Som jag sade här tidigare så ett tydligt symptom på detta är om man på ett aggressivt sätt går in för att förneka det tillstånd man befinner sig i. Nu har jag inte beskyllt socialdemokraterna för att befinna sig i det, men i varje fall hör ett sådant symtom ihop med begreppet spelberoende.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att frågan om beroende inte har någonting med den här debatten att göra. I så fall bör vi ta initiativ till en allmän diskussion om vad beroende innebär, vad det kostar samhället och vad det kostar i enskilt lidande. Annars får ltl Perämaa ta upp det här i finansutskottet som ett problem för landskapets ekonomi, om det är detta som är liberalernas ingång till PAF-pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tänker återgå till ämnet. Jag hörde att ltl Sundback lite resonerade att man kanske kunde ha gjort annorlunda när det gällde Skarvenaffären och de här pengarna. Man borde ha förstått att man inte kan få tillbaka pengarna. Jag börjar själv fundera på hur jag har resonerat. Jag satt i finansutskottet. Jag har ändå varit med ganska kort tid i lagtinget och i finansutskottet, ett par år. Min uppfattning var att det här var kassaskåpssäkert. Man förde över pengar från varvet till andra bolag inom samma koncern. Juridiskt beskrevs det som att det var väldigt sannolikt att man skulle få de här pengarna. Jag upplevde det som väldigt kassaskåpssäkert. Hur är rättsäkerheten Estland? Jag uppfattar att den är ganska obefintlig när sådant här kan gå igenom, om det är på det sättet som jag har fått det beskrivet. Vad är ltl Sundbacks uppfattning? Visste man mera tidigare?

Ltl Barbro Sundback, replik

Skarven är byggd i Litauen och jag råkar nu ha varit väldigt mycket i Litauen de senaste åren. Jag kan inte säga att jag har mer information än någon annan, utan det var en ryggmärgskänsla. De som står för sådana företag ser ju hur långt på förhand vad som är på gång och de ser väl till att pengarna blir placerade. Det är bara min intuition, men jag tror inte att jag var ensam om det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Inledningsvis vill jag ta upp det mest remarkabla i den här tilläggsbudgeten. Finansminister Nordlund och jag var redan inne på detta i ett replikskifte, dvs. att man friserar upp siffrorna, t o m retroaktivt, med 1,36 miljoner av PAF-medel. Jag hoppas att talmannen kan hålla debatten i skick så att man inte blir utmålad för att vara patetisk och manisk bara för att man debatterar någonting som jag personligen tycker att är ganska viktigt. I det replikskiftet ansåg finansminister Nordlund att det är klokare att PAF-pengarna arbetar ute i det åländska samhället. Det är en synpunkt som jag förstås respekterar.

 Jag vill än en gång varna för att man i allt större utsträckning börjar finansiera löpande verksamheter med PAF-pengar. PAF-pengar är riktiga pengar, ja, så slipper vi höra ett replikskifte om det. Åtminstone i min värld så är nog intäkter från ett spelbolag osäkrare än till och med klumpsumman eller beskattningsintäkter. Ltl Sundbacks säger att det inte finns några garantier men om man är beroende av intäkterna från ett spelbolag jämfört med skatteintäkterna från en stat, så tror jag ändå att var och en inser att det kanske finns lite säkerhetsrisker.

36 miljoner PAF-medel tog landskapsregeringen i den ordinarie budgeten för detta år, med 1,36 miljoner till så närmar vi oss 37,5 miljon. Detta är lite över 10 procent av landskapets totala intäkter.

Jag är väldigt historiskt intresserad, jag hann läsa lite i mellandagarna om hur bönderna förr i tiden var tvungen att betala ”en tionde” till fogden. Men nu tar landskapsregeringen ”en tionde” från PAF.

Som kollegan Axel Jonsson sade tidigare så 26 miljoner är det sista kända resultatet i PAF och mycket pekar på att resultatet kanske till och med blir bättre för 2013. Men bara för två år sedan så var resultatet 2 miljoner. Det har gått väldigt mycket upp och ner under årens lopp. Man börjar till och med frisera siffrorna retroaktivt. Jag använde i replikskiftet begreppet kreativ bokföring och jag tycker att det börjar tangera kreativ bokföring. Det här visar att man kan använda PAF-pengarna till precis vad som helst.

Jag hoppas att man i finansutskottet kan titta ganska noggrant på det här. Jag vill inte säga att ltl Tony Asumaa har rätt men jag vill inte heller säga att han har fel. Jag delar ganska långt hans uppfattning, att det här inte följer finansförvaltningslagen. Men vi har ett specialutskott som förhoppnings kan granska den här biten.

Jag tycker att allt annat i den här tilläggsbudgeten är underordnat PAF- pengarna. Men det första jag vill ta upp är ändå 40 000 euro till för Ålands polismyndighet. Motiveringen är lite festlig, det sägs att anslaget har varit för lågt dimensionerat i förhållande till den verksamhetsnivå som varit avsikten.

Det var antingen den 3 eller den 5 januari som chefen för polisförvaltningen sade att den här budgeten kommer inte att hålla, det kommer inte att fungera. Jag kan ha full förståelse för det när det gäller landskapsandelar, där måste man få en fastställd beskattning innan man först vet vad som blir utfallet.  Jag har också stor respekt för att det kan vara svårt inom hälso- och sjukvården att veta vad de slutgiltiga kostnaderna blir nästan 1 1/2 år före kostnaderna uppstår. Landskapsandelar och sociala kostnader osv men att man inte ska kunna få styrning på en så pass stabil verksamhet som polisverksamheten och att man inte kan spara 40 000 euro på en budget på 5,8 miljoner, det är väldigt märkligt. Jag tänkte ställa en fråga till minister Valve om det här, men han har inte varit ansvarig för det här så det kanske är felaktigt. Men nog är det märkligt att man som ansvarig för verksamheten går ut i början av året och säger; ”vi kommer inte att bry oss om budgeten ”. Och här har vi resultatet. Landskapsregeringen betalar bort, det håller inte, inte med den ekonomiska situation som vi har nu.

Vi har också 360 000 euro i merkostnader när det gäller gymnasiereformen. Jag kommer väl ihåg att nuvarande utbildningsminister Ehn också var ordförande för kulturutskottet när gymnasiereformen behandlades där. Jag minns när han presenterade betänkandet och pratade om att det här skulle bli en effektivare organisation, billigare och det skulle bli bättre. Vi har många gånger sagt att de merkostnader som vi kom fram till var ungefär 3 miljoner det första året. Tittar vi på kostnaderna så år 2010 fanns det 1199 elever. För att vara hundra procent säker så säger jag att kostnaderna per elev är lite under 11 000 euro. År 2013 har vi 1257 elever och kostnaderna ligger mellan 13 000-13 500 euro per elev. Det är en kostnadsökning på 30 procent på tre år.

Finansminister Nordlund sade att man börjar få ordning på gymnasieskolan och det verkar vara en bra prognos för innevarande år. Här vill jag också att finans- och näringsutskottet speciellt tittar på kostnadsuppföljningen och en gång för alla försöker få reda på vad kostnaderna sist och slutligen blev med den här fantastiska reformen.

Jag ser att utbildningsministern ler. Med tanke på de ännu mera kostsamma och ännu större reformerna som vi har framför oss så tror jag att det är väldigt viktigt att man faktiskt följer upp det här och försöker lära sig någonting av det istället för att skratta bort det, för merkostnaderna kan bli ännu högre annars.

Momentet 37.01.01 – Ålands Industrihus, det vore det bra om finans- och näringsutskottet kunde få fram ett totalt saldo. Vad har de här olika manövrarna kostat samhället sist och slutligen?  Det som står i sista stycket på sidan 15 förvånar mig: ”Utbetalningen sker den 30.12 2013.” Jag tolkar det som att det här klarerat redan före lagtinget ens har behandlat tilläggsbudgeten. Det tycker jag att är lite remarkabelt, minst sagt, med tanke på att det pratades tidigare om lagtingets budgetmakt och hur viktigt det var att man skulle hålla den.

Jag noterar, och jag tror mig veta motiven bakom, att man höjer anslagen för företagens exportkostnader med 100 000 euro. Det är bra, jag tycker att det är positivt. Men det är patent, det är bara tre veckor sedan som vi röstade om den här typen av anslag och då gick det inte.

Man känner många gånger att man ifrån den här talarstolen talar för döva öron. Men det finns en sak som gläder mig i den här tilläggsbudgeten. Det är synd att inte ansvarig minister Karlström är här så att jag skulle få tacka för stöden som man tar upp för begränsningarna i laxfisket. Det tycker jag att är bra. Det har varit en skam att man har ersatt laxfiskare både i Sverige och i Finland men inte här på Åland tidigare. När jag lyfte den här frågan i samband med den ordinarie budgeten så sade minister Karlström att det här var en svår fråga, men man ska försöka lösa den. Åtminstone vi uttalade vårt fulla stöd för detta. Jag tycker det är väldigt bra att man har försökt göra någonting.

I likhet med tidigare talare, ltl Perämaa och ltl Sundback m.fl. så tycker jag inte att det är bra att man låter arbetslöshetsersättningarna bara öka. Till på köpet drar man ner på anslaget för sysselsättningens främjande. Det känns märkligt, det är ju där som man borde satsa och kanske framförallt på näringslivssatsningar i stället för ynka 100 000 euro för exportstöd. Det skulle vara mycket bättre än att bara passivt betala ut arbetslöshetersättningar.

Det sista momentet som jag vill beröra, vilket flera var inne på, handlar om den långa domstolsprocessen runt M/S Skarven. Redogörelsen slutar med en sådan här mening: ”I och med detta förfaringssätt så medför högsta domstolens beslut inte någon belastning i landskapets bokföring eller budget”. Det här är ju faktisk en sanning med modifikation, om jag uttrycker mig milt. Här hoppas jag igen att finans- och näringsutskottet en gång för alla kan ta reda på hur mycket de totala kostnaderna blev när det gäller M/S Skarven. Åtminstone en gång, kanske två gånger, jag är osäker på andra gången, så togs det upp extra anslag för att man skulle kunna fortsätta den här processen. I likhet med ltl Sundback så sade jag att det här är bortkastade pengar. Jag tror inte att det på något sätt skulle vara rättslöst i Litauen, utan på grund av att man tappade bankgarantin då fanns det egentligen inte möjligheter att få tillbaka några pengar. Jag hoppas att man kan få det totala saldot för hur mycket detta har kostat sist och slutligen.

Sedan håller jag inte med finansminister Nordlund när han sade att man inte har förlorat pengar utan det var enbart en försening av fartyget, med det stämmer ju inte riktigt. I fartyget fanns ju också brister som man inte fick åtgärdade på grund av att man släppte iväg bankgarantin. Det fanns ju en bankgaranti men den löstes upp. Speciellt detta, varför man släppte iväg garantierna före garantitiden gick ut, vill jag att finans- och näringsutskottet tittar på. I alla andra sammanhang är det just bankgarantin som är säkerheten om man ska få ut någonting. Tack, herr talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Många punkter i ledamotens anförande kan jag hålla med om, speciellt när det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det här med laxfisket var mycket intressant.

Jag har en fråga gällande början av ert anförande. Ålands Framtid tar också upp PAF-medlen. Jag skulle vilja ha en helt vanlig diskussion kring PAF-medlen. Vad föreslår Ålands framtid att man ska göra med överskottet? Nu har vi ett bolag som faktiskt genererar ganska mycket pengar. Vad föreslår ni att vi ska göra? Ska vi lämna pengarna kvar i bolaget eller fondera pengarna? Eller borde vi, såsom den här regeringen nu har valt att göra, ge pengarna till det åländska samhället och på det sättet skapa köpkraft?

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så är det just det som jag tycker att man inte gör. Man ger inte de här pengarna till det åländska samhället utan man plockar in dem i landskapets egen verksamhet för att täcka landskapets allt högre och högre konsumtionsutgifter. Det är just det som jag tycker att är felaktigt. Jag har varnat för detta, till exempel finansieras nu hela understödet till Visit Åland med PAF-pengar. Jag ställde frågan till den ansvariga ministern när vi debatterade den ordinarie budgeten; vad gör man den dagen då inte PAF-pengarna räcker till längre för att finansiera den här typen av löpande verksamhet? Svaret från ansvariga ministern var; ”ja, då får man prioritera”. Den här landskapsregeringen prioriterar enbart den egna verksamheten men inte stöd ut till näringslivet och inte pengar ut till det åländska samhället som ltl Kemetter sade.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tror att ltl Anders Eriksson och jag har läst olika budgetar. Man kan tolka det på det sättet att mycket av de här pengarna fonderar vi men det går också pengar direkt ut till samhället.

Jag tycker fortfarande att jag inte fick några konstruktiva förslag. Det enda som jag får höra i ett svar är det vanliga och kritiska mot regeringen. Nu vill jag ha en öppen diskussion. Vad skulle Ålands Framtid göra? Jag vill ha konstruktiva förslag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag förstår att frågan gällde; vad skulle Ålands framtid göra med PAF-medlen? För det första; satsa ut till näringslivet, få näringslivet och arbetsmarknaden att blomstra. För det andra; satsa också på landskapssatsningar, investeringar som genererar nya arbetsplatser och som genererar tillväxt. Det skulle vi göra, så skulle vi prioritera istället för att låta offentlig sektor sitta i orubbat bo.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Med tanke på den korta tid som finans- och näringsutskottet har att behandla den här tilläggsbudgeten så har vi redan för vår del förberett höranden i utskottet. I flera av punkterna där ltl Eriksson begärde utskottsbehandling så vill vi höra experter och har kallat experter till utskottet, bl.a. när det gäller det kreativa sättet att retroaktivt budgetera i PAF-pengar i ett budgetår som redan har gått. Vi tänker även ta upp frågan om bankgarantin och Skarven. Vi får hoppas på ett väl utfört utskottsarbete. Vi får också hoppas att det denna gång finns möjligheter att verkligen diskutera saker och få in texter i betänkandet där de hörande kan framföra sina åsikter, så att vi inte får samma situation som när vi behandlade den ordinarie budgeten. Där var allting uppenbarligen bestämt på förhand.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sällan man har repliker där man är så pass samstämmiga som kollegan Perämaa och jag är just nu. Jag är ändå glad att Perämaa, som talesman för finans- och näringsutskottet, säger att man kommer att titta på det här. Sedan önskar jag dem lycka till och att finans- och näringsutskottet gör någonting av den information som man får fram. För så småningom kommer det att leda till att folk inte bryr sig om att komma till utskottet och höras om man vet att så fort något kommer fram som inte passar majoritetspartierna så sätter man locket på. Det är ju inte hållbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Debattekniken går inte att ta miste på. Om man råkar le under ett anförande så då försöker man skämta bort det som sägs. Jag tycker det är under värdigheten att debattera här inne. Vi kanske ska använda oss av det talade ordet istället för att försöka tolka varandras sätt att se ut för jag tror inte att det är speciellt framgångsrikt.

När det gäller Ålands gymnasium så har jag vid flera tillfällen sagt att vi har haft en situation där kostnaderna inte har varit under kontroll. Nu har vi kostnaderna i det närmaste under kontroll. 

Jämförelser med de olika budgetåren ska man vara lite försiktig med. Det bli lätt att jämföra äppel med päron. Att bara titta rakt av på vad det kostade ett år och sedan titta på följande år, det gör att man inte får en jämförelse på vad det skulle ha kostat om man bara hade fortsatt såsom man gjorde tidigare. Här har vi gjort en förändring och den förändringen ska bära frukt framåt. I de här sammanhangen så får vi dessvärre först effekten efter hela läsår och läsåren går som bekant inte riktigt efter vår budget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ska man ha ett värdigt replikskifte så är det bättre att man istället koncentrerar sig på de frågor som ställs.

Visst, det finns alltid olika transfereringar ifrån det ena året till det andra. Jag kan försäkra minister Ehn att utgående från det förstånd som vi har så har vi försökt få det här på rätt i så stor utsträckning som möjligt. Vi noterade att det fanns sju yrkesskolor tidigare. En skola lades ner, det blev sex skolor kvar. Merkostnaderna för sådant som fördes in i den nya gymnasieorganisationen var 180 000-200 000 euro, men ändå blev med kostnaderna nästan 3 miljoner mera. Det här är sådant som skrämmer mig när det handlar om reformer, just med tanke på att samma person som är ansvarig minister nu stod tidigare och pratade om att det skulle bli effektivare, billigare och bättre. Men verkligheten, minister Ehn, är ju någonting helt annat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Man kan konstatera att den nya organisationen har gjort det betydligt enklare för oss att även fortsättningsvis hålla ett väldigt brett utbildningsutbud till våra ungdomar i dagsläget.

Den kostnadsutveckling som har förekommit inom gymnasieskolan är inte på något sätt anmärkningsvärd i förhållande till den kostnadsutveckling som har varit i förvaltningen i övrigt. 

Däremot har ltl Anders Eriksson helt rätt. Min förhoppning är, när vi har fått organisationen helt och hållet på plats vilket vi börjar ha nu efter två fulla verksamhetsår, att vi kommer att kunna få ut mera av pengarna än vad vi kunde få i det tidigare systemet.

En utvärdering ska göras av de två år som har gått. Vi ska få fram vad som har fungerat, vad som har fungerat mindre bra och vi ska också vidta åtgärder så att man uppnår något bättre.

Jag tror inte på att köra ett spel där allting var bättre förr. Förändring behövs men man måste också göra förändringar som kanske leder till att man får omvärdera saker och ting. Gör man ingenting så står vi kvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda håller jag med om, det är konstruktivt och bra. Det är klart att man ska göra förändringar, det är klart att inte allting ska vara som det har varit tidigare.

När vi pratar budgeter, minister Ehn, så har jag valt att ha fokus på ekonomin och inte så mycket på stora blommiga ord till höger och vänster. Jag har fokus på ekonomin.  Jag ser att gymnasieskolan får så pass mycket mera i merkostnader för det sades att det skulle bli billigare och effektivare och det har sagts nästan varje gång.

När det gäller samhällsreformen, som bara hastigast berörs i den här tilläggsbudgeten, så redan nu har man sagt att det kommer inte att bli billigare. Det skrämmer mig oerhört med tanke på vilken kostnadsutveckling vi har inom den sektorn.

Jag har hört det här ganska länge nu, minister Ehn; ”att bara vi får organisationen på plats och bara det fungerar så kommer det att bli bättre”. Det återstår att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Rätt ska vara rätt. Ltl Eriksson och även tidigare talare här har lyfts fram siffran 36 miljoner, som om vi skulle ha tagit 36 miljoner i uttag ifrån PAF, det är helt fel. Vi har lyft 20 miljoner 2014 från PAF och vi prognostiserar att kunna göra det också år 2015 och 2016, alltså samma nivå som vi också har haft tidigare år.

Däremot, dessa 36 miljoner är pengar som vi har haft intagna redan i landskapet, gamla PAF-pengar som vi har lyfts fram. Av de 36 miljonerna har vi avsatt 10 miljoner till en reservering. Vi försöker bygga upp samma som vi tidigare hade i utjämningsfond och som ltl Eriksson mycket riktigt påpekade att tog slut under föregående år. Vi försöker skapa en stabilitet. Vi har lyft in mellan 6 och 7 miljoner i 2015-projektet och det är finansierat.

Ltl Eriksson och andra försöker hela tiden misstänkliggöra oss att vi har intecknat framtiden. Det har vi inte gjort. Vi använder PAF-pengar som finns för att satsa på utveckling och sysselsättning i det åländska samhället. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Rätt ska vara rätt sade finansminister Nordlund. Det är en bra devis att ha när man debatterar.

Det är inte bara vi ifrån Ålands Framtid som säger det här. Det har också varit i media, insändare och ledare, där man kan konstatera att det här inte är stimulans och det här är inte något reformrekord i det åländska samhället. Det är ett sätt att finansiera den offentliga sektorn, landskapets egen verksamhet. Det kan man inte komma ifrån om rätt ska vara rätt, minister Nordlund.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Sedan kan man naturligtvis spekulera vem som sprider missuppfattningarna i det åländska samhället. 

Av dessa 7 miljoner som vi har med i 2014 års budget så har finansavdelningen räknat ut att 93 procent går direkt ut i det åländska samhället; till konsulter och till olika inköp osv. Det handlar om att vi ska försöka göra offentlig sektor så kostnadseffektiv och så modern som möjligt för att den ska vara långsiktigt hållbar. Om det är fel så då ska man kritisera mig. Jag tycker att det är fel att kritisera bara för att man använder PAF-pengar. Vi försöker faktiskt vara ansvarsfulla och ta ett långsiktigt ansvar. Skulle vi vilja vara kortsiktiga och bara visa ett gott resultat, som har sagts här, då skulle vi naturligtvis bara dra ner allting och stå på bromsarna och då skulle vi visa fina siffror, men det gör vi inte. Vi är beredda att ta ansvar för det åländska samhället och göra de åtgärder som behövs.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där låter väldigt bra, tyvärr delar jag inte finansminister Nordlunds uppfattning fullt ut. Jag förstod, fast adressen inte sades, att det tydligen var vi som på något sätt har spridit missuppfattningar.

Om man kan få ta del av sammanställningen och det underlag som finansminister Nordlund hänvisade till så ska återkomma i debatten. Jag tror att vi känner varandra väl vid det här laget, har jag sagt någonting som inte stämmer så brukar jag också stå för det och säga att här har jag missuppfattat.

När det gäller PAF-pengarna så har jag varnat för att man finansierar löpande verksamheter, t.ex. understöd till Visit Åland och understöd till Ålands hushållningssällskap osv. När jag får svaret från landskapsregeringsbänken ”att det får vi prioritera då om inte PAF-pengarna räcker till”, så det gör mig väldigt orolig. De prioriteringar som den här landskapsregeringen har gjort när det gäller understödet till näringslivet har åtminstone inte glatt mig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Jag vill börja med att tacka vicelantrådet för den senaste repliken. PAF-medlen blev ganska bra förtydligade. Det är bra att allting blir rätt och att man förtydligar. Om man för fram felaktigheter tillräckligt många gånger så blir det ofta en sanning. Det är bra att det rättas till så att man vet att man går rätt väg.

Herr talman! I det föregående anförandet var det repliker om Ålands gymnasium. Jag tror inte att det kommer att bli så mycket billigare på sikt. Jag tror snarare tvärtom. Vi kanske behöver lägga in mera resurser för att ge rätt hjälp till rätt personer. Vad gäller den här debatten och pengarna så är det mycket läroavtal och det ena och det andra. Men, kanske vi också borde börja se på verksamheten. Vilka resurser behöver eleverna idag?

Att jämföra vad som sades 2007 med idag så tycker jag att det är en ganska stor nivåskillnad på det som krävs idag i skolorna. Det behövs mycket mera resurser i form av speciallärare. När man hörde det föregående inlägget så finns det sådant som ska bantas bort, för det ska bli billigare. Man glömmer bort innehållet.

Nu till mitt anförande som jag tänkte hålla. När vicelantrådet presenterade den här tilläggsbudgeten så blev det en debatt om arbetslösheten, och främst ungdomsarbetslösheten.

Ltl Perämaa ville ha mera krut. Jag kan erkänna att jag inte är nöjd med landskapets sysselsättningspolitik för 2013. Men jag är en sann optimist och hoppas att det ska bli bättre.

När jag hörde vicelantrådet i debatten så blev jag lite orolig. Det som fick mig att begära ordet var när vicelantrådet sade; ”vi vill ha riktiga arbetsplatser”. Det gör mig orolig. Då undrar jag, vem blir hjälpt av riktiga arbetsplatser?

I december 2012 nämnde jag ett projekt som gärna skulle vilja se, ett projekt som jag slarvigt kallade för ”100 nya jobb”, jag kanske vill ändra benämningen till ”100 nya sysselsättningsplatser”. Men den politiska viljan fanns aldrig där och det tycker jag är synd. Istället städar vi i sysselsättningsmedel för att täcka upp arbetslöshetsersättning.

Jag har via mail till ministrar begärt åtgärder, men inte ens där kände jag ett gensvar.

Herr talman! Som jag sade tidigare så är jag en sann optimist och jag hoppas på åtgärder framåt. Men då måste vi vilja ha en politik som vill minska på arbetslösheten och vi ska inte hela tiden upprepa att vi har en låg arbetslöshet. Javisst är arbetslösheten låg om vi jämför oss med stora länder runtomkring oss. Kanske vi istället borde jämföra oss med Gotland? Vad har Gotland för arbetslöshet? Jag vet inte.

I december hade vi 613 personer arbetslösa, många av dem skulle gärna se en politik som ger dem möjligheter till en sysselsättning. Visst är det bra med riktiga jobb, men hjälper det de arbetslösa på Åland? Nja, i december hade vi 138 lediga arbetsplatser på AMS. Nu är inte näringsministern här, men det skulle vara intressant att få höra av honom varför inte någon av de 566 personer, som i december var öppet arbetslösa, lyckades få något av de 138 arbetsplatserna.

Man ska ringa 100 samtal, vilket har nämnts tidigare, men med all respekt så blir den diskussionen en chimär. Jag hoppas att man skulle intressera sig för dagens arbetslösa och deras behov. Vilka åtgärder krävs för att få dessa personer i sysselsättning? Är det utbildning, är det sysselsättningsåtgärder, som t.ex. i form av arbetsprövning, eller är det någonting annat?

Först behöver man titta på behovet och sedan sätta de politiska målen. Vi ska inte nöja oss med våra relativt låga arbetslöshet.

Herr talman! Nu är det tredje gången som jag lyfter upp arbetslöshet och sysselsättning i en budgetdebatt. Jag har inte den här gången heller så stora förhoppningar att det här kommer att tas upp i utskottet. Vi får väl se. Jag hoppas i alla fall att man tar till sig det här. Idag har vi över 500 ålänningar som är öppet arbetslösa. Det är jobbigt för dem att höra att vi har en relativt låg arbetslöshet. Hos de arbetslösa finns det en vilja och de ser en möjlighet, det gäller bara för oss att ha viljan att ge dem en möjlighet. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag delar ltl Winés synpunkter vad gäller att jämföra utbildningskostnader. Allting handlar om innehållet. Förändringar i utbildningsväsendet måste man ta i beaktande. Det har hänt väldigt mycket. Som jag sade i min förra replik, skulle man ha jämfört exakt samma kostnader nu och då så skulle man få någonting helt annat, samma verksamhet och samma kostnader.

När det gäller ungdomsarbetslösheten kan jag nog försäkra ltl Winé att regeringen inte negligerar den här frågan. Vi jobbar med ett antal olika projekt för att vässa våra instrument. Två kan jag nämna här; det ena, kanske det viktigaste, är att se till att de ungdomar som av en eller annan anledning inte har eller haft möjlighet att skaffa sig en utbildning faktiskt får det på lämpligt sätt. Vi håller på att se över hur vi ska samarbeta mellan myndigheter. Det andra är att alla de verktyg som finns inom arbetsmarknadslagstiftningen ses över av en arbetsgrupp. Det kommer förslag under våren om hur det ska förändras för att mer effektivt möta upp det bekymmer som vi har idag. 

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack minister Ehn. Som sagt, jag är en sann optimist. Jag hoppas att det ska komma och att det blir förändringar. Allting förändras, det vi pratade om 2007 gäller inte idag. Det är bra att man tittar på det. Det som minister Ehn sade gläder mig, att alla ska ha möjlighet till en utbildning. Jag tror att vi har en otroligt stor möjlighet. Vi måste se till att ungdomarna får möjlighet till utbildning, det är en jätteviktig sak. Här behöver man också se hur man ska göra för att få ungdomarna att stanna kvar i utbildning. I ett senare skede bör man också titta på om det var optimalt med förändringar med periodläsning. 

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Det finns många åtgärder som behöver göras för att hålla en arbetsmarknadspolitik som är aktuell. Den som är arbetslös just nu ser hopplöst på det här. Man måste samtidigt också försöka visa på det positiva i det här. Trots att vi, i åländska mått mätt, har en förhållandevis hög arbetslöshet så är längden på arbetslösheten förhållandevis kort. Det betyder att de åtgärder som vi vidtar har en viss effekt. I verktygsboxen har vi idag rätt många olika typer av åtgärder som vi kan vidta för att förhindra att man hamnar in i ekorrhjulet. Naturligtvis ska vi titta på hur man kan göra det här ännu bättre, hur man kan vässa den här spetsen som är riktad mot de här bitarna och se till att så få som möjligt, ännu färre än idag, hamnar i långtidsarbetslöshet.

Det är viktigt att vi nyanserar debatten och visar på att det finns ett problem men det är inte så nattsvart som man i många fall hör. När arbetslöshetsersättningarna stiger så är det inte bara så att folk lyfter dem, för när man är arbetslös så ingår det också att göra vissa åtgärder. I detta finns också sådana saker.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Minister Ehn pratade om nattsvart. Jag undvek nog att vara nattsvart. Jag försöker istället vara konstruktivt kritisk. Vi kanske bör titta på vad behovet är. Vi har lediga arbetsplatser och samtidigt stiger vår arbetslöshet. De lediga arbetsplatser vi har kräver en viss sorts utbildning. Det är detta som fick mig att begära det här anförandet. Man säger att ”vi ska skapa riktiga jobb”. Vi kan inte bara stå och titta. Vi behöver också se på hur vi ska få ut de arbetslösa idag i arbete. Totalekonomiskt blir det inte billigare att ha dem passiva, utan vi måste försöka jobba för att få dem i en aktiv handling och börja må bättre. Arbetslöshet leder ofta till depressioner för att man känner sig utanför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som framkommit så har också liberalerna reagerat på tilläggsbudgeten. Man minskar sysselsättningsstödet och sätter mera pengar direkt på arbetslöshetsersättning och vi tycker inte att det är rätt väg att gå. Vi har också i flera repriser talat om vikten av en ungdomsgaranti värd namnet. Som ltl Winé säger skulle det vara en väldigt viktig förebyggande insats som också i det långa loppet skulle spara enormt mycket pengar.

När det gäller integrationen så kan vi bara konstatera att där släpar vi ohjälpligt efter. Om man är arbetslös och invandrare i riket så kan man få ersättning för frivilliga studier. Vi kan konstatera att varken landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet eller sysselsättningsfrämjande utbildning är up-to-date. Det skulle verkligen vara på sin plats att vi skulle få pusselbitarna i hela det stora pusslet som gäller jobb på plats.

Ltl Göte Winé, replik

Jag tänker inte bredda debatten och ta integrationsdebatten nu. Jag rekommenderar i så fall ltl Sjögren att ta ett anförande kring detta.

Ltl Sjögren nämnde arbetsgarantin. Ni har nämnt flera gånger att det måste finnas en arbetsgaranti värd namnet. Jag såg också att det finns en finansmotion om detta, men jag tyckte inte att den var värd namnet. Jag tänkte ta upp det här tidigare i budgetdebatten men texten var så flummig och bred, arbetsgarantin var lite väl bred.

Det viktiga är, som minister Ehn nämnde i sin förra replik till mig, att vi ger möjlighet för alla att få en utbildning. Det är steg ett. Vi kan också se steg två. Vi behöver också se kritiskt på hur rikets arbetsgaranti fungerade tidigare. Var den till fullo? Jag har också hört att det har förekommit en viss kritik. När vi pratar om en arbetsgaranti så behöver vi också prata om innehållet.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu pratade jag inte om en arbetsgaranti. Jag pratade om en ungdomsgaranti. Ungdomsgarantin innefattar utbildning, arbete, lärlingsplatser, rehabilitering och extraordinära insatser. Budgetmotionen, som jag var första undertecknare på, hade hela det komplexet som finns när man diskuterar en ungdomsgaranti värd namnet.

Integration är också en del av hela arbetslöshetskomplexet. Där behöver vi ha lagstiftning som också är i fas med ett modernt samhälle och det har vi inte idag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! När det gäller integration så trodde jag att det var en replik till mig och mitt anförande och jag nämnde inte integration. 

Jag ber om ursäkt att jag blandade ihop namnen, det ska vara ungdomsgarantin. Jag känner lite att rubriken var jättefin formulerad. Men hur ska man gå tillväga? Om man tänker på alla dessa ämnen som ltl Sjögren tog upp, skulle vi kunna uppfylla och göra det så vilken underbar värld vi skulle ha, för då skulle det inte finnas några problem. Men, vad är behovet och hur ska gå tillväga? Ibland behöver vi ta reda på fakta innan man bara sätter fina ord. Nu måste vi börja se på vad vi har för behov och hur går vi vidare. Vi ska inte ha en massa snygga rubriker där man säger vad man vill men i texten säger man inte vad man vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hör ju till dem som tycker att det har varit ett väldigt dåligt engagemang för sysselsättningsfrågor och tillväxtfrågor i den här landskapsregeringen. Jag noterar att ltl Winé också kanske börjar ledsna lite. Jag står inte och ler i mjugg, utan jag vet att ltl Winé har ett äkta och långt engagemang när det gäller sysselsättning, kanske främst för ungdomar. Har vi över 500 arbetslösa, vilket vi har, så borde man ha målsättningen att det är 500 för mycket och inte bara tala om att vi har så låg arbetslöshet i förhållande till Sverige och Finland osv.

Jag noterade att ltl Winé pratade om sysselsättningsåtgärderna, de är viktiga. Jag vill kanske ännu hellre stimulera näringslivet, det som kallades riktiga jobb. Men i min värld så finns det inga riktiga jobb eller oriktiga jobb, alla jobb är lika viktiga jämfört med att man passivt betalar ut arbetslöshetsersättningar. Här är vi helt eniga. Min förhoppning är att det kommer att hända någonting nu.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Visst är det så, alla jobb är riktiga jobb. Vi får inte glömma bort praktikplatser och annat. Det viktiga är att se hur vi får personerna ut i arbetslivet. Ska vi ha riktiga jobb, praktikplatser eller studieplatser? Ska vi vuxenstuderande för att få flera unga och äldre ut i sysselsättning? Vilka åtgärder krävs? Hur många av de arbetslösa är egentligen tillgängliga för den öppna arbetsmarknaden? Det skulle vara ganska intressanta siffror att ta reda på och gå vidare med. Framförallt behöver man titta på hur det egentligen ser ut på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, ltl Winé, att det är bra att ha fakta. Jag tror att vi redan vet så pass mycket. Vi har 563 arbetslösa, om jag kommer ihåg rätt, och det är ändå för åländska förhållanden en ganska hög arbetslöshet och framförallt ungdomsarbetslöshet. Vi ska inte jämföra oss med att vi är mycket bättre än vad man är i Sverige och i Finland.

Jag reagerade på den här tilläggsbudgeten när jag såg att man dra ner på de sysselsättningsfrämjande åtgärderna och istället ökar på arbetslöshetsersättningarna. Så blir det ju, det blir ju bara arbetslöshetsersättningar som man får betala ut till sist om man inte har en aktiv sysselsättningspolitik och en aktiv näringslivspolitik. För varje satsad euro på näringslivsutveckling så ger det mångfalt tillbaka, men de anslagen dras bara ner av några outgrundliga populistiska anledningar och det bekymrar mig mycket.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte ge ltl Eriksson sista ordet, men sedan slant det lite på slutet. Jag ser mer att varje satsad slant på en ungdom är en långsiktig investering. Näringslivet är också viktigt men jag ser att vi investerar i framtiden i våra unga och därigenom ger vi också ett stöd till näringslivet i form av arbetskraft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Herr talman! Oppositionen efterlyste att få veta mera vad som döljer sig bakom siffrorna i den här tilläggsbudgeten. Därför begärde jag ordet för att förklara vad som döljer sig bakom momentet vattenförsörjning och vattenvård och tillägget på 115 000 euro. Nu är det dock ganska glest här i oppositionsbänkarna. Jag kommer ändå att beskriva lite grann om vad som har hänt under de här åren.

Från år 2009 till 2013 har miljöbyrån deltagit i sex olika projekt med finansiering från annat håll och nu handlar det inte om PAF-pengar utan det finns andra pengar också.

Miljöbyrån har fungerat som ekonomisk ansvarig partner och förskotterat kostnader inom de här olika projekten. Sedan har man gottskrivit det här budgetmomentet i efterhand när man har fått in inkomsterna efter kostnadsredovisning.

Tre av de här projekten, Seabed, Nannut och Jobwab har genomförts med finansieringsmedel från Interreg Central Baltic. I ett annat projekt, Aquabest, har man fått stöd från Baltic Sea region programmet. Musselprojektet finansierades av Europeiska fiskerifonden. Sedan har vi också haft ett våtmarksprojekt i Sund, vilket har fått pengar bland annat från Östersjöfonden och Ålandsbanken. De här fem första projekten som jag räknade upp har finansierats med EU-medel.

Naturligtvis är tanken att man ska kunna sköta projektmedlen inom ordinarie budgetanslag. Men när det gäller processen att få pengar från Central Baltic så har det tagit betydligt längre tid än vad vi förväntade oss, trots att vi har slutredovisat, och då behöver vi få tilläggsmedel för att inte överskrida budgetmomentet. Det här kommer att klareras sedan i bokslutet för 2014. Det kommer att bli ett nollsummespel.

Men vad har vi gjort och vad gör vi med de här pengarna? Ja, jag tycker att det är väldigt viktigt att nämna de här tre projekten. Seabed var ett internationellt projekt som började 2009 och varade till 2012 där målsättningen var att få en ny vattenkvalitetsmodell för kustområdena. Deltagarna var bl.a. från Stockholm, Åland, Skärgårdshavet och västra Finland. Husö biologiska station var projektledare.

I Nannut projektet handlar det om kartering och klassificering av under vattenmiljöer. I Jobwab, som slutade här under hösten, handlade det om ett gemensamt arbete för att få bättre vattenkvalitet i Östersjöområdet. Man tog bland annat fram en modell för hur miljöarbetet kring Östersjön kan göras mera kostnadseffektivt.

Jag tycker att det är både önskvärt och bra att vår förvaltning deltar i olika nordiska och internationella projekt, speciellt när det gäller vattenvård, vattenkvalitetsövervakning, modelleringar, erfarenhetsutbyten, karteringar och klassificeringar. Vi har inte egna resurser att på egen hand t.ex. utveckla egna vattenkvalitetsmodeller. Men i samverkan med andra regioner, med universitet och högskolor och med andra myndigheter och förvaltningar så kan vi använda våra skattemedel på ett mer effektivt sätt. Vi deltar i olika samarbeten och vi tar också vårt ansvar. Men jag tycker att det är ytterst beklagligt att Central Baltic inte tar sitt ansvar. Nu är det inte så farligt för landskapsregeringen, vi kan ta ut pengar i tilläggsbudgeten och vi kan reglera det här. Men för de föreningar och organisationer som försöker driva Interreg projekt så är det här förödande. Det kan vara väldigt olyckligt. Här borde det nog till någon slags skärpning. Tack, herr talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att miljöministern diskuterar helt rätt. Man ska samarbeta och dra nytta av varandras resurser och kunskaper. Jag känner igen många av de här projekten; Aquabest, Seabed och Nannut, de projekten sattes igång under förra mandatperioden.

När jag har miljöministern i talarstolen så skulle jag gärna höra vad man tänker sig i framtiden? Vad händer nu när tiden börjar löpa ut för de här projekten? Har man någonting i röret?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, minsann, det har startat en ny Life plus period. Vi har ansökningar som ligger inne och väntar på godkännande. Det handlar igen om att kartlägga och klassificera framförallt undervattensmiljöer, men också vad som finns uppe på öarna i vår känsliga skärgårdsmiljö.

Lifeprojektet, som vi hoppas att ska bli godkänt, är ett väldigt stort projekt med många andra aktörer, framförallt universitet och högskolor i riket.

Sedan skulle det också vara bra att få igång ett Agrobest. Vi har haft Aquabest som gällde att få fram en hållbar fiskodling i vattenbruk. Jag ser också ett behov av att göra det samma inom jordbrukssektorn.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns ett alldeles utmärkt tillfälle nu när vi går in i en ny programperiod. Vi från liberalerna förväntar oss att man gör en ordentlig miljökonsekvensbedömning när man ska utvärdera de här programmen. Vi förväntar oss att man kommer med ett meddelande till lagtinget så att vi får helt klart för oss vad vi kan göra för jordbruket och för vattenmiljön.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, vi kanske inte bara ska stirra oss blinda på vad som kan göras inom strukturfonderna. Det finns mycket annat som vi måste jobba med och där vi har satt igång arbete. Kanske finans- och näringsutskottet vill höra lite mer om vilka olika vattenåtgärder som behövs och var det behövs lagstiftning? Imorgon ska jag och min byråchef besöka utskottet.

Vi vet att våra grundvattentäkter och våra sjöar visar tendenser på sämre kvalitet, vi har Lumparn och vi har hela Östersjöproblematiken. Det är dags att gå från ord till handling och det håller den här regeringen på med som bäst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

2        Avgiftshöjning för tunga transporter

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2013-2014)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Veronica Thörnroos.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Landskapsregeringen fattade den 5 december 2013 beslut om avgifterna för lastbilar och fordonskombinationer på skärgårdsfärjorna. Höjningen är cirka 25 procent under lågsäsong och cirka 90 procent under högsäsong vilket är ett hårt slag mot skärgårdens näringsliv.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka regionalpolitiska överväganden och analyser av hur höjningen påverkar skärgårdsföretagen gjorde landskapsregeringen inför avgiftsbeslutet?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack ltl Sundblom för frågan. Landskapsregeringen gjorde ett avvägande inför avgiftsbeslutet. Landskapsregeringen gjorde samma sak som vi gör varje gång vi fattar ett beslut, dvs. hur ser våra ekonomiska ramar ut? Vad har vi för möjligheter att trygga skärgårdstrafiken? Vad har vi för möjligheter att komma emot näringslivets behov? Hur ska vi göra?

Budgetarbete i landskapsregeringen tenderar många gånger att bli lite av ett miljöarbete, tycker jag själv personligen.  Tillåter talmannen en liten tankereflexion?

Jag brukar många gånger tänka när jag sköljer ur mina mjölktetror och för dem till insamlingsstationerna; är det faktiskt värt det här? När jag travar yoghurtburkar och bär dem med mig så funderar jag; är det faktiskt någon idé med det här? Är det överhuvudtaget någon idé med att jag sysselsätter mig med det här? Jag tvekar ibland. Men sedan när jag läser statistiken och när jag ser hur otroligt mycket den lilla arbetsinsats jag gör, tillsammans med alla andras arbetsinsats, bli någonting verkligt, stort och konkret resultat, så känner jag att det här är rätt väg.

Det är precis samma sak vad gäller landskapets ekonomi. Landskapsregeringen analyserar, synar och granskar varenda verksamhet som vi har för att se om vi kan, inom rimliga gränser, ytterligare öka våra inkomster. Då kan vi därigenom trygga skärgårdstrafiken. Det är nämligen det som är prioritet ett; att trygga skärgårdstrafiken.

Landskapsregeringen har också i det här aktuella fallet varit väldigt lyhörd för näringslivets behov. Jag skulle till och med vilja tillstå att landskapsregeringen har varit så lyhörd att man från privat håll är tveksam till om verksamheten alla gånger är riktigt rätt skött. Vi har anpassat turlistsystemet efter de tunga näringslivstransporterna i väldigt stor utsträckning.

Vi har visst, som ledamoten säger, gjort en avgiftshöjning på 20 procent. 20 procent har vi höjt avgifterna för de tunga transporterna, det vill säga 5 euro per lastbil! 5 euro har vi höjt avgiften med för den största delen av året! Jag tycker inte att det är en så stor höjning i euro och cent så att näringslivet inte kan hantera det. En kort reflexion över vad lasten eventuellt är värd i förhållande till transporten ska jag inte göra.

Liberalen Torsten Sundblom är också ekonomiskt sinnad. Liberalen Torsten Sundblom vet att landskapet behöver få in pengar också till skärgårdstrafiken. Därför fanns han med som undertecknare av en budgetmotion.  Man ville ”införa personbiljetter och årskort för turister och andra tillfälliga besökare”.  Turismen är också en näringsgren i skärgården. Turismen, den småskaliga kvalitativa verksamheten, är också viktig för skärgården. Inom turismen finns också företagare, faktiskt har ganska många kvinnor sin sysselsättning inom turismen. Jag vet att liberalerna värnar kvinnligt företagande.

Landskapsregeringen valde, i det här fallet, att göra avgiftshöjningen på 5 euro istället för att ta detta av privatföretagarna inom turistsektorn. Landskapsregeringen valde också det här därför att vi i fjol höjde avgiften för årskort med mera än det dubbla. Vi höjde avgiften från 45 euro till 100 euro för en privat bilist och för den fastbosatta på Åland höjde vi från 120 euro till 150 euro. Vi tycker därför att vi har försökt fördela den ekonomiska bördan någorlunda rättvis. De facto finns det ingen millimeterrättvisa, men vi har gjort ett försök.

I den bästa av världar vet jag att landskapsregeringen skulle önska att vi inte behövde ta in avgifter, vare sig inom skärgårdstrafiken eller inom hälso-och sjukvården. Men den visionen går tyvärr inte att uppfylla om man är beredd att axla regeringsansvaret och det ekonomiska ansvaret.

”Många bäckar små gör en stor å”. Det gäller både när vi återvinner och sorterar vårt eget avfall. Det gäller också ekonomin, både utgifter och inkomster. Därför valde regeringen att höja med 5 euro. Tack.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Det blev ju lite hånfullt mot mig och mina rättigheter att ställa frågor. Jag ska ändå gå vidare.

Jag har skrivit; regionalpolitiska överväganden. Det handlar om den tunga trafiken och våra laster. Om vi vill sälja varor från Föglö så då får vi ett sämre pris på grund av vårt läge. Vi har redan tidigare ett sämre läge på grund av avstånden. Nu läggs ännu biljettpriserna på.

Det är samma sak när det gäller gruslaster till Föglö, då blir avgifterna nästan lika stora som gruset är värt men kanske inte riktigt, men det är en stor procent. Det är inte 20 procent. Från 20 euro till 25 euro, det är en 25 procents höjning och sedan är det 38 procent på sommaren.

Jag efterlyser regionalpolitisk hänsyn. Vi måste bedriva regionalpolitik på det viset att olika företag inte ska bli missgynnade för att man är placerad i skärgården. Ska vi ha en levande skärgård och folk som bor i skärgården så måste vi också ha en regionalpolitik som är värd namnet. Jag efterlyser att landskapsregeringen ser över avgiftspolitiken med regionalpolitiska ögon.

Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag vill inledningsvis be om ursäkt om mitt anförande verkade sturskt. Det baserade sig på fakta.

Tittar vi på transporterna explicit till Föglö så transporterades 5949 tunga transporter under år 2013. Det finns naturligtvis vissa toppar, men ändå tämligen jämnt fördelade. Man kan tycka att en avgiftshöjning på 5 euro är noll och intet värt. Men de facto så tyckte vi att vi lade på ett tämligen moderat pris.

Man ska också komma ihåg att det här egentligen inte drabbar företagen.  Företagen har naturligtvis möjlighet att dra av sina kostnader, så indirekt är det kunden som drabbas. Kunden får således betala 5 euro extra för att få ett lass grus eller för en annan transport till Föglö eller till någon annan skärgårdskommun.

Som jag tidigare sade, hade det funnits ett ekonomiskt utrymme så är jag helt övertygad om att landskapsregeringen inte skulle ha gått in för avgiftssystem i den utsträckning som vi nu har gjort. Men, vi har valt att göra det. Vi har valt att ta det från företagen som rör tunga transporter. Vi har således positivt särbehandlat de andra företagarna som finns i skärgården, t.ex. inom turistnäringen. Det är ett aktivt medvetet val som landskapsregeringen har gjort.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! 5 euro gällde på vintern för den enkla lastbilen. Avgiften är högre på sommaren.

Det olyckliga i det här sammanhanget är att det också drabbar möjligheterna att ha kvar arbetsplatserna i Föglö. Det går inte att resonera som ministern resonerar i det här fallet, att det bara drabbar konsumenten. Den som vill avverka skog i skärgården så får ett ganska väsentligt lägre pris. Det är också en faktor som vi ska komma ihåg.

Vi som bor i skärgården har inte någonting emot avgifter för personbilstrafiken och personer. Vi värnar om att företagen ska ha förutsättningar att vara kvar, det är vi ute efter. Tack.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Vad ltl Torsten Sundblom värnar om så är en del av det näringsliv som finns i skärgården. Ltl Torsten Sundblom värnar inte om det kvinnliga företagandet inom turistsektorn, eftersom ledamoten själv alldeles nyligen, bara för en månad sedan, lade förslaget om att vi skulle införa avgifter för turister och andra tillfälliga besökare i skärgården. Vi måste ändå föra en rak och ärlig politik och en rak och ärlig diskussion.

Landskapsregeringen valde i det här fallet att lägga avgifterna, 5 euro, på lastbilar, medan ledamoten uppenbarligen hellre skulle ha tagit ut avgiften inom en annan del av näringslivet. Vi väljer, det är det som är politik. Tack.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

3        Validering i gymnasieskolor

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 13.1.2013.

4        Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 13.1.2013.

5        Ändringar i skattelagstiftningen 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 13.1.2013.

6        Strategi för hållbar utveckling

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 15.1.2013.

7        Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 15.1.2013.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 13.01.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.