Åtgärdsmotion 4/2020-2021
| |||
Ålands lagting | ÅTGÄRDSMOTION nr 4/2020-2021 | ||
Lagtingsledamot | Datum |
| |
Simon Påvals m.fl. | 2021-02-02 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Gemensam förvaltning av strömmingen i Ålands hav och Bottenhavet
Motivering
Strömmingen är den huvudsakliga födokällan för många fiskarter i Östersjön som torsk och lax men även viktig för kustnära arter som gädda, gös och abborre. Strömmingens bestånd har kraftig påverkan på större fiskarters existens som i sin tur är avgörande dels för lokala biotopers näringskedjor, dels för lokala kustfiskares levebröd.
Från svenska kustfiskare har det sedan flera år tillbaka kommit larmrapporter om att storskaligt industriellt trålfiske efter foderströmming har kraftig påverkan på de lokala fiskbestånden längs svenska Östersjökusten. Samtidigt som trålfisket ökat har de svenska fångsterna av strömming i Ålands hav i det småskaliga kustfisket mer än halverats sedan 2015. 2019 förordade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att Sverige och Finland gemensamt skulle förorda ett förbud mot trålfiske under vintern då storströmming samlas i djuphålor i Bottenhavet och under strömmingens lektid på våren. Andra åtgärdsförslag har varit periodiska trålförbud, att reglera båtlängder samt att flytta ut trålgränsen till 12 sjömil i känsliga områden.
Ett visst industrimässigt trålfiske i Östersjön behövs för att tillgodose lokala fiskodlingars behov av kretsloppsfoder och därmed motverka den ökning av näringsämnen som uppstår pga importerat fiskfoder. Det storskaliga industriella trålfisket efter lekströmming i Ålands hav och Bottenhavet har däremot kännbara skadeverkningar för lokala bestånd och inkräktar på de lokala kustfiskarnas livsuppehälle. Detta kan inte anses som hållbar fiskeripolitik!
Ännu har inte lika dramatiska effekter märkts på det åländska kustfisket, som för tillfället främst är hårt pressat av de ökade säl- och skarvbeståndens skadeverkningar. Fisken vet dock inga nationsgränser och lekbestånden av strömming i våra gemensamma vatten är starkt beroende av varandra som födobas för många av våra viktiga fiskarter och således för våra åländska fiskares levebröd.
Mycket tyder på att de olika fiskerimetoderna fortsättningsvis går att kombinera med ett striktare ramverk för industrimässigt trålfiske i känsliga områden. Frågan kräver dock en hållbar förvaltning på nations- och regionsnivå som beaktar de lokala småskaliga behoven i Ålands hav och Bottenhavet.
Varningsklockorna ringer från väst och vi gör bäst i att agera innan det är för sent!
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att initiera ett samarbete med Sverige och Finland kring en hållbar gemensam förvaltning av strömmingsbestånden i Ålands hav och Bottenhavet.
Mariehamn den 2 februari 2021 |
Simon Påvals
Katrin Sjögren
John Holmberg
Rainer Juslin
Pernilla Söderlund
Ingrid Zetterman