För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Bordläggning. 2

    1   En översyn av bestämmelserna om sexualbrott

    Lagutskottets betänkande (LU 21/2010-2011)

    Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)

    Bordläggning. 2

    2   Kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2008-2009)

    Remiss. 2

    3   Posttjänster

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Första behandling. 3

    4   Avfallsdirektivet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

    Första behandling. 9

    5   Ändring av fornminneslagen

    Kulturutskottets betänkande (KU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

    Enda behandling. 17

    6   Revidering av landskapslagen om resandeavgift

    Näringsutskottets betänkande (NU 4/2010-2011)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 34/2007-2008)

    Remiss. 60

    7   Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Remiss. 60

    8   Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

    Remiss. 60

    9   Försök med havsbaserad solenergi

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

    Remiss. 60

    10  En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Remiss. 60

    11  Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    För kännedom... 61

    12  Jakt för rörelsehindrade

    Landskapsregeringens framställning (FR 16/2010-2011)

    13  Bibliotekskommissionens berättelse för år 2010

    Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2010-2011)

    14  Övningslokaler

    Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 20/2010-2011)

    15  Information om kommunalvalet

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 21/2010-2011)

    Plenum slutar. 61

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.

    Bordläggning

    1      En översyn av bestämmelserna om sexualbrott

    Lagutskottets betänkande (LU 21/2010-2011)

    Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)

    Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.04.2011. Godkänt.

    Bordläggning

    2      Kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2008-2009)

    Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.04.2011. Godkänt.

    Remiss

    3      Posttjänster

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet . Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens framställan om posttjänster. Det här är en ganska teknisk lag som inbegriper två olika områden, mervärdesskatteområdet och posttjänster. Själva politiken är relativt enkel.

    Bakgrunden är följande. Inom EU har antagits det s.k. postdirektivet, som senare ändrats i syfte att öka konkurrensen inom postsektorn. Landskapet har notifierat direktivet och det implementerades 2007. Definitionen av uttrycket "samhällsomfattande tjänst " måste omformuleras. Det är det som framställningen tar sikte på. Tanken är att avgränsa vilka produkter och tjänster som inte ingår i de samhällsomfattande tjänsterna.

    Samtidigt pågår det en ändring av mervärdesskattelagstiftningen i riket, främst p.g.a. EU-domstolens dom. Domen innebär att de samhällsomfattande posttjänsterna skall vara befriade från skatteplikt. Lagstiftningstekniken i riket är att mervärdesskattelagen kommer att hänvisa till vår landskapslag om posttjänster. Därav denna förändring i framställningen, då den nuvarande definitionen inte är förenlig med postdirektivet.                                                                                             

    I framställningen ingår även kvalitetsnormer för de samhällsomfattande tjänsterna, så att de även berör brevförsändelser mm. I beredningsarbetet har bl.a. Posten på Åland hörts som har framfört synpunkter som vi har beaktat i tillämpliga delar. Både direktiv och domen kräver att vi gör dessa åtgärder. Tanken är att de här ska träda i kraft samtidigt

    Avvikande regler, olika regler för mervärdesskatt skulle, enligt Posten på Åland, innebära ett enormt tilläggsarbete. Man måste skilja på vilka produkter och tjänster som är mervärdeskattepliktiga respektive skattefria.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Första behandling

    4      Avfallsdirektivet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

    Först tillåts en allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet ska remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Åke Mattsson

    Herr talman! Det här är ytterligare ett i den långa raden av implementeringar som vi har fått till social- och miljöutskottet. Nu gäller det avfallsdirektivet. Inom miljöområdet är man ganska aktiv just nu med implementeringar från EU:s sida. Vi samtliga här är ganska tillfredsställda med att EU har tagit ett helikopterperspektiv på det här och arbetar för en bra miljö i hela gemenskapen. Inget enskilt land ska på bekostnad av miljön skaffa sig konkurrenskraft.

    Lagframställningen har begränsats att gälla bara implementeringen av avfallsdirektivet och ingenting annat. Det här har föranlett att vi i social- och miljöutskottet har uppmanat landskapsregeringen att prioritera den här frågan. I debatten här i salen hänvisades till avfallsplanen, som togs fram 2010 och där nämnde man att man skulle se över hela avfallshanteringen i landskapsavfallslagen, men man har inte hunnit med det. En anledning till det är att det har kommit en s.k. formell underrättelse när det gäller lagstiftningen, vi ligger efter lite med implementeringen så man tyckte att det var viktigare att prioritera att man hade EU-paragraferna i ordning.

    Tittar man vidare på framställningen har vi varit in och tittat i arkivet och jämfört lite och kan konstatera att man har lyckats bra i implementeringen. Det finns ingenting att anmärka just där. Däremot kan man se att vi inte har lyft in artiklarna ordagrant utan vi har formulerat in dem ganska mycket för att anpassas till vår lagstiftning, man har gjort vissa omskrivningar. För den skull har man tagit och ändrat vissa benämningar och beteckningar så att det ska anpassas mera till EU-lagstiftningen. Det underlättar enligt tjänstemännen väldigt mycket vid implementeringen, det är ganska viktigt att vi har så lika som möjligt. När det inte gäller egna unika lokala uttryck så kanske vi kan anpassa oss till att förändra oss på det sättet.

    Vi har konstaterat vissa tryckfel och förändringar. Ett tryckfel som var ganska markant var att en hänvisning var fel, i 2 § hänvisade man till ett felaktigt stycke. Vi ändrade på det och i samband med så funderade vi lite på vad förordningsfullmakten riktigt gällde. Det finns väldigt många fullmakter och vi har granskat dem ingående och även diskuterat dem med lagberedningschefen och konstaterade att de är tillfyllest. De är lite speciella. Man kan nämna en som kuriosa, t.ex. vid fiskodlingar så blir det avfall, slakteriprodukter, men man kanske kan utvinna olja för att använda till bränsle. Hur det ska gå till och vilka regler som ska gälla kanske man måste ha via en förordning.

    För övrigt är vi tillfreds med avfallsdirektivet och vi har implementerat det så vi föreslår att det ska godkännas.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! I samband med remissen hade vi ganska mycket diskussioner om avfallshanteringen på Åland, om hur bra vi egentligen är. Det kretsade mycket kring prioritetsordningen. I den vill man öka mängden återvinningsbart material och man vill minska på det som måste deponeras. Man hänvisar i framställningen till avfallsplanen som utskottsordförande här pekade på. Jag ställde då frågan var vi står idag. Här sägs vilka mål vi ska uppnå 2020, dvs. 60 procent av avfallet ska återvinnas, 30 procent av avfallet återvinns som energi och endast 10 procent ska deponeras. Hur ser läget ut i dag?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Herr talman! Delar av det här ingår redan i framställningen och den ska vara implementerad 2013. Vi har också begärt att landskapsregeringen ska ta ett helhetsbegrepp om det här och vi hade kunnat, om vi hade väntat på en tjänsteman som tyvärr var på semester just nu, fått de exakta siffrorna. De finns att tillgå för den som är intresserad, det är bara att höra med miljöbyrå så finns de att tillgå, men de var inte tillgängliga för utskottets del. Vi prioriterade lagstiftningen i och med att det var en ren implementering. Vi vet att det har aviserats en debatt angående den åländska avfallshanteringen i slutet av maj. Det kan vara bra att ha siffrorna då så kan man diskutera vidare.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag måste säga att jag är besviken på utskottet. Man går ut vitt och brett och säger att planen ska vara det styrdokument som ska gälla och det innebär väl att alla ska dra sitt strå till stacken och så kan man inte få fram uppgifter i en så elementär och grundläggande fråga som gäller målen. Om det bara är en tjänsteman som kan det här får vi hoppas att han överlever och kommer tillbaka så att vi någon gång får reda på vad som gäller.

    Det andra handlar om allt skräp som ligger kring i den åländska naturen. Har utskottsordförande någon uppfattning om hur det kan omhändertas?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Herr talman! Jag kan bara hänvisa till tidigare presentation av den här. Vi har här just nu uteslutande inriktat oss på implementeringen av EU-direktivet. Vi har gått in i direktivet och kontrollerat artiklarna där, är det överensstämmande, har landskapsregeringen gjort vad de har sagt att de ska göra. Det är ganska klart och uppenbart från framställningen, det är det som det handlar om. När man pratar om andra saker i salen och vi har väldigt gott om tid kan man eventuellt titta på de här sakerna, men vi ansåg att det var väldigt lågt prioriterat. Det fanns ingen som helst anledning att avvakta med betänkandet av den orsaken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Som sades i remissen tillät lagframställningen egentligen diskussioner kring det som gällde implementeringen. I utskottsbehandlingen har det kunnat klargöras att det här faktiskt gäller hela sophanteringen på Åland. Det gäller alltså den övergripande avfallsplaneringen, antagande av kompletteringsdirektiv i anledning av den. I den avfallsplan som landskapsregeringen har tagit fram och godkänt 2010, har man också beaktat den kompletterande EU-regleringen. På det sättet var det en lite felaktig information som talmännen gav när det gällde begränsningen av diskussionen. Det resulterade i alla fall i det att vi fick ett löfte från landskapsregeringen att det skulle hållas en särskild avfallsdebatt. Det är bra och därför är det rimligt att man också i samband med utskottets betänkande håller sig blott till direktivet. Det här direktivet öppnar hela avfallshanteringsfrågan via avfallsplanen. 

    I det sammanhanget vill jag säga att det som är nytt och som berördes ganska mycket av flera talare i remissen, gällde det avfallsförebyggande programmet. Det ska vara implementerat också här på Åland senast den 12 december 2013 så det finns tid kvar. Då är det intressant att i utskottet ta del av avfallsplanen, som enligt landskapsregeringens uppfattning innehåller en sådan förprogrammerad plan för avfallsförebyggande åtgärder. Det finns i den här avfallsplanen från 2010 kapitel 2.2 avfallsförebyggande program för att minska avfallets mängd och farlighet. Där finns mål och åtgärder som det för övrigt finns i planen, fulla mål och åtgärder, de finns för den som vill läsa.

    Här finns ett antal punkter av avfallsförebyggande art. Vid genomläsning av punkterna kan man se att en hel del är på gång och en hel del är delvis gjort, men sedan finns det ganska mycket som inte är gjort, som är svagt på gång och så finns det nog när man läser direktivet en hel del som inte är tillräckligt. Landskapsregeringen är medveten om det också, men det blir väl närmast kommande landskapsregeringar, som måste titta på och utveckla den här delen om det avfallsförebyggande programmet fram till december 2013.

    Herr talman, för övrigt ser jag fram emot den avfallsdiskussion som ska hållas. Vill man hitta akilleshälar hos den sittande landskapsregeringen hittar man två sådana i samband med avfallshanteringen. Man hittar en akilleshäl i samband med landskapsregeringens bristande fiskodlingsmiljöpolitik och man hittar det i samband med just det som det här direktivet gäller, att i medlemsstaterna få en helhet för avfallshanteringen så att man minimerar avfallen och tar till vara avfallen på bästa möjliga sätt och på mest kostnadseffektivt sätt för medborgarna. Det är väl nog en av akilleshälarna för landskapsregeringen att man har fått det att bli sämre efter att kommunerna har gått in för Miseorganisationen, de flesta kommuner faller nu sönder. Det betyder att det embryot till en enhetlig och sammanhållen plan slås sönder under den här fyraårsperioden. Vad blir kvar? Jo, det blir enskilda kommuners enskilda system som i allmänhet, det kan hända att Lemland är ett undantag, men jag tvivlar även på det, är mindre kostnadseffektiv och ger ett sämre resultat. Det ger det som ltl Sundback sade, avfall ute i skogarna på nytt och det är en tillbakagång i avfallshanteringshänseende.

    Jag böjer mig inför presidiets uppfattning om att den debatten tar vi inte huvudsakligen i det här ärendet utan vi tar den senare. Jag hoppas att landskapsregeringen håller sitt löfte till den delen och att det kan bli en sådan debatt. Den är väsentlig att ta i slutet av den här mandatperioden för att göra en genomgång av hur den här viktiga frågan politiskt har hanterats under de gångna åren. Det har skett en tillbakagång. Tack.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Man har två akilleshälar och den andra akilleshälen är kommunerna. Det har stått i upprepade budgetar och tilläggsbudgetar som landskapsregeringen har levererat till lagtinget, att landskapsregeringen har varit beredd att delta i infrastruktursatsningar med ett enda syfte att få ner kostnaderna för avfallshanteringar. Responsen från kommunerna har varit noll.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det här blir en politisk diskussion av det skälet att det är fel av mig att säga i miljöpolitiken att den här är den andra akilleshälen för landskapsregeringen eftersom den främst är en akilleshäl för ett parti, som det partiet är mycket väl medveten om. I valkampanjen för fyra år sedan gick man ut och sade att man skulle skrota ner Mise, det som kommunerna hade försökt bygga upp och göra något vettigt av. Man sade att det bara var galenskap och kanske några också blev invalda på grund av den starka kritiken. Jag hade också en stark kritik mot Miseorganisationen, hur den var uppbyggd, men jag gick aldrig ut och sade det. Vi sade att kommunerna tillsammans måste försöka åstadkomma bästa möjliga organisation av den här starten man har tagit. Det hade varit en klokare politik om alla partier hade gjort på det viset.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Visst blir frågan synnerligen politisk. Ltl Roger Jansson angriper liberalerna så jag passar på att svara för liberalerna också. Eftersom det är så att liberalerna inte själva kan lösa frågan i kommunerna så är det hur liberalerna har presenterat upprepade förslag, som vi har varit ganska ensamma om. Jag vill härmed dela ut ägaransvaret av Rafaelsfrågorna till övriga partier också.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! När jag tittar i backspegeln och funderar på historien och kommer fram till några akilleshälar för andra politiker så är det en analys jag gör. Jag har ingen orsak här att särskilt idag kritisera liberalerna för detta utan det är lätt att konstatera att vad har resultatet blivit av den typen av politik. Då är det bra med självrannsakan. Jag har fått rannsaka mitt eget samvete i många politiska frågor genom åren och har fått konstatera att jag måste ändra riktlinje på politiken för att det ska bli bättre för Åland. Detsamma är det för den här frågan, det var olyckligt för fyra år sedan det som hände och resultatet ser vi idag och det är inte alls bra. Läser man EU-direktivet och EU:s målsättning för den här delen av miljöpolitiken ser vi att vi visserligen har en fantastisk sortering på Åland, det är bland den bästa i världen, men för övrigt har vi inte alls lyckats alls med samordningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Frågan om avfallshantering berör så gott som alla medborgare och företag. Alla är på ett eller annat sätt engagerade i avfallshanteringen. Många är också villiga att göra stora uppoffringar för att vi ska få till stånd en välfungerande avfallshantering. Jag har själv varit med i Mises arbete och för oss, som frivilligt har gått med i organisationen och försökt göra det bästa vi kan, så har det varit tungt med landskapsregeringens deltagande i den diskussionen.

    Vi vet alla att lantrådet har sagt att hela organisationen ska läggas ner och ministern har på olika sätt varit otydlig för den verksamheten. Jag uppfattar att det inte har förbättrat förutsättningarna för de kommuner som jobbar i den organisationen att driva den vidare. Det beror på att regeringens ansvariga inte har sett sin uppgift i det här sammanhanget.

    I den här avfallshanteringsplanen ingår ett jättestort kapitel om hur hela verksamheten ska organiseras och den är till vissa delar i strid med det vi har diskuterat i Mariehamns stad. Det börjar nästan gränsa till ett ministerstyre utöver det här huset. Det kan väl inte vara så att en kommunal angelägenhet ska styras från regeringens kanslier här i huset.

    Regeringens uppgift är att tillse att det finns lagar och regelverk som vi, som i praktiken ska organisera avfallshanteringen, kan följa bland annat i kommunerna. Den stora svagheten har varit producentansvaret. Där finns fortfarande ett visst missnöje. Mise har åtagit sig en del så det kanske lite förbättrar situationen, men jag är osäker på om det faktiskt är en hållbar lösning.

    Liberalerna har blandat ihop sitt partipolitiska intresse, som redan skapades inför föregående val när man kritiserade Mise kollosalt, avgiften och så vidare. Man har försökt driva den politiken när man har suttit i regering, vilket har varit olyckligt för hela den här frågan. Det blir ju ingenting av att det ska läggas ner, det fattar väl vem som helst, det kan inte lantrådet bestämma utan det är de kommuner som är med.

    Många har dragit öronen åt sig och gått ur, vilket inte har gjort arbetet lättare, men det har gått åt rätt håll, vi har fått kontroll på kostnaderna och verksamheten är effektiv och väldigt ambitiös. Sedan finns frågan om kostnaderna och det är faktiskt inte heller ministerns sak. Det är en kommunal verksamhet som ska finansieras via kommunala avgifter. Så har vi beslutat i Mise enligt den självstyrelselogik som gäller för kommunerna. Sedan har ministern efter många om och men föreslagit att vi ska göra vissa investeringar och hon säger sig vara beredd att satsa pengar på det. Hur länge kan man lita på ett sådant löfte? Regeringar kommer och går och finns det inte reglerat någonstans är pengarna säkert försvunna.

    Det blir ju inte heller billigare för skattebetalarna om en del av kostnaden ska betalas via landskapets budget och inte bara via kommunernas. Man måste se till helheten och inte nu försöka driva någon slags partipolitik i den här frågan. Det är bra om vi får en allmän diskussion i ärendet. Åland har en mycket ambitiös politik på kommunal nivå om alla kommuner, som jag är övertygad om, gör sitt bästa de kan utgående från sina förutsättningar.

    Sedan poppar tanken alltid upp att man inte ska föra bort avfallet från Åland, det är på något sätt lite skämmigt att vi ska ta vara på det här. Det är en bra ambition, men förbränningsidén vill inte riktigt lösa det här, i alla fall inte i någon hast. Om kommunerna nu får arbeta på i den riktning som det här arbetet har tagit med stöd och förbättringar i lagstiftning och andra regelverk tror jag säkert att det här kommer att bli bra.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Herr talman! Kortfattat tänkte jag när det gäller avfallsplanen som har berörts i tidigare anförande och som också finns i remissdebatten och som ledamot Sundback frågade efter, så finns det statistik för 2008, men 2010 års statistik är fortfarande inte färdigt producerad. Man borde vara tydligare i remissdebatten om man frågar efter saker och ting, om det är meningen att vi i utskottet alltid ska läsa igenom det här, göra en utredning och berätta om det i salen eller om det räcker att vi förvissar oss om att materialet finns och var och en kan på eget initiativ gå och hämta materialet. Jag trodde att det faktiskt skulle räcka med att vi sade att det här finns, gå och hämta det om ni vill ha det. Att vi inte behöver bära upp det hit.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag menar nog att den information som jag efterfrågade var av allmänt intresse. Återvinningsprocenten, det som ska användas för energiförsörjning och det som ska deponeras. Det var 60/30 och 10 procent 2020. Den finns inte klassificerad i den formen i den rapport som utskottsordförande presenterar här. Där är det uppsplittrat på allt möjligt. Det är från kläder till batterier osv. Jag frågade ministern eftersom hon hänvisade till avfallsplanen, det är den som ska lösa frågorna i framtiden, var vi står idag, de uppgifterna fick jag inte då, nu frågar jag utskottet och då får jag dem inte heller för den tjänsteman som har det är på resa. Så fungerar vår förvaltning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Avfallsstatistik förs av ÅSUB. Jag skulle vilja säga några saker också om arbetet med avfallsplanen, den är ingalunda något ministerstyre. Det har varit och är en kommunal produkt. Det är kommunerna som gemensamt har tagit fram förslaget till avfallsplan, samtliga kommuner har varit med, även de som är utanför Mise. Den har varit ute på remiss och sedan fastställts av landskapsregeringen. Det gäller att ha reda på tankegångarna och strukturerna innan man börjar kritisera.

    När det gäller infrastrukturella satsningar som behöver göras just för att få ner kostnaderna för kommunerna och för medborgarna har det stått i flera budgeter, som landskapsregeringen har presenterat, det kan vara allt från balningsanläggningar till krossningsmaskiner, men det har inte kommit något sådant initiativ från kommunernas sida. Landskapsregeringen har också ett moment som heter Främjande av avfallshanteringen och därifrån har Mise fått en hel del medel.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Vi ska spara de här godbitarna till den allmänna debatten. Nu är det så, bästa ministern, att det inte är kommunerna som ska utföra avfallshanteringsarbetet utan helst borde det vara mera privata företag. Kommunerna har ett myndighetsansvar, men inte ett operativt ansvar. Kommunerna, kan jag säga, behöver inga balningsmaskiner.

    Talmannen

    Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

    Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling  

    är avslutad. 

    Första behandling

    5      Ändring av fornminneslagen

    Kulturutskottets betänkande (KU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

    Först tillåts en allmän diskussion och efter det kan det väckas förslag om att ärendet ska remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! En mycket omdebatterad fråga som utskottet nu har fått möjlighet att skriva ett betänkande kring. Jag noterade här när vi höll på och jobbade med den här så blev jag lite småförskräckt inledningsvis för jag ser att framställningens nummer är 13. Framställning nr 13 sista året under föregående period gick inte så bra igenom i lagtinget. Det var förslaget som ledamot Camilla Gunell drog fram om en ny lag för gymnasieskolan. Vi ska hoppas att den här möter ett lite bättre öde än vad den gjorde.

    Nå, herr talman, till ämnet. Kulturutskottet har behandlat framställning nr 13/2010-2011 från landskapsregeringen som handlar om ändringar av fornminneslagen. Utskottet föreslår kort och gott att lagtinget ska anta framställningen utan ytterligare ändringar. Det finns i vårt betänkande ett uppdrag till landskapsregeringen att titta lite närmare på möjligheterna att närmare komma överens med lantmäteriverket om att också kunna i fastighetsdatasystemet få någon typ av anteckning om att det för en viss fastighet finns fornminne. Man ska försöka hitta en kombination med det egna registret och det fastighetsdataregister som lantmäteriverket upprätthåller för att få det här samarbetet att fungera på ett bra sätt. Vi har inte i utskottet klart i det här skedet närmare påvisat hur det här ska ske praktiskt utan vi hoppas att landskapsregeringen kan titta närmare på det här.

    Det var också ett uppdrag som gavs under föregående period till landskapsregeringen när det gällde fornminneslagstiftningen. Då handlade det om att man skulle föra in hela registreringen, alltså registreringen av fornminnen skulle skötas helt och hållet i fastighetsdataregistret. Där har landskapsregeringen fått det svaret från lantmäteriverket under gång sedan det här senast behandlades, att det inte är möjligt att göra på det sättet. Däremot så torde det finnas möjligheter att just göra någon typ av anteckning om att man kan söka vidare om mera information kring de här fornminnena i ett annat register. För att vinna större tydlighet och för att skapa bästa möjliga informationsflöde till medborgarna när det gäller att köpa och sälja tomter så föreslår vi att landskapsregeringen tittar lite vidare på det här.

    Jag förstod att det i remissen, herr talman, fördes en diskussion kring förändringen som gäller den s.k. tvåårsregeln. Utskottet har där kommit fram till att vi stöder borttagande av tvåårsregeln utgående från det resonemang som man för i landskapsregeringens framställning. Vi har inte under behandlingens gång funnit något belägg för att det här nödvändigtvis skulle leda till att det blir dyrare för landskapet. Snarare är det så att utskottet ser att oberoende om vi gör det här så måste vi ta en ordentlig funderare från samhällets sida vad det egentligen är för typ av fornminnen, som man vill bevara och när man ger möjlighet för det och när man inte gör det.

    Den här tvåårsregeln snarare ger möjligheten för både fornminnen, om man kan ge fornminnen möjligheter, men de får ligga kvar i marken och skyddas på bästa sätt där och dessutom tror vi att det finns en mindre risk för att man rusar iväg och känner att nu har jag en fornlämning här som jag för säkerhets skull begär att jag ska få rubba för att jag inte ska få en marknadsminskning på min tomt.

    Här avvaktar man och ser framåt på vad som behövs. Behöver jag göra någon förändring av statusen på tomten mot vad jag har i dagsläget eller inte för man diskussionen i ett senare skede med landskapsregeringen. Det viktiga i det här är att vi får till stånd registreringen. Registreringen är det som gör att man som markägare har fått kännedom om att man har den här fornlämningen på sin fastighet och att man då vet att det finns som en positiv sak. Man kan kanske använda det som att det är fint att ha en fornlämning på sin mark, men framför allt så begränsar det kanske möjligheten att kunna utnyttja fastigheten fullt ut. På det sättet tycker vi att de förslag som landskapsregeringen nu lägger är goda och utskottet stöder framställning nr 13.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Tack för presentationen, ledamot Ehn. Det jag undrade över är om man i utskottet har funderat kring det om registreringsprocessen förlängs på grund av det här på något sätt och om det innebär några kostnader.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Vi har inte i den behandling som vi har haft här sett att den här processen skulle förlängas utgående från det här. Det är så att registreringsprocessen ska fortgå oberoende om det är en tvåårsregel eller inte. Tvåårsregeln handlar snarare om rätten att i ett senare skede kunna söka om rätt att rubba fornlämningen, inte om när den ska vara registrerad eller inte registrerad. Först kommer registreringen och sedan kommer rättigheten som man tidigare hade begränsat till två år.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag tänkte mig att det kanske kunde uppstå en viss förlängning. Vi kan dra oss till minnes att hela omregistreringen började 2008 eller kanske t o m 2007 och den skulle göras med en extra anställd tjänsteman under två år. Nu har åren gått och vi är uppe i 2011 och det börjar bli mer än dubbelt så lång tid som det man hade avsatt från början för att få det här slutfört. Därför intresserar jag mig för om lagstiftningsändringen har ytterligare förlängande effekter på hela processen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Ingenting av det som vi har berört i behandlingen i utskottet pekar åt det hållet att vi skulle få en förlängning av processen, framför allt inte det som gäller tvåårsgränsen. När det gäller beskrivningen vad registret ska innehålla ser vi det snarare som så att det rätar ut de frågetecken som man hittills har haft kring hur ett register ska se ut. Här får man nu instrumenten som man behöver för att kunna slå fast de här bitarna. Utgående från det här ska man kunna ta sig vidare. Vad gäller den tid som har förlöpt med hur länge registreringen tar har vi i utskottet inte sett att det hänger samman med de förändringar som görs här, där är det andra orsaker som leder fram till det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Det som väckte min nyfikenhet i kulturutskottets betänkande var just formuleringen: ”Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att landskapsregeringen utreder en möjlighet att införa anteckningar om fornlämningar i fastighetsdatasystemet”. Jag ställde mig frågan när jag läste det här om kulturutskottet var ovetande om att det var exakt samma sak som efterlystes den 19 januari 2006. Presentationen av ltl Ehn visade att det var man inte, man kände till det. Däremot hans förklaringar att tanken då var att man skulle sköta hela registreringen från lantmäteribyråns sida undrar jag verkligen var den informationen har kommit från.

    Det var aldrig lagstiftarens mening och det var aldrig upp i diskussion i stora utskottet utan klämmen från den 19 januari 2006 lyder så här: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utreder möjligheten att få uppgifterna i landskapets register av fasta fornlämningar införda i fastighetsregistret”. Alltså man ville ha de båda registren kompatibla för att en fastighetsägare, som äger mark eller någon som står i beråd att köpa mark, skulle veta att här finns det fornminnen. Det var någonting som var väldigt värdefullt, men att lantmäteriverket skulle sköta hela registreringen och det som sades i presentationen, måste vara någon sorts efterhandskonstruktion. Det var aldrig meningen.

    Det intressanta när man tittar på den här hemställan är att det är över fem år sedan lagtinget hemställde om det här, men ingenting har hänt egentligen när det gäller den här biten. Jag tycker att hela det här ärendet är ett ovanligt tydligt bevis på hur fruktlöst det är för detta parlament att lämna beställningar, lämna hemställningar, de tas inte på allvar, listan kan göras hur lång som helst. Ofta när vi har noterat och påtalat att det är för lite lagframställningar, eller att de är bristfälliga lagframställningar hänvisar man till begränsade lagberedningsresurser. Det är svaret man alltid får. Tittar man på det här arbetet är det lagberedningsarbete som överhuvudtaget inte behövs, ibland är det bristande resurser, men ibland finns det tydligen hur mycket resurser som helst.

    Tittar man på pudelns kärna i den här problematiken gäller det att återskapa förtroendet mellan förvaltningen och dem som har fornminnen på sina marker, de som berörs. Nu tror jag t o m att hörandena aldrig har hävdat att tvåårsregeln måste slopas. Det som är det viktiga är att man följer och använder den lag som finns.

    Jag noterar i ett replikskifte att ledamot Gunell frågade om det här får en förlängande effekt. Jag vet inte vad frågan bottnar i, men det är självklart att den här lagframställningen har fått en förlängande effekt, man får tiden att gå, men närmare någon lösning kommer man inte.

    Ett av de konstlade motiven till de här framställningarna har varit att en fullmaktsförordning behövs. Därför ville jag speciellt rikta mig till kulturutskottets ordförande, ltl Ehn, varför duger inte den fullmaktsförordning som finns i 26 §? Jag ställde den frågan i remissen och jag hoppas att kulturutskottet har tittat på den. Jag är också väldigt nyfiken på vad lagberedningschefen har sagt om det. Jag har konstaterat att han har hörts.

    En sak håller jag med kulturutskottets ordförande när det gällde presentationen, det viktiga är att registreringen kommer igång. Jag håller absolut med om det, det har vi väntat på i fem år så det är väldigt viktigt.

    Avslutningsvis, herr talman, jag tänker inte driva det här ärendet till omröstning, när inte ens mina goda vänner, de obundna, orkade driva den här frågan i kulturutskottet så får vi antagligen konstatera att också det här loppet är kört.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror att det kom flera frågor i det här anförandet så jag återkommer i ett anförande för att försöka svara på frågorna. Jag återkommer i ett anförande.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Bara jag får ta en kort detalj, det är ändå pudelns kärna. När det gäller hela den här framställningen, varför duger inte den fullmaktsförordning som finns i 26 §. Kan kulturutskottets ordförande svara på det?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson

    Herr talman! Kulturutskottets korta, men välfyllda betänkande ger mig anledning till tre reflexioner av vilka en delvis berörts.

    En fungerande marknadsekonomi förutsätter sådana samhällssystem där samhället och dess aktörer alltid vet vem som äger vad. Det har genom århundraden visat sig vara av avgörande betydelse både för etablerare av marknadsekonomin och nu på senare tid i Europa, alltså efter 1989, vid övergång till en sådan samhällsordning att registreringsväsendet är ett av de väsentliga och avgörande instrumenten för att en sådan övergång ska lyckas. Jag hade till och med personligen möjlighet att medverka i den typen av process i Estland efter 1991.

    För det första. För att registreringen ska fungera och därmed för att marknadsekonomin ska fungera, naturligtvis känner vi alla till att bakgrunden för det är de ekonomiska värden och motvärden som egendom innebär. T ex att låna pengar eller på annat sätt driva företagsamverksamhet måste registreringen vara rättssäker och att det måste finnas bara en sanning i de sammanhangen. Därför menar jag att utskottet är på rätt när man diskuterar det avgörande en säker registrering har. Vi ska nu för första gång i självstyrelsens fornminnesförvaltningshistoria gå in i ett, som vi hoppas, rättssäkert registreringssystem och då är det helt avgörande att veta vilka juridik som omger egendomsförskjutningar i detta system. Dessa förskjutningar måste vara registrerade och inskränkningar i äganderätt, förfoganderätt eller i borgensvärdig egendomen måste vara registrerade på ett sådant sätt att vem som helst kan när som helst kontrollera vad som gäller under förutsättning att det som finns i ett register gäller, motsatsen får bevisas. Man måste alltid i ett betänkande utgå från att det som finns där gäller.

    Härmed har jag också antytt vilken oerhörd betydelse registreringsåtgärder har. Det som kom fram i replikväxlingen med kulturutskottets ordförande är också riktigt. Det är oerhört avgörande att fastighetsdatasystemet, som innehåller registreringar och registreringar av gravationer, alltså inteckningar, har en sådan koppling till de inskränkningar som kan följa av fasta fornlämningar att vem det vara månde, en fastighetsförmedlare, en bank, en potentiell köpare, en arvinge, en vem som helst, kan gå till ett register och få veta att beträffande fastigheten den och den gäller det och det. Sedan ska det finnas en anteckning som säger vad som gäller eventuell förekomst av fasta fornlämningar var vänlig och gå dit och dit. Så har jag uppfattat processen från första början. Jag tror att det var det som kollegan Andes Eriksson också avsåg. Så fattar jag nog behandlingen 2006 av den dåvarande förändringen av fornminneslagen 2 § och den, får vi säga numera ganska, berömda ikraftträdelsebestämmelsen som fogades till lagen.

    För det andra. Rättssäkerheten. Av det föregående följer att marknadsekonomin inte fungerar i vårt samhälle utan ett rättssäkert registreringsförfarande. Det här ger mig delvis möjlighet att, fast icke därtill tillfrågad, besvara kollegan Anders Eriksson fråga, vad är det för fel på nuvarande 26 §. 26 § i fornminneslagen säger att ”Närmare bestämmelser om verkställighet och tillämpning av denna lag kan utfärdas i landskapsförordning”.

    Den här förordningsfullmakten och det här har jag sagt några gånger, tillkom med stöd av 1951 års självstyrelselag. 1991 års självstyrelselag har en förordningsfullmakt som är vidare. 21 § i nuvarande självstyrelselagen är vidare än den förordningsfullmakt, som följde den gamla självstyrelselagen. Därför anser åtminstone jag och jag förstår också landskapsregeringen och kulturutskottet, att 26 § inte räcker till för att föra in materiella bestämmelser i en förordning eftersom den förordningsfullmakten som nu gäller enbart inskränker sig till verkställighet och tillämpning. Det här är teoretiskt resonemang, jag är fullt medveten om att motbevisning kommer och motbevisning tillåts, naturligtvis.

    För det tredje. Den här processen som är lång, det får vi hålla med om, har haft det goda med sig att medvetenheten om våra fasta fornlämningar och deras betydelse har vuxit. Därför är det väldigt viktigt att förtroende är det bästa tänkbara mellan registermyndigheten och de fastighetsägareinnehavare på vars fastigheter fasta fornlämningar finns eller kan finnas.

    I ett skede av den här behandlingen föresvävade mig tanken att utskottet rent av skulle ha tagit in en liten skrivning som säger att utskottet för sin del gärna skulle se förtroendeskapande åtgärder när den här lagen ska sättas i kraft, mellan registermyndigheten och fastighetsägare, eller den åländska allmänheten, eller överhuvudtaget de människor och eventuella juridiska personer under lagens tillämpningsområde. Nå, frånvaro av sådan skrivning behöver inte betyda att förtroendeskapande åtgärder inte skulle behövas. Det här är en förhoppning om att sådana kommer till stånd och att lagens innebörd verkar i den riktningen. Tack, fru talman!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det är möjligt att vtm Gunnar Jansson svarade på min fråga. Jag blev nyfiken när han sade, om jag förstod det rätt, att den här framställningen gjorde att vi för första gången fick ett rättssäkert registreringsförfarande. Det resonemanget byggde han synbarligen på att 26 § inte var tillräcklig när de gäller förordningsfullmakt. 26 § tar ju upp både verkställigheten och tillämpningen av lagen. Det är en synnerligen vid förordningsfullmakt. Vtm Jansson sade nu att resonemanget var mera teoretiskt och det kan jag respektera.

    Det som jag ytterligare vill fråga om när vi tar fasta på det intressanta resonemang som fördes, vem äger vad så enligt mitt förmenande är grunden att man fastslå vad ett fornminne är och sedan fastslår man gränserna för detta fornminne. Sedan man har gjort det kan man börja registrera, men nu verkar det som om själva grunden, åtminstone i kulturutskottets betänkande, är borta. Har jag förstått det rätt?

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Talman! Lagen definierar vad som är fast fornlämning. Där är uppräkningen uttömmande. Det är alltså en paragraf som är direkt tillämplig, 2 §. Den är direkt tillämplig på det enskilda fallet och den paragrafen ger det legala skyddet för fasta fornlämningar på grund av dess blotta existens. Det var inte ens avsikten med den här framställningen att öppna den paragrafen varmed fornlämningar definieras. Jag har läst den paragrafen med intresse och finner att den är mångordig, oerhört detaljerad men också inbjuder till tolkningar. Förvissningar om vad som är vad får man nog först när man företar en arkeologisk undersökning och de facto får en uppfattning om sådana fasta fornlämningar, som inte har synliga tecken ovan mark.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det är riktigt, i 2 § får man reda på vad som är ett fornminne och såsom 2 § är utformad är det egentligen allt, stenar och jordhögar. Det jag menar är att man först måste fastslå vad som är fornminnen. Med stöd av lagen så måste man ändå, man kan inte bara godtyckligt bestämma att den där stenhögen är ett fornminne, utan man måste ändå fastslå på ett korrekt sätt vad ett fornminne är och framför allt vad är gränserna för detta fornminne. Man kan inte dra gränserna enligt nuvarande fastighetsgränser t ex för det är enligt mitt förmenande, ett godtycke. Man måste få de här bitarna först på rätt och sedan är man framme vid det som kulturutskottet pratar om, registrering.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Talman! Alltid då och då har jag orsak att hålla med kollegan Anders Eriksson. Det sker väl inte alltid, men här gör jag det. Lagen innehåller en lång rad med övriga artiklar enligt vilka förfarandet är reglerat för att man ska få en rättssäker och entydig beskrivning på vad en fast fornlämning är, var är den och var går gränserna för dess skyddsområde och vilka inskränkningar över förfoganderätten följer för fastighetsägaren i fråga. Det är ju betydande inskränkningar de facto i den förfoganderätt som följer av äganderätten. Vi känner alla till att äganderätten i vår rättsordning är i grundlag skyddad som en väsentlig del av marknadsekonomin.    

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn

    Fru talman! Det finns jättemycket kring fornminneslagstiftningen, både jag och andra ledamöter hade otroligt många åsikter, som kunde ha förts in i resonemanget, men vi avgränsade oss till det som framställningen gällde, vilket jag tror att borde vara vår skyldighet också, eller jag vet att så är fallet. När det gäller ltl Anders Erikssons diskussion om hur man definierar fornminnen, hur man drar gränserna osv. har jag inte någonting att anmärka på den biten. Det är någonting som kulturutskottet överhuvudtaget inte har berört eftersom det inte berörs i framställningen. Det är det som vtm Gunnar Jansson var inne på. Det finns på andra ställen i lagstiftningen. De paragrafer som inte är öppnade kan vi inte i det här skedet gå in från kulturutskottet och ha åsikter kring.

    Jag är enig med ltl Anders Eriksson om att frågorna kring fornminnen, registrering och hur man ska hantera frågorna mellan ägande och landskap inte har skötts bra. Det har jag sagt från den här talarstolen ganska många gånger tidigare. Också i det här fallet tar jag upp det i ett betänkande som rör två paragrafer. Jag känner för min egen del att det var någonting som inte var möjligt utan det är en diskussion som man får kritisera landskapsregeringen för vid andra tillfällen.

    Fru talman! När de gäller lantmäteri så var min inställning inledningsvis ungefär densamma som ltl Anders Erikssons, nu har det gått ungefär fyra år så varför har ingenting hänt. Vi checkade av den här biten och fick till svar att man från landskapsregeringens sida har framfört de här frågeställningarna. Det som man ansåg som mest problematiskt från lantmäteriets sida var att föra in alla de uppgifter som man hade tänkt sig i det åländska registret, dvs. exakta avgränsningen för fornminnena och positioneringen av dem. Det man eventuellt kunde tänka sig, som vi nu hörde i diskussionerna, var att man får en anteckning kring att det finns en fornlämning på området. Sedan söker man sig vidare till landskapets register för att få den exakta informationen.

    Det som ytterligare har försvårat situation gentemot lantmäteriverket är att utvecklingen man har på den finska sidan är nästan den motsatta till det som vi diskuterar. Man anser att det inte är bra att ha två register med liknande uppgifter. Risken för att man får felaktiga uppgifter i något av registren är uppenbar, framför allt när registerhållaren är två olika juridiska personer. Därför resonerar man där att ha ett system där man inte för in de här bitarna.

    Det är ett resonemang som kulturutskottet inte tyckte att var tillräckligt hållbart. Vi tyckte att det skulle vara viktigt att få informationen, en röd flagga som visar, när man går in och tittar i fastighetsregistret, att här kan finnas en fornlämning. Då går jag till landskapets register och får mera information därifrån. Så här långt kom vi den här gången. Landskapsregeringen kunde även här ha fört resonemanget längre förrän man kom till lagtinget med den här framställningen. Nu tryckte vi på från kulturutskottets sida, men jag hoppas att man kan ta sig vidare vad gäller den frågan.

    När det sedan gäller frågan om 2 §, varför den behövdes för att göra registreringen möjlig ska jag villigt erkänna att kulturutskottet inte har grävt ner sig speciellt mycket i den frågan. Vi hörde vicelantrådet Britt Lundberg och i samma veva hade vi också med lagberedningschefen Lasse Karlsson. Vi kom inte desto djupare in på frågan om varför det här behövdes utan vi konstaterade att landskapsregeringen ansåg att för att göra det här på ett bra sätt behövde man få till den här skrivningen. Från utskottets sida såg vi inte något problem att föra in den utan snarare tvärtom. Nu ger man tydliga direktiv till hur det här ska göras, dvs. man ger fullmakten till landskapsregeringen att när det gäller registerföringen ska man ta fram tydliga bestämmelser kring de här bitarna. Det ger vi bort från lagtinget till landskapsregeringen i den här frågan.

    Det, fru talman, torde vara svar på de flesta frågorna. Har jag glömt något här nu så får ledamöterna återkomma.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Fru talman! Detta anförande inspirerade till en iakttagelse av följande innehåll. Fastighetsförmedlingsverksamheten på Åland är en lag under lanskapets behörighetsfråga. Examina etc. genomförs här. Fastighetsförmedlingsverksamheten på Åland är livlig, jag har inte några statistiska uppgifter alls av hur stor del av ägobyten som sker via förmedlare, men jag kan föreställa mig att den är ganska hög. Vore det en tanke att i vår examen införa en sådan föreskrift att i det underlag för fastighetsöverlåtelse som förmedlare genomför också den här typen av information ska ingå i filen?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag besvarar i egenskap av utskottsordförande, den diskussionen fördes överhuvudtaget inte i kulturutskottet. Däremot, nu pratar jag som ltl Johan Ehn, låter inte det som en dum idé. På vissa områden finns det väldigt mycket fornlämningar och att man då, för att initiera vikten av att de här ska skötas på rätt sätt, för man också in kraven på att man ska ha kunskaper om detta för att fungera på Åland som fastighetsförmedlare. Vi hörde också i utskottet representanter för fastighetsförmedlarna och de var väldigt noga med att poängtera att deras arbete görs väldigt mycket lättare utgående från att det här finns en markering i fastighetsdataregistret. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det är att göra det väldigt enkelt för sig med att säga att vi inte berörde det här på grund av att paragraferna inte var öppna. Det som fick mig att reagera var när kulturutskottets ordförande, ltl Ehn, sade att det är viktigare att få registreringen igång. Jag vill då peka på att det är lika viktigt att det som man ska registrera är korrekt innan man sätter igång. Om man anser att man inte kan öppna en paragraf har man all möjlighet i den allmänna motiveringen att säga vad man tycker att behöver göras.

    Jag förstår inte heller resonemanget som ltl Ehn hade om 2 §. 2 § tar ju upp vad som är ett fornminne, det var 26 § som jag gång på gång har återkommit till i remissen och frågat varför inte den förordningsfullmakten som de facto finns, duger. Jag hävdar att den nya förordningsfullmakten bara är ett sätt att få tiden att gå. När det går till ett specialutskott borde man faktiskt orka sätta sig in i de frågeställningar som ställs i remissen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Den sista delen av repliken kan jag kommentera på det sättet att vid hörandet så ställdes frågorna kring varför man hade gått in för att göra på det här sättet. Svaret som kom från landskapsregeringens sida, dock inte vad jag kan minnas av lagberedningschefen, men från den politiska landskapsregeringens sida, var att det här behövdes för att kunna ta sig vidare i själva registreringen. Om vi sedan borde ha grävt djupare i det här vet jag inte. Ser vi det ur det perspektiv som ledamot Anders Eriksson tar upp, att vi ska få frågorna att rulla vidare, så kanske det också var viktat. Vi får frågan för ett avgörande här i lagtinget och jag kan inte se att den här sista delen i 2 § som nu föreslås, fullmakten, skulle försämra möjligheterna att upprätta ett register i alla fall. Därav har jag också låtit den gå vidare.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Så kan man säkert se det. Det är alltid enklare om man låter saker och ting gå. Nu har vi låtit fem år gå utan att vi har kommit dess längre när det gäller det här. Jag blir väldigt förvånad och nu hör det inte till god ton att säga vad enskilda säger i utskottsförhören, men jag blir väldigt förvånad om lagberedningschefen skulle ha kommit fram till att 26 § inte skulle ha dugt. Den är en otroligt vid, total förordningsfullmakt egentligen.  Det skulle vara bra om man i utskotten och speciellt vi ifrån oppositionen försöker sätta oss in i saker och ting och skaffa oss en egen uppfattning på vad som är rätt eller fel och inte bara ta det som den politiska landskapsregeringen serverar.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Om man skulle kunna föra ett resonemang på en vettig nivå skulle det vara roligt om ledamot Anders Eriksson skulle lyssna på vad jag sade. Jag tror inte att jag konstaterade huruvida lagberedningschefen hade sagt om det här räckte eller inte. När jag försöker minnas den diskussionen kan jag inte komma ihåg att jag fick något svar överhuvudtaget på den frågan. Jag redovisade att jag hade fått svar från den politiska landskapsregeringen, att man gjorde bedömningen att man behövde förändringen för att kunna göra registreringen på ett bra sätt.

    Sedan är det synnerligen märkligt att ledamoten Anders Eriksson försöker lägga förseningen i handen på kulturutskottet när det här handlar om hur man har hanterat frågan i landskapsregeringen. Det är ett mycket intressant resonemang som ledamoten Anders Eriksson för här nu, det kanske också skulle ha varit bra att komma med det konkreta förslaget till hur man istället skulle ha gjort, om det nu är kulturutskottet som ska bära hundhuvudet för de här frågorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad. 

    Enda behandling

    6      Revidering av landskapslagen om resandeavgift

    Näringsutskottets betänkande (NU 4/2010-2011)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 34/2007-2008)

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Strand

    Fru talman! Jag har av utskottet blivit utsedd att presentera betänkandet utgående från att det inte har funnits enighet i utskottet. Betänkandet omfattades med 4-1. Ordförande hade avvikande åsikt. Utskottet har som sagt behandlat ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion gällande revidering av landskapslagen om resandeavgift. Motionären hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med framställning om ändring av landskapslagen om resandeavgift. Det är själva klämmen. Syftet med motionen finns i detaljmotiveringen till motionen som motionären har givit. Syftet är att man ska beskatta rederinäringen och använda pengarna till annan näringsgren. Utskottet har förkastat motionen huvudsakligen med tre motiveringar:

    -          Rederinäringens stora ekonomiska betydelse för det åländska samhället, vilket också har utretts av samhället.

    -          Rederinäringen säkerställer, tack vare skatteundantaget, 8 000 årliga fartygsanlöp till de åländska hamnarna, vilket är bra för på Åland.

    -          Näringen idag lever under mycket osäkra förhållanden. Man har sviktande lönsamhet, man har stigande bunkerkostnader, strängare krav på miljöbränsle och liknande.

    Det här är naturligtvis ett politiskt ställningstagande från utskottet. För oss räcker det här som motiveringar för att förkasta motionen. Sedan kan man också säga att för mig och jag tror också för övriga medlemmar i utskottet, är det en ideologisk fråga. Vi vill inte påföra någon näring nya skatter. Det här var varför vi förkastade motionen, kort och koncist. Det finns mer utvecklat i texten, men för mig räcker det att i presentationen ta upp det här.

    Politiskt kan de personer som driver det här alltid ta upp den här frågan med sina regeringsmedlemmar, man kan ta upp det i kommande landskapsregeringsprogram. Vill man börja beskatta en eller flera näringar är det fullt möjligt. Jag anser att det i så fall är där en sådan här stor fråga hör hemma. Det skulle vara historiskt om man från åländsk landskapsregering, eller kommande landskapsregering, börjar beskatta och använda det instrumentet.

    Några reflexioner. Jag har studerat lagstiftningen om resandeavgifter från 1974. Först bör man komma ihåg att det här tillkom 1974 före EU-inträdet. Det skulle vara ganska märkligt om Åland har lyckats i en förhandling med unionen skapa en god förutsättning för en näring och så skulle samma institution, samma landskapsregering komma och beskatta den här och plocka ut förmånerna som man har lyckats förhandla sig till. Jag för står inte det ideologiska i det här. Vi vet alla att det finns olika problem och möjligheter inom alla olika näringsgrenar, men det här resonemanget att alla som har fått en fördel av EU ska beskattas förstår jag inte. Via regionalfonden får många företag fördelar, lantbruket får fördelar och man skapar kanske också vissa olägenheter, men med det här resonemanget ska man börja beskatta dem som har fått, eller där vi har lyckats få fram olika, typer av förmåner. Det var ena saken.

    Några reflexioner om lagen. Det är förvirrande också i allmänna debatten och debatten här när man pratar om passageraravgift och resandeavgift. Det är de facto inte det även om lagen heter så. Läser man ÅDs förarbete och behandling av framställningen 1974 så är det en näringsskatt. Det är en näringsskatt som man påför en näring, men i allmänna debatten är det ungefär som om det är en passageraravgift som man påför en enskild individ som betalar biljett.

    Grunderna för näringsskatten är antalet passagerare på ett eller annat vis. I det här förslaget skulle man ha olika behandling för olika typer av passagerare. Där kan man också fråga om det är möjligt enligt nya grundlagen. Min poäng i det är att vi har behörighet för näringsskatten, det framkommer i ÅDs betänkande från 1974, det är solklart, men vem kan vi beskatta, jo våra egna rederier. Det betyder att andra rederier, som har sin hemstat i Estland, eller var det månne vara, där har vi inte rätt att beskatta. Det är ganska förvirrande och lite märkligt att motionären vill försämra konkurrensmöjligheterna för våra egna rederier. Det jobbas på Åland för att man ska få hit kryssningsbåtar, för att vi ska få anlöp och människor ska gå i land och handla. Jo, då ska vi komma och på ett eller annat sätt beskatta dem. Det är en märklig situation.

    Det andra som man blandar ihop i allmänna debatten och här är att man pratar om passageraravgift och säger att det är många andra som tar upp det här. Jo, man har det som en parameter i en hamntaxa. Det är fritt fram för Mariehamns stad eller Långnäs hamn att uppbära en hamntaxa där man har passagerarna som en parameter, man kanske har dödviktton som en annan eller en tredje eller fjärde. Skillnaden är att då får man en motprestation. Det är fullt möjligt att göra. Att blanda ihop det här med att beskatta en näring tycker jag att är helt fel. Det måste man komma ihåg när man pratar om passageraravgifter i Helsingfors, Stockholm eller var det månne vara. Blanda inte ihop det med näringsskatten.

    Jag tror att jag stannar där, fru talman!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag hade förmånen att bli hörd i utskottet i det här ärendet tillsammans med näringsministern som sitter framför mig. Diskussionen i utskottet var bra och konstruktivt. Betänkandet motsvarar väldigt mycket det vi förde fram från landskapsregeringens del. Jag känner stor tillfredsställelse över att resultatet är just det här. Det är bra att det finns en tydlighet i betänkandet och det anser landskapsregeringen att är bra i den här stora viktiga frågan.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! För mig har det inte varit svårt ideologiskt, politiskt eller juridiskt. Jag har argumenterat för de här sakerna. Vi har samma syn, ledamot Perämaa och jag. Jag har själv suttit i landskapsregeringen och diskuterat sådana här frågor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill tacka ledamoten Jörgen Strand för en klockren redogörelse över både vad det samlade utskottet tycker och tänker och också hans egna personliga värderingar som jag stöder fullt ut. Jag delar också den analys som ni gör att den samlade sjöfartsnäringen är till nytta för den åländska samhällsekonomin och mycket stor jämfört med andra näringar. Jag skulle också vilja gå mycket längre och säga att det är en förutsättning för alla andra näringar att vi har en trafik över kölen som fungerar. Ni kan säkert erinra er om nu i vinter när det har varit två lokala rederier, som har haft fartygen ur trafik och man har funderat på hur man ska komma härifrån nu. Då var det ytterst få fartygsanlöp per dygn som drogs in. Heder åt utskottet.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag håller med om att man kunde ha varit ännu tydligare i frågan. Betydelsen för sjöfarten och landbaserade näringslivet kan inte nog betonas.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Fru talman! Den kortsiktighet som finns och den avundsjuka som delvis råder är det som kommer att skada det åländska samhället mest. Har vi inte en fungerande sjöfart, har vi inte heller ett fungerande sjöfartskluster kommer vi inte heller att ha en fungerande sjöfartsutbildning, vi kommer överhuvudtaget att ha ett samhälle som står i stagnation. Det finns inga utvecklingsmöjligheter eftersom det inte låter sig göras att flyget transporterar hit varor. Min åsikt är väldigt tydlig här och jag ställer mig i den kör, tidigare anförda av finansminister Mats Perämaa, som tycker att det här är bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Leo Sjöstrand, replik

    Fru talman! Som medlem i utskottet vill jag tacka viceordförande för en bra presentation av betänkandet. Jag stöder fullt och fast det här och som liberal medlem är jag med och stöder utskottets förslag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag vill fortsätta och ställa mig i kören och tacka utskottet och viceordförande för ett intressant och pedagogiskt väl presenterat betänkande. Jag håller med om och tycker att det är väldigt viktigt att man tydligt lyfter fram att resandeavgiften, även om det heter resandeavgift, egentligen utgör en skatt. Sjöfarten är en av våra absolut viktigaste näringar, ett ben för inkomster som vi står på. En näring som liksom primärnäringarna, där vi från samhällets sida gör vårt yttersta för att de ska kunna utvecklas. Varför ska vi då driva in dessa medel tillbaka eller försvåra för utvecklingen? Det är precis som minister Thörnroos sade tidigare, det påverkar också andra näringar i näringslivsklustret och också utbildningen. Sjöfartsnäringen är en av de allra viktigaste arbetsplatserna när det gäller regionalpolitiken. Utan sjöfarten inga regionalpolitiska satsningar.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det som vicelantrådet Lundberg tog upp om resandeavgift kontra näringsstöd är en av knäckfrågorna i den allmänna debatten. Det är där man tror att som passagerare får jag 50 cent, 1-2 euro till på min avgift, men det är inte så det fungerar utan vi ska för första gången i självstyrelsens historia använda näringsskatteinstrumentet för att beskatta en näring som har fullt upp. Det är det här som har gått snett. Att vi dessutom inte kan beskatta rederierna, som utför transporter till Åland och därmed snedvrider konkurrensen är otroligt allvarligt.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Just därför var det så oerhört bra att det så tydligt kom fram i presentationen just den här missuppfattningen som ofta råder. När det gäller den regionalpolitiska betydelsen för sjöfartsnäringen, som också dras undan benen med den här typen av nya beskattningar, är som jag började med att säga, att en enorm andel av arbetsplatserna för dem som bor i skärgården finns inom sjöfarten och det skulle vara ett oerhört hot för skärgården om dessa sjöfartsarbetsplatser skulle försvinna. Det är också viktigt att komma ihåg att vi ålänningar är ett ö-folk och är beroende av en turtäthet för att kunna ha utbyte och också kunna flytta oss utanför örikets gränser och även här är sjöfarten central. Jag är mycket tacksam över att näringsutskottet har kommit fram till den här slutsatsen i behandlingen av den här motionen och stöder den till fullo.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det märkliga i den här debatten och diskussionen är att om vi lyckas genomföra för våra näringar olika förutsättningar då ska vi med andra handen beskatta dem. Nog är det en märklig politik. Lyckas vi i jordbruksförhandlingarna eller lyckas vi för någon annan näring ska vi sedan håva in pengar till vår allmänna samhällskassa. Jag förstår inte den här logiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Fru talman! Jag tänker inte falla in i lovsången som nästan har blivit euforisk. Jag tänkte först att jag skulle avstå för jag tyckte att det gick lite för långt. Det var en sak som ledamot Strand sade, de fördelar som EU har gett åt företagen. Jag motsätter mig den beskrivningen av skatteundantaget. Det var nog Ålands folk som fick det och det är självstyrelsens skatteundantag. Jag vill bara påtala det. Det är inte företagen som har fått det. Det är Ålands folk som har fått det.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag nämnde de förmåner med vilka tidigare landskapsregeringar har lyckats skapa goda verksamhetsförutsättningar för en och annan näring. Det kan handla om, som jag nämnde, andra än sjöfart. Att man då som ltl Jan Salmén, som jag uppfattade, vill beskatta dem och plocka ut pengar från dem förstår jag inte.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Fru talman! Det är snarare så att man pratar om att det brukar vara samhällets sak att sköta om omfördelningar när inte vissa företag har det samhällsansvar som de borde ha. Då borde samhället ta sig i akt och försöka sköta frågan om ingen annan gör det.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det är bara att ta ekonomiska nyttan, antalet arbetsplatser, upphandling av tjänster såsom banktjänster, försäkringstjänster osv. Jag tror nog att den här näringen tar sitt ansvar, lika mycket som någon annan, eller mycket mer. Argumenten tryter nog för ledamot Salmén här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det var en jättebra presentation av många viktiga saker som borde ha ingått i utskottets betänkande. Utskottet har inte behandlat motionen, man har varit så mån om att stämma in i lovsången för näringen så man har glömt bort att föra fram argument för sin sak. Frågan är om vi skulle skicka tillbaka näringen till näringsutskottet så att utskottet får reda ut frågan. Det är viktiga aspekter, både oavsett vad man har för uppfattning i sak och vad man följer för politisk ideologi.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Utskottet har tre motiveringar som svarar mot klämmen och syftet med hemställningsmotionen. De är solklara. Det är ett ställningstagande. Jag behöver inte reda ut frågorna, det är bara att läsa ÅDs bedömning av lagstiftningen 1974, läsa lagstiftningen 1974, läsa vad som står om skatteundantaget i samband med EU-inträdet. För mig är de självklara. Om man vill införa en näringsskatt på en eller annan näring ska man ta in det i kommande handlingsprogram. Ledamot Sundman har möjlighet att ta in det om han sitter i den positionen. Då kan den landskapsregeringen reda ut det. Politisk vill inte jag beskatta olika näringsgrenar, tvärtemot Sundman och hans parti.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag uppmanar ltl Strand att ta det lugnt och ta ett djupt andetag. Vad jag begär är att utskottet skulle ha belyst just de här frågorna som ltl Strand mycket förtjänstfullt belyser i sin presentation. Det är för det första argument mot idén, eller utmaningar, om man ska genomföra den. I en utskottsbehandling bör man, tycker jag, ta upp sådant i betänkandet, om det är möjligt, mer väsentligt, som begränsar lagtingets möjligheter att genomföra en viss politik. Det har man inte gjort, jag bara konstaterar. Tydligen nöjer man sig med en kortare motivering. Det är tråkigt, jag föreslår att man överväger om vi ska återremittera så att näringsutskottet kan jobba mer med den här nyckelfrågan.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! För det första är jag otroligt lugn, jag behöver inte andas mer. Vill man politiskt införa beskattning på olika näringsgrenar kanske man kan begära utträde ur hur mycket som helst, vi skulle kunna skriva ett tiosidors betänkande om det. Vad nyttjar det? Jag vill inte politiskt beskatta olika näringsgrenar. Då räcker motiveringar där vi beskriver näringens nytta för samhället i form av ekonomiska nyckeltal, säkerställande av transporter samt, som vi skriver, de utmaningar som näringen redan idag har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Jag vill för min och socialdemokraternas del säga att vi tycker att utskottet har kommit till rätt konklusion. Däremot tycker jag nog att man i betänkandet kunde ha utvidgat resonemanget betydligt. Det finns oerhört mycket intressant, även det som ltl Strand nu har framfört och även frågan som helhet. Åländska politiker försvarar sjöfartsnäringen på alla tänkbara sätt och försöka främja den och också från rikets sida så gör man insatser för att bibehålla näringen som en konkurrenskraftig näring. Det kunde ha varit intressant att diskutera skillnaden mellan avgifter och det som utskottets representant och ltl Strand nämner om skatter. Att vi skulle ha haft den diskussionen.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru ordförande! Jag satt inte ordförande och det här är de politiska ställningstaganden som vi kom överens om.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Ja, man får tolka det så att eftersom man i utskottet har haft så otroligt olika åsikter i frågan att man har delat utskottet betyder det att frågan väcker intresse och väcker olika åsikter. Därför hade det varit intressant att få ett mera utvidgat resonemang kring det här, hur samhället å ena sidan stöder och å andra sidan beskattar. Hur viktig näringen är för det åländska samhället vad gäller vår samfundsskatt och de arbetsplatser som näringen innebär.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Som jag sade tidigare så räcker motiveringen, ÅSUBs utredning är omfattande. Jag behöver inte argumentera mer, men jag ville ändå belysa frågorna om juridiken osv. från min sida och också, som jag uppfattade, från utskottets majoritets sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Fru talman! Viceordförande Strands presentation var mycket kompetent och väldigt intressant enligt min mening. Jag vill tillägga att i diskussionen skatt kontra avgift kom också nya grundlagen 2000 och gjorde en mycket tydlig åtskillnad mellan de två, precis i de linjer och banor som kollegan Strand här nämnde, dvs. skatter är allmänna, avgifter ska alltid svara mot en motprestation för dem som tar emot avgiften. Naturligtvis kan man fråga sig vilken motprestation står landskapet för för dem som stiger i land i Västra hamnen. Jag vill nästan gå så långt i mitt eget resonemang som helt stöder presentationen. I dag skulle det knappast vara möjligt att konstruera en sådan lag som landstinget gjorde 1974 och kallade det avgift. Idag skulle troligen grundlagskravet vara att man säger vad det är, dvs. en skatt.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det är också min åsikt, men man kan aldrig vara säker på all juridik. Det är utgående från det jag har läst och det som man tog upp om att lagen stiftades före EU-inträdet och före nya grundlagen kom. Det var just därför jag tog upp den aspekten, men jag är ingen jurist. Jag håller med vtm Gunnar Jansson.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Man måste beundra ltl Jörgen Strands sätt att presentera utskottets förslag. Det var mycket tydligt och för mig var det också en nyhet att passageraravgiften egentligen är en skatt. Det har många inte tänkt på. Det är ett förtydligande och förklaringen var mycket givande, åtminstone för min egen del. Jag delar ltl Strands åsikter till fullo.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Fru talman! Jag anmälde mig nog mest i och med att alla andra tycktes anmäla sig som replikväxlare. När jag ändå har ordet vill jag passa på och tacka ltl Strand för presentationen. Det är bra att utskottet har tagit det korta formuläret. De frågeställningar som viceordförande i utskottet nu lyfter fram är naturligtvis relevanta på den här frågeställningen, men det kräver, som ledamot Strand redan har sagt, en hel del utredningar som man inte kan begära att ett utskott ska ägna sig åt. Är det så att man i en kommande landskapsregering vill införa den här typen av ny beskattning, är det nog en sådan regeringsbas som uttalat, som ledamoten var inne på, har det i sitt handlingsprogram och vill förverkliga den typen av politik.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jo, jag nämnde det redan i mitt anförande. Det är en så stor fråga att börja använda näringsskatteinstrumentet. Det bör föregås av en regeringsförhandling, tas upp i ett regeringsprogram och i lagtinget. Det handlar inte bara om rederinäringen, sätter man igång det här så med de argument som finns nu kan det också finnas andra näringar som kan bli frestade att följa efter.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Fru talman! Vad gäller dimensioner som har berörts, skatter och avgifter, vtm Jansson berörde det, har vi en annan dimension som kräver en speciell utredning om man i framtiden vill sjösätta den här typen av beskattning och det är EU-dimensionen och kravet i Ålandsprotokollet på lika behandling av alla. Frågan som vtm Jansson var inne på är hur vi i dagens värld skulle kunna konstruera en lag som skulle tåla både vår egen laggranskning via Helsingfors och den åtföljande granskningen i Bryssel. Jag tror inte att det idag längre skulle vara möjligt att uppbära passageraravgifter.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag håller med utgående från den kunskap jag har idag. Man vet aldrig, juridiken är ju möjligheternas konst. Det må vara sagt i stjärnorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Fru talman! Som näringsminister är jag glad att utskottet kommer fram till den här slutsatsen. Jag håller bara med. Sjöfarten är så otroligt betydelsefull för Åland. Vad skulle vi ha för transporter utan den sjöfart vi har idag. Det antalet arbetsplatser och alla de uppköp som har gjorts här, har vi sett i klusterutredningen, är mycket betydelsefulla. Man kan faktiskt ställa sig frågan hur den som jag brukar kalla lagtingets superentreprenör, ledamot Fredrik Karlström, kan komma med en sådan här beskattningsidé. Tack näringsutskottet.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Jag är lika förvånad, men han kanske gör som med den andra motionen, han kommer upp och tar tillbaka den. Annars kan man konstatera att vi alla gör våra felbedömningar, vi är alla människor.

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Ltl Fredrik Karlström

    Herr talman! Snacka om att börja i underläge säger vtm Lindholm och jag kan väl hålla med om det. Det är sällan det är en sådan samlad lovsång mot en motion som vi har hört här i lagtinget idag. Elva repliker på utskottspresentationen och det är ord som dra undan benen, hot för skärgården, turtätheten minskar. Herr talman jag börjar mitt anförande med att be om ursäkt för att jag kommer att överstiga den rekommenderade taltiden i det här ärendet. Orsaken till det är att jag har väntat sedan 2005 på att näringsutskottet ska behandla den här motionen.

    Först vill jag börja mitt anförande med att läsa högt vad som idag står i Ålands lagsamling, landskapslagen om resandeavgift så att alla här i salen är medvetna om vad som gäller.

    1 kapitlet 1 §  

    Idkare av regelbunden passagerartrafik med fartyg mellan hamn utom och hamn inom landskapet Åland är skyldig att till landskapet såsom näringsskatt erlägga resandeavgift enligt vad i denna lag stadgas.

    3 kapitlet 6 §  

    I stöd av denna lag uppburna medel skall på sätt landstinget i samband med antagande av enskild årsstat närmare besluter användas i huvudsak för miljövård och för främjande av turism eller för beviljande av landskapsbidrag åt kommun för sådana ändamål.

    Så står det i landskapslagen som gäller idag. Enligt lag är alltså alla passagerarfartyg idag skyldiga att om vi så önskar erlägga en resandeavgift och medlen kan och bör gynna miljön eller turismen på Åland.

    Den här lagen skrevs 1974 som vi har hört och fanns långt före vårt EU-inträde. Lagens syfte är i stort samma som min motion. Lagen har dock inte använts de sista 35 åren och orsaken till det är att den är relativt omodern i vissa paragrafer och borde revideras och det är precis det jag har föreslagit.

    Jag föreslår att landskapsregeringen ska ges i uppgift att komma med en framställning till lagtinget om ändring av den här lagen. Det är inte mer avancerat än så det jag föreslår. Det är inte första gången jag motionerar om detta, jag gjorde det redan i mars 2005, men den gången vågade eller ville inte näringsutskottet behandla frågan utan den förföll vid valet och jag var tvungen att lämna in den igen 2007.

    Jag har också förstått att den här motionen har orsakat mycket huvudbry i nuvarande och tidigare regeringar sedan 2005 och att man helst av allt hade önskat att lagtinget inte skulle behandla den alls. Det finns till och med ledamöter i dagens lagting som har bett mig att ta tillbaka motionen just på grund av att den är så känslig.

    När man läser näringsutskottets betänkande förstår man att det finns andra krafter som styr än de vanliga politiska förmågorna. Läser man den befintliga lagen, min motion och utskottets betänkande så har i varje fall jag svårt att få ett grepp om hur utskottet resonerar. Tack vare ledamot Strands presentation fick man lite mer insikt om hur man tänker, men varför har man inte skrivit det. Det verkar nästan som om någon annan utomstående person än medlemmarna i utskottet, skulle ha formulerat betänkandet.

    Men till sak. Lagen är från 1974, den är föråldrad och motionen har ett klart och tydligt syfte. Däremot har utskottets betänkande ingenting med vare sig lagen eller motionen att göra utan är mer, som vi har hört i salen idag, en lovsång och hyllningssång till rederierna.

    Utskottet har inte behandlat de frågor jag ställde i mitt anförande när jag presenterade motionen, eller ens försökt titta på vilka möjligheter som lagen ger, åtminstone inte om man läser betänkandet. Utskottet skriver kort ”En ytterligare pålaga i form av en ny resandeavgift kunde i detta läge upplevas som en bestraffning och till och med påverka turtätheten till och från Åland”.

    På vilket sätt skulle en avgift på 50 cent/passagerare påverka turtätheten till och från Åland? Vad grundar man det påståendet på? Varför hotar utskottet indirekt med turindragningar? Har man erfarit det under hörandet? Har någon sagt det?

    Jag vill innan jag går in i detalj i motionens syfte påpeka en självklarhet när det kommer till demokrati, politik och sättet vi finansierar det vi kallar vår välfärd. Vi är alla i demokratins namn med och betalar det majoriteten av våra politiker anser att vi skall sköta gemensamt och jag anser att ett lagstiftande parlament skall ha den rättigheten, men vi skall även ha rätt att diskutera olika sorters finansieringssystem.

    Alla förvärvsinkomsttagare, studerande, pensionärer eller ensamstående betalar skatt. Alla företag på Åland, stora som små betalar sociala avgifter för sina anställda, moms, acciser och skatt på eventuella vinster. Alla är vi med och finansierar våra vägar, skolor, omsorg och sjukvård, alla utom egentligen en näring. En näring, som jag är den första att hålla med om, som är oerhört viktig för Åland och som jag mycket väl förstår betydelsen av.

    Det är en näring som samhället skapat förutsättningar för långt utöver vad man har skapat för andra näringar. Verksamhetsförutsättningar, som gjort det möjligt att de senaste 30 åren generera betydande vinster samtidigt som man även har skapat fantastiskt många arbetsplatser. På samma gång som politikerna och självstyrelsen på Åland har skapat dessa förutsättningar för rederinäringen så har det försvårat och fördyrat för andra företagare att bedriva sin näring. Det finns alltid två sidor på ett mynt.

    Skattegränsen utgör grunden för att rederinäringen här uppe i Östersjön genererar betydande avkastning, men samtidigt som den gör det, är samma skattegräns ett hinder som inte bara skapar kostnader för åländska företag, det hämmar även utvecklingen för många. Det här visar också ÅSUBs utredning som kom för ett tag sedan. Åländska företag hör till de sämsta att anpassa sig till den öppna fria marknaden i Europa. Orsaken är inte att åländska företag är sämre än andra på att göra affärer utanför sin lokalmarknad. Nej orsaken är klart och tydligt skattegränsen och de höga frakt- och transport kostnaderna.

    Det jag konstant har hävdat de senaste åren är att det åländska skatteundantaget är Ålands och inte rederiernas som trafikerar på Åland. Varje år passerar dryga 10-12 miljoner passagerare de åländska hamnarna och de passagerarna kan tack vare det åländska skatteundantaget inhandla taxfreevaror till betydligt lägre priser än i land och rederierna kan tack vare det tjäna ordentligt per passagerare. Absolut inget fel i det, tvärtom. Jag gillar när företag tjänar pengar och jag inser mycket väl hur stor betydelsen rederinäringen är för Åland.

    Jag förespråkar inte i min motion att skattgränsen skall tas bort. Jag förespråkar fortsättningsvis att det åländska samhället skall ha bra skolor, bra äldreomsorg, bra vägar och bra sjukvård. Det har vi bara om samhället fortsätter utvecklas och det har vi bara om vi alla är med och finansierar de kostnaderna, oavsett vilken bransch vi valt att driva vår näringsverksamhet i.

    Taxfreeundantaget möjliggör att en näring inte behöver betala moms, de behöver inte erlägga acciser och de får dessutom tillbaka de sociala avgifterna de betalar för sina anställda. Att sedan fler och fler fartyg flaggar ut och fler och fler anställda inte har sin hemvist på Åland gör tyvärr inte saken bättre.

    Det här är något jag accepterar och inser är en realitet på grund av de konstlade subventioner som finns i Europa, men är det rätt att en näring ges alla möjligheter och resurser utan något som helst motkrav eller skyldighet att vara med och finansiera det vi alla andra är med och betalar? Är det för mycket begärt att rederierna skulle ta ett litet samhällsansvar och ge något tillbaka till samhället som givit dem alla dessa förutsättningar? Frågan måste få ställas.

    Jag anser att vi alla företag eller privatpersoner bör dra vårt strå till stacken för att den välfärd vi skapat tillsammans fortsättningsvis skall finnas i framtiden. Det jag föreslår i min motion skulle bidra till att Ålands attraktionskraft verkligen skulle öka och med det skapa nya arbetsplatser och intäkter.

    Jag måste också säga att jag har svårt att förstå varför det är en så känslig fråga varje gång det kommer på tal att vi borde revidera landskapslagen om resandeavgift från 1974. Varför vill eller vågar man inte prata om detta verktyg särskilt med tanke på att passageraravgiften accepteras och betalas av alla rederier när de angör alla andra hamnarna runt om oss Helsingfors, Åbo, Kapellskär, Stockholm och Tallinn? I alla andra hamnar, som ägs av stater eller kommunalt av skattebetalare, erläggs en avgift för de passagerare som går av och stiger på fartygen i dessa hamnar . I Stockholm är avgiften 2-3 euro/passagerare, i Helsingfors är avgiften 1,77 euro/passagerare och i Tallinn 1,56 euro/passagerare. Det är bara i Åbo som det är lite billigare nämligen 0,60 euro/passagerare. Jag har hävdat att en avgift på 0,50 euro/passagerare inte skulle göra att färjorna upphör med att vika in till Åland. Inte så länge skatteundantaget finns iallafall. Dessutom skulle en sådan avgift inte heller snedvrida konkurrensen mellan rederierna eftersom alla rederier oavsett flagga skulle vara tvungna att uppbära denna avgift av sina passagerare.

    Jag menar inte att landskapet skall bygga en nöjespark, casino eller driva någon högklassig mässkonferensanläggning för pengarna. Det är upp till rederierna och näringslivet själva att förverkliga och se till att skapa efterfrågan av upplevelser och tjänster så att antalet passagerare inte minskar ombord och ökar iland. Pengarna skall absolut inte bli en intäkt i landskapets budget, som används för att låta bli att effektivisera förvaltningen utan de skall användas i enlighet med intentionerna i 1974 års lag och gynna turismen.

    Jag sa för sex år sedan att Åland skulle med detta verktyg inom tio år kunna bli Nordens turistattraktion nummer ett. Turismstrategier i all ära, men vad som behövs är pengar för att skapa det den moderna människan vill ha. Det är ännu inte för sent, att göra Åland till det stället i Norden dit människor åker för upplevelsernas skull, alltifrån nöjen och kultur i form av teater och konserter till att Åland kunde vara en mötesplats där stora internationella idrottshändelser, mässor, motorevenemang, konferenser och andra publikintensiva arrangemang utspelas.

    Åland skulle kunna bli en konkurrent till storstäderna runtom i Norden när det gäller att anordna evenemang, fast på ett annorlunda sätt, ett åländskt sätt. Vi måste våga vara annorlunda och vi måste börja använda oss av de instrument som vi har. Landskapslagen om resandeavgift är ett instrument.

    Tyvärr verkar det som att majoriteten i lagtinget, som vi har hört idag, fortsättningsvis anser att det är skattebetalarna på Åland som skall finansiera KK-hus, badanläggningar och konstgräsplaner och att det är rederiernas uppgift att hålla passagerarna ombord. Det är det konkreta exemplet av vad vi har hört idag. Jag anser att projekt som dessa kunde ha finansierats via passageraravgiften och att fler investeringar iland skapar större efterfrågan på passagerare ombord.

    Passageraravgiften behöver inte vara stor, eftersom antalet passagerare är så pass många. Vi politiker ska tillsammans med rederierna jobba för och ta ansvar över att den mängden inte skall minska. Jag säger det igen, pengarna ifrån passageraravgiften skall absolut inte ingå i landskapets stora budget utan vara helt fristående. Fonden kunde skötas exempelvis av rederierna, näringslivet och landskapet gemensamt. Ett krav som dock måste finnas för att pengarna skall få röras är att de skall placeras på Åland och investeras i anläggningar eller projekt som skapar ökande turismströmmar hit.

    Jag har egentligen svårt att förstå varför något rederi som trafikerar de åländska hamnarna skulle se negativt på ett sådant här förslag. Det handlar om att investera för framtiden, inte bara för turismnäringen iland utan lika mycket för de kommande passagerarna ombord. För varje passagerare som betalar en avgift betalar konkurrenternas passagerare lika mycket och på det sättet ökar investeringarna iland. Det i sin tur medför ett ökat intresse för Åland och på sikt fler passagerare. Det skulle sedan mest gynna de rederier som använder Åland som bas och destination och inte bara som hållplats!

    I motionen står det att man eventuellt inte skulle uppbära en avgift av personer som övernattar på Åland. Jag inser nu att det skulle krävas för mycket administration att särskilja på dessa passagerare så passageraravgiften bör gälla alla som åker. Varför har inte utskottet alls tittat på det?

    Vem vet hur framtiden ser ut? Det är inte helt otänkbart att flera rederier funderar på att börja färdas via Åland. Senaste år har funderingar funnits med trafik från Gävle. Vem vet, kanske någon börjar trafikera ifrån Lettland och Litauen till Sverige. De väljer säkert inte att gå via Åland om de inte är intresserade av vårt skatteundantag, vilket jag tror att de är. Då skulle det här vara en möjlighet. När eller om det inträffar borde ett sådant här system redan vara igång. Detta system kommer sedan att gynna rederier som vill transportera människor till Åland och de rederier som bara är ute efter att använda vårt skatteundantag får betala lite för det. Det är inte heller mer än rätt anser jag!

    Skulle systemet ha införts 2005, när jag skrev motionen första gången, skulle fonden för turismens utveckling idag innehålla över 25 miljoner euro. Pengar som jag kan garantera att hade spelat en roll för utbudet av attraktioner på Åland och dess attraktionskraft. Jag gissar även att arbetsgruppen som nyligen genomfört turismstrategin säkert skulle ha haft många intressanta idéer, förslag och projekt som kunde ha förverkligats om det bara funnits medel.

    Jag har blivit anklagad från både politiker och chefredaktörer att jag med den här motionen driver en politik som liknar de kommunistiska ländernas system med planekonomi. Frågan har ställts om jag skulle acceptera en avgift på sushilådor eller radioreklamer? Vill jag ha pålagor på min näring för att sedan stöda andra näringar? Det argumentet har jag svårt att förstå eftersom jag betalar just den avgiften varje dag för att få bedriva mina näringar. På varje sushibox jag säljer måste sushibussens passagerare erlägga 1,25 euro till staten. För varje radioreklam vi sänder, för varje plåtbleck vi bockar, för varje kvadratmeter jag hyr ut går direkt över 20 procent av alla intäkterna till staten som en avgift. En stat som sedan använder dessa pengar till välfärd, men även till att bygga nya fartyg som skall trafikera Åland och använda sig av vårt skatteundantag.

    Det kan jag acceptera, men jag har svårt att acceptera att 50 cent per passagerare skulle hota rederinäringen så till den milda grad att det skulle minska på turtätheten, att benen skulle slås undan på rederierna, att skärgården skulle avbefolkas. Jag förstår inte riktigt det argumentet.

    Det finns något som heter Corporate Social Responsibility, ett ganska modernt ord som på svenska motsvarar företagens samhällsansvar eller företagens medborgaransvar. Jag är övertygad om att företag som också tar sitt Corporate Social Responsibility på sikt kommer att tjäna pengar på det. Ett företag som ger tillbaka till det samhälle som har skapat förutsättningarna för dem, kommer på sikt att tjäna mera pengar. Det är jag helt övertygad om.

    Jag förstår också att det finns problematik för sjöfartsnäringen framöver. Två speciella frågor, som är väldigt viktiga, borde man kanske fokusera mera på. Det är farledsavgifterna som svenska och finska staterna, som enda stater i Europa, tar ut av rederinäringen. Det är ingen som ifrågasätter om det är kommunistiskt. De tar ut farledsavgifter för att åka i deras farvatten, även i de åländska farvattnen. Avgifter som är väldigt höga, betydligt mycket mer än 50 cent per passagerare. Det andra är IMOs krav på svavelhalten i bränslet. Det är också ett kapitel som kommer att påverka rederinäringen väldigt mycket.

    Passageraravgiften på 50 cent per passagerare genererar på sikt fler passagerare ombord. Det ökar attraktionskraften på Åland och det skulle göra att vi förmodligen kan leva kvar på den här ön även i framtiden. Någon måste betala för att vi ska kunna skapa attraktionskraften. Vi gör det allihop tillsammans dagligen, men det finns en näring som inte gör det. Åtminstone har vi rätt att ta en avgift av de passagerare som utnyttjar skatteundantaget, som påverkar så många företag och privatpersoner på Åland. Det är ingenting jag skäms över och det är igenting som vi behöver vara så rädda för att diskutera. Det här är som sagt första gången som debatten har kommit upp, den höll på att bli strypt även den här gången.  

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag noterade att ltl Karlström i inledningen av sitt anförande sa att det här är en sådan känslig fråga så han har blivit uppmanad att dra tillbaka den. Jag tror inte riktigt på det för det är fullt legitimt enligt lagtingsordningen att lägga ett sådant här förslag och personligen tycker jag att det inte är känsligt. Däremot är förslaget kanske inte så intelligent, men så känsligt att man inte ens kan ta upp det förstår jag inte.

    Ledamot Karlström och jag brukar ofta ha samma värderingar, ganska ofta faktiskt. Det är när det gäller fjärde våningen och det här som vi har lite olika åsikter. Jag försöker förstå varför. Jag noterade att ltl Karlström sade att det var en hyllningssång till rederierna. Det är möjligt att jag missförstod det, men jag tyckte att jag kunde skönja någon sorts avundsjuka mot våra viktigaste företag, för jag uppfattade ingen hyllningssång. Jag uppfattade många som var väldigt tveksamma till förslaget med resandeavgift, näringsskatt, att det inte var så väldigt bra förslag. När det gällde själva huvudfrågan, som är viktigare än resandeavgift, att kan vi göra något mera när det gäller vårt skatteundantag, kan vi få ut mera för det åländska samhället av den. Det tycker jag själv och det ska jag återkomma till i mitt anförande.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag vet inte vad som har ändrat från 2005 när jag höll mitt första anförande i det här ärendet i den här salen. Jag läste det stenografiska protokollet för att förbereda mig lite igår och då var ledamot Anders Eriksson en av dem som tyckte att det här förslaget var oerhört intelligent och någonting som vi borde jobba vidare och titta på. Jag har utskrift på min dator om du vill titta på det. Någonting har hänt sedan 2005 i alla fall. Jag står fortfarande fast vid att det här är någonting som vi kan titta på och ett sätt att utveckla den åländska turismen på, konkret med pengar som verkligen skulle göra skillnad.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag ska med spänning se fram emot det stenografiska protokollet. Ltl Karlström undrade vad som hade hänt om det skulle stå som han återgav här. Antagligen har jag blivit klokare med åren. Jag kan inte förstå det på något annat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag ska uppehålla mig vid en detalj i ledamot Karlströms anförande. Han pratar om passageraravgift och säger att i Stockholm, Åbo och Helsingfors har man dem. Man måste komma ihåg att det är en helt annan typ av avgifter än den som ltl Karlström nu pratar om. Det som finns i den lag han hänvisar till är det som har framkommit i diskussionen, en avgift av skattenatur, medan det som finns i Åbo, Stockholm och Helsingfors är en del av den hamnavgift som man avger för att man anlöper hamnen. Man betalar det som en ersättning för en tjänst. Det är kommunen, eller den som äger hamnen som tar in den avgiften. Det finns en ganska stor skillnad mot att göra det här i egenskap av en skatt som man betalar för andra typer av ändamål. Här finns inte kopplingen till det man köper, man pratar om avgift.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Den som de facto erlägger avgiften är passageraren. Ja, det är någon som betalar de avgifterna via taxfreeinköp, restaurangbesök. Det kommer från rederiet, men det är någon person som någonstans har betalat den kostnaden. Så är det. För den personen spelar det inte någon roll om det heter passageraravgift, näringsskatt, om det är en avgift som tas ut för att möjliggöra att trafiken ska finnas. Sushibussens passagerare betalar 1,25 euro i näringsskatt varje gång de köper en sushilåda. Är det för mycket begärt att man betalar 50 cent för att ha möjligheten och rätten att inhandla taxfria varor som överstiger ganska höga belopp genom att angöra och ta sig till Åland.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det jag reagerade på är att man gör likhetstecken mellan passageraravgiften som finns i hamnarna och det som nu föreslås från ltl Karlströms sida. Det är inte samma sak. När vi pratar om hamnarna kan man använda antal passagerare, eller man kan använda sig av hur mycket fartyget väger, hur långt det är osv., precis på samma sätt som när vi handlar något annat. När vi köper en tjänst så finns det alltid någon typ av faktor som man använder sig av för att betala. Det är precis det som man gör i de här städerna. När det gäller ledamot Karlströms förslag handlar det om att man då betalar det här utan att man egentligen köper en tjänst, man lägger det på, såsom det står i lagen, som en avgift av skatteliknande natur.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Som sagt, det är resultatet som motionen är ute efter, att kunna skapa en fond för att kunna öka attraktionskraften på Åland. Kallar man den näringsskatt, passageraravgift spelar inte så stor roll för det är han eller hon som ska betala det. Vad jag vill höra mera om och jag hoppas att jag får det i kommande anförande, är tanken att ska inte alla vara med och hjälpa till att skapa den välfärd vi har. Ska inte alla vara med och finansiera de kostnader vi har för olika saker som vi behöver sköta gemensamt. Det tycker jag. Då är det här ett exempel på att man kan hjälpa rederierna att ta sitt samhällsansvar genom att för en liten symbolisk summa, 50 cent per passagerare, stödja att Åland finns kvar även i framtiden och att det finns en attraktionskraft för folk att stiga ombord på dessa färjor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Jag får tacka för ltl Karlströms redogörelse för motionen. Den var ganska klargörande. Jag stöder den nästan till 100 procent, det är bara småsaker som jag inte stöder. De här sakerna borde ha diskuterats för länge, länge sedan. Jag håller helt med ltl Karlström att den borde ha varit upp redan första gången när han hade den som motion. Det finns sådana som har varit med och sett hur den landbaserade turismen har hållit på och avvecklas på klobben från att ha varit ganska lysande på 70- och 80-talen. Då var det mycket pådrag inom turismen. Nu håller vi på och avvecklar den. Jag hoppas att den här motionen kan leda till större debatt om den åländska turismen.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det är faktiskt ingen hemlighet att under de senaste 30 åren har mera fokus satts på att ha personer ombord på kryssningsfartyg som åker ut från Stockholm och bara svänger och åker tillbaka. Det är inget fel från rederiernas sida, jag förstår dem mycket väl, men det är de facto så att under de senaste 30 åren har inte turistutvecklingen varit så lysande på den här ön. Med ett sådant här instrument och med de här möjligheterna skulle det kunna se helt annorlunda ut. Vad är det som säger att Åland inte hade varit motsatsen till Las Vegas. Det är väldigt besvärligt att ta sig dit också, men många ställen i världen tar till drastiska åtgärder för att säkerställa att man har en framtid.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Las Vegas vill jag inte kämpa för. Jag var inte så imponerad av den när jag var dit och tittade. Det var mest sand och konstgjorda guldmynt och annars var det inte så bra heller. När det gäller turismens utveckling har jag heller ingenting emot rederiernas utveckling, de sköter sitt, men samhället ska också sköta sitt och inte bara vara lakej. Samhället ska se till samhällets bästa och ta ansvar för utvecklingen på landbacken.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Visst finns det mycket i Las Vegas som inte är bra, men de hade samma förutsättningar som Åland hade för 60 år sedan. Det var långt borta från ingenstans, ute i öknen, fyra timmar från närmaste ställe. Man hittade ett sätt att utveckla det på och idag är det en världsmetropol när det gäller turism, det är ett av de mest besökta ställen i världen.

    Jag säger inte att Åland ska bli det, jag nämner det bara som ett exempel. Gör man någonting åt saker kan det på 20-30 års tid vara det som avgör om vi har en framtid eller inte. Det här är ett instrument som vi har rätt att använda och utreda och se om vi kan få Åland att blomstra. Är man så rädd för att 50 cent ska slå undan benen, att skärgården avfolkas och att turtätheten minskar trots att passagerarna ombord får inhandla taxfree varor som är betydligt billigare ombord än i land. Jag är inte så jätterädd för den utvecklingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag brukar för det mesta hålla på den som är i underläge, i det här fallet håller jag på ltl Karlström. Han har fört ett resonemang som jag sällan har hört här i lagtinget när det gäller att analysera beskattningen. Däremot håller jag inte med honom och det ska jag återkomma till. Hans argument är logiska, de hänger ihop. De har att göra med fördelningen och beskattningen överhuvudtaget i samhället. Det är klart att det är rena vulgärpropagandan att säga att inför man en passageraravgift har vi tagit slut på sjöfarten. Så illa är det inte. Däremot vill jag säga att sjöfarten skapar arbetsplatser och därmed skatt, marknadsföring och därmed turism, investeringar och därmed ytterligare arbetsplatser. Det är på den bogen jag har tyckt att man borde resonera.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag håller fullständigt med ltl Olof Erland. Jag sade i mitt anförande, t o m flera gånger, att jag förstår hur viktig rederinäringen är. Jag är en av de första som lyfter på hatten för det som har gjorts. Utan rederinäringen hade Åland förmodligen inte sett ut som det ser ut idag. Det behöver dock inte betyda att det är helt förkastligt att ta ut en skatt som man tar ut av alla andra företag som finns. Är den skatten så pass liten att den inte används för att gynna andra näringsgrenar eller andra vägar, sjukvård och skola utan i slutändan gynnar den att det kommer fler passagerare ombord på färjan. Jag förstår inte att det ska vara så otroligt tabubelagt att ens diskutera, att det snart har tagit sju år för den här debatten att föras.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! För att balansera den andra lovsången vill jag återigen säga att jag uppskattar ledamot Karlströms försök att föra skattedebatt. Det är det vi måste göra om vi överhuvudtaget ska tänka på att ha behörighet. Jag ska testa skattefrågan nästa gång jag köper sushi av ltl Karlström och begära att få den taxfree.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Det var ett mycket intressant inlägg som ledamot Karlström hade. Det belyste hela frågan. Det är egentligen bra att det finns en ledamot i lagtinget som är klarsynt i sin syn på hela samhällets bästa och dessutom själv är företagare. Det säger ganska mycket.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det är bra att det här diskuteras och det är fritt för var och en att ta upp de förslag man själv vill arbeta för. En debatt ska vi absolut inte rädas. Vi får ut mycket av debatten. När det gäller turismstrategin har aldrig det här varit med i diskussionen. Vi har hållit på ett halvt år och där är det ingen som har tänkt på att man kunde beskatta sjöfarten. Om vi skulle ta ut en skatt samtidigt som staten subventionerar, vi har Viking Lines bygge exempelvis, som man får subventioner för, det skulle se väldigt konstigt ut. Vi skulle ta ut skatt och andra ska betala.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Ja, det kan hända att det skulle se underligt ut, men jag ser det som en möjlighet för Åland att igångsätta arbetet med turismstrategin som man har jobbat med. Om jag frågar minister Eliasson vad det viktigaste är för att han skulle kunna förverkliga de punkter som fanns i turismstrategin tror jag att svaret skulle kunna vara pengar, ganska många gånger. Ska inte åländska skattebetalare finansiera det, måste någon annan göra det. Mitt förslag är alltså att det här är ett sätt som man skulle kunna finansiera dessa turistsatsningar på. Om Finland eller vem som helst tycker att det är opassande att vi tar ut en avgift, ja, jag tycker att det är lika opassande att Finland tar ut farledsavgifter på åländskt vatten, men det accepterar jag utan att säga någonting. Varför jobbar inte landskapsregeringen lika hårt i den frågan? De farledsavgifterna ska till Åland. Det är Åland som äger de vatten som fartygen åker i.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Visst behövs det pengar för att kunna göra satsningar, men det behövs också entreprenörer och det är i första hand entreprenörerna som ska stå för kapitalet. Det tror jag att ledamot Karlström är den första att hålla med om. Det förvånar mig lite att han vill bygga upp fonder med en viss typ av pengar för att sätta dem på annan verksamhet.

    Det här med skatt eller avgift. Det är företaget som betalar det här och då måste man uppfatta det som en skatt och inte en avgift. Det tas av företagets vinst. Annars skulle allt från företagen betraktas som avgifter. Det handlar faktiskt om en skatt.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag är inte rädd att säga att det handlar om en skatt om det är där det hänger. Visst är det så att vi företag betalar skatt alla dagar, alla andra företag åtminstone. När det gäller att det är entreprenörer som ska satsa och investera, jo tack det har jag faktiskt försökt driva i den här salen i tio års tid, men har jag lyckats? IT-byn, KK-hus, badhus, simhallar, konstgräsplaner. Vem har betalat dem? Inte är det så många entreprenörer som har gjort det utan det är skattebetalarna på Åland. Där tycker jag att man hade kunnat använda de här medlen exempelvis för att finansiera detta. Åland är lite för litet vissa gånger för att man ska kunna göra dessa stora satsningar, men hade man dessa verktyg hade man kunnat göra ännu större. De här 50 centen skulle generera ungefär fem miljoner euro per år. Sätter man en avskrivning på 20-30 år på ett projekt kan ett projekt kosta en miljard euro och vi skulle ha råd att finansiera det. Om man räknar på det sättet alltså. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! En synnerligen livlig och intressant debatt och det är nästan svårt att komma ihåg att man själv ska replikera på huvudanförandet och inte det som sagts av de andra deltagarna i debatten. Det är min uppfattning att våra föregångare inom politiken gjorde ett aktivt medvetet val i samband med EU-inträdet, där det konstaterades att den viktigaste förutsättningen för att utvecklas fortsättningsvis är sjöfarten. Man valde att ge ”avkall” på landturismen för att därigenom säkra transporterna. Jag vidhåller fortsättningsvis att det var ett klokt val. Skulle sjöfarten gå som tåget, fast liknelsen haltar något, skulle jag förstå att man kunde föra ett resonemang om en ny beskattning, men med tanke på de svårigheter som sjöfarten står inför känns det inte relevant i dagsläget.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag har förstått att majoriteten här i salen står bakom det som minister Veronica Thörnroos säger. Jag accepterar att det är på det viset. Jag försöker driva en fråga som jag har försökt driva sedan 2005, den tiden då sjöfarten gick som tåget, men då var man inte heller intresserad av att diskutera den här frågan. Då var man t o m så lite intresserad att man begravde frågan i utskottet och den kom aldrig upp till debatt. De facto är det så att vi har givit den här näringen alla förutsättningar som finns, taxfree, undantag från socialskyddsavgifter, statsstöd i form av subventioner för byggande av båtar. Det är inte så fel att man på något sätt hittar något för dessa företag att återgälda en del till samhället som har skapat förutsättningarna. Så hemskt är det inte att 50 cent per passagerare, alltså en halv sushilåda, skulle vara för mycket begärt för att få inhandla den taxfreeranson som man får och de låga priserna man har på kryssningar, 25 kronor tur och retur Stockholm-Mariehamn Ålänningarna måste betala tio gånger mera om man vill åka med samma båt. Det är också ett faktum.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Vi måste också komma ihåg att det stöd och den ”hjälp” som rederinäringen har fått inte allena kommit från Ålands lagting och via självstyrelsen utan mycket har också kommit direkt från riket och varit anhängigt av hur situationen har sett ut i våra närområden. Vi har delvis hjälpt till, men vi ska också komma ihåg att vi har fått stor hjälp från riket för att sjöfarten är en viktig angelägenhet för hela landet Finland, inklusive Åland.

    Jag har också en kort fråga här på slutet. Ledamoten sade i sitt huvudanförande att det skulle gynna och öka antalet passagerare om man lade på en avgift om 50 cent, antalet passagerare skulle komma att öka. Jag skulle gärna höra hur det resonemanget går.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det var ungefär det jag försökte förklara i mitt anförande. Säg att det finns attraktioner här, det finns stora konserter, VM i olika friidrottsarrangemang, det gör att flera kommer och sätter sig på dessa båtar för att transportera sig till Åland. De kommer att komma till Åland inte bara för att åka en 25 kronors kryssning Stockholm-Mariehamn utan för att stiga av. Jag är helt övertygad om att fanns det en satsning på en miljard euro på turistnäringen här så kan vi också locka hit människor från vår närregion. Jag är helt övertygad om det. Jag tror inte att det är 50 centen som är problemet, med tanke på hur mycket man betalar i moms när man köper en sushilåda, så vad du får köpa ombord och vad du får uppleva ombord när du är på den färjan som har taxfreeundantaget, är det kanske värt den 50 centen så att taxfree fortsättningsvis ska finnas kvar, att Åland fortsättningsvis ska ha en livskraftig turism och att vi har en framtid på den här ön. Någonting måste kosta, allt det vi behöver göra gemensamt.

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Jag ska försöka att till en del hålla mig till politik och till två delar till juridik. Det var en alldeles utomordentlig presentation i själva sakfrågan, den motion som näringsutskottet har behandlat, som gavs av viceordförande Jörgen Strand. Det var också bra att han vidgade våra vyer utöver det som sägs i utskottets betänkande. Det är väsentligt när det gäller turismen och sjöfarten, man kan säga den turism som vidhänger sjöfarten, som en del av den klusternäringen, att man redogör för sjöfartens och passagerarfartygens betydelse för landskapets ekonomi. Det gör man genom att hänvisa till ÅSUB i betänkandet där man skriver att det gäller 200 miljoner som årligen kommer till det åländska samhället från den här verksamheten.

    Det är uppdelat på två delar, dels utbetalda löner och kapitalinkomster på ungefär 90 miljoner, huvuddelen av dem med avdrag för statsskatten, som är ganska liten på de här löneskatterna och statsskatten på kapitalinkomsterna som sedan kommer tillbaka till Åland i klumpsumman. Det är nästan över 90 procent av 90 miljoner av reda pengar som kommer in i den åländska samhällsapparaten. Att sedan tala om att den här näringen inte ger något tillbaka till det åländska samhället blir patetiskt naturligtvis. Jämför med alla andra näringar och fråga er om de ger procentuellt tillbaka ens i närheten av det här. Ja, det skulle vara finansieringsbranschen då, som står för ungefär tio procent av vår nationalprodukt, som är någorlunda jämförbara, men någon annan bransch kommer inte ens i närheten av det.

    Att staten sedan inte får in mervärdesskatter från den här branschen och inte heller en del av löneskatterna är naturligtvis statens bekymmer, det är inte det åländska samhällets bekymmer. Att inköp från övrigt näringsliv sedan är 119 miljoner ger inte alls samma pengar utan där är det en betydligt mindre procent som kommer det åländska samhället till del för de överskott som finns i det övriga näringslivet och de löner, arbetsplatser, som det ger, men det är inte heller en obetydlig del.

    Orsaken till skatteundantagsförhandlingarna i tiderna var dock inte så mycket pengarna, även om det var en väsentlig del, utan det är som utskottet skriver i sitt andra stycke, infrastrukturen, alltså trafiken österifrån och västerifrån. Det var det viktiga att få in eftersom det var basen för vårt näringsliv, det var basen för vår effektivitet och vår ekonomiska produktion i landskapet. Det var också basen, ända från 1959, för turismens utveckling, som var betydande under 60-, 70- och 80-talen. Sedan har den stannat kvar av olika orsaker och man har också här diskuterat vad man kan göra för att öka landturismens produktionskraft.

    Det är en viktig fråga som motionären tar upp och som vi från oppositionens sida mycket starkt har kritiserat den här landskapsregeringen för att man inte har tagit hit den tidigare. Nu i slutet av det fjärde året av sin regeringsperiod så kommer man med någon form av plan på hur man ska utveckla landturismen. Det får vi orsak till att återkomma till i ett annat sammanhang.

    Sedan till huvudfrågan huruvida den här lagen är användbar. Vtm Gunnar Jansson var inne på det i en replik. Jag var inte med i lagtinget på den tiden när den här kom till, men det var på basen av en lagmotion från Landsbygdens och skärgårdens valförbund, som på den tiden satt på 24 mandat i landstinget. Huvudmotionär var Ulf Andersson, sedermera centerpartist från 1975 och framåt.

    Idag skulle den här lagen inte kunna antas eftersom den för det första har en felaktig rubrik, landskapslag om resandeavgift. Det är inte frågan om det utan det är frågan om en skatt som motionärerna ansåg att skulle tas ut på de resande. Sådan behörighet hade inte Åland, det var inte möjligt.

    Det har uppburits en resandeskatt i landet på 80-talet under två år vill jag minnas att det var, både för fartygsresande och för flygresande. Den uppbars i flyghamnarna respektive fartygshamnarna, det var riksbehörighet, pengarna gick in i statskassan. Det som sägs i första paragrafen i landskapslagen från 1974 att idkare av regelbunden passagerartrafik med fartyg mellan hamn utom och hamn inom landskapet Åland är skyldiga att till landskapet såsom näringsskatt erlägga resandeavgift, säger klart vad det här är frågan om. Det är ingen resandeavgift utan det är en skatt på de företag, de idkare av verksamhet som i det här fallet skulle angöra hamnar i landskapet.

    Nå vilka företag kan vi beskatta med en åländsk skattelag. Det är företag som är registrerade i landskapet och har verksamhet i landskapet. Tallink är helt utanför den här skattens möjligheter, om de inte har sitt huvudkontor på Åland, helt utanför möjligheten att beskatta. De enda företag som vi kan beskatta enligt Karlströmska motionen är de åländskbaserade företagen. Det var inte motionärens avsikt. Hela projektet faller på juridiskt skäl på det sättet.

    Precis som vtm Gunnar Jansson säger, stadgas i den nya lagen om begränsningar om rätten att uppbära avgifter och skatter och naturligtvis speciellt när det gäller avgifter. Där har tolkningen varit väldigt klar och tydlig i riksdagens grundlagsutskott, det avses att den avgiften får uppbäras endast för en motprestation. Man kan alltså inte begära att ta upp en avgift utan att leverera en motprestation som man ska visa att kostar något, då får man uppbära en avgift.

    Det är det motionärerna har varit ute efter, att ta en avgift från passagerarna direkt. Dels är det inte vår behörighet, dels kan vi inte göra om skattelagen så att det skulle bli möjligt och dels kräver, som sagt var ifall vi betraktar det såsom motionären gör, som en avgift, det en motprestation. De enda, som när det gäller passagerarfartygen, som kan uppbära en sådan avgift är hamnarna, precis som görs på annat håll. Hela konstruktionen, som man tänker sig, är tekniskt och juridiskt omöjlig. Det är det vi diskuterar. Det hade varit bra om utskottet också hade klargjort det i sitt betänkande.

    Det bästa vi kan göra är att avskaffa lagen för den strider i princip mot grundlagen som den nu är utformad. Vill man sedan ha en ny lag som egentligen motionären diskuterar kring, att man skulle göra om lagen till något annat. Hur skulle den lagen utformas för att kunna förverkliga det som motionären är ute efter, att få en avgift särskilt för dem som vänder i hamnen? Det vore rimligt att man skulle göra något sådant. Ja, jag kan inte komma på någon modell för det. Jag undrar om motionären eller någon annan här i salen kan komma på någon sådan modell med tanke på den behörighet vi har här i landskapet, vi har kommunalskattebehörigheten och vi har näringsskattebehörigheten och behörighet för vissa andra punktskatter. Jag tror alltså inte att det är möjligt.

    Det diskuterades mycket på 80-talet när staten gick in för resandeavgiftslagen, huruvida det då var möjligt utgående från att vi på Åland hade landskapslagen om resandeavgift. Jag tror att man kom fram till att det helt enkelt är en riksbehörighet så vi kan inte komma in på det förrän vi övertar beskattningen.

    Politiskt är situationen den nu att obunden samling vill beskatta enligt beskattningslagen, rederinäringen, enbart de åländska företagen. Tallink går inte att beskattas och inte heller andra företag som skulle börja trafikera på Åland. Det är de åländska företagen som ska särbeskattas för det här. Deras konkurrensläge gentemot Tallink skulle därmed försämras.

    Att obunden samling har den uppfattningen och en stor del av centern förstår jag är grunden för den här lagstiftningen. Centern motionerade om den i tiderna. Sedan har det åtminstone två gånger varit aktuellt att börja tillämpa lagen genom hemställningsmotioner i lagtinget tidigare, alltså före ltl Karlströms tid i lagtinget/landstinget. En gång i början av 90-talet, det är ganska nära alltså, eller om det var på 80-talet, var det risk för att den hade kunnat börja tillämpas. Om det juridiskt hade varit möjligt är en annan sak. I alla fall så har det funnits sådana motioner.

    Jag var själv under min tid som medlem i Ålands turistförening inkallad till lag- och ekonomiutskottet som sakkunnig i frågan och då var det bara med några rösters majoritet som den motionen avslogs från centerns sida. Nu har visserligen centerns ordförande Harry Jansson och centerns minister för näringarna Torbjörn Eliasson sagt att de är emot det som deras partikamrater vill ha genomfört. Visst är det ett bekymmer för centerpartiet att man driver en sådan här fråga, både politiskt och juridiskt. Tack!

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! För det första måste jag med det bestämdaste motsäga mig det sista som ltl Jansson sade att obunden samlings intentioner med den här motionen skulle vara att särbeskatta åländska rederier eftersom Silja/Tallink inte skulle kunna ingå i den här tanken. Min intention med den här motionen är att vi skulle kunna ta en avgift av dessa fartyg, som använder och utnyttjar skatteundantaget, inklusive Tallink. Alla ska behandlas lika, inget snack om den saken.

    Sedan säger ledamot Jansson att det är tekniskt och juridiskt omöjligt. Kanske utskottet kunde ha redogjort det för mig, som har väntat på den här utredningen sedan 2005. Jag tror att det finns möjligheter. Finns det en vilja finns det en väg. Är det tekniskt och juridiskt omöjligt borde utskottet åtminstone ha skrivit det i sitt betänkande. Läs vad utskottet har skrivit. Det står inte någonting om det här. Fortsättningsvis kan man tro att allt går att göra bara man vill här på Åland.

    Ledamot Roger Jansson vill att jag ska komma med en modell hur det eventuellt kunde göras om det är så att det är tekniskt och juridiskt omöjligt utan att någon har utrett det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Finns det en vilja finns det oftast en väg, det är riktigt. I det här fallet finns viljan i motionen, men vägen finns inte via den väg som motionären föreslår att man inom landskapslagen om resandeavgift skulle uppta en skatt, som det står i första paragrafen att det är frågan om, av idkaren, av Tallink. Det går inte helt enkelt. Hur skall ltl Karlström via åländsk landskapslagstiftning kunna uppta skatt av ett rederi med hemort i Tallinn, Estland? Svara på det! Säg då hur detta förslag inte skulle vara en särbeskattning av åländska rederier, som Karlström kritiserade mig för att beskylla er för. Förslaget är en särbeskattning av åländska rederier om man inte kan förklara med hjälp av denna omskrivna lag skulle kunna beskatta Tallink.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! I lagen från 1974 står det att alla passagerarfartyg som angör åländska hamnar ska erlägga en näringsskatt. Så står det i lagen. Varför skulle inte det vara möjligt, på samma sätt som om en utländsk näringsidkare kommer till Åland så betalar han skatt. På samma sätt som vi besöker Rom, Venedig, Barcelona är det turistskatt på hotellen, det får vi betala för det har den lagstiftande församlingen beslutat. Finns det en vilja så finns det en väg.

    Jag vet att det inte finns en vilja i den här salen just nu, men vi måste kunna diskutera det och argumenten kan inte vara att det är tekniskt och juridiskt omöjligt. Punkt! Utskottet har inte ens nämnt om att det skulle vara tekniskt och juridiskt omöjligt. Det är det här jag vill att landskapsregeringen ska titta på. Är det tekniskt och juridiskt omöjligt, så fine, jag ger mig. Jag lägger mig på rygg och säger att jag hade fel, men bara för att ledamot Roger Jansson står i talarstolen och säger att det är så ska jag acceptera det. Tänk om du har fel, ledamot Jansson. Tänk om det är tekniskt och juridiskt möjligt?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det är klart att jag inte kan tänka för ledamoten Karlström. Det går inte. Tänk om SAS eller Finnair, som flyger på många orter i världen, skulle näringsbeskattas i varje land de landar i, det är inte möjligt, internationella avtal förbjuder det. De kan bara beskattas i det land de är verksamma i. Sedan kan man utta avgifter som ersättning för kostnader som uppstår med anledning av att de landar i andra länder. Det kan då göras av dem som äger de flyghamnar som angörs. Jag kan som sagt inte tänka för ledamot Karlström, men om han inte är beredd att acceptera internationella överenskommelser när det gäller beskattningsmöjligheter så vad kan jag göra åt det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Ledamot Jansson pratade om att det var för att säkerställa transporter och frakter som vi fick undantaget. Då blir det lite absurt när det är dyrast för ålänningarna, andra tjänar mest på frakterna som går förbi Åland. Tar man in en bil här och plockar av grejer eller kompletterar så blir det mycket dyrare än att låta den gå direkt. Det är ett konstigt fel med det här undantaget som vi ålänningar har fått oss till del. Det borde ju ha varit tvärsom egentligen. Det borde ha varit billigare för den som verkar på Åland än för den som bara utnyttjar vårt skatteundantag.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jo, jag var med på den tiden när man förhandlade fram undantaget och vet hur resonemanget gick på den tiden. Resultatet ser vi i betänkandet. Där står 8 000 årliga fartygsanlöp i åländska hamnar för varor och personer. Om vi inte hade haft undantaget hade kanske antalet varit 600-700 eller kanske 1 000. Nog förstår vi väl alla vad dessa 8 000 anlöp innebär för vårt näringsliv i landskapet. Sedan finns det olika prisbilder för trafiken naturligtvis, men genom alla dessa år som den här trafiken har pågått, ända sedan 1959 och också efter EU-medlemskapet, är det en enorm betydelse det har haft för det åländska näringslivet inklusive jordbruket.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Ledamot Jansson såg att det var ett jätteproblem för centern att vi diskuterar den här frågan, jag tycker att det bara är bra att vi diskuterar. Den här frågan behöver verkligen diskuteras. Det är väl det som en del av oss i centern har motsatt oss att man inte vill diskutera den här frågan, det är så självklart att vi inte ska följa med i samhällsutvecklingen. Det har hänt mycket under de senaste 20-30 åren med skatteundantaget och turistnäringen. Tyvärr har utvecklingen sprungit ifrån oss. Vi pratade just om att det borde vara skatt när man stiger av och på.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! När det gäller resandeskatt har varje nation möjlighet att införa sådan med näringsskatter på de företag som är verksamma i landet och på olika sätt kan man rikta det på passagerarna, den möjligheten finns. Jag kan fortfarande inte se hur man med en åländsk lagstiftning skulle kunna rikta skatten till utomåländska företag beräknat på de antal passagerare som reser till och från Åland. Det är som jag menar att centern inom sig måste reda ut. Är man faktiskt beredd att särbeskatta den åländska rederinäringen och ställa dem i ett sämre konkurrensläge än vad icke åländska rederier jobbar under.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Ledamot Roger Jansson och jag har samma uppfattning i sakfrågan så det är inte därför som jag tog replik. Däremot sade ledamot Jansson att en stor del av centern driver den här frågan. Det vill jag korrigera. Precis som ledamot Jansson sade har vår gruppordförande Harry Jansson redogjort för gruppens åsikt och vi alla tre som sitter i regeringen har också redogjort för våra åsikter. Att säga att en stor del av centern driver den här frågan är inte korrekt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Om jag skulle kunna tro minister Eliasson skulle det glädja mig, men jag kan inte göra det. Jag räknar till nio ledamöter i lagtinget från centern numera efter ett överhopp från Ålands framtid. Här har jag ett mail som jag har fått mig till del, jag ska inte säga varifrån det är, men det är ett åländskt mail där fyra av dessa nio anges vara för den här näringsskatten. Huruvida det är rätt kan jag inte uppfatta, här är det tillsvidare bara två stycken som har deklarerat det, men två av nio är ganska mycket.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det här börjar faktiskt bli en lite lustig bevisföring. Jag har inte upplevt det tidigare i den här salen. Ledamot Roger Jansson räknar rätt nu i sin replik, två personer har uttalat sig och sympatiserar med Karlström, ja.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag sade just att det är på det sättet, men det är en ganska betydande del av centergruppen, två av nio. Om min sagesman har rätt är det ännu mera allvarligt. Den typen av diskussioner har jag hört under mina många år här i lagtinget många, många gånger och varit själv utsatt för det också. Det är ingen fara med det. Öppenhet är viktigt i politiken och centern har orsak att redogöra för hur ledamöterna ser på frågan. Eftersom två har deklarerat för frågan så hur ser de övriga på det. Det är viktigt att få veta. De övriga sju, hur ser de på det?

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Ltl Anders Englund

    Herr talman! Det är en intensiv diskussion om ett ärende som vi inte skulle få diskutera. Precis som ledamot Karlström var inne på i sitt anförande fanns det en motion år 2005, som ledamoten lämnade in i mars. Den behandlades inte av det dåvarande näringsutskottet som jag var med i. Av vilken orsak ska jag låta vara osagt.

    Ledamot Karlström motionerade igen efter ett val år 2007 att man skulle ta upp den här diskussionen. Efter diskussioner i utskottet om vilka motioner vi behandlade så framfördes att vi skulle ta upp den här och det gjorde vi. Vi har haft den liggande i många, många månader utan att egentligen komma framåt i det här ärendet. När vi slutligen skulle ta beslut om det här ärendet så var det mycket känslor. Vi var i princip uppmanade att försöka lägga det här under täcket, att inte diskutera den här saken.

    Vi pratade just om det, det var en ledamot som nämnde det, en öppen debatt. Det kanske är bra om vi kan ha det åtminstone på motioner som lämnas från lagtingsledamöter från salen. Vi tog beslutet efter diskussioner och så har man blivit pådyvlad i flera omgångar att man är för den här skatten. Har jag sagt det? Tyst. Så är det.

    Nu kommer vi till det här att vi skulle skriva en utskottssynpunkt. Jag meddelade min grupp att man bör kunna utreda det här om man vill ha något mera tillägg i saken. Det hör väl till att man uppmanar landskapsregeringen att utreda saker och ting, att man får fakta på bordet så att man vet vad man pratar om. Det tilläts inte!

    Som jag uppfattade det så skrev vår ordförande, som inte sitter med i utskottet, synpunkter till utskottet, vilket utskottet i stort sett tog. Kära lagtingsledamöter, Ålands folk, är det så det ska gå till när man diskuterar ärenden? Man lär sig nästan ordagrant i en viss tidnings ledare vad en del har sagt här, sådana direktkanaler tycker jag inte om.

    Det här är en bra motion. Man har tagit tag i sakerna som man vill diskutera från motionärens sida. Vi har verkligen stora utvecklingsmöjligheter på det här området inom den skattefria försäljningen. Det är också saker som kanske borde utredas.

    Jag var själv med i lagtinget när vi förhandlade om skatteundantaget. Jag kommer ihåg när ledamot Roger Jansson var lantråd, han var bekymmersam för hur trafiken skulle utvecklas via Åland och Helsingforslinjen och den som går till Baltikum. Då överutnyttjade vi undantaget på något sätt. Jag var kanske inte orolig och jag vet andra som sade samma sak. Det har gått jättebra.

    Tillika som vi ger de här möjligheterna att trafikera vart som helst från Åland till andra länder så har vi också stängt de möjligheterna mellan Åland och riket. Flyget har möjligheter. Varför är det så? Kanske man borde diskutera den möjligheten? Det är nationellt man kan föra diskussionen också om det gynnar transportmöjligheterna, om vi får billiga transporter. Här borde en utredning göras.

    Det kom upp i diskussionen om hur man tar ut en sådan här avgift, näringsskatt, som det ju kallas. Det kallas en näringsskatt! Man kan svänga på det, man kan ta det som en miljöskatt om det var precis omöjligt för att man viker in till landskapets hamn. Man trafikerar genom en mycket, mycket känslig skärgård i Östersjöområdet. Vi talar ofta om vår Östersjömiljö. Möjligheterna finns, de är inte stängda.

    Det finns mycket att diskutera och jag tänkte kanske inte gå in på alla saker, men vill man driva landskapet som ett Ab finns det inkomstmöjligheter. Det här med företagarna, hur olika behandlad man blir som ltl Karlström redogjorde för här tidigare, kan man också diskutera hur det ska vara i framtiden. Det är ett antal år sedan som de här besluten har tagits.

    Mitt ställningstagande i utskottet lutade åt att möjligheten borde utredas, men det var den dörren man ville stänga och det är lite allvarligt, tycker jag. Jag har många gånger i den här talarstolen sagt, jag har varit här 20 år när den här perioden går ut, att sjöfarten är vår viktigaste näring. Det är ingen som ifrågasätter det, men man bör kunna diskutera saker och ting, hur det fortsätter på. Precis som ledamot Camilla Gunell och flera andra har uttryckt så borde det egentligen utredas mera så får man se att man har fakta på bordet.

    Vad gäller betänkandet från näringsutskottet så föreslog jag att jag inte skulle ha en reservation, jag vill bara ha en avvikande mening. Enligt lagtingsordningen kan man inte göra så utan det måste kallas en reservation. Det har kanske förekommit en feltolkning. I det här står det att jag har en avvikande mening, men det blir som en reservation. En rättelse. Tack!

    Talmannen

    Rättelsen antecknas till kännedom.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! För att det inte ska bli så mycket dramatik vad gäller min medverkan i näringsutskottets betänkande måste jag kanske säga några ord så att det inte upplevs som någon styrning från centerledningen i den här frågan. Vad jag har gjort i det här sammanhanget är att hörsamma centerkollegan Roger Slottes begäran om att till pappers formulera några allmänna synpunkter på att den här motionen bör avslås. Jag har därmed gått min kollega Slotte till mötes. Hur sedan utskottet och den övriga majoriteten i utskottet, som förkastade motionen, har resonerat har jag ingen insikt i. Jag har inte heller någon insikt i vad som har sagts i hörandena i utskottet, men det är upp till utskottsmajoriteten att bedöma om de tyckte att det var tillräckligt. Jag får väl säga att jag har hjälpt till att få en bra behandling av motionen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag tar avstånd från angreppet på viceordförande Strand, som här framfördes. Det är fyra stycken i utskottet som har utformat det här betänkande enligt den handling vi har på bordet. Sedan har vi en avvikande åsikt. Retorisk fråga, har ltl Englund sagt att han är för resandeavgift och med det skulle vi förstå att han kanske inte är det, men så sade han i följande mening att det är en bra motion och det finns stora utvecklingsmöjligheter med detta förslag. Beskedet är klart. När det gäller resonemanget kring miljöskatter osv., är det klart att vi kan ta ut miljöskatter från våra egna företag, den möjligheten har vi, men inte kan vi ta ut miljöskatter från andra länders företag. Flygpassageraravgifter som tas ut i världen är inte åländsk behörighet utan det är finsk behörighet i Finland. Det klargjordes på 80-talet om ledamot Englund kommer ihåg det.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Jo, jag sade att vi har stora utvecklingsmöjligheter med den skattefria försäljning som vi har. Hur vi sedan sköter det, om det är via olika skatter, avgifter eller vad vi gör är en annan sak och det är det som vi behöver utreda. Det är det som den här motionen i stora drag syftar till. Jag ville medverka till en sådan skrivning, men fick det inte.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Om ordförande i ett utskott vill ha en saklig utredning om huruvida det förslag som man behandlar i en motion i det här fallet ger de juridiska möjligheter som motionen efterlyser, så kan jag inte tänka mig att inte ordförande skulle kunna föreslå sådana sakkunniga som kunde reda ut det. Jag ser på listan här att sådana sakkunniga har varit närvarande i utskottet. Har inte ordförande då brytt sig om att fråga den sakkunniga juristen om de här frågorna, huruvida det är möjligt att beskatta Tallink med en åländsk näringsskatt? Har ordförande inte ställt den frågan?

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Vi har diskuterat mycket ingående olika saker i utskottet och vi vet att det här har att göra med både internationella avtal och vår grundlag, som nämndes tidigare och som har ändrat under den här tiden sedan den här lagstiftningen från första början kom till. Jag tror inte att det är utskottets sak att ha de hörande att svara exakt utan det behöver man göra från landskapsregeringen, om man vill ha en ordentlig utredning av det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Jag förstod inte riktigt utfallet mot viceordförande i utskottet, att han skulle ha dikterat det här helt och hållet. Ledamot Englund har till utskottets betänkande anfört avvikande åsikt som egentligen borde ha varit en reservation, vad jag förstår, men varför har inte ledamot Englund aviserat de åsikter och det han ville ha fram, vilka utredningar han vill ha. Det kan väl inte någon ha hämmat honom till. Han hade kunnat sätta ner det i en reservation, vad hans åsikt var. Man undrar hur diskussionerna i utskottet gick.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Som jag tidigare var inne på, jag förklarade mig tydligen inte tydligt, tyckte jag att en reservation var onödig vad utskottet skulle göra. Jag ville ha en lindrigare variant med en avvikande åsikt till det här ärendet. Det är också det som var med i det utdelade exemplaret hit till lagtinget. Sedan konstaterade man i lagberedande organen i lagtinget att det inte fick stå avvikande åsikt utan det måste vara som en reservation, men då var det redan klubbat i utskottet. Därför anförde jag också den här rättelsen, som jag har blivit tillsagd att säga från talarstolen att det skulle vara som en reservation. Så var det också utlagt på nätet.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Det som jag undrar fortfarande är varför man inte i den avvikande åsikten, som sedan blev rättad, hade vilka avvikande åsikter man hade till det här. Det framgår inte av det här.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Precis som jag har skrivit så anser jag att näringsutskottets allmänna motivering är otillräcklig och bakgrunden av ärendets beredning i utskottet. Jag anmäler därför avvikande åsikt till utskottets betänkande. Så är det formulerat. Det betyder att har man hörande i utskotten så vet vi att det finns två sidor av ett ärende och det är då man vill utreda det här. Det finns det ute i vårt samhälle också. Det är många som vill titta på den här möjligheten att utreda en sådan här sak. Det betyder inte att det är det ena eller det andra, men man behöver gå igenom det så att man har fakta på bordet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Jag kan inte se att ledamot Anders Englunds åsikt klarnar under debatten, snarare tycker jag att det blir bara otydligare. Jag har några frågeställningar som jag vill ha svar på. För det första, mera exakt vad är det som ledamoten Anders Englund vänder sig emot när man talar om allmän motivering som är otillräcklig. Gärna preciserat, kanske 3-4 punkter. För det andra måste jag säga att det är lite anmärkningsvärt att ledamoten har suttit i lagtinget i 20 år och fortsättningsvis inte riktigt känner till hur ärendet ska hanteras internt. Det indikerar att vi, när höstens val kommer, ska ha en god juridisk utbildning av våra parlamentariker här.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Min hantering har gått igenom nålsögat hit till lagtinget när den låg på bordet. Jag lyckades ju i så fall lura er allihop då. Det var inte så tokigt heller.

    Vi har utvecklingsmöjligheterna inom det här området inom den skattefria försäljningen och det är det vi behöver titta på. Vi har också möjligheten att ta den här näringsskatten och det är det som behöver utredas. Vi har grundlagen, vi har de internationella beskattningsavtalen som vi behöver gå igenom. Är det någonting som strider mot de tankarna som den här motionären för fram. Det är det jag vill ha reda på. Om det är så att landskapsregeringen idag kan svara på det så är det bra! Rakt av!

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Det här ärendet blir bara mer och mer underligt ju längre vi processar det. Nu har näringsutskottets ordförande suttit och processat hemställningsmotionen, som dessutom lämnades in redan 2005 i första omgången och ledamoten har varit positivt inställd till den vid ett flertal tillfällen. Nu frågar man landskapsregeringen här i salen om vi kan utreda det. Skulle det inte ha varit klokare om näringsutskottet hade fördjupat sig i ärendet lite mera förrän man kommer med det till lagtinget, om nu ordförande finner att det inte är tillräckligt väl processat. Man har också möjligheter i näringsutskottet att höra sakkunniga och det har ni också gjort. Kanske det hade funnits en klokskap i att ni hade hört lite till och kanske fortsatt ända fram till valet i höst och hört folk.

    Ltl Anders Englund, replik

    Herr talman! Det var precis det sista som minister Thörnroos sade att vi skulle vänta till valet, man ville inte ha den här diskussionen till salen före. Det var så det var. Man ville skjuta fram det här, helst över valet. Därför ville man skjuta på det här ärendet, så var tanken från många. Det är klart att kan inte landskapsregeringen, som ska sköta det löpande, svara på det från bänken så behöver man titta på det inom förvaltningen, se hur det ligger till. Jag hoppas att man tar till sig och gör det. Jag väntar med spänning på resultatet. Tack!

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Det är en både märklig och lite tråkig debatt. Jag såg att många drog på munnen under tidigare anföranden, men jag tycker att den är lite tråkig, jag ska återkomma till det. Den är också märklig, det blir någon sorts mystik, man ska ta tillbaka ärendet, det är så känsligt, man får inte debattera det, det pratas om stängda dörrar.

    Känslor, har jag också noterat att ärendet väcker, men jag förstår inte varför det ska vara så känsligt att man inte kan diskutera det här. Det här som ltl Englund nämnde till sist, att man ville skjuta det över valet, nå det kan jag förstå, det är gammal och beprövad centertaktik.

    Jag blev också väldigt förvånad över ltl Karlström när han citerade mig. När man ska citera bör man citera korrekt enligt mitt förmenande. Jag gick igenom ordagrant vad som hade sagts. Jag sade aldrig att förslaget 2005 var intelligent utan tvärtom sade jag att jag var tveksam till klämmen och att jag inväntar med spänning utskottets betänkande, men jag uttalade stor förståelse för motiveringarna som var. Det gjorde jag absolut och det kommer jag också att återkomma till.

    Jag skrollade genom hela debatten 2008, vartenda ord som hade sagts, då begärde jag inte ordet en enda gång, så det är också lite märkligt, tycker jag.

    Jag tycker att själva utskottsbetänkandet är märkligt. Vi fick reda på att utskottet tydligen hade haft någon spökskrivare. Jag vet inte vad jag ska tro på mer i debatten, men om man har haft någon sorts spökskrivare att skriva betänkandet så hör det också till ovanligheterna.

    Orsaken till att jag tycker att det är tråkigt att det är sådan nivå på debatten så jag tror inte att stärker folks förtroende för åländsk politik. Jag har redan många gånger varnat för att det är allvarligt lågt. Jag vet att jag är inne på minerad mark, det här är bedömningsfrågor och jag kan bara säga min åsikt..

    Tittar vi på det som har sagts i sakligt hänseende så rätt långt så håller jag med det ltl Strand sade. Jag brukar i olika sammanhang ofta prata om grunden för vår ekonomi, man måste ha en grund, någonting att utgå ifrån. Sjöfarten är definitivt grunden för den åländska välfärden. Definitivt alla på hela Åland har nytta av den åländska sjöfarten och det åländska skatteundantaget.

    Det pratades om att man måste se till hela samhällets bästa. Alla har definitivt nytt av det åländska skatteundantaget. Däremot som jag sade i ett tidigare ärende förra veckan gäller det att lindra nackdelarna när det gäller skattegränsen.

    Betänkandet från självstyrelsepolitiska nämnden blir offentligt när som helst så jag tror att jag vågar citera det helt kort. Där kommer man att peka på att det är viktigt att landskapsregeringen jobbar med och förbättrar nackdelarna som skattegränsen medför. Visst är det så att alla mynt har en framsida och en baksida.

    Det som framkom i redogörelsen över de självstyrelsepolitiska åtgärderna, att man ville hålla skattegränsen på samma nivå som nu, är enligt mitt förmenande inte tillfyllest. Det måste man jobba med och där har landskapsregeringen varit för slö. Det är ingen tvekan om annat.

    Sedan, herr talman, politik är svart eller vitt. Det finns sällan olika nyanser. Däremot så består livet av nyanser. Jag vill säga att införandet av en resandeavgift, såsom den utmålas i klämmen, är jag fortfarande tveksam till och ytterligare näringsbeskattning till vår viktigaste näring är jag också tveksam till.

    Jag håller rätt långt med det resonemang ltl Roger Jansson hade om resandeavgiften, att vi inte hade möjlighet att ta upp det på det sätt som det föreslås, men visst ltl Karlström är det så, finns det en vilja brukar man oftast finna en väg.

    Det är märkligt i det här utskottsbetänkande att man faktiskt inte har utrett den centrala frågeställningen. Det förvånar mig lite. Tittar vi på det åländska skatteundantaget har vi fått det och det finns en säkerhetsklausul från EU:s sida, om det överutnyttjas kan man ta tillbaka det. Jag har många gånger själv börjat fundera på det speciellt när vi har fartyg som trafikerar Tallinn-Stockholm. Det kanske inte är den naturligaste rutten att man går via Mariehamn. Det gör man enbart för att vi har vårt skatteundantag. Det är inte frågan om annat.

    Jag har också reagerat och jag tänkte nämna det nu, jag såg att jag också nämnde det i debatten 2005, att när man i Mariehamn bygger Skyways, bygger ut hamnen som man gör, möjliggör det dagskryssning utan att passagerarna ens behöver sätta sin fot på åländsk mark. Då har det gått lite för långt. Vi har absolut ett mervärde såsom det är nu, vi har våra åländska rederier, men jag kan säga att vi från åländsk sida har varit lite för flata när det gäller att utnyttja skatteundantaget på ett sådant sätt att vi får maximal nytta av det.

    Resandeavgift enligt landskapslagen om resandeavgift har det framgått att jag är väldigt tveksam till, men hamnavgifter finns det möjligheter att diversifiera i förhållande till avstigna passagerare, om jag inte missminner mig hade det också framförts som en motivering. Det kunde man titta på.

    Avslutningsvis, herr talman, visst har vi ett bekymmer. Vi har anslutningar, vi har färjanlöp till Åland som vi aldrig har haft tidigare, samtidigt som turismen bara går neråt. Det är någonting som behöver göras. Det är inte frågan om något annat.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag tycker inte att ltl Anders Eriksson behöver vara så ledsen och uppgiven och bestört över den här debatten och att det är så hemskt att vi diskuterar här. Det tycker inte jag, det är bra att vi får lufta våra tankar och idéer. Det är det här som lagtinget ska syssla med istället för många andra detaljer som vi petar i. Det som jag reflekterar över i det som ltl Anders Eriksson hänvisade till är att jag inte citerade honom korrekt. Det var just det att ltl Eriksson inte tyckte att den här motionen var riktigt intellektuell. Jag hänvisade då till vad ltl Eriksson sade 2005, då ltl Eriksson sade att motionen var ganska bra. Vill ltl Eriksson så kan jag läsa upp exakt vad han sade, jag tar det i nästa replikskifte.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag vänder mig emot att ledamot Karlström sade att jag tyckte 2005 att förslaget var intelligent. Jag gick igenom allt. Tvärtom hade jag uttalat stor förståelse för motiveringarna, men jag sade att jag är tveksam till klämmen såsom den är utformad och det ska bli spännande att se vad näringsutskottet kommer fram till. Å andra sidan tillför det inte så hemskt mycket nu om man ser på hur debatten har utvecklat sig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Inte så mycket om själva passageraravgiften eller skattefrågan nu, men ledamot Anders Eriksson passade på att i en sidosväng kritisera landskapsregeringen för bristande aktivitet i skattegränsfrågan. Det stämmer överhuvudtaget inte alls. Vi har varit väldigt aktiva i frågan med att få till stånd tillämpningsföreskrifter och tullkodex som ska träda i kraft 2013. Det är inte vi som har haft tidtabellen. Vi jobbar för att det ska bli en bra lösning för Åland. Tillsammans med finansministeriet och tullmyndigheten i Finland har vi formulerat det förslag som vi har haft personal att jobba för både i Spanien, Kanarieöarna, London, överallt och det ser hyggligt ut faktiskt. Tidtabellen när det ska vara färdigt har inte vi satt, det var ett felaktigt påstående.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Det kallas för släng. Orsaken till att jag ville nämna skattegränsen var mycket upphov till den diskussion som vi har idag, de nackdelar som skattegränsen medför. Jag har i alla debatter sagt att skatteundantaget mångdubbelt överväger skattegränsens nackdelar som det redan är idag. För den sakens skull ska man inte slå sig till ro utan jobba aktivt för att få en lösning på det här. Det som finansministern säger nu, vi träffas nu och då och vi pratar och har debatt, men det här är nyheter för mig. Det är väldigt viktigt om landskapsregeringen ska få mig och också andra att tro på att man faktiskt jobbar aktivt med det här, att man också kommunicerar ut på vilket sätt man jobbar. Jag hänvisar till det som står i självstyrelsepolitiska redogörelsen, att man vill ha skattegränsen på minst samma nivå som man har idag. Det är en väldigt passiv formulering.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag har varit tydlig och sagt att jag vill ha så enkla regler som möjligt i förhållande till hela vår omgivning och då har främst marknaden till Sverige nämnts. Det tror jag att vi håller på att uppnå nu, nu förenklas förfarandet till vår omgivning som helhet.

    Eftersom det pratas i korridoren kunde också ledamot Anders Eriksson ha ställt frågan till mig, hur det har avancerat i frågan, om det är så att den har väckt ledamotens stora intresse. Då hade jag kunnat informera om de här sakerna öga mot öga också. Vi har speciellt fokuserat på den här frågan på finansavdelningen, vi har gjort det i nära samarbete med Ålands näringsliv. Ställer man frågan till dem så tror jag att de känner sig väl informerade i den här frågan och kan säga att samarbetet har varit gott. Jag vågar nästan hävda att det är på det sättet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag vågar nästan hävda att det inte är på det sättet, men det är en annan femma. Det är viktigt, minister Perämaa, att vi lyfter fram frågan från korridornivån utan att man öppet debatterar situationen i lagtinget. Vi får snart självstyrelsepolitiska nämndens betänkande på bordet och då är skattegränsen en av frågorna. Om uttrycket tillåts skulle jag vilja be finansministern att förbereda sig på den debatten och förklara var vi står idag så vi får en avstämning. Det är inte bara jag utan det är stora delar av det åländska näringslivet och övriga som är intresserade av var vi står idag när det gäller skattegränsen.

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Skattegränsen har ju faktiskt med det här ärendet att göra. Det är nämligen så att skattegränsen är en del av sjöfartsstödpaketet. Varför man säger som man gör i landskapsregeringen kan jag inte säga någonting om, men skattegränsen har ju genomgått en massa förenklingar. Den var t o m nollad ett tag. Det är det som är utgångspunkten. Kan man bibehålla dessa förenklingar är de en fördel, kan man ytterligare förenkla så krävs det naturligtvis mycket jobb, om man klarar av det vet jag inte. Självstyrelsepolitiska nämnden har alla möjligheter att korrigera sitt eventuella betänkande om man är ute och cyklar i den frågan.

    Herr talman! Jag ska min vana trogen ge lite av den historiska bakgrunden av den anledningen att jag råkar känna motionären från 1972, dvs. dåvarande landstingsmannen Ulf Andersson. Vi har flera gånger återkommit till det. Bakgrunden till det här var att från 1958-59 började passagerarbilfärjorna sin verksamhet och det blev en mycket stark expansion, ett fantastiskt koncept får man säga så här i dessa entreprenörers tider. Då var det deras guldålder.

    För att bemöta det som man befarade på den tiden, dvs. att det skulle ta på den åländska naturen och att turismen inte hade kapacitet att utvecklas, infördes den här avgiften och kopplades till näringsskatten, som är vår behörighet sedan gammalt. Det skulle möjliggöra att man gjorde de här satsningarna.

    Det visade sig att det inte behövdes. Slitaget var inte så stort som man befarade och vår finansiering var också sådan att man kunde utveckla turismen särskilt på slutet av 80-talet och början av 90-talet, med investeringar i anläggningar, en golfbana och lite annat.

    Det som förundrade mig storligen i den här debatten är att resandeavgiften kopplades till sjöfartens stora betydelse för Åland. Jag vet inte om det är en bra analogi, men man skulle kunna säga att man inte ska ta ut skatt av personer som tjänar mest för de är så viktiga för samhället och de kanske kan flytta osv. Skulle skattepolitiken vara så enkel så skulle debatten också vara betydligt kortare. Det här är ett resultat naturligtvis av att vi inte har haft skattebehörigheten av någon större utsträckning förutom kommunalskatten. Dvs lagtinget debatterar skatter som om det vore särintresse för var och en att inte betala skatt. Då blir det ingen gemensam sektor, ingenting gemensamt.

    När det gäller den här motionen som jag äntligen kommer fram till, har liberalerna gått in för att inte omfatta motionen och det kan behöva sin förklaring. För min del ska ledamot Karlström återigen få en eloge för att han sorterade upp sina tankar på ett hedervärt sätt, dvs. fördelen med hans argument är bra därför att det är lättare att komma med motargument och så ska en debatt vara. Här har varit mycket känslor, sjöfarten får man inte röra, inte ens diskutera före valet osv.

    När det gäller beskattningen så har sjöfarten en särskild roll av olika orsaker. Ungefär 40 miljoner i statens budget går till restitution till våra rederier. Vad betyder det? Jo, det betyder att man avstår att uppbära skatt på lönerna, kommunalskatt och statsskatt. En del har påstått här i lagtinget att det här är en rundgång, men så är det inte. Kommunalskatten uppbärs och staten går emellan och betalar den till våra kommuner.

    När det var en sådan situation, ungefär 2008, att åländska rederier flaggade ut, åtminstone ett rederi flaggade ut till Sverige med stora negativa effekter på vissa skärgårds- och landsbygdskommuner och samtidigt när konkurrensen från andra rederier var ganska hård så förde jag ett resonemang via en insändare som också väckte känslor, både positiva och negativa, nämligen hur skulle det vara möjligt att beskatta de rederier som anlöper Åland oberoende om de är åländska eller inte. Då var de en diskussion om snusfrågan, flaggstat och hamnstat, dvs. verksamhet ute på territorialvatten inom Ålands gränser skulle vara möjlig att beskatta, i alla fall rent teoretiskt, inte med resandeavgiften, men verksamhet som bedrivs ombord som är kopplat till andra passagerare skulle vi kunna beskatta.

    Det är intressant att ha möjligheter att ha näringsskatter i verktygslådan. De gynnar Åland på det sättet att man skulle styra inkomsterna från dessa pengar till sjöfartsrelaterade verksamheter som är åländska, dvs. bygga ut hotell- och restaurangskolan, satsa på sjöfartsutbildningen, satsa också på skatteavdrag och liknande, helt enkelt föra skattepolitik. Det är en möjlighet som kan vara intressant i framtiden. Det betyder också att man måste ha med transitpassagerare, de passagerare som inte går i land och koppla det här till territorialvattnet, vad som försiggår där. Det är inget som är ovanligt i världen att man beskattar turistverksamheten, t ex hotellavgift på Kanarieöarna, någon euro per rum och liknande. Alla möjligheter är öppna, men det som är allra viktigast när man diskuterar skattepolitik är att se till att det finns verksamheter som genererar skatt, det må sedan gälla sushiförsäljning eller sjöfartsanställda eller rederiverksamhet. Vi ser ett tydligt exempel på det de senaste åren.

    I den finansiella krisen har Åland klarat sig överraskande väl för de flesta på grund av att vi har haft hög sysselsättning, dvs. arbete som har skapat konsumtion och beskattning. Samma resonemang kan man föra när det gäller sjöfarten. Det är inte sjöfartens subventioner eller nettolöner som gör att verksamheten blomstrar utan det är för att man får lika konkurrensvillkor. Det håller hjulen i gång. Sedan har vi haft den turen att Sveriges ekonomi har gått som tåget och det har gynnat sjöfarten, dvs. passagerarna har sökt sig till våra produkter, om man uttrycker det så.

    Herr talman! Ledamot Karlströms resonemang utgår från hur man ska fördela skatterna och bördorna. Det är riktigt så långt, fram till att man kommer till att sjöfarten har en speciell situation och det beror på EU-situationen. Man har möjliggjort nettolön för rederierna under vissa förutsättningar. Om en näring inte utnyttjar det har man en sämre konkurrenskraft. Förmånerna för vår sjöfart gäller beskattningen, nettolönerna och det gäller skattegränsen. Skulle vi ta bort skattegränsen skulle det inte finnas förutsättningar för sjöfarten annat än till 20 procentig skala jämfört med nuvarande.

    Skulle man göra som här har diskuterats också tidigare, införa skattefri försäljning på fartygen i trafiken mellan riket och Åland, det som vi kallar för förbindelsebåtar, skulle vi utvidga tillämpningsområdet. Vi var mycket nära här för några månader sedan att skattefria försäljningen skulle börja urholkas. Skulle man lägga ner den skattefria försäljningen på flyget mellan Åland och riket skulle det medföra en diskussion om konkurrens mellan passagerarfärjor och flyget och det skulle sprida sig till olika konkurrensvillkor ur EU:s synvinkel och vi hade fått en diskussion om passagerarfärjorna. Nu har vi ett jämviktsläge där vi kan utnyttja EU:s beslut så länge man inte går och ändrar för mycket på det. En ändring på flyget hade kunnat få katastrofala följder, enligt min mening. Där var det en varningssignal, plötsligt genom en enda proposition i riksdagen skulle verksamheten här på flygfältet läggas ner. Det hade väckt reaktioner, i och för sig från en mindre krets, men denna tuva kunde ha stjälpt det stora lasset.

    Ledamot Karlström säger att småföretagen inte har samma fördel. Sushin beläggs med skatt och det är helt riktigt, det är inte samma konkurrensvillkor på all verksamhet, men vi har möjligheter att utnyttja fördelarna som är enormt stora, med nackdelar som är irriterande stora, men som vi har kunnat hantera genom förenklingar i handeln mellan riket och Åland i första hand, men också med tullhanteringen med Sverige. Nu går EU in i en ny fas med elektronisk tullhantering, som vi i bästa fall kan dra fördel av. Får vi ha samma förenklingar och dessutom elektronisk förtullning har vi kanske löst den biten.

    Ser man på sikt så kommer man in på det här med finansieringen av turismen. I det fallet borde också ledamot Karlström omfatta den marknadsprincipen. Verksamheter som är lönsamma som finansierar sig själva med hjälp av banklån, vi behöver inte komma in och styra för mycket politiskt, möjligen att man gör infrastrukturella investeringar, t ex i en marinpark i gamla Storklubb med sälsafari och vad det kan bli.

    För dagen skulle jag sammanfatta det som så att liberalerna inte omfattar en ny beskattning, inte en ny avgift om man inte kan koppla det till att de åländska rederierna får en större nytta än andra rederier. Man kan säga att man tummar lite på konkurrensvillkoren, men vill vi skapa förutsättningar för sjöfartsutbildning och utveckla vårt säkerhetscenter osv. så då kan man göra det för egen vinning, men det ska vara i överenskommelse med rederierna så att de ser sin nytta med det här systemet.

    Liberalerna är som sagt inte ovilliga att diskutera det här och vi var inte heller ovilliga att ta det till lagtinget för öppen diskussion. Jag tror att det man har sagt här och det som också ledamot Karlström sade att vi borde koncentrera oss på att bibehålla de fördelar vi har fått genom det här systemet med att sedan diskutera hur vi utvecklar den landbaserade turismen på landsbygden och i skärgården och gör det med en stark sjöfart i ryggen, vilket vi har idag om inte utflaggningarna fortsätter. Det ser ut som om man har stoppat det.

    Jag deltar inte i den allmänna lovsången om skattedebatten i början, men däremot vill jag återigen säga att ltl Karlström har gjort ett bra arbete när han analyserade frågan. Det är inte oväsentligt att ha det som grund när man går vidare.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag tycker att det är vackert med stark uppslutning kring vår viktigaste näring, sjöfarten, men det är inte bra om uppslutningen blir så stark att man slutar tänka kritiskt på alternativ och tänka på framtiden och slår sig till ro med allt som det är. I det här fallet är engagemanget ytterst starkt. Det är nästan starkare hos vissa än för självstyrelsen och självstyrelsens grundvalar. Det är upp till var och en vad man engagerar sig i. Det är bra, men det får inte bli så att man inte kan se bortom horisonten, att man inte kan ifrågasätta om saker och ting är långsiktigt hållbara. Det är det den här diskussionen utmynnar i, man måste också kunna diskutera den här frågan.

    Vi har hört här idag från flera lagtingsledamöter att man har bett om att man ska ta tillbaka det här och den ena osedvanliga styrningen efter den andra under behandlingen. Det månar till eftertanke. Det aktualiserar också den motion som med flera lämnar in om maktutredning, handlingsplan mot korruption och sådana saker. Vi måste vara aktsamma här i Ålands lagting så att vi inte sätter munkavle på varandra eller censurerar någon åsikt i sakfrågan. Det är väldigt viktigt med en öppen diskussion. Sedan väljer var och en hur engagerad man är. Jag uppskattar all typ av engagemang.

    När jag skulle skriva mitt tal i det här ärendet så fick jag av en händelse se Ålandstidningens ledare. Då brukar jag alltid titta på kommentarerna och det burkar inte vara så upplyftande alla gånger. Den här gången var det dock flera bra kommentarer och jag ska faktiskt göra något så ovanligt som att läsa upp en av dem från internet. Det är signaturen ”Rederianställd” som skriver så här: ”Ålands viktigaste näring är färjsjöfarten, vars huvudsakliga intäktskälla är att sälja skattefri sprit, tobak och godis. En stor del av den sprit som säljs köps av personer som är storkonsumenter av alkohol. Man vill inte ens spekulera i alla följder av spriten när den har druckits upp, det är inte heller färjornas fel, men en konsekvens av vår huvudnäring. Vi profiterar på folks elände.

    Lägg också till den enorma miljöpåverkan denna verksamhet har och gör ålänningarna till de värsta klimatbovarna som går att uppbåda. Näringen åtnjuter skattefrihet och behöver inte heller betala sociala avgifter för personalens löner. När de ska bygga nytt tonnage låter det sig inte göras annat än med stora subsidier från staten. Ändå går dessa företag dåligt, de klagar över höjda kostnader.

    För att ge skattefrihet krävs en skattegräns som i sin tur sätter företag på landbacken i en besvärlig situation och tar bort en stor del av fördelarna med EU-medlemskapet m.m. Man måste fråga sig om detta är sunt för Åland? Är det inte bättre att Ålands attraktionskraft skulle stärkas genom investeringar i landbaserade anläggningar och aktiviteter så att många fler vill åka med färjorna för att komma till Åland, som delvis kan byta fokus på sin verksamhet. Fredrik Karlström är på rätt. Detta borde förverkligas snarast för att vända utvecklingen”. Så långt signaturen Rederianställd.

    Man kan ifrågasätta det här resonemanget på flera punkter. Som har sagts här och som man kan läsa ur ÅSUBs rapport så visst bidrar näringen ekonomiskt. Bidraget är kärnan i vår ekonomi. Drar man undan det så drar man undan mattan för mycket annat. Även om det här bara är en tredjedel av ekonomin är det den viktigaste tredjedelen. När det kommer nya friska pengar i systemet så omsätts de flera gånger.

    I huvudsak är det ett bra resonemang när det gäller vad man sysslar med, nämligen sälja sprit till turister. Det måste man fråga sig: Är det här någonting som kommer att bestå? Kommer den här verksamheten att bestå om 10-20 år? Jag tror inte det. Jag tror att spritkonsumtionen kommer att gå samma väg som tobakskonsumtionen. Det ser man redan tydligt idag, tobaksförsäljningen går ner, förutom snus som är en stor grej för rederierna. Därför måste man tänka vidare.

    Hur ska man kunna utveckla näringen så att man fortsättningsvis kan ha en sådan här roll i vår ekonomi? Nå, det grubblar man säkert på i rederiernas styrelserum dagligen. Det finns många tendenser som går därhän att man ändrar inriktning, men det är svårt att lämna det eftersom, återigen ÅSUBs rapport, själva taxfreeförsäljningen är kärnan i rederiernas ekonomi. Det går inte heller att ta bort den ur den delen. Det här, mina vänner, är ett stort framtidsproblem.

    Ser man på 10-20-30 års sikt så kommer det här inte att bestå. Jag tror inte det. Därför är jag bekymrad. Jag tycker att man ska om möjligt verka för att Åland kunde vara någonting som man vill åka till och som orsakar att folk vill åka med de färjor vi har i större utsträckning. De kan inte ersätta hela den delen som bärs upp av taxfreeförsäljningen, men det kan bli en viktig del, en mycket viktigare del av rederiernas verksamhet.

    Det stora regimskifte som har skett sedan 20 år tillbaka är att rederierna i större utsträckning har folk ombord och satsar på kryssning, paketerar och själva tar hand om intäkterna, medan den landbaserade turistnäringen har byggts upp och frodats för att det har kommit folk i land utan att egentligen ha ansträngt sig så mycket. Det är rederierna som har sett till att man har haft ett stort underlag för sin turistnäring. Nu hamnar vi i en situation när den landbaserade turistnäringen minskar för varje år. Då måste man ta tag i problemen. Det har man gjort och jag tycker att man har, vilket vi kommer att diskutera vid ett senare tillfälle, tagit fram en mycket intressant turismstrategi och man har gjort det på ett intressant sätt.

    Ett stort problem finns, vem ska betala, vem ska finansiera? Det finns lite förslag i strategin, men jag tror att det är strategins akilleshäl. Det här är ett sätt att erbjuda finansiering för sådana entreprenörer som vill satsa i att stärka turistnäringen. Det skulle med ltl Karlströms tankar bli en viktig del av att förverkliga turismstrategin.

    Summa summarum, om Karlströms idé här skulle genomföras, fonden skulle uppstå, det skulle komma investeringar som skulle stödas från fonden, antingen med bidrag eller kanske med lån, men som har privata huvudmän som lyckas och kommer igång och börjar dra folk. Vem skulle då, bästa lagtingsledamöter, bli den stora vinnaren på den här idén? Det skulle bli rederierna. Högst troligen skulle rederierna vinna mycket mer på det här än vad det eventuellt ger i omak. Högst troligen.

    Det här borde man sätta någon professor på att utreda. Det här har gjorts på många andra ställen, turistorter, där man har tagit avgifter och finansierat näringen och sedan har det gett en större nytta åt näringen självt. Rederierna kommer alltid att ha en avgörande och viktig roll i den landbaserade turismen.

    Jag tror som sagt att med den här idén förverkligad skulle rederierna bli vinnare. Förutom att de själva utvecklas och ändrar sin produkt och följer med sin tid. Rederiernas verksamhet sköter de själva, det är en sak mellan deras styrelse och ägare, men vi måste åtminstone här i Ålands lagting kunna ha en åsikt om vår viktigaste näring och diskutera på vilket sätt, vi ska inte agera för att den ska gå bra. Det här riktar sig inte mot rederierna och baserar sig inte på någon avundsjuka utan det är tvärt om, det här är ett sätt att skapa en framtid utan vansinnigt hög spritförsäljning som bas för ekonomin för rederierna och för det åländska samhället. Synd att jag pratar så högt annars kanske jag kunde höra vad som sägs i bänkarna, det var något viktigt, herr talman. Kanske vi får höra det sedan i replikrundan.

    En sak man reagerar på när man hör diskussionen är hur det ska gå sedan när vi får egen beskattning. Hur ska vi kunna diskutera och ta beslut att på fullaste allvar eventuellt beskatta våra företag och våra medborgare? Vi verkar ha lite svårt för det och det oroar mig. Om vi inte kan föra en diskussion utan övertoner om en sådan här sak, sist och slutligen hela skattesystemet i detalj, hur ska vi då kunna hantera hela beskattningsbehörigheten? Det här måste var och en fundera på. Inte fungerar ett samhälle med sådana här extrema nyliberala tankar att ingen betalar skatt, att ingen betalar sociala avgifter. Vi vet alla att vi får acceptera att rederierna har en sådan här verklighet eftersom den har skapats av förutsättningar som har rått och råder inom sjöfarten. Nog bekymrar det mig lite hur vi ska kunna klara av det. Med ökat ansvar kommer kanske ökad mognad.

    Till sist, herr talman, när det gäller det som näringsutskottets ordförande sade är det helt okey att vem som helst skriver ett betänkande och att utskottet tar beslut på basen av det eftersom sekreterarna i utskottet bara är sekreterare. Det är klart att lite märkligt blir det om man har en extern person och skriver betänkandet. Det märks också i betänkandet att man inte har rett ut de frågeställningar som man också borde ha rett ut. De saker som ledamot Strand tog upp borde ha skrivits ner i betänkandet. Det är viktiga argument, de juridiska förutsättningarna. I detalj kan man inte heller och det ska man inte heller kräva av ett utskott att redogöra för saker och ting, men i det stora hela borde man ha varit mer detaljerad.

    Egentligen, herr talman, borde man föreslå att det här skulle återremitteras och att vi skulle begära ett nytt betänkande av näringsutskottet, men det tänker jag inte göra. Jag tror faktiskt inte att jag har majoritet för det förslaget så jag avstår. Det är viktigt att utskottsbetänkandet uppställs kortfattat, men de får inte vara alltför kortfattade heller för att saken ska få rätt behandling här i lagtinget.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! För det stenografiska protokollet skulle jag gärna vilja höra ledamot Sundmans förklaring till varför det skulle ha varit en så hemsk behandling av motionen, som t o m skulle föranleda en utredning av maktkoncentration. Är det ett problem att centergruppen diskuterar öppet, är det vanskligt att till en av våra huvudnäringar meddela att vi är ute för att bestraffa dem med en ny avgift? Är det ett dilemma att jag som parlamentariker hjälper en centerkollega med några allmänna åsikter som kan användas i utskottet? Det är någonting som vi är helt öppna med. Jag sade åt ledamot Roger Slotte att det är helt okey att han berättar att jag har varit med och skrivit det här. Jag förstår inte var dramatiken finns, särskilt inte när samma ledamot här berättar för oss vad som anonymt skrivs på en tidnings hemsida, en som kallar sig sjöanställd eller vem som helst. Det kan ju vara vilken politiker som helst, som har valt att uppträda under den här synonymen. Med tanke på trovärdigheten, ledamot Sundman, en liten förklaring tack.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Inte har jag sagt att det har varit någon hemsk behandling, jag har bara återgett vad olika ledamöter har sagt när de har blivit ombedda att dra tillbaka ärendet och försöka begrava det i utskott osv. Det är i huvudsak, ledamot Harry Jansson, egna kollegor i centergruppen som har vittnat om det här. Det är inte bra att man försöker tysta ner och förhala ärendet utan vi bör kunna debattera sådana här saker som inte alls är något känsligt.

    Jag sade sedan i mitt anförande att jag inte ser det som något fel att man hjälper en kollega. Det är helt tillåtet för sekreteraren i ett utskott är bara en sekreterare och har inget beredningsansvar. Skulle det vara ett kommunalt organ skulle det vara mot kommunallagen. Att citera en text, det här är ett offentligt forum och de interndebatter som förs är också offentliga. Kanske man istället kan ifrågasätta att läsa ur privata mail, men det får man också göra, bara man följer 9 § lagtingsordningen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Det var bra att vi fick en liten precisering på vad ledamoten anser att är så hemskt. Istället rekapitulerade han vad som hade sagts från talarstolen under dagens debatt. Det var tydligen inte så viktigt det vi fick ta del av. När det gäller själva sakfrågan så välkomnar jag å centergruppens vägnar en diskussion om det här. Det är oerhört angeläget att väljarna och allmänheten får reda på hur vi ser på en av våra viktigaste näringar. Att man ironiserar över att ett betänkande borde vara mera utbroderat, man borde t o m ha gått in på vilka datasystem, vilka mångmiljon kostnader som skulle ha krävts för att skapa ett system för att få det här att fungera. Nu har visserligen ledamot Karlström tagit tillbaka den delen av sin motion, men faktum var att man ville skapa ett mycket krångligt datasystem också. Det visar att man inte hade riktigt tänkt tanken från början.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Nej det är så att när man kommer med en idé så vartefter som idén debatteras, diskuteras och utvärderas så kommer man på stötestenar och hinder och man måste vidta förändringar och förenklingar. Därför borde utskottets betänkande ha innehållit lite mera utredningar om det här, men det har man valt att inte göra. Det kan bero på att författaren inte har suttit i utskottet och inte har hört de hörande osv. Det var bara det jag sade att var lite konstigt, men i övrigt är det ett okey förfarande.

    När det gäller situationen att bestraffa en näring så handlar det inte om bestraffning utan tvärtom. Som jag sade i mitt anförande är den långsiktiga vinnaren av de här rederierna. Om man lyckas med den här idén, Åland blir attraktivt och fler vill åka hit, så är det rederierna som får fler kunder parallellt med deras övriga framgångar och affärsutvecklingar.

    Som sagt om det är så att 50 cent, eller 34 cent som det ju är, är avgörande för passagerare har man lagt sig i helt fel prissegment, det måste man tillstå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag är för det första lite förvånad över att ledamot Sundman tycker att vi inte tar upp tillräckligt med skatter, att det skulle bli svårt att diskutera egen beskattning när vi inte förmår diskutera upptagande av nya skatter. Vi har ett skattetryck som är 55-60 procent av intjäningsförmågan för varje ålänning. Det räcker bra så vi ska inte diskutera så mycket mera tilläggsskatter. Dessutom är jag trött, herr talman, på beskyllningarna om att de andra debattörerna före Sundman inte förstår att höja blicken utan det är nu kollegan Sundman som behärskar det. Kanske det är i det här fallet tvärsom, det är vi andra som har förmått att höja blicken och se problematiken i förslaget, som de obundna kommer med.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Om jag börjar med det senaste, att höja blicken, så inte säger jag att någon annan inte klarar det, det är många som klarar det, men det är lätt att man blir så lojal med den här saken och den här näringen att man har svårt att höja på kepskanten uppenbarligen. Det är min bedömning och den är subjektiv. Kanhända den inte är korrekt alla gånger.

    När det gäller beskattningen och det som oroar mig där så är jag inte för att öka skattetrycket, men ska vi ha egen beskattning ska det vara någon vits med det. Då kanske vi måste ändra vissa saker, beskatta vissa saker mindre och andra kanske t o m mera än vad det görs idag, men det totala skattetrycket ska inte höjas. Vad jag vill säga med det är att vi måste våga diskutera också det som rör de här viktiga näringarna. Vi måste öva oss på att diskutera beskattning om vi ska ha egen beskattning.

    Återigen till det här med att höja blicken, ingen har berört problemen med det osunda i näringen, att man säljer sprit till människor och ofta till högkonsumenter. Där har signaturen en poäng. Det har jag inte tänkt på tidigare.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Nu har vi inte någon annan egen beskattning än kommunalbeskattning. Det här förslaget går ut på att sätta på en ny näringsskatt i en av våra näringar. Det är helt enkelt frågan om att höja skatterna som förslaget går ut på och rikta det till en viss näring.

    Sedan kommer jag till det som ltl Sundman vill debattera, beskattningsfrågor. Då måste han svara på hur Tallinks passagerare skall fås att betala till landskapskassan 50 cent per passagerare, avstigande och påstigande som kommer till Åland, med hjälp av åländsk näringsbeskattningen. Vänligen berätta det för oss. Nu diskuterar vi det som Sundman ville diskutera, beskattningspolitik.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! När det gäller diskussionen om att höja skattetrycket för en näring, så är ju inte förslaget. De här pengarna ska återbördas till investeringar, som sedan kommer att gynna rederinäringen, högst troligt i större utsträckning än vad det skulle eventuellt missgynna. Det är inte ett höjt skattetryck. De här pengarna används till investeringar som behöver göras för att den här näringen delvis ska ha framtidsförutsättningar. Ett höjt skattetryck är att vi tar ut en skatt och far iväg med den till traditionell offentlig service, då är det ett höjt skattetryck.

    När det gäller problematiken med icke-åländska företag är det just den frågan som jag ville att utskottet skulle titta på, men det kanske är för avancerat för utskottet. Kanske landskapsregeringen måste titta på det i samband med en reform av lagstiftningen. Jag är inte säker på att ltl Roger Jansson har rätt när det gäller behörigheten, men det finns en poäng i hans resonemang, det kan vara ett problem. Då gör det också att åländska företag drabbas annorlunda än icke åländska, men å andra sidan gynnas de också annorlunda av det här systemet. Det här är en sak som jag skulle ha velat ha haft med i betänkandet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Vi har haft en öppenhjärtlig debatt i den här frågan idag, det visar väl inte minst det senaste replikskiftet där man diskuterar skatter. Det är bra. Lite fundersam blir jag när ledamot Danne Sundman börjar citera en anonym skribent från en hemsida. Jag undrar vad syftet är med det. Ledamot Sundman kom i alla fall fram till att visst bidrar den här näringen. Det är bra att han håller med om att den bidrar, för den bidrar väldigt mycket. Sedan resonerar han runt att det här inte kommer att bestå. Så är det med det mesta, allting utvecklas, ingenting blir bestående. Då gäller det att ta vara på möjligheterna, att utveckla det på rätt sätt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Klokare än så kan man väl knappast uttrycka det. Det gäller att ta vara på möjligheterna och samhällets roll kan i vissa fall, rätt så ofta till och med, vara att hjälpa till med finansieringen av möjligheterna. Då måste man antingen ta skattepengar, PAF-pengar eller så måste man se till att få intäkter så man kan fördela till den här näringen. Det är ju det som ltl Karlström föreslår i sin motion. Det här går helt ihop med det tänk som man presenterar i turismstrategin. Återigen, en stor utmaning med den är att man måste ha rederinäringen med, man måste också ha finansiering från hela branschen, både stora och små aktörer för att genomföra de satsningarna.

    När det gäller kommentaren som jag läste upp var det främst den etiska aspekten som tilltalar mig. Jag har inte tänkt så långt förut, att det kan vara ett problem det vi sysslar med i ganska stor utsträckning, bortsett från att det kommer att försvinna. Det är viktigt att diskutera de etiska frågorna också inom näringslivet.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Jo, man måste ha rederierna och näringen med och jag är tacksam för att höra det positiva som ltl Danne Sundman sade om strategin. Jag var också med när den presenterades i fredags. Han konstaterade att akilleshälen eventuellt är hur ska det här finansieras. Det är klart, pengar växer inte på träd, men har vi ett gemensamt mål och kommer fram till intressanta satsningar som ska göras och man har näringen med, så tror jag också att kapitalet kommer att finnas. Vi kommer att finna finansieringsformer för det här. Under strategiarbetet har man hela tiden förklarat hur viktig rederiernas roll är, att de fungerar och att de är lönsamma. Som jag sade tidigare i en replik har man aldrig i strategigruppen diskuterat någon eventuell skatt. Allt som ska göras är att Ålands landbaserade turism ska bli attraktivare då kommer flera hit.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Vi får anledning att återkomma till turismstrategin, den ska ju komma hit som ett meddelande. Visst har vi diskuterat att landbaserade företag ska bidra på basen av sin omsättning till utvecklingsprojekten. Därav också säkert rederierna. Rederierna i dag har en väldigt stor roll i marknadsföringen. De kommer ju med en stor del av penningsumman som satsas på destinationsmarknadsföring. Där finns det divergerande intressen, hur vill rederierna marknadsföra Åland? Hur vill Åland och den landbaserade näringen marknadsföra Åland? Det är ju pudelns kärna så man kanske går som katten runt het gröt i strategigruppen. Det är det stora problemet som den landbaserade turismen har, tyvärr. Som sagt, det får vi återkomma till. I huvudsak går motionen ihop med strategiarbetet och den skulle ge en väldigt viktig byggsten. Den skulle ge en finansiering för satsningar av projekt, evenemang, som sedan gör att nyttan kommer rederierna till godo och gynnar sjöfarten på sikt.

    Talmannen

    Replikskiftena är därmed avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte hade den här motionen tillgänglig i början av debatten utan jag fick den i ett ganska sent skede från kansliet. Intill dess trodde jag att motionens kläm gick ut på att man skulle införa resandeavgiften och utskottet hade sagt att man inte ska göra det. Mycket av diskussionen har handlat om det, om det överhuvudtaget är möjligt, om det är klokt, om det är moraliskt rätt och riktigt osv. När man sedan läser motionen handlar det inte riktigt om det utan motionens kläm går ut på att motionären vill att lagtinget ska uppmana regeringen att komma med en ändring av landskapslagen om resandeavgift. Det beror på att motionären tycker att om man skulle införa en resandeavgift skulle den också gälla för resande som transiterar Åland. Det är nämligen så att i den lag vi har om resandeavgift så berörs inte de som bara transiterar Åland av den här eventuella resandeavgiften.

    Sedan vill motionären att man ska ha en fond dit de här avgiftspengarna flyter in, de ska användas som här har sagts, till turisminvesteringar och miljöinsatser. Den här lagen säger i en av sina paragrafer att just så ska man göra. I kommande årsstater redovisar man hur mycket avgifter som har kommit in och så föreslår landskapsregeringen hur de ska användas.

    På något vis är det mycket skrik och lite ull eller hur det brukar heta. Debatten är lite som pojkarnas subjektiva rätt till barnomsorg eller hur jag ska uttrycka det. Det är väldigt starka känslor och då handlar för det första inte motionen om det man pratar om och för det andra så finns det inte riktigt något stöd för införande vad jag förstår, av en resandeavgift. Däremot tycker jag precis som här har sagts att ledamot Karlström igen för ett väldigt logiskt och på många punkter ett moraliskt väldigt övertygande resonemang om vår viktigaste näring, sjöfarten, den är stor, den är stark, den subventioneras kollosalt av löntagare och pensionärer genom skattebefrielse. Inte är det väl vare sig ur etisk eller ur politisk synpunkt helt omotiverat att tänka sig att en del av näringens inkomster, en liten, liten del, skulle tillfalla Ålands befolkning för att sedan användas.

    Jag måste säga att det är en bra övning, som någon sade, inför diskussionen om hur vi ska sköta den egna beskattningen. Jag vill inte för den skull vare sig ta ställning till resandeavgiften eller för partiets del eftersom motionen inte handlar om det. Det som man kanske ska komma ihåg i historieskrivningen som gjordes, det var på 70-talet som det infördes, då satte inte ens jag i lagtinget, för så länge tillbaka i tiden, så var det nog en effekt av att de ledamöter som kom från landsbygden och skärgården tyckte att staden förtjänade för mycket på det här helt enkelt. De hamnavgifter som staden kunde inkassera tillföll ensidigt staden och då ville man få ut pengar också till de övriga kommunerna. Det är väl inte ett resonemang som har försvunnit helt ännu i denna dag. Sådana resonemang förekommer.

    Det är inte heller kanske så förvånande att moderaterna, som tycker om bananer har vi förstått, in till döden försvarar den här näringen, att de ska ha så lite pålagor som möjligt. Det är center periferiresonemang och det är företagare kontra kanske löntagarperspektiv. På det viset är det en intressant diskussion.

    Tittar man på lagen så är det faktiskt så sent som 2002 som det gjordes en ändring i den. Det beloppet, om man ska uppbära 50 cent, borde också ändras här. Det är inte så länge sedan lagtinget diskuterade frågan och tydligen så fanns det en majoritet fortfarande 2002 för att lagtinget skulle ha den här möjligheten. Nu har vi hört av våra juridiska experter att lagen tydligen inte ens går att tillämpa. Varför i herrans namn tar man inte bort den då? Det ska inte vara garantilag tydligen och det ska inte vara resandeavgift och man har juridiska skäl för att ta bort det. Jag är inte så övertygad om det. Den hänvisning till grundlagen som gjordes här, gäller statens tjänster och myndighetsavgifter i första hand. Nå, det där är det ingen idé att diskutera det nu.

    Summa summarum, herr talman, har det varit intressant att lyssna på de olika åsikterna i den här saken. För min del får lagen gärna vara kvar och den får gärna justeras och det är inte alls orimligt att tänka sig att ta ut någon form av resandeavgift om det behövs för att säkra hälso- och sjukvård och den allmänna välfärden. Det skulle vara det socialdemokratiska inspelet i den här debatten.

    Jag gillar inte den typen av pålagor där man tar från den ena och sätter i en fond där man har öronmärkt pengarna. Så kan man inte göra heller vad jag förstår med en skatt. Här har man lagreglerat det. Det måste man i så fall se över. Om landskapets ekonomi var jättedålig av olika skäl, om klumpsumman skulle bli ännu mindre och vi hade jättesvårt att upprätthålla välfärden, då hade det varit viktigt att ha den här möjligheten att ta upp en resandeavgift. I det skedet så har också rederierna ett samhällsansvar att tillse ålänningarnas bästa. I dagens läge kanske det inte är den viktigaste ekonomiska frågan, men ledamot Karlström har all rätt att motionera i det här och han har fört ett logiskt och ett mycket bra resonemang, men det var inte riktigt det som debatten sedan handlade om.

    Talmannen

    Begäres ytterligare ordet? Detaljbehandlingen vidtar.

    Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt!

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss

    7      Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Ärendet avförs och tas upp vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    8      Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

    Ärendet avförs och tas upp vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    9      Försök med havsbaserad solenergi

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

    Ärendet avförs och tas upp vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    10    En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Ärendet avförs och tas upp vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    11    Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    Ärendet avförs och tas upp vid ett senare tillfälle.

    För kännedom

    12     Jakt för rörelsehindrade

    Landskapsregeringens framställning (FR 16/2010-2011)

    13     Bibliotekskommissionens berättelse för år 2010

    Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2010-2011)

    Båda ärenden upptas till behandling 18.04.2011.

    14      Övningslokaler

    Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 20/2010-2011)

    15     Information om kommunalvalet

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 21/2010-2011)

    Svar på de enkla frågorna ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om en fråga inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 18.04.2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.06).