Budgetförslag 3/2011-2012

	Ålands landskapsregering	BUDGETFÖRSLAG nr 3/2011-2012
		Datum
		2012-04-03
	Till Ålands lagting

Förslag till första tilläggsbudget för år 2012

 

 

 

ALLMÄN MOTIVERING

 

 

Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens framställning med förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2012.

 

Landskapsregeringen föreslår i denna tilläggsbudget att landskapet gör en omställning i sin politik i syfte att uppnå en långsiktig balans och stabilitet i landskapets finanser. Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar. Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott kräver krafttag för att minska ökningen av driftsutgifterna. Landskapsregeringen bedömer att det kan göras under mandatperioden så att budgeten för år 2014 har en kostnadsnivå som i stort balanserar med de förväntade inkomsterna och att det under år 2015 uppstår ett visst överskott som kan användas för framtida investeringar. Stabilitet i landskapets ekonomi utgör en säkerhet och trygghet för alla medborgare i det åländska samhället såväl kommuner, arbetsmarknad och näringsliv.

 

Landskapsregeringens mål är att vi om tio år har ökat vår befolkning till 32.000 invånare och skapat 2.000 nya arbetsplatser. Landskapsregeringen medverkar till att skapa tillväxt i samarbete med näringsliv och arbetsmarknad i syfte att få företag att växa. Tillväxtbranscher är exempelvis IT, sjöfartsklustret, vindkraft, grön teknik, turism och lokalproducerad kvalitetsmat samt personliga tjänster. För att samhället ska kunna bidra till tillväxten över hela Åland krävs bättre samhällsplanering och tillgång till bostäder. För att bidra till utveckling och sysselsättning avser landskapsregeringen hålla en hög investeringsnivå. Utbildningstjänsterna ska utvecklas, vara flexiblare och kontinuerligt anpassas till samhällets och företagens behov. Landskapet stärker sina insatser för ökad återflyttningsgrad för unga ålänningar som lämnat Åland för studier och arbete utomlands. Målet om en ökad befolkning ställer också krav på ökade insatser för inkludering och integrationsfrämjande insatser samt familjepolitiska åtgärder.

 

Det åländska samhället förändras i många avseenden. Det ökande antalet äldre och den servicen som behövs för att säkra befolkningens rätt till en trygg ålderdom kommer att medföra stora kostnadsökningar de närmaste årtiondena. År 2030 beräknas samhällets kostnader för de äldre vara mer än tredubbelt högre än idag. Detta ställer stora krav på politikernas förmåga att samordna verksamheter och på ett strukturerat sätt utveckla servicen och stödtjänsterna till de äldre. De äldres finansiella situation är samtidigt generellt bättre än tidigare generationers pensionstagare.

 

Hur service till de äldre organiseras är en av huvudfrågorna i den samhällsservicereform som landskapsregeringen inlett. Reformarbetet strävar till att omstrukturera samhällsservicen så att den kan tillhandahållas effektivare och därmed säkerställa en god offentlig service till medborgarna också på lång sikt. Reformen strävar också till en mer likvärdig service, stärkt kompetens och demokratisk delaktighet. Grunderna för servicenivåerna ska anges i en garantilag. För att uppnå detta krävs en stark samordning och utveckling av gemensamma offentliga IT-tjänster. Landskapsregeringen föreslår att en storsatsning görs på den digitala agendan och skapandet av en gemensam offentlig elektronisk förvaltning. Parallellt med detta görs även en översyn av landskapets förvaltning. Under mandatperioden utvecklas och moderniseras förvaltningen så att landskapets centrala funktioner och dess utrymmesbehov klart definieras och lönesystemen moderniseras.

 

Det kraftigt stigande oljepriset och behovet av ökad miljöanpassning kräver ett nytänkande inom skärgårdstrafiken. I det trafikkoncept som bygger på kortade färjpass, krävs en förändring av tonnage till ett som är mer kostnads- och miljöeffektivt. Utvecklingsarbetet med skärgårdstrafiken ges en tydligare projektledning, nödvändiga studier och utredningar sätts igång och en realistisk tids- och investeringsplan tas fram. Målet med en moderniserad och utvecklad trafikpolitik är att trygga skärgårdens utveckling och fortlevnad med ett stort fokus på ekonomi och miljöeffekter. Omställningen mot ett mera hållbart samhälle kräver också förändringar i tankesätt och attityder på många plan. Särskilt viktigt är arbetet för vattenmiljön och Östersjön.

 

Dessa genomgripande förändringar i samhället kräver en bred politisk samsyn och dialog med berörda parter. För att samhället ska växa och stärkas krävs framsynthet och mognad bland beslutsfattare på alla nivåer. Det krävs också goda kontakter till kringliggande regioner. Genom en intensifierad externpolitik och en etablering av en Ålandshavskommission avser landskapsregeringen stärka kontakterna till Sverige och på sikt medverka till en marknadsutvidgning för åländsk export.

 

Arbetet med en ny självstyrelselag för Åland fortsätter. I riket har en arbetsgrupp tillsatts för att bekanta sig med den åländska parlamentariska kommitténs betänkande och denna ska slutföra sitt arbetet vid utgången av år 2012. Landskapsregeringen tillsätter en ny parlamentarisk kommitté för att följa upp och fördjupa resonemangen. Under år 2013 fortsätter arbetet i en gemensam arbetsgrupp mellan Åland och riket. Samtidigt fortsätter arbetet med att få till stånd ändring av avräkningsgrunden.

 

Landskapsregeringen medverkar i det politiska arbetet med statsministerns nationalspråksstrategi och dess beredningsorgan på tjänstemannanivå. Arbetet med att utveckla en språkstrategi för två livskraftiga nationalspråk i Finland ska slutföra sitt arbete under år 2012. Landskapsregeringens språkråd utvecklas till ett sakkunnigorgan i direkt anslutning till regeringskansliet för att ta språkpolitiska initiativ på Åland, i förhållande till riket eller omvärlden allt i syfte att trygga det svenska språket på Åland.

 

Självstyrelsens 90 årsjubileum lyfts fram med folkfest i samband med självstyrelsedagen den 9 juni, framtidskongress och ökad synlighet i världen. Åland kommer att uppmärksammas genom utställningar och evenemang i Washington, St Petersburg och Europaparlamentet i Bryssel.

 

Jämställdhetspolitiken definieras i programmet för det åländska jämställdhetsarbetet 2012-2015. Prioriterade områden är utbildning, arbetsmarknad, barnomsorg och skola, kvinnors representation i beslutande organ, kvinnofrid samt hälso- och sjukvård. Landskapsregeringen vidtar åtgärder för att utmana de könsbundna studie- och yrkesvalen som befäster och återskapar den könsuppdelade arbetsmarknaden. Konferenser på temat ”Jämställd barnomsorg” och ”Människohandel för sexuella ändamål” hålls under år 2012. Expertrådet för jämställdhet (åren 2011-2015) har uppdraget att följa upp programmet för jämställdhet och att bidra till utveckling och fördjupning av den åländska jämställdhetspolitiken.

 

Åland präglas idag av en mångfald av olika språk, kulturer och religioner. Landskapsregeringen vill öka förståelsen för olikhet och skapa ett inkluderande åländskt samhälle som präglas av jämlikhet, jämställdhet, respekt och samförstånd mellan mänskor med olika kulturell, religiös eller etnisk bakgrund  och utarbetar därför ett ramprogram för främjande av integration. Det övergripande målet för landskapsregeringens integrationsfrämjande program 2012-2015 är att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling.

 

Landskapsregeringens mål med denna omställningsbudget är att lägga grunden för ett omfattande förändringsarbete på många områden. I budgetskrivningarna för åren 2013, 2014 och 2015 kommer reformerna att ta konkreta steg framåt och nya förslag aktualiseras. I enlighet med regeringsprogrammet strävar landskapsregeringen till att utveckla landskapet Åland till förmån för dess befolkning och verka för ekonomisk jämlikhet, välfungerande strukturer, en trygg välfärd och fortsatt livskvalitet för alla.

 

 

LANDSKAPETS EKONOMI

 

Konjunkturläget våren 2012

Även om det finns tecken på förbättring under årets första kvartal kommer världsekonomin fortsättningsvis att präglas av osäkerhet under det närmaste året konstaterar, enligt förhandsuppgifter, ÅSUB i sin kommande konjunkturrapport. Finlands och Sveriges starkt omvärldsberoende ekonomier lider av en svag exportefterfrågan. Det innebär sjunkande BNP och låga investeringsnivåer i industrin, och i förlängningen försämrade statsfinanser.

 

Så länge ingen ny dramatisk kris inträffar i något av de större oljeproducerande länderna ser den internationella prisökningen på råolja ut att bli måttlig. Inflationen på Åland förväntas enligt ÅSUB hamna på 2,6 procent i årsgenomsnitt år 2012, och ser i nuläget, efter den aviserade momshöjningen i Finland år 2013, ut att då kunna hållas på ungefär samma nivå som i år (Tabell 1).

 

Enligt prognosen i ÅSUB:s kommande konjunkturrapport återhämtar sig BNP-tillväxten detta år och hamnar kring 2,0 procent. Därefter räknar man med ännu en liten ökning till 2,2 procent år 2013.

 

Situationen på arbetsmarknaden ser ut att försämras något i förhållande till fjolåret. Arbetslösheten förväntas öka marginellt till 2,9 procent i år, för att därefter sjunka tillbaka något under de följande två åren. 

 

En hög inflation under fjolåret (2011) minskade hushållens köpkraft. Köpkraftens fortsatt svaga utveckling under innevarande år dämpar konsumtionen, men ÅSUB räknar ändå med att de privata investeringarna hålls uppe av egnahemsbyggandet under år 2012. En något ökande nivå på utlåningen till hushållen och företagen förväntas under året.

 

 

Tabell 1. Nyckeltal för Åland i ÅSUB:s konjunkturprognos våren 2012

	2010*	2011*	2012 P	2013 P	2014 P
BNP, årlig procentuell tillväxt	-1,4	-3,2	2,0	2,2	1,0
Arbetslöshet, (öppen, procent)	3,1	2,8	2,9	2,8	2,4
Inflation (KPI, årlig procentuell förändring)	1,9	3,6	2,6	2,5	2,6
*) Preliminära uppgifter för BNP-tillväxten P) Prognoser     Källa: ÅSUB Rapport 2012:1 (opublicerad) Konjunkturutsikterna våren 2012

 

 

Den internationella sjöfarten befinner sig sedan hösten 2008 i en djup kris. Krisen är i hög grad förorsakad av överkapacitet, vilken sänker fraktpriserna på såväl torrlast som olja. Passagerarsjöfarten sammantagen verkar på en marknad som fortsättningsvis är hårt konkurrensutsatt och där de små marginalerna snabbt riskerar att ätas upp av höjda bunkerkostnader.

 

Färj- och passagerarrederierna fortsätter som tidigare att pressas av hård konkurrens och höga bunkerkostnader på mestadels mättade marknader. Liksom ifjol håller den svenska kronan, trots internationell osäkerhet, sin starka ställning gentemot euron, vilket gynnar intjäningen. Sammantaget förväntas en svag reell tillväxt för denna, den dominerade sektorn i den åländska ekonomin en tillväxt som dessvärre inte räcker för att underbygga en positiv utveckling för den åländska ekonomin. På några års sikt kommer dessutom de nya reglerna för svavelinnehåll i fartygsbränsle som träder i kraft från och med år 2015 att höja rederiernas kostnader.

 

Branschföretagen inom transportsektorn där sjöfarten dominerar förväntar sig inför den kommande 12-månadersperioden bättre utsikter för det egna företaget och man förväntar sig att investeringarna och personalstyrkan kommer att öka jämfört med fjolåret. 

 

Förväntningarna inom det åländska privata näringslivet är i linje med förväntningarna internationellt och präglas enligt ÅSUB:s årliga konjunkturbarometer av en försiktig optimism hos företagen. Man är mest positiv vad gäller möjligheterna att expandera sin egen verksamhet, och om investeringarna. Dessutom är man försiktigt positiv om lönsamhetens utveckling och om möjligheterna att utöka personalstyrkan.

 

Banksektorn tror på förbättrad lönsamhet under året. Man räknar sammantaget med att kreditefterfrågan från privatpersoner och företag kan komma att öka något under året, men bankerna får räkna med ett sjunkande räntenetto på grund av den allmänna pressen neråt på räntorna.

 

Den internationella osäkerheten har minskat värdet på försäkringsbolagens tillgångar, och bolagen får räkna med ökade administrationskostnader i samband med implementeringen av nya internationella regelverk. På hemmamarknaden skärps konkurrensen alltmer inom livs- och skadesegmenten. 

 

Finansbranschen som helhet redovisar i ÅSUB:s konjunkturenkät något bättre utsikter för år 2012, med undantag av utvecklingen på personalsidan.

 

Förväntningarna hos företagen inom branschen ”företagstjänster”, inklusive IKT-företag, är blandade. Dels finns en svag optimism angående verksamheten och konjunkturutsikterna för branschen, men man är pessimistisk angående personalstyrkans storlek.

 

Tongångarna i branschen ”personliga tjänster” är betydligt ljusare. Omsättningens tillväxt i branschen som till stor del består av enskilda näringsidkare, ser ut att kunna vända från ett svagt fjolår (2011) till att bli hyfsat positiv i år. Man tror på möjligheterna att expandera det egna företaget under året, och man förväntar sig bättre omsättning och lönsamhet år 2012 än år 2011. Dessutom förväntar man sig kunna expandera på personalsidan.

 

Omsättningstillväxten i den konjunkturkänsliga handelsbranschen var god men avtagande under år 2011. Enligt ÅSUB:s senaste konjunkturenkät är utsikterna för år 2012 blandade för branschen, bland annat förväntar man sig en något försämrad omsättning och lönsamhet.   

 

Antalet inresande till Åland från Sverige ökade ifjol samtidigt som det totala antalet övernattningar ökade med 7 %. På ett par års sikt finns det en risk att effekten av en fortsatt stark svensk kronkurs gentemot euron delvis förtas av den kommande momshöjningen. Det tydligaste utslaget i ÅSUB:s konjunkturbarometer hos hotell- och restaurangbranschen är en försvagad omsättnings- och personalutveckling under år 2012 i förhållande till år 2011, men branschföretagen är ändå försiktigt optimistiska om lönsamheten.

 

Inom livsmedels- och den övriga tillverkningsindustrin är man positiva angående verksamheten under år 2012. Man förväntar sig överlag att det egna företaget om ett år kommer att ha expanderat och man förväntar sig också större omsättning och förbättrad lönsamhet.

 

Omsättningstillväxten inom byggbranschen var stark ifjol. Förväntningar inför den närmaste 12-månadersperioden är återhållsamma. Man tror inte på några desto större förändringar i konjunkturen under året.

 

Inom den del av primärnäringarna som drivs i bolagsform, var omsättningstillväxten svag under år 2011 och konjunkturutsikterna hos branschföretagen för innevarande år ligger överlag på den pessimistiska sidan.

 

Budgetutvecklingen

Hösten 2011 gjordes en bedömning av avräkningsbeloppets utveckling utgående från då tillgängliga uppgifter om statens inkomstutveckling i enlighet med ”Justerade ramar för statsfinanserna 2012 – 2015”. I december kom finansministeriet ut med en konjunkturöversikt som visade på en sämre utveckling än den som ingick i rambeslutet från oktober. Utgående från regeringens rambeslut från slutet av mars för åren 2013 – 2016, vilket baserar sig på den konjunkturprognos som beretts vid finansministeriet och som publiceras i början av april, kan landskapsregeringen konstatera att utsikterna för närvarande ser aningen ljusare ut.

 

För år 2012 har Ålandsdelegationen fastställt ett förskott om 203.684.000 euro, vilket motsvarar nuvarande prognos. Utöver förskottet för år 2012 kan, utgående från preliminära uppgifter om statens inkomster under år 2011, en tilläggsinkomst om ca 660.000 euro väntas som slutavräkning för år 2011. För de efterföljande åren 2013 till 2015 förväntas avräkningsbeloppet öka till ca 214,2 miljoner euro, 224,1 miljoner euro respektive 230,8 miljoner euro. År 2016 kan avräkningsbeloppet uppgå till drygt 241 miljoner euro om finansministeriets nuvarande bedömning står sig. Det är således en positiv utveckling av avräkningsbeloppet som förutspås för närvarande, men landskapsregeringen konstaterar att för år 2013 är bedömningen nu ca 3 miljoner högre än vid tidpunkten för uppgörandet av budgetförslaget för år 2012, men hela 7 miljoner lägre än de bedömningar som fanns tillgängliga sommaren 2011.

 

Skattegottgörelsen för år 2010 som upptas som inkomst i budgeten för år 2012 uppgår till 17.440.733 euro. Även om det finns indikationer på ett något bättre utfall än tidigare antagna 11 miljoner euro har landskapsregeringen tagit med 11 miljoner euro årligen i kalkylerna för följande år. Med beaktande av ovanstående kan landskapets inkomster av skattefinansiering åskådliggöras enlig nedanstående:

 

 

Utgående från de nuvarande bedömningarna av inkomsterna och ramförslag för åren 2013 till 2015 kan följande kalkyl över budgetutvecklingen för ramperioden göras. Observera att beloppen för åren 2010 – 2012 är i respektive års penningvärde medan beloppen för åren 2013 – 2015 kalkylerats i 2013 års penningvärde.

 

 

 

Anm. Av förändringen av verksamhetsinkomsterna mellan år 2012 och 2013 beror 3.300.000 euro på att den s.k. Gullåsenavgiften slopas.

 

 

Landskapsregeringens målsättning som angivits i regeringsprogrammet är att budgetekonomin ska vara i balans år 2015. För att uppnå detta har landskapsregeringen genomfört ett systematiskt arbete med att få ner driftskostnaderna så att budgeten för år 2015 ska vara i balans. År 2015 ska landskapet långsiktigt ha brutit trenden med stora underskott i ekonomin. Detta arbete kräver en stor kostnadsmedvetenhet inom alla sektorer och ett fortsatt tryck på åtstramningar. För att åstadkomma detta måste alla avgörande åtgärder vara påbörjade senast år 2013. Åtstramningarna innebär att antalet tjänster netto exklusive inverkan av privatiseringar och bolagiseringar kommer att minska med ca 40 stycken under perioden (se även bilaga 1). De förslag som konkret berör år 2012 ingår i detaljmotiveringen till föreliggande tilläggsbudgetförslag och processen har inletts med övriga tjänstemän och arbetstagare som berörs under perioden med tonvikt på år 2013. Med beaktande av ovanstående kan personalförändringarna under ramperioden sammanfattas enligt följande tabell:

 

 

Förslag som påverkar personalutvecklingen och som inte ingår i sammanställningen ovan:

Ålands folkhögskola har ett sparkrav om 200.000 euro till år 2015 vilket kan innebära påverkan på antalet tjänster

Ålands gymnasium har ett sparkrav om 500.000 euro till år 2015 vilket kan innebära påverkan på antalet tjänster samtidigt finns inget förslag på ändring av timlärartjänsterna

Några färjlinjer konkurrensutsätts, vilket kan innebära påverkan på antalet tjänster

Bolagisering av verkstad/lager pågår, vilket kan innebära påverkan på antalet tjänster

 

Sammanfattningsvis kan personalutvecklingen över en tolvårsperiod åskådliggöras enligt nedanstående graf. Observera att timlärare och anställd personal i bisyssla inte ingår.

 

Kostnadsutvecklingen för bränsle, pensioner och personal är tre poster som medför ett stor tryck på ökning av konsumtionsutgifterna under perioden. Om man isolerar dessa kostnadsposters kalkylerade ökning under ramperioden kan konstateras att konsumtionsutgifterna exklusive dessa poster minskar till följd av landskapsregeringens inbesparings- och omstruktureringsförslag för de kommande åren. Förändringen av konsumtionsutgifterna åskådliggörs i nedanstående graf.

 

 

Beloppsmässigt ökar konsumtionsutgifterna från budgeten för år 2012 till ramen för år 2015 enligt nedanstående tabell. Noteras bör att avtalsenliga personalkostnadsökningar förutsätts inbesparade så att anslagen inte höjs på grund av detta kostnadstryck under ramperioden. Avdelningarna har visat konkreta förslag på hur denna inbesparing kan uppnås. Skillnaden i förhållande till nivån på konsumtionsutgifterna år 2012 anger nivån på landskapsregeringens inbesparingsåtgärder.

 

 

Med beaktande av de bättre inkomstutsikterna rörande avräkningsbeloppet och landskapsregeringens planerade inbesparingsåtgärder som närmare redogörs för i allmänna motiveringen till föreliggande tilläggsbudget tyder det på att landskapets budget i stort kommer att vara i balans redan år 2014 för att uppvisa ett visst överskott år 2015. De faktiska underskotten respektive överskotten enskilda budgetår kommer till stor del att vara beroende av i vilken takt kortruttsprojekt börjar förverkligas och med vilken finansieringsform. Landskapet står även inför stora utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen med växande andel och antal äldre. Det ackumulerade budgetunderskottet är i det närmaste oförändrat vid utgången av år 2015 jämfört med utgången av innevarande budgetår 2012. Noteras bör dock att en inkomstföring om drygt 6,4 miljoner euro från utjämningsfonden inverkar positivt och ingår år 2013, varefter hela utjämningsfonden har använts. Landskapsregeringen bedömer att utgående från de i siffersammanställningen intagna uppgifterna kommer landskapets likviditet att vara tillräcklig under ramperioden.

 

 

Budgetförändringarna i korthet och föreslagna budgetramar för åren 2013 - 2015

Av nedanstående tabell framkommer uppgifter om budgeterna för år 2011 respektive år 2012 samt en bedömning av nivåerna för ramperioden 2013 – 2015 i enlighet med de omställningsförslag som närmare framgår i föreliggande förslag till tilläggsbudget. Vid läsningen av tabellen kan även följande större förändringar mellan innevarande budgetår 2012 och år 2015 beaktas:

Allmänt

-          Organisationsförändringar mellan avdelningar har inte beaktats i siffermaterialet utan det görs i respektive års budget som förslagen förverkligas.

-          Inbesparingar till följd av personalförändringar framkommer närmare av bilaga 1 och ingår därför inte i förklaringarna nedan.

-          Landskapsregeringen avser att se över de avgifter som debiteras för tjänster landskapet tillhandahåller i syfte att hålla en ändamålsenlig nivå med beaktande av såväl kostnaderna för medborgarna och landskapet som styrningseffekterna.

-          Förvaltningens upphandlingsrutiner utvecklas och förbättras

-          Landskapsregeringen avser att i högre grad använda sig av ny teknik vid möten för att minska resekostnader.

-          År 2014 inleds en ny EU-programperiod. De uppgifter som nu ingår är en bedömning innan programramarna är kända.

Lagtinget

-          Landskapsregeringen har inte tagit ställning till nivåerna för lagtinget och har därför i sammanställningen räknat med oförändrad nivå.

Kansliavdelningen

-          Överföringsutgifterna ökar främst på grund av en reservering för ökat räntestöd till följd av räntehöjningar.

-          Under åren 2012 till 2014 ingår investeringsanslag för renoveringen av Självstyrelsegården.

Finansavdelningen

-          Den stora ökningen av konsumtionsutgifter hänförs i sin helhet till pensionsrelaterade utgifter. De övriga konsumtionsutgifterna minskar med 4,6 procent från år 2012 till år 2015.

-          Under överföringsutgifterna ingår extra anslag för bidrag för likströmsförbindelse till riket under åren 2012 – 2014 med 10 miljoner år 2012 respektive 20 miljoner euro resterande år. En inkomst om motsvarande belopp ingår för respektive år. Kompensationen för inkomstbortfall till följd av skatteavdrag i kommunalbeskattningen slopas. Landskapsandelarna till kommunerna föreslås minskade.

-          Investeringsutgifterna ökar för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning.

-          Lån och övriga finansinvesteringsutgifter minskar till följd av att lånen ur penningautomatmedel delvis har omfördelats till andra användningsändamål, bl.a. för byggande av geriatrisk klinik för ÅHS. År 2012 ingår ett nettoanslag om ca 2,8 miljoner euro för köp av aktier i Kraftnät Åland Ab och år 2013 ett anslag om 5 miljoner euro för kapitalinsats i Kraftnät Åland Ab.

-          Det fördelningsbara nettot av Ålands Penningautomatförenings verksamhet beräknas uppgå till 20 miljoner euro per år under ramperioden. Nivån bedöms vara möjlig med beaktande av återföringar av tidigare års ofördelade anslag.

Social- och miljöavdelningen

-          Ökningen av konsumtionsutgifter hänförs till ÅHS.

-          Överföringsutgifterna minskar som en följd av att landskapsandelarna för socialvårdens driftsutgifter föreslås minskade men även av mindre anslag inom vatten- och avlopps- samt avfallsområdena.

-          Investeringsutgifterna för ÅHS har stor tyngdpunkt på ett förverkligande av en geriatrisk klinik för vilken det ingår 20 miljoner euro åren 2012 - 2015.

-          Inkomsterna beräknas öka till följd av höjda avgifter vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet respektive Ålands hälso- och sjukvård. Fr.o.m. år 2013 slopas Gullåsenavgiften varför inkomsterna minskar med 3,3 miljoner euro i förhållande till grundbudgeten för år 2012.

Utbildnings- och kulturavdelningen

-          Minskningen av konsumtionsutgifter hänförs främst till inbesparingsåtgärder inom de skolor som landskapet bedriver och minskande antal studerande.

-          Minskningen av överföringsutgifterna påverkas främst av att landskapsandelarna för grundskolan tenderar att sjunka under perioden samt att det föreslås att studiestöden inte indexjusteras från och med läsåret 2013 - 2014. Därtill kommer landskapsandelarna inom sektorn att ses över.

-          Under perioden förverkligas en ny basutställning vid Ålands museum samt vissa investeringar görs i maskinlaboratorieutrustning för Högskolans på Åland och Ålands gymnasiums behov.

Näringsavdelningen

-          Den stora minskningen av konsumtionsutgifter beror främst på minskade kostnader för avbytarsystemet samt av ändringar i ÅTC:s verksamhetsområde.

-          Överföringsutgifterna beräknas minska från år 2012 till år 2015. Största minskningen är de EU-delfinansierade programanslagen under näringsavdelningens förvaltningsområde där landskapets finansieringsandel, därmed också budgetbelastningen, minskar med ca 1,4 miljoner euro medan EU:s finansieringsandel ökar med ca 0,7 miljoner euro. Noteras bör att en ny programperiod börjar år 2014 och att programmens finansieringsramar inte är fastslagna. I ramarna har beaktats en jämn fördelning av budgetanslagen för den nya programperioden, d.v.s. att samma belopp skulle budgeteras årligen vilket inte varit fallet under pågående programperiod.

 

 

 

Trafikavdelningen

-          Den stora ökningen av konsumtionsutgifter beror på förväntade kostnadsökningar till följd av bränsleprisutvecklingen. Ökningen av utgifterna bromsas dock av begränsningar i trafikvolymen.

-          Ökningarna av överföringsutgifterna fr.o.m. år 2012 beror på ett nytt avtal om upprätthållande av flygtrafik på flyglinjen Mariehamn-Stockholm/Arlanda och att understödet för kollektivtrafiken beräknas öka till följd av ökade bränslepriser. Landskapsunderstödet för byggande av kommunalvägar ingår i det paket av åtgärder som diskuteras med kommunerna.

-          Investeringsnivåerna är till stor del beroende av i vilken takt kortruttsprojekt kan förverkligas under perioden.

 

 

Med beaktande av landskapsregeringens ramförslag som framgår av ovanstående tabell kan budgetens förändring av fördelningen relativt sett mellan olika områden sedan år 2008 illustreras enligt nedanstående graf. Observera att andelarna i båda nedanstående grafer enbart innehåller nettot av konsumtions- och överföringsutgifter samt inkomster, d.v.s. investeringsutgifter, lån och övriga finansinvesteringsutgifter ingår inte.

 

 

 

 

Förändringarna mellan de olika budgetområdena kan även visualiseras enligt nedanstående diagram.

 

 

 

 

Budgetstrukturen

Beredningen av ett lagförslag om ändringar i finansförvaltningslagen pågår samt så ska en ny finansförvaltningsförordning utarbetas. Lagtingsordningen samt ovan nämnda författningar kommer att utgöra grunden för landskapets ekonomiförvaltning. Därtill pågår förberedelser för upphandling av ett nytt ekonomisystem. Landskapsregeringen bedömer att upphandlingen kan utföras under år 2012, implementeringen ske under år 2013 så att det kan tas i drift från och med år 2014.

 

Landskapsregeringen planerar att följande förändringar kan införas i budgetförslaget för år 2013:

-          budgetförslaget görs mer informativt, t.ex. genom att införa tabeller och grafer samt övergripande målsättningar

-          inrättande och indragande av enskilda tjänster eller arbetsavtalsförhållanden beskrivs inte särskilt i budgetförslaget, d.v.s. landskapsregeringen fattar dylika beslut inom ramarna för tillbudsstående anslag. Landskapsregeringen konstaterar även att i enlighet med den nya landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård utgår förslaget till plan för hälso- och sjukvården ur budgetförslaget för år 2013.

-          om det under ett moment ingår anskaffningar som överstiger 20.000 euro ska detta framgå av motiveringstexten för att tydliggöra drift respektive investeringar och

-          användningen av reservationsanslag, d.v.s. anslag som kan användas under flera år, lyfts fram och förtydligas t.ex. så att de från tidigare år återstående anslagen redovisas per ett visst datum. I samband med detta övervägs om användningsändamålen för reservationsanslag kan minskas så att de främst skulle användas för investeringsanslag och EU-programanslag.

 

Detaljerade målsättningar kommer att arbetas in i verksamhetsplaner som landskapsregeringen fattar beslut om.

 

Till budgetförslaget för år 2014 överväger landskapsregeringen en ytterligare utveckling så att affärsbokföringsdimensionen lyfts fram. I takt med att de bakomliggande IT-systemen för budgetering och redovisning utvecklas förbättras möjligheterna till resultaträkningsprognoser så att dessa kan ges större tyngd. Kostnaderna för drift och förvaltning av lokaler och fastigheter ska i möjligaste mån fördelas på de nyttjande enheterna.

 

Ett nytt ekonomisystem förbättrar i väsentlig grad förutsättningarna att införa utökad intern debitering som i sin tur är en förutsättning för att utveckla resultatenheter där även kapitalkostnaderna beaktas.

 

Landskapet, kommunerna och beskattningen

Enligt övergångsbestämmelserna i landskapslag (2011:114) om hälso- och sjukvård upphör kommunernas skyldighet att ersätta landskapet för kostnaderna för vården vid Ålands hälso- och sjukvårds geriatriska klinik från och med år 2013. Avsikten har varit att den ekonomiska effekten av slopandet av avgiften från och med år 2013 ska utjämnas i förhållande till kommunerna. Med beaktande av detta och att den ekonomiska situationen kräver åtgärder inom alla samhällsektorer har landskapsregeringen gått in för ett åtgärdspaket i förhållande till den kommunala sektorn. Förslaget bygger på att den s.k. Gullåsenavgiften slopas i enlighet med nu gällande lag samtidigt som landskapsandelarna till kommunerna minskas med 3.600.000 euro per år. Sättet för hur detta genomförs tas fram och diskuteras med Ålands kommunförbund.

 

Lanskapsregeringen konstaterar att samhällsservicereformen lyfter fram frågeställningar kring hur beskattningen inom landskapets egen behörighet ska vara utformad och att omställning kan vara aktuellt även till denna del beroende på vilket beslut som fattas utgående från det nu pågående utredningsarbetet. I detta skede och i samband med diskussionerna om finansieringen av den kommunala sektorn föreslår landskapsregeringen att sjukdomskostnadsavdraget slopas i kommunalbeskattningen och därmed bortfaller även den kompensation landskapet erlagt till kommunerna för de inkomstbortfall avdraget medfört. Landskapets inbesparing av denna åtgärd beräknas till ca 1.500.000 euro per år. Landskapsregeringen har även gått in för att kompensationen för övriga s.k. åländska avdrag bör slopas, vilket för landskapet innebär en inbesparing om ca 400.000 euro och motsvarande inkomstbortfall för kommunerna eftersom inga förändringar beträffande dessa avdrag föreslås. Landskapsregeringen avser att övergångsbestämmelserna utformas så att inga ytterligare anslag erfordras utöver de som redan upptagits i budgeten för år 2012. Lagframställningen med förslag om en utfasning av avdragkompensationen under en treårsperiod är med anledning av ovanstående inte längre aktuell.

 

Hur de ekonomiska effekterna av landskapsregeringens förslag beräknas fördela sig framgår av nedanstående tabell.

 

 

 

 

I sammanhanget kan konstateras att landskapsregeringen, såsom lagstiftningen om det nuvarande landskapsandelssystemet förutsätter, har för avsikt att låta påbörja utredningen av förändringarna i kostnadsfördelningen mellan kommunerna och landskapet sedan år 2008 då statistikuppgifterna för år 2011 finns tillgängliga. Eventuella förändringar av systemet planeras med beaktande av övervägandena om samhällsservicereformen.

 

 

 

 

 

SAMHÄLLSSERVICEREFORM

 

Samhällsservicereformen är ett utvecklingsprojekt som har som mål att trygga basservicen på lång sikt med tillräcklig regional spridning i enlighet med den garantilag för servicenivåer som landskapsregeringen tar fram. Samhällsreformen strävar till mer likvärdig service och gemensam tillämpning av lagstiftning så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner samt att behålla det lokala självbestämmandet och engagemanget.

 

Samhällsreformens mål är också att stärka kompetensen och ge ökat utrymme för specialisering. Dagens lagstiftning är omfattande och kräver i allt högre grad specialkunskap, särskilt inom det sociala området. Eftersom det i alla kommuner idag finns anställda som sysslar med samma frågor kunde man verka mer gemensamt och genom en ny arbetsfördelning ge anställda möjlighet att utveckla särskilda kompetenser inom olika delområden.

 

Samhällsreformen är också ett effektiveringsprojekt. Den offentliga struktur vi har idag för att administrera servicen till medborgare kan förenhetligas och göras mindre kostsam. Framför allt bör man fokusera på gemensamma lösningar för att möta behoven inom äldreomsorgen.

 

Landskapsregeringen avser att arbeta med frågan tillsammans med kommunerna genom gemensamma överläggningar och diskussioner. Parallellt görs också en översyn av den egna förvaltningen så att landskapet handhar lagstiftning och tillsyn medan direkt serviceproduktion i högre grad ska utföras av landskapsregeringen underlydande myndigheter, bolag eller tredje sektor. Landskapet åtar sig därför inte serviceuppdrag som idag sköts av kommuner och kommunalförbund.

 

I syfte att uppnå ovan angivna målsättningar har landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att ta fram logiska organisationsmodeller för den framtida samhällsservicen. Arbetsgruppens arbete ska vara slutfört senast den 30 april 2012. En extern expert anlitas för att från ett utifrånperspektiv formulera ett alternativ. Därefter kommer Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) att utsätta modellerna för tester. Den tredje fasen i samhällsservicereformen sker genom att en parlamentarisk kommitté tillsätts, vars uppgift är att föreslå en organisationsmodell. Under arbetets gång involveras kommunerna genom remisser.

 

Arbetet enligt ovan, som ska genomsyras av största möjliga öppenhet och delaktighet av olika parter, ska genomföras inom utgången av år 2012. Därefter sker lagstiftningsarbete och övrigt arbete för att praktiskt genomföra reformen. Landskapsregeringens mål är att under mandatperioden ta viktiga och konkreta steg framåt i förändringsarbetet.

 

 

DIGITAL AGENDA, SAMORDNAD IT-UTVECKLING OCH E-FÖRVALTNING

 

En central del i den omställningspolitik landskapsregeringen avser att föra under mandatperioden är satsningar på IT – utveckling.

 

Landskapsregeringens vision omfattar en gemensam e-förvaltning för den åländska offentliga förvaltningen. Diskussioner förs därför med ÅHS, Mariehamns stad samt Ålands kommunförbund k.f. för att klarlägga förutsättningarna att åstadkomma ett gemensamt ramverk - en digital agenda med fokus på utveckling av e-förvaltningen inom hela den åländska förvaltningen. Den långsiktiga målsättningen är att samtliga åländska kommuner och landskapsmyndigheter ska bidra till den gemensamma e-förvaltningen. Avsikten är att utgående från en nulägesanalys samt pågående och fortsatt omvärldsbevakning formulera en projektbeskrivning för att ta fram en åländska digital agenda. Samtidigt förs diskussioner med inom sektorn verksamma företag för att informera om planerna och inhämta kunskap om hur branschen ser på sina förutsättningar att medverka inom sina respektive specialområden.

 

Landskapsregeringen satsar således på införandet av e-förvaltning. För att uppnå målsättningen krävs initialt även insatser för att förnya förvaltningens IT-system, förändring av förvaltningens organisatoriska strukturer och kompetensutveckling. Satsningen leder även till stora investeringar i teknik och kompetens. Moderna verksamhetssystem och e-förvaltning resulterar enligt landskapsregeringens uppfattning i långsiktiga besparingar och en transparent förvaltning tack vare förutsättningar för tydligare styrning, effektivare arbetssätt och förbättrad information.

 

Landskapsregeringens eget utvecklingsarbete koncentreras inledningsvis till några prioriterade projekt som omfattar grundläggande arbeten.

 

Ett IT-stöd för verksamhetsstyrning implementeras i organisationen. Denna verksamhetsstyrning kräver en systematisering och kartläggning av förvaltningens verksamhetsprocesser. Detta IT-stöd och processkartläggningen ingår även som nödvändiga komponenter i förvaltningens system för intern styrning och kontroll.

 

Såsom framgår av grundbudgeten för år 2012 under moment 44.95.71 samt nedan under avsnittet om budgetstrukturen, avser landskapsregeringen att förnya sitt ekonomisystem.

 

Landskapsregeringens hemsida och närvaro på Internet ska förbättras. Den övergripande målsättningen är att beakta kundperspektivet i utvecklingen av den åländska offentliga förvaltningens nätbaserade service som omfattar både information och e-tjänster. Informationen som presenteras ska i stor utsträckning hämtas ur förvaltningens verksamhetssystem och de e-tjänster som tillhandahålls ska vara integrerade med nödvändiga verksamhetssystem för att uppnå resurseffektiva processer. Det första steget i förnyelsen är upphandlingen av ett nytt publiceringssystem och det arbetet påbörjas vid halvårsskiftet år 2012. Under processen övervägs open source-alternativ, d.v.s. system med öppen källkod. Arbetet med att förnya landskapsregeringens nuvarande hemsida och intranät fortsätter samtidigt. Genom köptjänster gallras uppgifter på nuvarande hemsida, i syfte att underlätta en övergång till en ny och modern hemsida. Särskilda satsningar kommer även att ske för att öka landskapsregeringens närvaro i de sociala medierna. Riktlinjer för landskapsregeringens aktiviterer i dessa medier är under utarbetande.

 

Projekten behöver samordnas för att resultera i målsättningar som samverkar och stöder varandra i den fortsatta utvecklingen. För de nämnda projekten har landskapsregeringen i detta skede beaktat ett investeringsanslag om 500.000 euro per år.

 

 

 

 

UTVECKLING OCH MODERNISERING AV FÖRVALTNINGEN

 

Landskapsregeringen föreslår att arbetet med utvecklingen och moderniseringen av allmänna förvaltningen fortsätter. Rollfördelningen mellan den politiska nivån och förvaltningen respekteras så att den politiska nivån fattar beslut om riktlinjer och principer. Förvaltningen fattar beslut i enlighet med dessa så att ärenden som berör enskilda medborgare inte tas till politisk prövning. En helhetsgranskning görs av landskapsförvaltningen i syfte att särskilja centralförvaltningens kärnuppgifter från uppgifter som kan utföras av andra såsom underlydande myndigheter, tredje sektorn eller bolag. Syftet är att den serviceproducerande verksamheten ska ha ett klart avgränsat verksamhetsområde och ekonomiskt ansvar gentemot centralförvaltningen som fungerar som tillsyns- och övervakande myndighet med uppgift att verkställa lagtingets beslut. Förändringar sker successivt i olika steg och genomsyras av personalens engagemang och delaktighet.

 

Ett löpande arbete med kontinuerlig organisationsutveckling pågår således inom förvaltningen. En översyn av nuvarande anställningsvillkor sker för att gynna rekrytering av kompetent personal till förvaltningen. I uppdraget ingår även att förbättra möjligheten att göra karriär inom organisationen samt även i övrigt för att förbättra utvecklingsmöjligheter för de anställda.

 

Fastighetsförvaltning

För att ytterligare renodla och effektivera förvaltningen av landskapets fastigheter avser landskapsregeringen samordna hela fastighetsförvaltningen under fastighetsenheten, vilken även ska ha en relativt självständig roll i förhållande till den allmänna förvaltningen. Enheten ska på ekonomiska grunder förvalta landskapets samtliga fastigheter, hyres- och arrendeobjekt, för att härigenom tillhandahålla lokaler och mark för landskapets behov i enlighet med uppgjorda avtal med respektive nyttjande enhet. Undantaget från ovannämnda är de fastigheter som nyttjas av ÅHS.

 

Fastigheter som landskapet inte längre behöver eller som saknar egentligt landskapsintresse kan, om det anses motiverat, säljas eller hyras ut.

 

Kostnaderna för drift och förvaltning av lokaler och fastigheter ska i möjligaste mån fördelas på de nyttjande enheterna på motsvarande grunder som vid ett hyresförhållande mellan ägare och hyresgäst. Fastighetsenheten ska även sköta utredningar gällande förvaltningens behov av utrymmen samt genomföra byggnadsprojekt enligt landskapsregeringens och lagtingets beslut.

 

En väsentlig del i en resurseffektiv verksamhet är att lokal- och lokaliseringslösningarna är sådana att en rationellt utformad verksamhet understöds och att tillgängliga fastigheter utnyttjas ändamålsenligt. Utgående från ett helhetsperspektiv över hur landskapets fastigheter utnyttjas idag avser landskapsregeringen göra en genomgång i avsikt att minimera kostnaderna för upphyrning. Landskapsregeringens förvaltning ska i första hand inrymmas i egna fastigheter såsom självstyrelsegården, museifastigheten och naturbruksskolan. Landskapsregeringen beslutar hur dessa fastigheter bäst utnyttjas med beaktande av hur olika avdelningar och enheter samverkar med varandra, den dagliga politiska beslutsprocessen samt kontakter med kunder och samarbetspartners. Anslag för ombyggnad av naturbrukskolan för kontorsändamål föreslås i denna tilläggsbudget.

 

Planeringen av en tillbyggnad av polishuset fortsätter enligt tidigare planering. Målsättningen är att de kompletterande lokalerna ska tas i bruk under år 2015. Polisens lokalkontor i Godby stängs.

 

I nu föreliggande tilläggsbudget föreslås landskapsregeringen få bemyndigande att arrendera ut markområden vid Jomala Gård.

 

Energieffektivisering

En stor och viktig omställning ska ske inom miljö- och energiområdet. Landskapsregeringen tillsätter en energikommission som får i uppdrag att formulera landskapets klimat- och energimål med fokus på vindkraft, bränsleomställning för färjor och kollektivtrafik, infrastrukturella satsningar för elbilar och alternativa drivmedel, och en tillväxt inom cleantech-företag och gröna innovationer samt energieffektivering. Reseavdraget i kommunalbeskattningen görs mer miljöinriktat och uppmuntrar till samåkning och nyttjande av kollektivtrafik.

 

För att effektivera energianvändningen i landskapets fastigheter och samtidigt få en genomgång av anläggningarnas skick och användning, har byggnadsbyrån sedan några år tillbaka genomfört energikartläggningar. Resultatet av kartläggningen varierar mellan olika byggnader och likaså storleken på de investeringar som behövs. Gemensamt för arbetet är ändå själva driftsoptimeringen, dvs justeringar för i första hand värme och ventilation i syfte att driva anläggningen så energisnålt som möjligt.

 

 

NÄRINGSPOLITIK

 

Full sysselsättning, modernisering, kraftsamling för tillväxt och livskraftiga regioner är centrala delar i landskapsregeringens näringspolitik.

 

Budgetförslaget för näringsavdelningen sänker utgiftsnivån för konsumtion med nästan 13 % från budget år 2012 till år 2015. Överföringsutgifterna minskar med nästan 5 % medan nettoutgifterna för hela näringsavdelningen minskar med över 2,1 miljoner euro eller 11 % till år 2015. Personalen minskar med 11 personer (0,5 IKT-ansvarig och 1 projektledare år 2013, 2 avbytare år 2014 och 7 avbytare år 2015) fram till år 2015 jämfört med näringsavdelningens verksamhet år 2012.

 

Ett nytt förslag som inte har beaktats i sifferstaten är att förvaltningsansvaret för Europeiska socialfonden flyttas från utbildnings- och kulturavdelningen till näringsavdelningen. En och en halv tjänst överförs vilket betyder en inbesparing för landskapet med en halv tjänst. ESF-programmet är i stor utsträckning inriktat mot sysselsättningsinsatser och utbildningsprojekt i företag och på arbetsplatser vilket faller väl inom näringsavdelningens förvaltningsområde. Förslaget innebär att konsumtionsutgifterna ökar med cirka 88.000 euro från år 2014 och framåt.

 

Personalförändringar

Näringsavdelningens personalstyrka exklusive Ams har minskat från 77 till 55 anställda från år 2007 till år 2012. Förändringen har skett i huvudsak genom nerdragningar på jordbruks- och skogsbruksbyrån. Ams personalantal har varit stabilt under perioden. Med föreliggande förslag till omställningsbudget minskar personalen med ytterligare 11 personer med början från år 2013. Förändringen görs genom en privatisering av lantbruksavbytarverksamheten samt en förändring av verksamheten vid Ålands teknologicentrum. Kvar i landskapets regi blir finansieringsansvaret för vikariehjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall inom lantbruket samt en nysatsning på innovationer inom grön teknik.

 

Företagsfinansiering

Den största delen, ca 82 %, av näringsavdelningens överföringsutgifter kanaliseras till det åländska näringslivet eller används för ändamål som främjar och utvecklar näringslivet. En del av överföringsutgifterna kan karaktäriseras som regionalpolitiska insatser som syftar till ökad sammanhållning och bygemenskap och vars effekter för näringslivet är betydligt mer indirekta. Resterande överföringsanslag är arbetsmarknadspolitiska stöd till enskilda, arbetsgivare och för projekt och kurser som handläggs av Ams.

 

Under perioden görs en genomgång av finansieringsformerna med syftet att göra en bidragsreform med genomgående lägre stödnivåer och färre stödprodukter. Målsättningen med bidragsreformen är att landskapets stödprinciper ska vara enkla och tydliga för att förutsägbarheten i beviljningen ska vara så stor som möjligt. Dessutom kommer nya finansieringsinstrument såsom användning av EU-finansiering till riskkapital att förberedas och implementeras. Genom lägre bidragsnivåer och att olika kombinationer av finansieringsinstrument införs effektiviseras och återanvänds landskapets resurser till fler företag och fler projekt.

 

Stort fokus kommer att läggas på att snabba upp hanteringen av ansökningarna av de olika företagsstöden. Målsättningen ska vara att inom tre veckor ifrån att ansökningen är komplett inlämnad avge besked om beviljande, avslag eller kombinationer av bidrag, riskkapital, återbetalningsbaralån, räntestöd eller garantier.

 

Den största delen av näringslivspolitiken finansieras genom de sjuåriga EU-programmen med delfinansiering från EU och i utformningen av programmen kommer landskapsregeringen att fästa vikt vid en tillväxtinriktad näringslivspolitik för en växande arbetsmarknad. I framtiden bör även huvuddelen av Leader-insatserna som utgör en obligatorisk del av landsbygdsutvecklingsprogrammet få ett tydligare tillväxtorienterat fokus.

 

EU-finansiering perioden 2014-2020

Beredningen av ett nytt regelverk för EU-finansieringen som ska gälla för perioden 2014-2020 pågår. Nya EU-program ska utformas i vilka näringslivspolitiken för den kommande sjuårsperioden ska utformas. Med beaktande av att EU:s finansieringsram för perioden 2014-2020 inte är klar finns det en betydande osäkerhet i inkomstuppgifterna. Den preliminära bedömningen i budgetförslaget är att inkomsterna från EU kommer att vara på ungefär samma nivå som under den nuvarande programperioden 2007-2013 vilket betyder totalt 27.825.000 euro för hela programperioden 2014-2020 för de fyra fonderna ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden), ESF (Europeiska socialfonden), EHFF (Europeiska havs- och fiskerifonden) och EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).

 

I budgetförslaget har landskapets medfinansiering beräknats vara lika stor som EU-delen förutom gällande landsbygdsutveckling där landskapets del har uppskattats till 65 % och EU:s del till 35 %. Under nuvarande programperiod uppgår landskapets del till cirka 70 % och EU:s del till ca 30 % för landsbygdsutveckling, vilket betyder att landskapets andel föreslås minska. Totalt uppgår samtliga EU-programs offentliga finansiering till 71.170.000 euro under perioden 2014-2020. Till detta ska läggas den privata finansieringen för genomförandet av programmen som är minst lika stor, vanligtvis betydligt större, än den offentliga. Omställningsbudgeten omfattar de två första åren 2014 och 2015 av nästa EU-programperiod.

 

Ytterligare en osäkerhetsfaktor gäller landsbygdsutvecklingsprogrammet där det nuvarande LFA-stödet till lantbrukare ändrar karaktär till ett utpräglat inkomststöd, vilket föranleder en bedömning av om detta hör till rikets behörighet och således bör finansieras direkt genom statsbudgeten. Landskapsregeringen kommer tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet att utreda frågan i god tid inför år 2014. Om LFA-stödet hör till rikets behörighet ska finansieringen inte belasta landskapets budget. Det betyder att cirka 17 miljoner euro i landskapsfinansiering under perioden lyfts från landskapets budget och cirka 9 miljoner euro i EU-finansiering.

 

Innehållet i de nya EU-programmen kommer att beredas av landskapsregeringen och vara föremål för samråd med lagtinget i olika skeden av beredningsprocessen. Utformningen av programmen ska därtill ske i partnerskap med representanter för näringslivet, arbetsmarknadens parter och intressenter för en hållbar utveckling och jämställdhet. Besluten om finansieringen fattas av Europeiska kommissionen efter förhandlingar om innehållet i programmen med landskapsregeringen.

 

Landskapsregeringen eftersträvar en ökad samordning i genomförandet av programmen och ett förenklat förfarande gentemot mottagare av finansering samt en tydlig avgränsning mellan olika insatser.

 

Fond              EU:s finansieringsdel          Landskapets finansieringsdel euro                                  euro

ESF                           3.150.000 euro                                 3.150.000 euro

ERUF                       3.150.000 euro                                 3.150.000 euro

EJFLU                    18.130.000 euro                               33.670.000 euro

EFHF                        3.395.000 euro                                3.395.000 euro

                               27.825.000 euro                               43.365.000 euro

 

Tillväxtpolitik

Landskapets näringspolitik eftersträvar en hållbar ekonomisk tillväxt baserad på en hög sysselsättningsgrad och hög kompetens hos en ökande arbetskraft. Landskapsregeringen uppmuntrar innovativa satsningar och investeringar i utveckling som ger ekonomisk bärkraft även på lång sikt. För att underlätta åländska företags deltagande i utvecklingsarbete avser landskapsregeringen inleda ett formaliserat samarbete med institutioner utanför Åland så som Vinnova i Sverige och Tekes i Finland. Företagsklimatet för små och medelstora företag samt företagande som är underrepresenterat på Åland ska förstärkas t.ex. bland kvinnor och unga personer. Företagsklimat som begrepp innefattar allt från handläggningstider för byggnadslov, miljötillstånd och finansieringsärenden, tillgång till adekvat information och expertkunskap till den allmänna inställningen till företagandet som grunden för välfärden. Bakgrundsorsaker till varför vissa grupper är underrepresenterade som företagare ska utredas för att dessa gruppers fulla potential ska kunna tillvaratas och t.ex. möjligheten att erbjuda småföretag en försäkring som täcker kostnaderna för anställdas sjukfrånvaro samt för vård av sjukt barn ska övervägas.

 

Landskapsregeringen inbjuder till en dialog om framtidsorienterade frågor kring tillväxtstimulerande insatser, ekonomisk utveckling och samhällsplanering. Ett tillväxtråd tillsätts, vilket ges status som en expertgrupp till regeringen. Det leds av näringsministern och en näringslivsrepresentant tillsammans och rådets uppgift ska vara att identifiera möjliga hinder eller utvecklingsområden för tillväxt, prioritera de politiska åtgärder som ger största möjliga effekt och följa upp resultatet genom att sätta upp tydliga mätbara tillväxtmål. Utgångspunkten för Tillväxtrådets arbete ska vara att snarast möjligt avlägsna de hinder för tillväxt inom befintliga företag och nyetableringar som kan åtgärdas inom ramen för det handlingsutrymme som självstyrelsen har idag. Det mer långsiktiga målet skulle vara att analysera inom vilka lagstiftnings- och beslutandeområden som en utvidgning av självbestämmandet skulle kunna utnyttjas för att expandera det åländska näringslivet inom olika branscher. 

 

Ålands teknologicentrums (ÅTC) verksamhet nischas mot miljöteknik och erbjuder kompetens och samarbete med företag inom branscher som har förutsättningar att växa. Företagsinkubatorn i dess nuvarande form ersätts från år 2013 av en spjutspetssatsning på miljöteknik och förnyelsebar energi enligt ”tripel helix modellen” som bygger på ett aktivt samspel mellan forskning/utbildning, politik och näringsliv. ÅTC blir en en framtidsverkstad som utvecklar innovationer och identifierar affärsideér med fokus på kommersialisering. Inom området cleantech där det finns potential att stärka den samlade åländska affärsportföljen och utvecklingen mot nya tillväxtområden ska ÅTC ha en central roll. Uppgiften är att höja den tekniska kompetensnivån i landskapet inom cleantech området och ledorden framöver ska vara ”smalare och vassare”. Inom ramen för ÅTC:s verksamhet kommer idéutveckling även att stimuleras genom tävlingar och utlysningar där företagens utvecklingsidéer kan synliggöras och premieras som förebilder för andra.

 

Landskapsregeringens resurser för att främja företagandet fokuseras på nytänkande och utveckling samt satsningar som ökar exporten av varor och tjänster från Åland. Ett ökat samarbete mellan Högskolan på Åland, ÅTC, näringslivet och näringsavdelningen inleds för att ha beredskap att stötta innovationsföretag med tillväxtpotential kopplat till undervisningen samt för att hitta nya former av samarbete mellan företag och utbildning. Landskapsregeringen finansierar uppdateringen och driften av webportalen www.startaeget.ax med företagsrelevant information.

 

Ålands turismstrategi åren 2012-2022 betonar kvalitet och professionalitet och resultatet kräver investeringar och produktutveckling. Destinationsmarknadsföringen samordnas i högre grad med Ålands synlighet som attraktiv boende-, studie- och arbetsort. En starkare Ålandsbild gynnar även företag utanför den direkta besöksnäringen. Sammantaget kommer finansieringen av destinationsmarknadsföringen att kunna minska och upplägget ses över. Turismen är ett prioriterat område för landskapsregeringen vilket inte bara syns genom finansieringen av destinationsmarknadsföringen utan även genom de flertalet stora investeringar som företag inom besöksnäringen planerar och som stöds via landskapet och strukturfonderna. Den framtidstro som finns inom näringen är viktig att understöda för att ytterligare satsningar görs som skapar nya säsonger och ökar reseanledningen till Åland. Kulturens betydelse inom turismen, som näringsgren och  som tillväxt- och utvecklingsfaktor betonas.

 

Möjligheterna att öka produktiviteten och lönsamheten i ekologiskt jordbruk utreds i syfte att öka den ekologiska produktionen och dess förädlingsgrad.

 

Landskapsregeringen gör en kraftsamling för framtidsnäringen mjölkproduktion och förädlingsindustrin kopplad till denna produktionsgren. Målsättningen är 1.000 nya kor och 10 miljoner liter mjölk till på Åland före utgången av 2020. Ett projekt i samarbete med producenter, förädlare, politiker och representanter ifrån exportmarknaden startas för att förverkliga målen om att Åland ska bli världsledande inom produktion och förädling av mjölk. För att frigöra resurser för de investeringar i ny teknik och mjölkgårdar som är nödvändiga sker ett strukturskifte från driftsstöd till investeringsstöd för produktion och förädling. Nya stöd och finansieringsformer kommer att utvecklas som frigör resurser för även andra viktiga investeringar inom jordbrukssektorn. Det finns en stor exportpotential i mjölkförädlingen och landskapsregeringen kommer att främja omvärldsbevakning och kunskapsuppbyggande för att stimulera nya satsningar. Livsmedelsklustrets behov av råvaror prioriteras inom arbetet med de nya strukturprogrammen. Målsättningen är att samla investerare för att möjliggöra skapandet av större biogasanläggningar för hantering av restprodukter ifrån primärnäringarna.

 

Sjöfartsnäringen

Åland ingår i norra Östersjöns största sjöfartskluster enligt en undersökning från år 2010. Utmärkande för det åländska klustret är att tyngdpunkten ligger på traditionell rederinäring medan många andra kluster innefattar även omfattande hamnverksamhet och logistik. Indirekt genereras mer än 10.000 arbetsplatser varav huvuddelen av dessa sysselsatta är bosatta utanför Åland. Sjöfarten bidrar ändå med en så betydande del som ca 11 % sysselsättning åt boende på Åland. Sjöfarten utgör Ålands kärnkompetens och genererar förutom arbetsplatser och affärer för övriga åländska företag även ett viktigt utbud av kvalificerade jobb och verksamheter inom ekonomin framförallt genom lokaliseringen av huvudkontoren på Åland. Landskapsregeringen framhåller betydelsen av internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för sjöfartsnäringen vad gäller bemanning, beskattning och stödmöjligheter. Sjöfarten i Östersjön står inför stora utmaningar till följd av beslut inom IMO och EU gällande skärpta miljökrav. Landskapsregeringen arrangerar årligen ett nordiskt och baltiskt sjöfartspolitiskt seminarium i samband med Sjöfartens dag och årets tema är utmaningen att uppnå en konkurrenskraftig miljövänlig sjöfart. EU bör godkänna tillräckligt med kompletterande åtgärder så som stöd för miljöinvesteringar och utveckling för att inte mindre miljövänliga transportmedel tas i bruk i ökad utsträckning.

 

Arbetsmarknadspolitik

För att förverkliga landskapsregeringens mål om 2.000 nya arbetsplatser till år 2022 krävs en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Ökad rekrytering, kompetenshöjande insatser som gynnar omställning på arbetsmarknaden är centrala insatsområden.

 

I enlighet med regeringsprogrammet tas ett fast grepp om arbetsmarknadspolitiken för unga personer. Frågeställningarna berör arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiken och är en samhällsfråga även för privata och offentliga arbetsgivare. Unga under 25 år som har varit arbetslösa och sökt arbete i mer än tre månader ska kunna erbjudas en arbets-, praktik- eller studieplats. Personer utan yrkesutbildning ska i första hand kunna hitta rätt yrkesutbildning och dimensioneringen av studieplatser beaktar detta. Läroavtal är ett annat verktyg som kan användas. Genom arbetsmarknadsvägledning och samarbete med både offentliga och privata arbetsgivare underlättas ungas inträde på arbetsmarknaden. Landskapsregeringen uppmuntrar kommunerna att samarbeta med Ams för att åstadkomma sommarjobb och praktikplatser för unga.

 

 

Lantbruksavbytarverksamheten

I takt med den storleksrationalisering som sker inom djurhållningen kommer antalet djurbesättningar att minska. Trenden fortsätter och har konsekvenser för efterfrågan på avbytarservicen, som därför kommer att minska ytterligare. Större enheter kräver delvis anställd personal och den avbytarverksamhet som förmedlas via landskapet minskar, men har fortsättningsvis betydelse för att upprätthålla ett sjukvikariesystem vilket är viktigt inte minst ur djurskyddssynpunkt. År 2011 minskade utgifterna med nästan 230.000 euro efter den ändrade lagstiftningen som minskade rätten till avbytarservice. År 2015 bedöms utgifterna för avbytarservicen minska till sammanlagt 200.000 euro genom en ändring av lagstiftningen, så att landskapets ansvar omfattar endast vikariehjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall. Mjölkproduktionen prioriteras. Det innebär att en övergång till ett avbytarsystem i privat regi genomförs från och med år 2015.

 

Jakt, fiske och skogsbruk

Jaktförvaltningens arbete styrs till mycket stor utsträckning av EU-direktiv, vilka ställer stora krav på administrationen både resurs- och kompetensmässigt. Jaktförvaltningen är idag uppbunden med löpande arbetsuppgifter och möjligheterna att utveckla verksamheten för de ca 4.500 kunderna är begränsade. Avsikten är att se över de nationella regelverken på sikt med målsättningen att öka intäkterna för jaktadministrationen samt om möjligt att minska byråkratin kring jakten. Föreslås att från år 2013 ska ca 30.000 euro för influtna jaktvårdsavgifter användas för att täcka centrala förvaltningskostnader för jaktadministrationen. År 2014 används 40.000 euro av jaktkortsinkomster till att täcka jaktadministrationen och 50.000 euro år 2015.

 

Avgifterna från skogsbruksplaneringen ses över så att de motsvarar kostnaderna. I dagsläget är väntetiden för en skogsbruksplan ca två år och en omedelbar höjning av avgifterna för redan beställda planer är därmed inte möjlig. En kraftig höjning av priserna på skogsbruksplaner riskerar dock medföra att antalet planbeställningar minskar. Skogsbruksplaneringen som landskapet utför är en förutsättning för att skogscertifieringen ska kunna bibehållas och därmed att åländska skogsföretag ska kunna sälja sina produkter. Avsikten är vidare att se över lagstiftningen för stöd till skogsbruksåtgärder i syfte att uppnå en effektivare användning av budgetmedel och personella resurser inom förvaltningen.

 

Med beaktande av den tydliga miljömässiga aspekten av en hållbar förvaltning av fiskeresursen och vattenvården övervägs en delvis användning av en alternativ organisations- och finansieringsform för Guttorp. För att skapa goda förutsättningar för det småskaliga kust- och skärgårdsfisket samt sportfisket och fisketurismen krävs långsiktighet i fiskyngelproduktionen och kontinuitet med faktiska uppgifter om fiskbestånd och efterfrågan som grund. Landskapets fiskeribyrå inklusive Guttorp utvecklas till ett resurscentrum för fiske- och vattenvård som kan bidra med kompetens och rådgivning till vattenägare. 

 

Samordning av jord- och skogsförvaltning samt natur- och fornminnesvård

Landskapets markegendomar är en värdefull del av vårt gemensamma natur- och kulturarv och en investering som bör vårdas för kommande generationer. För att uppnå en rationellare hantering bör möjligheten att sammanslå förvaltningen av landskapets markegendomar till en egen förvaltningsenhet utredas där förslagsvis landskapets skogsegendomar, naturreservat, fornminnesområden och jordbruksmarker ingår. Dessa fastigheter har alla ett gemensamt intresse av att skyddas, vårdas och omsorgsfullt nyttjas. Samtidigt görs en översyn över vilka skogar och fastigheter som kan avyttras, t.ex. små och utspridda skiften, eller inrättas som naturskyddsområden. Det kan även vara en idé att inkludera de av landskapets byggnader som har ett kulturhistoriskt bevarandevärde, till skillnad från övriga bebyggda fastigheter som fortsättningsvis bör skötas av byggnadsbyrån. På kort sikt skulle denna strukturomvandling förmodligen innebära ökat resursbehov eftersom all kompetens inte kan flyttas från befintliga platser, men på längre sikt kunde det ge en effektivare förvaltning och helhetssyn där målsättningen för förvaltningen av dessa områden kunde bli tydligare. Beslutsprocessen skulle förenklas och effektiviseras och maskinparken kunde utnyttjas effektivare och man kunde dra nytta av de stora kunskaper som finns spridda inom flera byråer och avdelningar idag. Landskapsregeringen kunde även på ett bättre sätt öka tillgängligheten och informationen kring vårt gemensamma natur- och kulturarv och landskapets fastighetsinnehav kunde utveckla ett positivt PR-värde, både för den åländska allmänheten och för turismen.

 

 

SKÄRGÅRDEN

 

Den åländska skärgårdsregionen är unik samtidigt som det sjunkande befolkningsantalet och en sned åldersstruktur är utmanande för en utvecklande skärgårdspolitik. Skärgården är därför på grund av sitt perifiera läge i behov av särskilda insatser för att behålla en god levnadsnivå för sin bofasta befolkning. Det mest centrala är skapandet av arbetsplatser.

 

Skärgårdsbornas egna initiativ för ökad inflyttning och näringslivsutveckling uppmuntras och landskapsregeringen deltar aktivt i det framtida arbetet med skärgårdens utveckling. Följande initiativ föreslås:

 

-          Skärgårdstrafikens telefonbokning utlokaliseras till en skärgårdskommun

-          Akutsjukvården förbättras

-          Ambulerande tandvård återinförs och servicen tillgängliggörs för skärgårdens bofasta befolkning

-          Projektet Tillväxt Åland inriktas i högre grad mot skärgården

-          Deltagande i möten via ny teknik

-          Praktikplatser via AMS och kommunerna

-          Etableringsstöd, distansarbetare från både privat och offentlig sektor

-          Musikundervisningen genom ÅMI på distans utvecklas

-          Skärgårdsnämnden förstärks

 

 

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK

 

Utbildnings- och kulturavdelningens organisation har genomgått genomgripande förändringar under de senaste åren. Arbetet fortsätter nu med att skapa system som gynnar effektivitet genom ökat samarbete såväl inom avdelningen som gentemot andra avdelningar. Som exempel på detta kan nämnas en samordning av administrationen av EU-fonder på så vis att förvaltandet av ESF-medlen överförs till näringsavdelningen. Samtidigt skapas rutiner och system som säkrar upp att utbildningsperspektivet säkras i utformningen av ESF-programmet.

 

Utvecklingsarbetet inom informations- och kommunikationsteknologi är tillsammans med specialundervisningen prioriterade områden inom grundskola och gymnasienivå. Utvecklingsarbetet ska i större utsträckning än hittills ske i samarbete med parter utanför avdelningen. Såväl underlydande myndigheter som kommuner uppmuntras och stöds att skapa utvecklingsprojekt för att fördjupa utvecklingsarbetet.

 

Det åländska studiestödssystemet ger, i kombination med ett brett utbud av utbildningsalternativ, åländska ungdomar goda möjligheter till studier. Enligt nuvarande lagstiftning indexjusteras studiestödet årligen. På grund av det strama budgetläget avser landskapsregeringen att inte indexjustera studiestödet för läsåren 2013-14 till 2015-16. Samtidigt granskas studiestödssystemets administration i syfte att minska onödig byråkrati och de studerandes möjligheter till ökad självfinansiering. Om det finansiella läget tillåter kommer landskapsregeringen i slutet av perioden att överväga att förbättra villkoren för vuxenstudiestödet.

 

Gymnasiereformen med bildandet av Ålands gymnasium har sjösatts under år 2011. Ett kontinuerligt arbete med sikte på flexibla lösningar för att möta dagens och framtidens utbildningsbehov pågår. Utgångspunkten i arbetet är att erbjuda alla ungdomar goda förutsättningar för yrkesarbete eller vidare studier.

 

För att förstärka möjligheten för inflyttade med annat språk än svenska att erhålla yrkeskunskaper i kombination med svenskakunskaper kommer särskilda yrkesinriktade utbildningar, t.ex. inom vård- och restaurangsektorn, att erbjudas denna målgrupp inom ramen för Ålands gymnasium. Dessutom ser landskapsregeringen över vilka studieformer som kan användas för att i övrigt erbjuda en god integrationsutbildning.

 

Resurserna för elever i behov av särskilt stöd och för att underlätta stadieövergångar samordnas för att få ut bästa möjliga resultat för såväl de enskilda individerna som samhället. I arbetet berörs Ålands folkhögskola, Ungdomslotsarna, Katapult samt yrkesstarten. Det övergripande målet är att skapa lösningar som tar till vara ungdomars potential. Samarbetet mellan Ålands musikinstitut och landskapets övriga skolor utvecklas ytterligare.

 

Ett nytt utbildningsavtal med Högskolan på Åland utformas så att det garanterar högskolan ett ökat inflytande över såväl inkomst- som kostnadsutvecklingen. Utgångspunkten är att högskolans driftsform på sikt ändrar från myndighet till bolag, vilket ska säkra ökad flexibilitet och fördjupa kopplingen till näringslivet. Den tillämpade forskning som bedrivs inom högskolan kan också tydligare användas för att skapa denna koppling, framförallt i områden som rör sjöfart och miljö.

 

En administrativ samordning av sjöfartsutbildningen på Åland genomförs vilken ger en effektiv resursanvändning utan att slå sönder gällande utbildningsstrukturer. Samordningen skapar en god grund för att förstärka och fördjupa den åländska sjöfartsutbildningens goda renommé inom branschen.

 

Det åländska kulturarvet utgör en viktig del av den åländska samhörigheten och identiteten. Strukturella omprioriteringar är dock nödvändiga för att skapa ett effektivt sätt att ta vara på bl.a. landskapets kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Ett samarbete mellan musei-, skogsbruks- och miljövårds- byrån samt fastighetsenheten utvecklas för att åstadkomma en gemensam förvaltning av landskapets fastigheter och markområden.

 

Landskapsregeringen vill ge kulturen utrymme att utvecklas enskilt och i samspel med andra, med näringsliv och samhälle. Ett rikt kulturutbud ger samhället livskvalitet vilket är en viktig faktor för inflyttning, sammanhållning och trivsel. Kultur och mångfald spelar en viktig roll i integrationsarbetet. Landskapsregeringen kommer under 2012 i samråd med kulturdelegationen att uppdatera det kulturpolitiska programmet Växtkraft, vilket kommer att tjäna som riktlinje för regeringens kulturpolitik under mandatperioden.

 

Arbetet med att engagera och skapa arenor för ungdomars deltagande i samhällsbyggandet prövar på nya former. Utgångspunkten för arbetet är att ge så många ungdomar som möjligt förutsättningar att engagera sig och påverka beslutsfattandet. Istället för att skapa byråkratiska och statiska lösningar knutna direkt till landskapsregeringen prövas nu på att skapa ett flexibelt Ungdomsforum som träffas tre till fyra gånger per år och som utformas av ungdomarna själva. Under sommaren 2012 kommer landskapsregeringen att ordna ett diskussions- och informationstillfälle, ”Borta bra men hemma…”, där åländska studerande utanför Åland informeras om möjligheterna att efter avslutade studier flytta hem samt ge dem inspiration till att ta aktiv del i det åländska samhällsbyggandet.

 

Idrotten inspirerar till en hälsosam livsstil. Idrottspolitiken ska genomsyras av jämlikhet och jämställdhet. Landskapsregeringen utarbetar under 2012 långsiktiga strategier som vägledning för den fortsatta idrottspolitiken. Tyngdpunkten i idrottspolitiken är att skapa goda förutsättningar för motion och idrott riktade till barn och ungdomar. Idrottsevenemang har positiva effekter för såväl lokalbefolkning som besöksnäring. Landskapsregeringen deltar därför som en aktiv samarbetspart i utvecklandet av utåtriktade idrottsevenemang.

 

 

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK

 

Den största strukturella förändring som sker inom det socialpolitiska området är anpassningen till demografin med ett ökande antalet äldre. Landskapsregeringen kommer att i lag klargöra de äldres rättigheter till service.

Utgående från nuvarande åldersstruktur och en demografisk prognos för hur åldersstrukturen kan utvecklas till år 2030 kan antalet 65 år och äldre antas öka med drygt 4.000 personer, vilket kommer att ställa nya krav på socialtjänstens omfattning och inriktning. Dessutom bör familjepolitiska insatser göras för att åtgärda den låga nativiteten.

 

De kalkylerade kostnaderna för socialtjänsten inklusive indexjustering med en historiskt uträknad genomsnittlig förändring av basserviceindex, förväntas öka från cirka 55 miljoner euro år 2009 till nästan 171 miljoner euro år 2030 och landskapsandelarna för driften av socialvården från 15,4 miljoner euro år 2009 till 43 miljoner euro år 2030 (källa: Socialvårdens utveckling inklusive huvudmannaskapet för missbrukarvården på Åland).

 

Kostnaderna för samhällsservicen ökar till följd av att gruppen äldre utgör en allt större andel av befolkningen. Detta ställer ökade krav på produktionen av effektiv samhällsservice och innebär ett behov av nytänkande oberoende av administrativa gränser. Fokus måste förändras från att handla om utbyggnaden av institutionsplatser till att skapa förutsättningar för att de äldre ska kunna bo hemma längre. För att nå den omställningen behöver fokus läggas på förebyggande åtgärder för befolkningens såväl fysiska som psykiska hälsa, tillvaratagande av de äldres erfarenheter och egna resurser samt ibruktagande av modern teknik som möjliggör boende i eget hem så länge som möjligt.

 

Den tredje sektorns betydelse ska ökas. Genom att stärka de sociala insatserna och ge möjlighet till ett aktivt åldrande lindras den ensamhet och otrygghet som drabbar många gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Detta underlättar för dessa personer att bo kvar hemma istället för att nyttja kommunala boenden och ÅHS. De äldres kunskaper och erfarenheter ska ses som en viktig resurs som i högre grad bör komma samhället till del.

 

Landskapsregeringen avser att inom kort fatta beslut om vilka grupper som ska prioriteras inom tandvården. Tandvården utökas därefter i enlighet med regeringsprogrammet och i takt med att den finansiella situationen förbättras. Initialt införs allmän tandvård för skärgårdsbefolkningen inom ramen för den ambulerande tandvården.

 

För att stärka tillsynen och göra den mer oberoende övervägs en överföring av ansvaret för tillsynen över socialvården samt hälso- och sjukvården åren 2014-2015 från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Även beviljandet av tillstånd för och tillsynen över den privata socialservicen och den privata hälso- och sjukvården kan beröras. Överföringen av tillsynsansvaret förutsätter ändringar i ett flertal lagar.

 

Klient- och patientombudsmannen och barnombudsmannen hör idag till social- och miljöavdelningens socialvårdsbyrå. I syfte att stärka de olika ombudsmännen i sitt arbete och uppnå synergieffekter samordnas ombudsmannafunktionerna inom landskapet till en enhet.

 

I samband med beredningen av integrationslagen har det framkommit att flyktingmottagning till den del landskapet påtagit sig kostnader inte är landskapets behörighetsområde och därmed bör kostnaderna bäras av riket. Nivåerna för utkomststödet höjs under år 2012. Familjevårdarlagen, lagen om missbrukarvård, lagen om nykterhetsarbete och lagen om stöd för vård av barn i hemmet revideras. Lagförslag om servicesedlar inom social-och hälsovården samt om tjänster för äldre tas fram.

 

Ett nytt alkohol- och narkotikapolitiskt program tas fram för åren 2012-2016, där fokus sätts på förebyggande arbete och ökat samarbete mellan myndigheter och mellan dem som arbetar på fältet. Avsikten är att stärka föräldraansvaret, att involvera restaurangbranschen genom deltagande i olika projekt samt att det förebyggandet arbetet på området stärks genom att kommunerna gör upp handlingsplaner för det rusmedelsförebyggande arbetet.

 

Att bevara den biologiska mångfalden är ett samhällsansvar som tar sig uttryck i olika former, allt ifrån internationella fördrag och konventioner till nationell lagstiftning och förvaltning. För att kunna uppfylla de åtaganden som följer av Natura 2000-programmet ingår anslag för anskaffning av områden för naturskyddsändamål om 50.000 euro för år 2013 och 100.000 euro vardera för åren 2014 och 2015. Även vissa fastigheter som är i landskapets ägo kan ingå som kompletteringar i det åländska Natura 2000-programmet.

 

Arbetet för ett renare hav har högsta prioritet. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten måste bedrivas dels genom konkreta åtgärder lokalt på Åland och dels genom internationellt samarbete.

 

Åtgärder inom det nu gällande vattenåtgärdsprogrammet fortsätter samtidigt som arbetet med ett nytt vattenåtgärdsprogram påbörjas. Ett övergripande mål är minska övergödningen av fosfor och kväve i Östersjön i enlighet med HELCOM:s åtgärdsprogram. Målet är att inom alla områden minska utsläppen.

 

Rent konkret betyder det ett omfattande arbete som är lagstadgad utgående från krav i olika EU-direktiv. Ett nytt vattenåtgärdsprogram för de åländska kustvattnen, sjöarna och grundvattnen tas fram till år 2015 i samråd med alla berörda parter. I arbetet ingår en särskild bedömning av översvämningsrisker. Ett motsvarande program för de åländska havsområdena ska tas fram under perioden 2012 - 2016 i samarbete med övriga länder i regionen. I arbetet ingår att uppfylla de krav som åläggs Åland i internationella konventioner, såsom HELCOM.

 

Landskapsregeringen deltar i det internationella vattenvårdsarbetet främst genom arbete inom HELCOM, Nordiska ministerrådet samt inom ramen för EUs Östersjöstrategi.

 

Arbetet med att inrätta skyddsområden runt dricksvattentäkterna, inklusive Ålands vattens skyddsområde, i samråd med markägarna och övriga berörda parter fortsätter.

 

Arbetet för en kretsloppsbaserad och mer hållbar fiskodling fortsätter i enlighet med landskapsregeringens strategibeslut. I arbetet ingår att genomföra EU-projektet AQUABEST under perioden 2012-2014 för att utveckla metoder och tekniker för ett mer hållbart vattenbruk i Östersjön. I detta ingår att utveckla nya styrmedel för en mer miljövänlig fiskodling, att utveckla tekniker för foder baserade på Östersjöråvaror och att undersöka potentialen för landbaserade recirkulationsanläggningar.

 

Arbetet med att ytterligare minska utsläppen från jordbruket fortsätter i samråd med näringen. I arbetet ingår bland annat riktad rådgivning till jordbrukare vid känsliga vattenområden. Extra breda skyddszoner och våtmarker etableras.

 

Under perioden fram till år 2014 utarbetas nya operativa EU program för havs- och fiskerisektorn respektive jordbrukssektorn. Arbetet genomförs i arbetsgrupper där miljöbyrån har en särskilt viktig roll för att optimera effekterna i miljöstödprogrammet för jordbruket och de åtgärder som stöder ett mer hållbart vattenbruk.

 

Landskapsregeringen har sedan länge haft en uttalad målsättning att skapa en ekosystembaserad och långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Arbetet är i linje med landskapsregeringens målsättningar rörande hållbar utveckling och balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.

 

De delar av verksamheten som idag finansieras via budgetmoment 45.54.01 Vattenförsörjning och vattenvård – verksamhetsutgifter, exempelvis samarbetet med Husö biologiska station, föreslås framdeles finansieras med penningautomatmedel. Anslaget för miljöverksamhet ökas därför med 50.000 euro från och med år 2013.

 

Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder halveras till 100.000 euro år 2013, för att därefter upphöra helt från och med år 2014. En kartläggning över hur många av de enskilda fastigheterna som har godkända avloppsanläggningar i respektive kommun påbörjas under 2012. Därefter kan eventuella åtgärder övervägas. En mindre ökning för räntestödskostnader har beaktats i överföringsutgifterna. För att alla kommuner ska erhålla understöd för täckning av deponier på lika villkor ökas anslaget för understöd för täckning av deponier till 170 000 euro år 2013, för åren 2014 och 2015 upptas inga anslag för täckning av deponier.

 

För att effektivisera arbetet inom områdena livsmedelssäkerhet, djurskydd, smittskydd hos husdjur och hälsoskydd kommer myndighetsutövningen som idag ligger på landskapsregeringen att överföras till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Den största delen av arbetet ligger redan på myndigheten. Specialuppgifter där det krävs särskild kompetens kommer däremot att överföras genom överenskommelseförordning till riksmyndigheter, i första hand livsmedelssäkerhetsverket.

 

Administrationen gällande producentansvaret förenklas genom att systemet görs till ett gemensamt system med riket.  Åländska företag kan ingå i producentsammanslutningar som täcker hela landet. Arbetet kommer att läggas på att förtydliga och förenkla även annan miljö- och hälsoskyddslagstiftning. Detta kommer att göras i samarbete med näringslivet och berörda myndigheter, i första hand Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. I samband med en översyn av miljöskyddslagen p.g.a. ett ändrat EU-direktiv görs förenklingar i lagen, särskilt gällande det administrativa förfarandet. Även lagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kommer att ändras för att förenkla det interna arbetet. Hälsovårdslagen som är från 1967 kommer att moderniseras så att bl.a. antalet verksamheter som ska förhandsgodkännas minskas.

 

En kommitté för att utarbeta en ny hållbarhetsstrategi har tillsatts. I arbetet ingår även att ge förslag på utbildning för beslutsfattare, tjänstemän samt övriga.

 

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har en omfattande verksamhet. Arbetsuppgifterna har under ett antal år ökat. Efter att myndigheten verkat i fyra år har verksamhetsomfattningen stabiliserats och nettoanslaget för myndighet bedöms kunna minskas med 150.000 euro stegvis fram till 2015. Nettonivån nås genom såväl minskning av utgifterna som höjning av inkomsterna. Utgifterna minskas genom en allmän genomgång och granskning av kostnader, genom att laboratorieanalyser som är mindre lönsamma inte längre erbjuds och genom att slopa miljöprövningsnämnden. Ökningen av inkomsterna sker genom höjda prövnings-, tillsyns-, veterinärvårds- och analysavgifter och genom den ändring av avlöningssystemet för veterinärer som genomförs under åren 2009 till 2012 och som innebär att kundarvodena går till myndigheten och återbetalas endast under jourtid till veterinärerna. Avsikten är att avgifterna för tillståndsprövning och tillsyn ses över.

 

Ålands hälso- och sjukvård

I den nu föreliggande omställningsbudgeten har landskapsregeringen beaktat anslag för ÅHS enligt följande:

 

 

Ramarna medför att besparingsåtgärder måste genomföras även inom hälso- och sjukvårdsmyndigheten. Landskapsregeringen konstaterar att det igångsatts en konstruktiv process inom ÅHS och att styrelsen påvisat besparingsåtgärder som gör att verksamheten kan bedrivas inom de av landskapsregeringen förutsatta ramarna. Styrelsen för ÅHS utarbetar en ny avgiftsstadga till år 2013. Såsom av budgeten för innevarande år under moment 45.70.75 framgår avser landskapsregeringen att utgående från styrelsens förslag ta ställning till en reviderad om- och tillbyggnadsplan. I det här skedet har investeringsanslag upptagits i ramarna utgående från preliminär information. Tanken är fortsättningsvis att den geriatriska kliniken finansieras med penningautomatmedel.

 

ÅHS har antagit tre grundläggande principer vid prioriteringar av vård nämligen människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen samt riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården på Åland, indelade i fyra prioritetsgrupper efter angelägenhetsgrad.

 

Prioritetsgrupp	Vårdinnehåll
I	Vård av livshotande sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi
II	Prevention Habilitering/rehabilitering
III	Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar
IV	Vård av andra skäl än sjukdom eller skada

 

För att alla medborgare på Åland, oavsett bakgrund och bostadsort, ska tillförsäkras lika god vård måste politiker, tjänstemän och klinikchefer arbeta tillsammans med övergripande prioriteringar. Detta för att alla prioriteringar ska göras medvetet, ske i en öppen process och vara baserade på de tre etiska principerna.

 

I samtliga nordiska länder finns etiska riktlinjer och principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I bl.a. Sverige har dessa fastställts av riksdagen.

 

I och med att ovanstående principer fastställs finns en etisk plattform att utgå från när prioriteringar inom vården kommer att göras.

 

 

TRAFIKPOLITIK

 

Det ekonomiska läget i kombination med energiprisernas utveckling har föranlett trafikavdelningen att se över sin verksamhet. Landskapsregeringen konstaterar att omfattande investeringar kommer att behövas under kommande år dels för att minska driftskostnaderna och dels för att upprätthålla standarden på nuvarande infrastruktur.

 

I syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för i första hand underhåll av vägar, broar och hamnar förslår landskapsregeringen, förutom de investeringar som framgår av investeringsbilagan, därför att:

-          samtliga helikopterplattor överförs på kommunerna samt att Kumlinge Flygfält avvecklas, säljs eller överförs till Kumlinge kommun.

-          samtliga allmänna bryggor som landskapsregeringen inte behöver i sin verksamhet  erbjuds i befintligt skick till kommunerna.

 

Ett samprojekt mellan landskapet och kommunerna startas under hösten med hjälp av extern utredare i syfte att samordna planerings- och upphandlingsresurser i offentlig regi för att därigenom möjliggöra samordning även av utförandeskedet.

 

Skärgårdstrafik

Den verkligt stora utmaningen som skärgårdstrafiken står inför är de stigande bränslepriserna. Detta i kombination med ökade miljökrav och behovet av att snabba upp takten i förverkligandet av kortruttskonceptet kräver ett nytänkande inom trafikpolitiken.

 

I det kommande trafikkonceptet, som bygger på kortade färjpass, krävs också en förändring i typen av tonnage. Landskapsregeringens mål är att beställa nytt tonnage för linjerna Åva-Osnäs och för Föglölinjen. Det nya tonnaget ska drivas med färre i besättningen än ombord på dagens fartyg. Landskapsregeringens mål är att hitta fartygstyper som kan drivas med miljövänliga och kostnadseffektiva drivmedel. Landskapsregeringen avser också i samarbete med företag och forskningsinstitutioner klargöra möjligheterna att omställa landskapets skärgårdsflotta till icke-fossila drivmedel och därmed minska beroendet av olja och oljepris.

 

Utvecklingsarbetet med skärgårdstrafiken fortsätter genom en tydligare projektledning och att en politisk referensgrupp tillsätts. Fortsatta studier och utredningar görs i syfte att skapa beslutsunderlag för helhetsbilden samt för de politiska delinvesteringsbesluten. Målet med en moderniserad och utvecklad trafikpolitik är att trygga skärgårdens utveckling och fortlevnad med ett stort fokus på ekonomi och miljöeffekter.

 

De delprojekt som under mandatperioden projekteras och stegvis förverkligas är linfärjepasset mellan Åva-Jurmo, bro över Prästösund, ett nytt färjfäste på östra Föglö samt förbindelse mellan fasta Åland och Föglö, Bärö-projektet och vägförbindelse mellan Lappo och Torsholma.

 

Tidtabellen och förväntningarna gällande förverkligande av de olika delprojekten ska vara realistiska. Konceptet kräver övergripande studier för att ge komplett underlag. Bland annat krävs analys av trafikflöden, framtida trafikbehov, finansieringsmodeller, geologisk kartering och miljöanalyser. Landskapsregeringen prioriterar arbetet med att framta en konkret och långsiktig handlings-, tids- och projektplan. I takt med att arbetet framskrider återkommer landskapsregeringen med förslag om anslag för de olika delarna. Landskapsregeringen konstaterar i sammanhanget att trafiken mellan landskapet och riket är en gemensam angelägenhet för staten och landskapet, vilket även bör avspegla sig i kostnadsansvaret.

 

Skärgårdstrafiken sköts i dagsläget av landskapsregeringens trafikavdelnings rederienhet. Målet är att rederienheten under mandatperioden separeras från den allmänna förvaltningen och bolagiseras. Bolaget sköter därefter den operativa delen av trafiken.

 

Att konkurrensutsätta färjlinjer med en klar målsättning att ingå avtal med entreprenörer endast om driftskostnaden sänks till en bestämd nivå, förslagsvis minst 12 % under landskapets egen driftskostnad, är en möjlig väg till inbesparing. Innan upphandlingarna är gjorda kan resultatet av inbesparingen inte tillgodoräknas. Överslagsmässigt kan  inbesparingar per linje troligtvis uppnås om driftsupphandlingarna genomförs på sådant sätt att landskapsregeringen fortfarande tar ansvar för bränslekostnad och fartygens övergripande större underhåll.

 

Landskapsregeringen medverkar till att ett projekt förverkligas för utprovning av olika former av lättare tonnage och snabba transporter under en försöksperiod.

 

På grund av den drastiska prishöjningen av bränsle tvingas landskapsregeringen till år 2013 minska antalet körtimmar i skärgården med 3.000 körtimmar från dagens nivå på 27.500. Landskapsregeringen föreslår att förändringarna i turlistorna görs så att parallelltrafiken minskar samt att turer med den minsta beläggningen i första hand utgår. I övrigt tas de nya turlistorna fram i samarbete och dialog med berörda kommuner. Dessa turlistor fastslås därefter för en fyraårsperiod och skapar därmed ökad stabilitet och förutsägbarhet i trafikutbudet.

 

Landskapsregeringen avser under denna tid definiera den långsiktiga servicenivå som ska gälla för trafikutbudet. Klart definierade trafiktjänster skapar goda förutsättningar för långsiktig utveckling av skärgården och dess näringar.

 

För att i övrigt komma ner i kostnader krävs ett fortsatt arbete med att reducera antalet övertidstimmar och öka det ekonomiska ansvarstagandet ombord genom att befälhavarna ges större insyn i och ansvar för fartygens driftsutgifter.

 

I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås bland annat

-          ett tillägg för fastighetsombyggnader för att möjliggöra ombyggnad av naturbruksskolan för kontorsändamål

-          ett nettoanslag om 2.760.000 euro för att lösa in övriga aktieägare i Kraftnät Åland Ab och att sälja landskapets aktieinnehav i Mariehamns Energi Ab till Mariehamns stad

-          ett anslag om 150.000 euro för inledande kostnader för arbetet med digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning

-          ett tilläggsanslag om 754.000 euro för understöd för flygtrafik på linjen Mariehamn-Stockholm/Arlanda

-          ett tilläggsanslag om 390.000 euro för ökade bränslekostnader för sjötrafiken

-          en tilläggsinkomst om 941.000 euro för högre skattegottgörelse än beräknat samt

-          en minskning om 7.001.000 euro för föregående års underskott eftersom bokslutet för år 2011 blir bättre än beräknat.

 

 

Tillägget balanserar på en nettominskning om 2.699.000 euro.

 

I och med tillägget har hittills under år 2012 budgeterats 340.736.000 euro.

 

Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå

att lagtinget antar följande förslag till första tillägg till budgeten för år 2012.

 

 

Mariehamn den 3 april 2012
L a n t r å d	Camilla Gunell
Vicelantråd	Roger Nordlund

 

__________________

 

	I N K O M S T E R
	Avdelning 33
33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0
33.40.	FASTIGHETSENHETEN	0
33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter	0
	Avdelning 37
37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0
37.52.	SKÖTSEL AV JORDEGENDOMAR	0
37.52.20.	Skötsel av jordegendomar - verksamhetsinkomster	0
	Avdelning 39
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	-2 699 000
39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR	941 000
39.10.91.	Skattegottgörelse	941 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	-3 640 000
39.30.90.	Finansieringslån	-3 640 000
	Inkomsternas totalbelopp	-2 699 000
	U T G I F T E R
	Huvudtitel 42
42.	LANDSKAPSREGERINGEN	0
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UT-GIFTER	0
42.05.09.	Externt samarbete	0
	Huvudtitel 43
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-270 000
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	-40 000
43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	-40 000
43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET OCH EXTERNA KONTAKTER	0
43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm - verksamhetsutgifter (VR)	0
43.40.	FASTIGHETSENHETEN	-250 000
43.40.01.	Fastighetsenheten - verksamhetsutgifter (VR)	0
43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)	-250 000
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET	20 000
43.60.20.	Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR)	20 000
	Huvudtitel 44
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-2 910 000
44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR	-2 760 000
44.10.88.	Inköp av aktier	-2 760 000
44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER	-150 000
44.95.72.	Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning (R)	-150 000
	Huvudtitel 45
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE	0
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	0
45.01.01.	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	0
45.56.	AVFALLSHANTERING	0
45.56.62.	Främjande av avfallshanteringen (R)	0
	Huvudtitel 46
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE	22 000
46.60.	MUSEIBYRÅN	22 000
46.60.20.	Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR)	22 000
46.80.	ÅLANDS LANDSKAPSARKIV	0
46.80.20.	Ålands landskapsarkiv - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 47
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESTÖDSMYNDIGHET	0
47.30.52.	Specialutgifter för arbetskraftsservicen	0
	Huvudtitel 48
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-1 144 000
48.10.	ÖVRIG TRAFIK	-754 000
48.10.40.	Understöd för flygtrafik	-754 000
48.20.	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK	-390 000
48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)	-390 000
	Huvudtitel 49
49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	7 001 000
49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR	7 001 000
49.98.98.	Föregående års underskott	7 001 000
	Utgifternas totalbelopp	2 699 000

D E T A L J M O T I V E R I N G

 

32./42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFER

 

		Utgifter

 

42.05.09.	Externt samarbete
		Bokslut 2011		Budget 2012		Förslag
		-42.480,67		-66.000		0
		Föreslås att landskapsregeringen vidtar åtgärder för att utträda ur samarbetet inom ramen för CPMR.

 

33./43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2011		Budget 2012		Förslag
		-1.424.743,84		-1.852.000		-40.000
		(t.a. -189.460,00)		(t.a. -30.000)
		Föreslås att tjänsterna som elinspektör (lkl A24) och byggnadskonsulent (lkl A22) indras. Indragningen av tjänsterna ersätts till vissa delar av köp av experttjänster.   Därtill föreslås ett tilläggsanslag om 40.000 euro för utvecklingsarbete rörande dels processkartläggning för verksamhetsstyrning, dels landskapsregeringens hemsida.

 

43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET OCH EXTERNA KONTAKTER

 

		Utgifter

 

43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm – verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-81.000,00	-84.000		0
		(t.a. -1.376,89)
		Sverigebevakningen förbättras genom användandet av modern teknik och kontinuerlig rapportering. Föreslås att lokalerna för Ålandskontoret i Stockholm sägs upp. Vid behov upphyrs centrala lokaler i samverkan med åländska företag och organisationer.

 

 

43.40.	FASTIGHETSENHETEN

 

		Inkomster

 

33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		200.470,02	290.000		0
		(t.a. 66.117,63)
		Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att arrendera ut markområden från fastigheterna Jomala gård RN:r 6:0 och Kvarnhagen RN:r 5:16 med tillhörande ekonomie- och andra byggnader, för en tid av 20-30 år, för lämplig verksamhet som exempelvis kan omfatta lantbruks- eller turismverksamhet.   Föreslås även att Kumlinge flygfält kan säljas.

 

		Utgifter

 

43.40.01.		Fastighetsenheten – verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
			-1.214.526,86	-1.602.000		0
	(t.a. -329.901,00)
			Föreslås att en tjänst som fastighetsskötare i arbetsavtalsförhållande upphör under året.

 

43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-458.035,00	-1.700.000		-250.000
		Under momentet föreslås ett tillägg om 250.000 euro för ombyggnad av naturbrukskolan för kontorsändamål. Se även allmänna motiveringen.

 

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

43.60.20.		Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
			-5.066.614,90	-5.600.000		20.000
	(t.a.- 325.562,85)
			Under momentet föreslås att tre vakanta tjänster som äldre konstaplar (lkl A19) dras in, samt att ytterligare två tjänster som äldre konstapel (lkl A19) dras in.   Med beaktande av ovanstående föreslås en minskning om 20.000 euro.

 

 

 

34./44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR

 

		Utgifter

 

44.10.88.	Inköp av aktier
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
					-2.760.000
		Momentet nytt. Landskapsregeringen konstaterade i budgetförslaget för år 2012 att EU-direktiv 2009/72/EG syftar till åtskillnad mellan ägande och kontroll av nätdrift samt leverans- och produktionsintressen avseende elektricitet. Direktivet innebär att ingen av de nuvarande ägarna i Kraftnät Åland Ab som samtidigt företräder produktions- eller leveransintressen kan kvarstå som ägare. Landskapsregeringen hade därför vänt sig till de övriga ägarna i bolaget med en förfrågan om de är intresserade av att landskapet löser in deras aktier. Landskapsregeringen ansåg att landskapet för sin del kan avstå från sitt ägande i Mariehamns Energi Ab. Landskapsregeringen meddelade i budgetförslaget för år 2012 även om sin avsikt att återkomma till lagtinget med förslag till budgetering då förhandlingsöverenskommelser nåtts i ärendet.   Med beaktande av detta föreslår landskapsregeringen, utgående från ett förhandlingsresultat med de största övriga ägarna i Kraftnät Åland Ab d.v.s. Ålands Elandelslag och Mariehamns stad att landskapet löser in övriga aktieägare i Kraftnät Åland Ab till ett pris om 250 euro per aktie. Den totala kostnaden för att inlösa samtliga övriga ägare stiger då till 4.256.500 euro. Då detta är genomfört äger landskapet sålunda Kraftnät Åland Ab i sin helhet mot nuvarande 46,84 %.   Samtidigt föreslår landskapsregeringen att landskapets aktieinnehav i Mariehamns Energi Ab, tidigare Ålands Energi Ab, säljs till Mariehamns stad för 1.500.000 euro och att kvittning mot köpeskillingen för stadens aktier i Kraftnät Åland kan göras. Landskapet äger idag 72.287 aktier i Mariehamns Energi Ab utgörande 35,43 % av det totala antalet aktier.   Med beaktande av ovanstående, och med hänvisning till 8 § finansförvaltningslagen, föreslår landskapsregeringen ett nettoanslag om 2.760.000 euro för att genomföra de avsedda aktietransaktionerna.

 

44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER

 

		Utgifter

 

44.95.72.	Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning (R)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
					-150.000
		Momentet nytt. Se även allmänna motiveringen. Landskapsregeringen föreslår ett anslag om 150.000 euro för inledande kostnader för arbetet med digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning. Anslaget avser främst kostnader för systemstöd för planering, uppföljning och budgetering samt för digital agenda för Åland. I grundbudgeten för år 2012 upptagna anslag under momenten 44.01.05 respektive 44.95.05 kan även användas för utgifter i anslutning till utvecklingsarbetet.

 

35./45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

45.01.01.		Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
			-854.958,72	-1.220.000		0
	(t.a. -350.966,05)
			Föreslås att tjänsten som landskapsveterinär vid miljöbyrån indras. De huvudsakliga arbetsuppgifterna som idag ankommer på tjänsten kommer att överföras till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

 

45.56.	AVFALLSHANTERING

 

		Utgifter

 

45.56.62.	Främjande av avfallshanteringen (R)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-120.661,00	-70.000		0
		Användningsområdet för momentet föreslås ändras så att anslaget enbart kan användas för sluttäckning av deponier. Då det är oklart när stödansökningarna för de deponier som ännu inte sluttäckts inkommer föreslås anslaget ändras till ett reservationsanslag.

 

36./46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.60.	MUSEIBYRÅN

 

		Utgifter

 

46.60.20.		Museibyrån – verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
			-3.032.793,03	-2.945.000		22.000
	(t.a. -209.023,00)
			Föreslås att ett arbetsavtal för en timmerman indras under året.

 

 

 

46.80.	ÅLANDS LANDSKAPSARKIV

 

		Utgifter

 

46.80.20.	Ålands landskapsarkiv – verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-105.279,92	-140.000		0
		(t.a. -17.409,49)
		För moment 46.80.20 föreslås att en tjänst som arkivbiträde (lkl A15) indras och att arkivets öppethållningstider begränsas.

 

37./47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESTÖDSMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

47.30.52.	Specialutgifter för arbetskraftsservicen
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		0	-50.000		0
		Anslaget kan även användas för att erbjuda sökande som är i behov av särskilt stöd och handledningsinsatser. Sådana insatser har hittills kunnat erbjudas inom ramen för projektet ”Stöd i arbete”, som nu har upphört.

 

47.52.	SKÖTSEL AV JORDEGENDOMAR

 

		Inkomster

 

37.52.20.	Skötsel av jordegendomar - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		77.899,45	10.000		0
		Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att arrendera ut Haga kungsgård (RN:r 1:4) på upp till 30 år för att möjliggöra långsiktiga investeringar och åtaganden av en arrendator. I arrendet ingår jordbruksmarken (75 ha åker och 15 ha bete), produktionsbyggnaderna och mangårdsbyggnaden. Vatten- och skogsbruksområden ingår inte. Målsättningen är att gården ska användas för såväl lantbruksproduktion som livsmedelsförädling och kulturell verksamhet. Att förlänga tiden från dagens 20 år till 30 år har ingen direkt inverkan på budgeten. Det ger emellertid arendetagaren större möjligheter till att underhålla och renovera byggnaderna och på så sätt få kungsgården i bättre skick.

 

 

 

 

38./48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.10.	ÖVRIG TRAFIK

 

		Utgifter

 

48.10.40.	Understöd för flygtrafik
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-458.975,97	-550.000		-754.000
		För moment 48.10.40 föreslås ett tilläggsanslag om 754.000 euro för upprätthållande av flygtrafik på linjen Mariehamn – Stockholm/Arlanda enligt ingånget avtal för perioden 2012-2016. Årskostnaden för trafiken år 2012 uppgår till 1.304.000 euro.

 

48.20.	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK

 

		Utgifter

 

48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-16.389.235,57	-17.710.000		-390.000
		(t.a. 488.052,00)			(t.a. -300.000)
		Under momentet föreslås, med beaktande av tidigare års anslag, ett tilläggsanslag om 390.000 euro för upprätthållande av sjötrafik enligt nuvarande tidtabell då bränslepriset beräknas öka till 0,78 euro/l netto mot tidigare budgeterat 0,68 euro/l netto.

 

39./49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

 

		Inkomster

 

39.10.91.	Skattegottgörelse
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		19.767.938	16.500.000		941.000
		Ålandsdelegationen har fastställt den till landskapet Åland tillkommande skattegottgörelsen för år 2010 till 17.440.733 euro. Eftersom en inkomst om 16.500.000 euro upptagits i grundbudgeten föreslås en höjning av inkomsten under momentet med 941.000 euro.

 

 

 

 

39.30.	UPPTAGNA LÅN

 

		Inkomster

 

39.30.90.	Finansieringslån
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		0	34.021.000		-3.640.000
		För balansering av föreliggande förslag till första tilläggsbudget för år 2012 föreslås en minskning om 3.640.000 euro.

 

49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR

 

		Utgifter

 

49.98.98.	Föregående års underskott
		Bokslut 2011	Budget 2012		Förslag
		-17.499.013,93	-24.500.000		7.001.000
		Det ackumulerade budgetunderskottet uppgår i bokslutet för år 2011 till 17.499.013,93 euro mot i grundbudgeten antagna beloppet om 24.500.000 euro.   Med hänvisning till ovanstående föreslås en minskning om 7.001.000 euro under momentet.

 

 

                                                                                                             Bilaga 1.

Personalförändringar under ramperioden

 

 

 

 

Riktlinjer för verksamhetsförändringar som leder till personalminskningar

Personalminskningar som behöver ske på grund av ekonomiska orsaker genomförs i första hand i samband med naturliga avgångar. Men eftersom behovet av personalminskningar och vakanser genom naturliga avgångar inte sammanfaller helt och hållet, kommer även i vissa fall tjänster som inte är vakanta och arbetsavtalsförhållanden som gäller tillsvidare att upphöra. Verksamhetsförändringar som leder personalminskningar hanteras i enlighet med riktlinjerna i personalförsörjningsplanen (antagen 16.11.2009).

 

Indragning av tjänst är grund för uppsägning av tjänsteförhållandet om tjänstemannen inte kan förflyttas till en annan tjänst vars kompetenskrav han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämplig för honom eller henne.

 

En tjänsteman kan avgå med ålderpension flexibelt inom åldersgränserna 63-68 år. Då man överväger att dra in en tjänst vars tjänsteinnehavare har möjlighet att avgå med pension under åren 2012-2015 anpassas indragningen av tjänsten så långt som möjligt till tjänstemannens eget val av tidpunkt för pensionsavgång. Om det på grund av de ekonomiska ramarna för budgetåren 2012-2015 bedöms nödvändigt att tidigarelägga tjänsteindragningen gäller följande:

 

Om tjänstemannen har en s.k. individuell pensionsålder som ger rätt till tilläggspension för anställningstid före 1995, dras tjänsten in tidigast från den tidpunkt då tjänstemannen uppnår sin individuella pensionsålder.

 

I övriga fall dras tjänsten in tidigast från den tidpunkt tjänstemannen blir 65 år.

 

Detta gäller även arbetstagare och arbeten som utförs inom ramen av ett arbetsavtalsförhållande.

 

 

                                                                                                             Bilaga 2.