Budgetförslag 3/2012-2013

	Ålands landskapsregering	BUDGETFÖRSLAG nr 3/2012-2013
		Datum
		2013-03-28
	Till Ålands lagting

Förslag till första tilläggsbudget för år 2013

 

 

ALLMÄN MOTIVERING

 

 

Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens framställning med förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2013.

 

Konjunkturläget enligt ÅSUB:s konjunkturrapport

ÅSUB utarbetar på uppdrag av Ålands landskapsregering en konjunkturrapport per år för hela den åländska ekonomin. Bedömningen är i huvudsak gjord under mars i år, och bygger på information tillgänglig till och med slutet av mars månad. Det innebär att ÅSUB exempelvis inte har haft tillgång till de uppgifter som publicerades i finansministeriets senaste prognos från slutet på mars.

 

Oron under förra året har lagt sig och ÅSUB ser tecken på ljusning, men oron består och det är troligt att man får vänta ytterligare ett par år på en verklig uppgång i konjunkturen. ÅSUB räknar med att den ekonomiska nedgången i eurozonen, inklusive Finland och även i Sverige, bottnar detta år. Men man ser fortsatta risker i första hand i en svag inhemsk efterfrågeutveckling och export och inte minst i den höga arbetslösheten och den fortsatt osäkra statsfinansiella situationen i de sydeuropeiska krisländerna. Världshandeln ser ut att återhämta sig under året, även om det sker långsamt.       

 

Finlands och Sveriges BNP-tillväxt repar sig något detta år. En förbättring av konjunkturen i länderna förväntas nästa år.

 

 Tabell 1. Nyckeltal för Åland våren 2013

	2011*	2012 *	2013 P	2014 P	2015 P
BNP, årlig procentuell tillväxt	-4,9	-2,4	0,5	2,6	..
Arbetslöshet, (öppen, procent)	2,8	3,1	3,6	3,4	3,1
Inflation (KPI, årlig procentuell förändring)	3,6	2,3	1,8	1,8	1,7
*) Preliminära uppgifter för BNP-tillväxten P) Prognoser

 

Inflationen på Åland sjönk från 3,6 procent år 2011 till 2,3 procent år 2012. ÅSUB räknar med en fortsatt gradvis minskning av inflationen under de kommande åren. Effekten av den i år (2013) genomförda momshöjningen motverkas av ett något lägre oljepris och det förväntas att den allmänna prishöjningen stannar på 1,8 procent och håller sig på samma nivå nästa år.

Oljepriset ser enligt ÅSUB´s prognos ut att lägga sig strax under 2012 års nivå, vilket skulle motsvara USD 110/fat för Brentolja.

 

 

Kommunernas skattefinansiering beräknas minska med 0,6 procent år 2013.

 

En övervägande del av det privata näringslivet förutspår förbättrade konjunkturutsikter under året. Man är försiktigt positiv vad gäller möjligheterna att expandera, om omsättningens och lönsamhetens utveckling och om personalstyrkans och investeringarnas utveckling.

 

Här bör dock noteras att de två mest konjunkturkänsliga branscherna bygg och handel skiljer sig från de övriga i sina förväntningar under år 2013. Dessa två branscher förväntar sig överlag sämre omsättning, lönsamhet och personalutveckling under året. 

 

Den internationella sjöfarten har ännu inte tagit sig ur den kris som inleddes hösten 2008. Fraktpriserna på såväl torrlast som olja är fortfarande låga. Färje- och passagerarsjöfarten kan få sina marginaler något förbättrade under de närmaste två åren genom något sänkta bunkerkostnader, gynnsammare företagsbeskattning och höjda priser på landförsäljningen av alkohol och tobak. Det förväntas också att den svenska kronan ytterligare förstärker sin ställning gentemot euron, något som gynnar intjäningen på färjorna.

 

Branschföretagen inom transportsektorn där sjöfarten dominerar förväntar sig inför den kommande 12-månadersperioden förbättrade utsikter för branschen och det egna företaget, men man förväntar sig att investeringarna och personalstyrkan kommer att minska jämfört med fjolåret. 

 

Finans- och försäkringssektorn sammantagen är mycket återhållsam i sin bedömning av utvecklingen under året. Överlag förväntar man sig endast marginella förbättringar i förhållande till fjolåret. Bankerna räknar sammantagna med att tillväxten i kreditefterfrågan från hushållen kommer att vara blygsam under året och man räknar även med ett fortsatt lågt räntenetto. Den internationella lågkonjunkturen inom shipping påverkar premieinkomsterna negativt och flera händelser av katastrofkaraktär som inträffat under år 2012 har ökat återförsäkringskostnaderna. Viss kompensation har sektorn skapat genom expansion på nya marknader. Sammantagna ser inkomsterna från sak-, liv- och pensionsförsäkringar ut att komma att ligga nära fjolårets nivå. 

 

Förväntningarna hos företagen inom branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, är överlag att utvecklingen under år 2013 ska bli mer gynnsam jämfört med situationen för ett år sedan. ÅSUB:s analys av registerdata pekar snarare mot en omsättningstillväxt i paritet eller något under fjolårets.  

 

Branschen personliga tjänster som till stor del består av enskilda näringsidkare har i tidigare konjunkturenkäter visat sig vara den mest optimistiskt lagda av alla branscher och även i år förväntar sig företagen sammanvägda att innevarande år blir affärsmässigt gynnsammare än fjolåret. Omsättningens tillväxt i branschen ser ut att kunna bli klart positiv i år. Man tror liksom för ett år sedan på möjligheterna att expandera det egna företaget under året och man förväntar sig bättre omsättning och lönsamhet år 2013 än år 2012. Dessutom förväntar man sig kunna expandera på personalsidan. Efter en granskning av hur branschens samlade lönesumma utvecklats under kvartal 3 och 4 förra året bedömer man dock att någon desto större expansion av personalstyrkan inte är sannolik.

 

Omsättningstillväxten i den konjunkturkänsliga handelsbranschen har gradvis avtagit under de två senaste åren enligt de preliminära registerbaserade uppgifterna. Utvecklingen ser också enligt samma prognos ut att bli fortsatt svag under år 2013. Enligt svaren på konjunkturenkäten är utsikterna för handeln blandade. En viss optimism finns hos handelsföretagen angående det egna företagets verksamhet men i övrigt överväger de pessimistiska utsikterna. Eftersom enkäten är riktad till befintliga företag som redan haft verksamhet under år 2012 och det under detta år tillkommer ett helt nytt köpcentrum, finns en risk att utsikterna inte helt speglar dessa offensiva satsningar. ÅSUB utesluter inte en ”Maxinge-effekt” där det nya köpcentret utanför Mariehamn kan leda till en sammantagen marknadsexpansion för den åländska handeln, bland annat genom att en del av ålänningarnas konsumtion som hitintills försiggått i Sverige kan återbördas till hemmamarknaden.

 

Förväntningarna inom byggbranschen inför året är överlag negativa när det gäller branschen som helhet. Från bankhåll bekräftas att byggmarknaden är mättad för tillfället och att inga nya större projekt ser ut att påbörjas under året.

 

Sammantagna förväntar sig företagen inom hotell- och restaurang en förbättrad konjunktur för branschen som helhet och man är försiktigt positiv när det gäller möjligheterna att expandera det egna företagets verksamhet under året. Antalet inresande till Åland från Sverige minskade ifjol. Effekten av en fortsatt stark svensk kronkurs gentemot euron förtas delvis av årets momshöjning.

 

Företagen inom livsmedels- och övrig industri förutspår att omsättningen förväntas blir bättre i år än den var i fjol.

 

Inom den del av primärnäringarna som drivs i bolagsform, slutligen, är stämningen optimistisk när det gäller möjligheterna att öka omsättningen. Även lönsamheten förväntas bli bättre i förhållande till fjolåret.

 

Situationen på arbetsmarknaden ser ut att fortsätta att försämras i förhållande till fjolåret. Arbetslösheten förväntas öka till 3,6 procent i år, för att därefter sjunka tillbaka något under de följande två åren.  

 

Slutligen kan konstateras att befolkningen på Åland ökade under år 2011 med 348 personer eller med 1,2 procent, vilket var den största tillväxten på över 20 år. Den starka trenden under de senaste åren bröts förra året när befolkningstillväxten mer än halverades. Ökningen förra året stannade på 147 personer. Den relativa ökningen av befolkningen på Åland ligger ändå fortfarande något över den för hela Finland.

 

Ekonomiska utvecklingen i Finland och statsfinanserna

Utgående från regeringens beslut om ramar för statsfinanserna åren 2014 – 2017 och finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades i slutet av mars gör landskapsregeringen en kort översikt om den förväntade utvecklingen nedan. Det konstateras att de osäkra utsikterna inom den internationella ekonomin återspeglar sig i den finländska ekonomin under prognosperioden. Indikatorerna som beskriver det ekonomiska läget visar emellertid att den internationella ekonomin upphört att försvagas och att finansmarknadsläget börjat stabilisera sig. Läget är dock fortfarande känsligt inom euroområdet och chocktoleransen är låg.

 

I Finland beräknas BNP öka med 0,4 procent år 2013. I prognosen förväntas en vändning i konjunkturen till det bättre, men ur historiskt perspektiv är tillväxtprognoserna dåliga. De låga tillväxtutsikterna och osäkerheten om framtiden minskar på de privata investeringarna andra året i följd. Sysselsättningen försvagas och arbetslöshetsgraden förväntas öka till 8,2 procent. År 2014 förväntas tillväxten bli 1,6 % och år 2015 beräknas tillväxten vara 2,1 %.

 

Den prognostiserade tillväxten räcker dock inte till för att vända statsfinanserna på en positiv utvecklingstrend. Regeringens åtgärder stärker statens finansiella ställning men statsfinanserna kommer fortfarande att gå med underskott under ramperioden. Statsskulden upphör emellertid att öka i förhållande till totalproduktionen. De finanspolitiska ramarna är krävande. Finlands ekonomi är inne i en utdragen period med svag tillväxt och lider av de ogynnsamma verkningarna av den förändrade produktionsstrukturen, samtidigt som befolkningens ökande medelålder försämrar förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Staten och kommunerna skuldsätter sig och finansieringen av den offentliga ekonomin är inte hållbar på lång sikt.

 

Genom statens rambeslut genomförs ytterligare anpassningsåtgärder motsvarande ca 500 miljoner euro på 2015 års nivå. Beskattningen stramas åt i fråga om tobak, alkoholdrycker och sötsaker. Dessutom sänks samfundsskattesatsen, den rätt till avdrag som hör till samfundsskatten slopas och all vinstutdelning börjar beskattas. Statens största utgiftsbesparingar riktas bl.a. till statsandelarna till kommunerna, till ersättningar som betalas i enlighet med sjukförsäkringslagen samt till sänkningen av nivån på anslagen för utvecklingssamarbete. Regeringen riktar extra satsningar bl.a. till stödet för tillväxtföretag, till kompenseringen av kostnader som drabbar industrin till följd av det svaveldirektiv som träder i kraft år 2015, till främjandet av deltagande på arbetsmarknaden samt till yrkes- respektive läroavtalsutbildningen.

 

Budgetutvecklingen för landskapet

Utgående från preliminära uppgifter om statens inkomster under år 2012 kan avräkningen beräknas uppgå till ca 205,8 miljoner euro eller ca 2,1 miljoner euro utöver det förskott landskapet erhöll under år 2012. Det av Ålandsdelegationen fastställda förskottet för år 2013 uppgår till knappt 211,9 miljoner euro. På basis av bedömningarna i samband med statens rambehandling tyder det på att förskottet för innevarande år i stort är dimensionerat på prognostiserad nivå. Utgående från ramarna för statsfinanserna för åren 2014 – 2017 beräknas avräkningen för år 2014 uppgå till ca 219 miljoner euro, vilket är ca 3 miljoner euro lägre än landskapsregeringens tidigare bedömning. Noteras kan att pris- och kostnadsnivåjusteringar ännu kan vara aktuella sommaren 2013 i samband med beredningen av statsbudgetpropositionen för 2014. Det kan konstateras att det sammantaget för åren 2012 – 2014 är ca  1 miljon mindre i avräkning än landskapsregeringens tidigare bedömningar. Utgående från statens rambeslut kan avräkningsbeloppet förväntas öka även de efterföljande åren så att avräkningsbeloppet skulle uppgå till ca 227 miljoner euro år 2015, 236 miljoner euro år 2016 respektive 243 miljoner euro år 2017. Landskapsregeringen konstaterar att utvecklingen av statens skatteinkomster och därmed också avräkningsbeloppet är något positivare än väntat men konstaterar att det fortsättningsvis råder osäkerhet och oro på de ekonomiska marknaderna. Av stor betydelse för budgetresultatets slutliga belopp de kommande åren är utvecklingen av skattegottgörelsen. Enligt ÅSUB:s bedömning kan nivån minska något från det belopp om ca 9,8 miljoner euro som upptas som inkomst i budgeten för år 2013.

 

På basis av de för närvarande tillgängliga prognoserna om statens inkomstutveckling kan konstateras att det inte varit någon större förändring i prognosuppgifterna om inkomstutvecklingen. Landskapsregeringen avser att föra en balanserad politik med målsättningen om en budget i balans år 2015 för att trygga och upprätthålla välfärden. Landskapsregeringen fokuserar på att bibehålla sysselsättningen på en hög nivå. Då förutsättningarna inte förändrats i någon större grad följs en långsiktighet i planeringen och verksamheterna varför de åtgärder som behandlades i samband med första tillägget till budgeten för år 2012 respektive grundbudgeten för år 2013 fortsättningsvis är aktuella. Landskapsregeringen har därmed för avsikt att justera ramarna för uppgörande av kommande budgetförslag till 2014 års prisnivå samt med vissa övriga förändringsbehov, t.ex. för hälso- och sjukvården. Landskapsregeringen konstaterar att utgiftsvolymen inom ÅHS under år 2012 var på en högre nivå än vad som antogs i grundbudgeten, men på en lägre nivå än vad som befarades i samband med lagtingsbehandlingen av andra tillägget till budgeten för år 2012. Landskapsregeringen har för avsikt att i samband med ett meddelande till lagtinget om halvårsredogörelse över budgetförverkligandet, även beröra inkomst- och utgiftsutvecklingen och de förutsättningar som då föreligger vid uppgörandet av budgetförslaget för år 2014.

 

Ålands hälso- och sjukvård

Då prognosen över budgetutfallet under hösten 2012 visade att ÅHS inte skulle klara den totala budgetramen anhöll styrelsen för ÅHS om en tilläggsbudget och utgående från landskapsregeringens förslag beviljade lagtinget tilläggsanslag på 1,2 miljoner euro. Totalt uppgick då de tillgängliga budgetmedlen till ca 80,4 miljoner euro medan de totala kostnaderna i bokslutet uppgår till ca 79,8 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner euro bättre än den prognos som låg till grund för tilläggsbudgetförslaget. Utan tilläggsbudgeten skulle utgifterna överskridit budgeten med 0,6 miljoner euro. Inkomsterna minskades i nämnda tilläggbudget med 1,6 miljoner euro. Enligt det slutliga utfallet översteg inkomsterna den minskade budgeten med 0,14 miljoner euro. Det ekonomiska utfallet för Ålands hälso- och sjukvårds inkomster och verksamhetsutgifter kan sammanfattas enligt nedanstående tabell:

 

 

Landskapsregeringen konstaterar att styrelsen för ÅHS har gjort en grundlig genomgång av utfallet för år 2012. Styrelsen för ÅHS har fokus på de områden som särskilt behöver följas upp för att budgeten för år 2013 ska hållas inom budgeterade anslag. Landskapsregeringen noterar att styrelsen har fattat beslut om hur uppföljningen av budgeten görs månatligen av ledningen för ÅHS. Styrelsen har för avsikt att behandla det ekonomiska läget vid sitt möte i maj och augusti och beslutar vid behov om eventuella åtgärder. Styrelsen kan vid behov uppta budgetuppföljningen för behandling även vid andra tillfällen. Därtill kommer landskapsregeringen att under året hålla avstämningsmöten tillsammans med ÅHS. Mot bakgrund av att utfallet för år 2012 blev bättre än befarat och den aktiva och analyserande budgetuppföljning som görs inom ÅHS anser landskapsregeringen att det finns förutsättningar att verksamheten under innevarande år kan bedrivas inom tillbudsstående anslag.

 

Styrelsens redogörelse för år 2012 respektive budget- och uppföljningssystem för år 2013 ingår som bilaga 2 till föreliggande tilläggsbudgetförslag.

 

Landskapets pensionsansvarsskuld

Landskapsregeringen har låtit utföra en beräkning av landskapets totala pensionsansvar. Beräkningen är gjord på basis av alla löpande pensioner och anställningar som registrerats i landskapsregeringens pensionsdataregister. Beräkningen baserar sig på grunduppgifter enligt läget per 31.12.2011 med en justering enligt 2012 års nivå. Enligt beräkningen som utförts av Keva har landskapet Åland en pensionsansvarsskuld om ca 677 miljoner euro.

 

Den tidigare uppskattade pensionsansvarsskulden, som i bokslutet för år 2011 fastställdes till 555,3 miljoner euro, var beräknad enligt Statskontorets s.k. ”tumregel” som använts för uträkning av pensionsskuld inom den offentliga sektorn. Med samma metod skulle skulden uppgått till 569 miljoner euro per utgången av år 2012. Det största osäkerhetsmomentet i denna beräkning gällde de s.k. fribrevspensionerna (pensioner för avslutade anställningar inom landskapets pensionssystem för personer som ännu inte gått i pension). I den av Keva utförda beräkningen är samtliga registrerade och uträknade fribrev beaktade.

 

Utgående från marknadsvärdet på de placeringar som finns i landskapet Ålands pensionsfond uppgår fonderingsgraden till ca 50 % av den kalkylerade pensionsansvarsskulden. Landskapsregeringen konstaterar att fonderingsgraden är förhållandevis hög i jämförelse med övriga offentliga pensionssystem i Finland. Enligt senast tillgängliga uppgifter uppgick statens fonderingsgrad till ca 17 %, Keva (det kommunala pensionssystemet) till ca 34 % respektive kyrkans centralfond ca 22 %. I sammanhanget bör det observeras att pensionssystemens upplägg skiljer sig från varandra och de är därmed inte direkt jämförbara.

 

Landskapsregeringen har för avsikt att ytterligare utreda hur landskapets pensionsutgifter förväntas utveckla sig framöver och fastställa en rimlig nivå för den årliga budgetbelastningen av pensionsutgifterna. Denna nivå styr behovet av pensionsfondens totala omfattning och utveckling.

 

Framtida användning av Paf-medel

Landskapsregeringens bedömning är att området för det som långsiktigt finansieras med penningsautomatmedel kan utökas. Landskapsregeringen konstaterar att verksamhetsförutsättningarna för Ålands Penningautomatförening r.f. successivt klarnar samtidigt som resultatet av föreningens verksamhet visat en positiv utveckling. Det belopp som kan föras till fördelning i landskapets budget förefaller därmed, trots en viss fortsatt osäkerhet, långsiktigt kunna överstiga den nivå som behövs för att finansiera de verksamheter och de ändamål som penningautomatmedlen traditionellt används till, d.v.s. föreningsverksamhet inom allmännyttiga områden och investeringar som stöder denna och annan medborgaraktivitet. 

 

De verksamheter som är aktuella för finansiering genom penningautomatmedel bör vara sådana att de uppmuntrar till medborgaraktivitet, är till gagn för det åländska samhället samt gynnar Penningautomatföreningens verksamhet och ändamål.

 

De stödberättigade verksamhetsområdena som omfattas av de av landskapsregeringen den 29.2.2012 antagna principerna gällande verksamhetsbidrag är sociala, miljö-, ungdoms-, idrotts-, kultur- och övriga verksamheter som inte kan hänföras till de nämnda men som uppfyller ändamålet med stöden, medan för projektbidrag och lån, avsedda för byggnads- och anskaffningsprojekt, omfattas alla ovanstående, förutom kulturell verksamhet.

 

Stödtagarna ska vara på Åland hemmahörande ideella föreningar, annan juridisk person eller företag som kan definieras som socialt företag vilka har varit registrerade minst ett kalenderår före ansökningsåret och bedrivit verksamhet. Den stödberättigade organisationens verksamhet ska främja och stödja allmännyttigt eller annat allmänt ändamål.

 

I budgeten 2013 avsattes i bidrag 10.192.000 euro av de 20.000.000 euro som fanns att fördela.

 

BIDRAG:

Social verksamhet                                                           2.650.000 euro

Miljöverksamhet                                                                300.000 euro

Ungdomsarbete                                                                  317.000 euro

Idrott                                                                               1.414.000 euro

Kulturell verksamhet                                                      1.801.000 euro

Evenemangsbidrag                                                             100.000 euro

Övriga bidrag                                                                     950.000 euro

Projektbidrag                                                                  2.660.000 euro

                                                                                     10.192.000 euro

INVESTERINGAR:

Geriatrisk klinik                                                              6.000.000 euro

LÅN:

Övriga lån                                                                       3.808.000 euro

                                                                                     20.000.000 euro

 

Idén om en utjämningsfond, i form av en budgetreservering, för att trygga grundverksamheten ska utredas vidare. Viktigt är att fastställa en nivå för finansieringen av den traditionella grundverksamheten. I grundverksamheten skulle inte lån och projekt- samt evenemangsbidrag ingå, utan endast verksamhetsbidrag.

 

Viktiga samhällsinvesteringar kan beviljas stöd om lagtinget fattar budgetbeslut därom. Avsikten är att grundverksamheten ej äventyras.

 

Landskapsregeringen har för avsikt att se över gällande principer gällande bl.a. definitionen av stödtagare så att även andra organisationsformer som inte är vinstdrivande skulle kunna omfattas.

 

Landskapsregeringen kommer att lägga tonvikt vid att med penningautomatmedel utveckla civilsamhället och uppmuntra visionära och innovativa projekt. Projekt som är hälsofrämjande, förebyggande och som främjar social välfärd prioriteras. Landskapsregeringens avsikt är även att genom stöd uppmuntra till sysselsättningsskapande projekt varvid miljöförbättrande och energieffektiverande projekt prioriteras.

 

Tjänsteförändringar i grundbudgeten

Ett lagförslag om ändring av tjänstemannalagen har överlämnats till lagtinget. Avsikten är att ändra förfarandet vid inrättande och indragning av tjänster så att ett uttryckligt omnämnande i budgeten inte ska behövas. Genom att landskapsregeringen inom fastställda ramar för verksamheten kan fatta beslut om tjänsteregleringarna skapas ett flexiblare system utan att tjänsteinnehavarnas rättsliga ställning i förhållande till arbetsgivaren i sak förändras. Då avsikten är att den föreslagna lagändringen ska tillämpas fr.o.m. år 2013 anges i det av lagtinget den 21.12.2012 antagna budgetförslag inte särskilt uppgifter om inrättande eller indragande av enskilda tjänster eller arbetsavtalsförhållanden under respektive moment. I bilaga 1 i föreliggande tilläggsbudget finns en sammanställning över de tjänster som innefattades i grundbudgeten.

 

I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås därtill bland annat

-                 anslag för den den nya Landskapsrevisionen

-                 anslag för inköp av aktier i Norra Ålands Industrihus Ab

-                 tilläggsinkomster och -utgifter för Ålands landsbygdscentrum för finansiering av två projekt samt

-                 tilläggsinkomst av skattegottgörelse för skatteår 2011.

 

Tillägget balanserar på ett netto om 3.850.000 euro.

 

I och med tillägget har hittills under år 2013 budgeterats 361.240.000 euro.

 

Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå

att lagtinget antar följande förslag till första tillägg till budgeten för år 2013.

 

 

Mariehamn den 28 mars 2013
L a n t r å d	Camilla Gunell
Vicelantråd	Roger Nordlund

 

__________________

 

	I N K O M S T E R
	Avdelning 33
33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	70 000
33.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI	70 000
33.27.05.	Inkomst av elinspektionsverksamhet och utsläppsrättsauktioner	70 000
	Avdelning 36
36.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE	4 000
36.15.	GRUNDSKOLEVÄSENDET	-2 000
36.15.24.	Inkomster från försäljning av läromedel	-2 000
36.60.	MUSEIBYRÅN	6 000
36.60.20.	Museibyrån - verksamhetsinkomster	6 000
	Avdelning 37
37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	90 000
37.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE	90 000
37.03.23.	Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsinkomster	90 000
	Avdelning 39
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	3 686 000
39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR	283 000
39.10.91.	Skattegottgörelse	283 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	3 403 000
39.30.90.	Finansieringslån	3 403 000
	Inkomsternas totalbelopp	3 850 000
	U T G I F T E R
	Huvudtitel 41
41.	LAGTINGET	-91 000
41.10.	LAGTINGETS ÖVRIGA UTGIFTER	29 000
41.10.04.	Revisionsutgifter (VR)	29 000
41.50.	LANDSKAPSREVISIONEN	-120 000
41.50.20.	Landskapsrevisionen - verksamhetsutgifter (VR)	-120 000
	Huvudtitel 42
42.	LANDSKAPSREGERINGEN	90 000
42.25.	REVISIONSBYRÅN	90 000
42.25.01.	Revisionsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)	90 000
	Huvudtitel 43
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-270 000
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	0
43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	0
43.40.	FASTIGHETSENHETEN	-270 000
43.40.01.	Fastighetsenheten - verksamhetsutgifter (VR)	0
43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)	-270 000
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET	0
43.60.20.	Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 44
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-400 000
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	0
44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	0
44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR	-400 000
44.10.88.	Inköp av aktier	-400 000
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL	0
44.20.50.	Bidrag ur penningautomatmedel	-230 000
44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel	230 000
	Huvudtitel 45
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE	0
45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET	0
45.60.20.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 46
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE	172 000
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNNG	2 000
46.01.04.	Utvecklingsarbete (VR)	2 000
46.32.	ÅLANDS FOLKHÖGSKOLA	0
46.32.20.	Ålands folkhögskola - verksamhetsutgifter (VR)	0
46.45.	ÅLANDS GYMNASIUM	0
46.45.20.	Ålands gymnasium - verksamhetsutgifter (VR)	0
46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND	170 000
46.55.20.	Högskolan på Åland - verksamhetsutgifter (VR)	0
46.55.70.	Investeringar i maskinlaboratoriet (R)	170 000
46.60.	MUSEIBYRÅN	0
46.60.20.	Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 47
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-115 000
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE	-90 000
47.03.23.	Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsutgifter (VR)	-90 000
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET	-25 000
47.30.24.	Praktikantplatser för högskolestuderande	-25 000
47.44.	ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM	0
47.44.20.	Ålands teknologicentrum - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 48
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	0
48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	0
48.21.	REDERIVERKSAMHET	0
48.21.20.	Rederienheten - verksamhetsutgifter (VR)	0
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING	0
48.30.79.	Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R)	0
48.31.	VÄGUNDERHÅLLSENHETEN	0
48.31.20.	Vägunderhållsenheten - verksamhetsutgifter (VR)	0
48.70.	MOTORFORDONSBYRÅN	0
48.70.20.	Motorfordonsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)	0
	Huvudtitel 49
49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	-3 236 000
49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN BUDGETÅR	-3 236 000
49.98.98.	Föregående års underskott	-3 236 000
	Utgifternas totalbelopp	-3 850 000

D E T A L J M O T I V E R I N G

 

31./41.	LAGTINGET
41.10.	LAGTINGETS ÖVRIGA UTGIFTER

 

		Utgifter

 

41.10.04.	Revisionsutgifter (VR)

 

 

Föreslås en minskning om 29.000 euro. Bakgrunden till förslaget är den nyligen antagna landskapslagen om Landskapsrevisionen (LF 23/2011-2012) som träder i kraft den 1 juli 2013. Landskapsrevisionen ersätter de nuvarande landskapsrevisorerna samt landskapsregeringens revisionsbyrå. Motsvarande anslag upptas under moment 41.50.20. Se även moment 41.50.20 och 42.25.01.

 

41.50.	LANDSKAPSREVISIONEN
	Kapitlet nytt.

 

		Utgifter

 

41.50.20.	Landskapsrevisionen - verksamhetsutgifter (VR)

 

 

Momentet nytt.

Föreslås ett anslag om 120.000 euro. Bakgrunden till förslaget är den nyligen antagna landskapslagen om Landskapsrevisionen (LF 23/2011-2012) som träder i kraft den 1 juli 2013. Landskapsrevisionen ersätter de nuvarande landskapsrevisorerna samt landskapsregeringens revisionsbyrå. Anslagen under moment 42.25.01 Revisionsbyrån-verksamhetsutgifter samt moment 41.10.04 Revisionsutgifter (VR) minskas i motsvarande mån.

 

Anslaget avser medel för myndighetens verksamhet såsom personalutgifter, hyror, administrativa utgifter, utbildning, tjänsteresor samt inköp av tjänster och utredningsuppdrag. En tjänst som landskapsrevisor med avtalslön inrättas av lagtingets kanslikommission från och med den 1 juli 2013.

Se även moment 41.10.04 och 42.25.01.

 

 

 

32./42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.25.	REVISIONSBYRÅN

 

		Utgifter

 

42.25.01.	Revisionsbyrån – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

Föreslås en minskning om 90.000 euro. Bakgrunden till förslaget är den nyligen antagna landskapslagen om Landskapsrevisionen (LF 23/2011-2012) som träder i kraft den 1 juli 2013. Landskapsrevisionen ersätter de nuvarande landskapsrevisorerna samt landskapsregeringens revisionsbyrå. Motsvarande anslag upptas under moment 41.50.20. Se även moment 41.10.04 och 41.50.20.

 

33./43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI

 

		Inkomster

 

33.27.05.	Inkomst av elinspektionsverksamhet och utsläppsrättsauktioner

 

 

Rubriken ändrad.

Under momentet föreslås ett tillägg om 70.000 euro för intäkter från utsläppsrättsauktioner i den gemensamma auktionsplattform som skapas för utsläppshandelsperioden 2013-2020. Under utsläppshandelsperioden i fas III (2013-2020) ska det finnas en gemenskapstäckande metod och den huvudsakliga tilldelningen sker genom auktion. På Åland är landskapsregeringen utsläppshandelsmyndighet som beslutar om tillstånd för utsläpp av växthusgaser från berörda anläggningar. Energimarknadsverket i riket har genom överenskommelseförordning (FFS 199/2013) givits befogenheter att i landskapet sköta frågor som rör det nationella registret för bokföring av utsläppsenheter.

 

Intäkterna för utsläppshandelsperioden 2013-2020 ska återföras till varje medlemsland i förhållande till landets andel. Auktionstillfällen anordnas två gånger i veckan och försäljningspriset varierar beroende av efterfrågan. Intäkter från auktionerna som tilldelas Åland förväntas vara 70.000 – 80.000 euro under år 2013. Till den del det finns intäkter från aktörer i landskapet erhåller landskapet dessa. Intäkterna i medlemsländerna bör till hälften användas för klimatförbättrande åtgärder.

 

43.40.	FASTIGHETSENHETEN

 

		Utgifter

 

43.40.01.	Fastighetsenheten – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

		Utgifter

 

43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)

 

 

I enlighet med tidigare budgetförslag har landskapsregeringen utrett förutsättningarna för att, i samarbete med en extern part uppföra kompletterande utrymmen för polisens verksamhet på en angränsande tomt till det befintliga polishuset. Av utredningarna har framkommit att en utbyggnad på den angränsande tomten är möjlig, och att ägaren av tomten är beredd att upplåta den för ändamålet. Den långsiktiga användningen av byggnaden och en totalekonomisk bedömning talar dock för att landskapet i detta fall bör äga och uppföra byggnaden i egen regi alternativt eget fastighetsaktiebolag.

 

Landskapsregeringens avsikt är att uppnå ett förköpsavtal om den aktuella tomten så fort som möjligt för att möjliggöra det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tilläggsanslag om 100.000 euro för  att omgående igångsätta planering och projektering. Av tidigare budgeterade anslag under momentet kan ca 200.000 euro omfördelas för projektet, varvid sammanlagt ca 300.000 euro står till förfogande under år 2013. Projektet avses genomföras under åren 2013 - 2016. Lanskapsregeringen återkommer i ett senare budgetförslag när projektet har preciserats.

 

Föreslås därtill ett tillägg om 170.000 euro under momentet. Medlen avser renovering av laboratoriet vid Högskolan på Ålands och Ålands gymnasiums gemensamma lokaler i f.d. Ålands sjömansskola och överföres från moment 46.55.70 då det är fastighetsenheten som ansvarar för byggnadsrenoveringsdelen av projektet. Se även moment 46.55.70.

 

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

43.60.20.	Ålands polismyndighet – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

34./44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄNN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

 

 

 

 

44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD. LÅN OCH INVESTERINGAR

 

		Utgifter

 

44.10.88.	Inköp av aktier

 

 

Föreslås att ett anslag om 400.000 euro upptas för inköp av kommunernas aktier i Norra Ålands Industrihus Ab.

 

En arbetsgrupp har på uppdrag av bolagets ägare tagit fram ett förslag som innebär att landskapet köper de övriga ägarnas aktier. Landskapsregeringen föreslår att bolagets verksamhet breddas och att bolaget blir ett aktivt näringspolitiskt verktyg och utvecklingsbolag för hela Åland. Värderingen av aktierna ska ske på basen av 2012 års bokslut.

 

44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL

 

		Utgifter

 

44.20.50.	Bidrag ur penningautomatmedel

 

 

Föreslås ett tillägg om 230.000 euro. Ökningen används som nationell medfinansiering av Leaderprojekt. Motsvarande anslag har indragits i bokslutet år 2012. Se även moment 44.20.51.

 

44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel

 

 

Se moment 44.20.50.

 

 

35./45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

45.60.20.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

36./46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

46.01.04.	Utvecklingsarbete (VR)

 

 

Då kostnaderna för tryckningen av läromedlet Tidernas Åland belastat momentet föreslås att moment 36.15.24, Inkomster från försäljning av läromedel, utgår och att inkomsterna istället med hänvisning till finansförvaltningslagen (1971:43, 8 §) gottskrives moment 46.01.04. Se även moment 36.15.24.

 

46.15.	GRUNDSKOLEVÄSENDET

 

		Inkomster

 

36.15.24.	Inkomster från försäljning av läromedel

 

 

Föreslås att momentet utgår och att inkomsterna istället med hänvisning till finansförvaltningslagen (1971:43, 8 §) gottskrives moment 46.01.04.

 

46.32.	ÅLANDS FOLKHÖGSKOLA

 

		Utgifter

 

46.32.20.	Ålands folkhögskola – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

46.45.	ÅLANDS GYMNASIUM

 

		Utgifter

 

46.45.20.	Ålands Gymnasium – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

För att myndigheten ska kunna utvecklas till en fungerande administrativ helhet krävs en omstrukturering. Processen innebär att skolorna har den administration som berör studerande och utbildning samlad under rektorerna, medan ekonomi, löne- och personalfrågor samlas i en stab för hela myndigheten. Där återfinns också den samåländska studerandeantagningen. Omorganiseringen sker genom att befintlig personal får delvis nya och mer ansvarsfulla uppgifter.

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

Utöver förslagen i budgeten för år 2013 föreslås att 4 tjänster som Utbildningsledare (lkl A25) indras från den 31.7.2013 och istället inrättas 3 tjänster som Biträdande rektor (lkl A25) från 1.8.2013, och en tjänst indras.

 

Föreslås att ett arbetsavtal som lektor ombildas till en tjänst som Studiehandledare (lkl A25).

 

 

 

 

 

46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

 

		Utgifter

 

46.55.20.	Högskolan på Åland – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

46.55.70.	Investeringar i maskinlaboratoriet (R)

 

 

Föreslås att 170.000 euro, som avser renovering av laboratoriet vid Högskolan på Ålands och Ålands gymnasiums gemensamma lokaler i f.d. Ålands sjömansskola överföres till moment 43.40.75 då det är fastighetsenheten som ansvarar för byggnadsrenoveringens delen av projektet. Se även moment 43.40.75.

 

46.60.	MUSEIBYRÅN

 

		Inkomster

 

36.60.20.	Musiebyrån - verksamhetsinkomster

 

 

Föreslås en ökning om 6.000 euro. Inkomsten avser en avyttring av ett 1.030 m² stort markområde tillhörande landskapets fastighet Bomarsunds fästning med Prestö Rnr 4:40, i Sund.

 

 

 

		Utgifter

 

46.60.20.	Museibyrån – verksamhetutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

37./47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

 

		Inkomster

 

37.03.23.	Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsinkomster

 

 

Föreslås ett tillägg om 90.000 euro. Se moment 47.03.23.

 

		Utgifter

 

47.03.23.	Ålands landsbygdscentrum – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

Föreslås att utgifterna ökas med 90.000 euro för finansiering av två projekt varav det ena syftar till att ta tillvara potentialen hos fisk som lokalproducerat livsmedel och öka tillväxten i företag med fisk som råvara ’Tillväxt Fisk’ och det andra med inriktning på att stärka MatÅland och lyfta upp det åländska matutbudet genom samarbete mellan livsmedelsproducenter, kockar och turistföretagare ’Studieresa mat & turism’.

 

Projekten genomförs under förutsättning att EU-finansiering beviljas. Utgifterna för projekten motsvaras av inkomster under moment 37.03.23.

 

 

47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

47.30.24.	Praktikantplatser för högskolestuderande

 

 

För att möta den ökade efterfrågan på praktikantplatser för högskolestuderande föreslås en höjning av anslaget med 25.000 euro. Praktikantplatserna används i syfte att motverka kompetensflykt från landskapet genom att ge åländska högskolestuderande möjlighet att erhålla praktik inom sitt utbildningsområde eller via utredningsarbete knyta kontakter med arbetslivet på Åland med tanke på framtida arbetsmöjligheter. Praktikanterna är anställda och avlönade av Ams.

 

47.44.	ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM

 

		Utgifter

 

47.44.20.	Ålands teknologicentrum – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

38./48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

 

48.21.	REDERIVERKSAMHET

 

		Utgifter

 

48.21.20.	Rederienheten - verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

		Utgifter

 

48.30.79.	Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R)

 

 

Under år 2009 projekterades reparationsarbetena på Vårdöbron på basen av en tillståndsbedömning av hela bron, som gjordes i enlighet med Vägförvaltningens gällande anvisningar för broreparationer. Vid tillståndsbedömningen och i projekteringsskedet kunde man i huvudsak konstatera att problem fanns med brons rörelsefogar, vattenisolering och vissa broräckesstolpar. Projekteringsarbetena upphandlades på entreprenad under år 2012. När entreprenören inledde sina arbeten kunde man konstatera att antalet skadade broräckesstolpar ökat samt att kantbalkens skick försämrats avsevärt efter att tillståndsbedömningen gjorts. Under januari och februari 2013 har skadornas omfattning undersökts och ett förslag till ytterligare åtgärder framarbetats. Det tillkommande reparationsförslaget har kostnadsberäknats till ca 770.000 euro. Inom projektet finns ca 160.000 euro att tillgå. Resterande finansiering föranleder interna omprioriteringar.

 

De reparationsarbeten som ingår i den nu pågående entreprenaden har en teknisk livslängd på minst 40 år. De nya skadorna som upptäcktes under entreprenadtiden skulle kräva åtgärder inom 4-10 år. Det är därför samhällsekonomiskt motiverat att genomföra reparationerna nu i samband med den pågående entreprenaden.

 

 

 

 

 

48.31.	VÄGUNDERHÅLLSENHETEN

 

		Utgifter

 

48.31.20.	Vägunderhållsenheten - verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

48.50.	VERKSTAD OCH LAGER

 

		Utgifter

 

38.50.20.	Verkstad och lager – verksamhetinkomster

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

48.70.	MOTORFORDONSBYRÅN

 

		Utgifter

 

48.70.20.	Motorfordonsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)

 

 

I av lagtinget den 21.12.2012 antagen grundbudget för år 2013 hänvisas vad gäller förslag till tjänsteförändringar till bilaga 1.

 

 

 

39./49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
49.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

 

		Inkomster

 

39.10.91.	Skattegottgörelse

 

 

Ålandsdelegationen har fastställt den till landskapet Åland tillkommande skattegottgörelsen för år 2011 till 9.783.220 euro. Eftersom en inkomst om 9.500.000 euro upptagits i grundbudgeten föreslås en höjning av inkomsten under momentet med 283.000 euro.

 

49.30.	UPPTAGNA LÅN

 

		Inkomster

 

39.30.90.	Finansieringslån

 

 

För balansering av föreliggande förslag till första tillägg till budgeten för år 2013 föreslås en inkomst om 3.403.000 euro.

 

49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN BUDGETÅR

 

		Utgifter

 

49.98.98.	Föregående års underskott

 

 

Det ackumulerade budgetunderskottet uppgår i det preliminära bokslutet för år 2012 till 29.735.445,40 euro mot i grundbudgeten antaget belopp om 26.500.000 euro. I sammanhanget kan noteras att det budgeterade underskottet inkl. andra tillägget till budgeten för år 2012 uppgick till 33.873.000 euro.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 3.236.000 euro under momentet.

 

 

                                                                                                              Bilaga 1.

 

Tjänsteförändringar - antaget (21.12.2012) budgetförslag år 2013

 

Byrå/inrättning	Nyinrättad tjänst/befattning	Lkl	Anmärkningar
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Allmänna byrån
43.01.01	Inspektör, inrättas	A 24	f.n t.f Enerigsamordnare A 24
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Trafik allmänna byrån
48.01.01	Bitr. Avdelningschef, inrättas	A 27
Vägunderhållsenheten
48.31.20	Ledande vägmästare, inrättas	A 24
Motorfordonsbyrån
48.70.20	Trafikutbildare, inrättas	A 23
Byrå/inrättning	Ny tillfällig tjänst/befattning	Lkl	Anmärkningar
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Högskolan på Åland
46.55.20	t.f vice rektor/ sjöfartsutbildningschef	A 27	4 årigt projekt
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Rederienheten
48.21.20	t.f ekonom/sekreterare	A 21
Byrå/inrättning	Indragen tjänst/befattning	Lkl	Anmärkningar
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Befrämjande av energihushållning  och tryggande av energiförsörjning
43.27.04	t.f Energisamordnare, 60%, förlängs ej	A 24
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Ålands Gymnasium
46.45.20	Studiehandledare tillf, upphör	A 25	arbetsuppgifter omfördelas
	Vaktmästare 54,9 arb.avt, indras	A 15	Indras f.r.om 1.6.2013, arb.avt
Högskolan på Åland
46.55.20	t.f Webbansvarig, 60%, förlängs ej	A 21	T.f förlängs ej efter 1.7
Museibyrån
46.60.20	T.f projektledare/arkeolog, förlängs ej	A 21
	Assistent, indras	A 18
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Rederienheten
48.21.20	Sjöpersonalinspektör , indras	A 20	arbetsuppgifterna omfördelas
Byrå/inrättning	Ombildad tjänst/befattning	Lkl	Anmärkningar
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Allmänna byrån
43.01.01	Serviceförståndare, inrättas	A 21	f.n Övervaktmästare A 19, indras
	Städare, arb.avt, överförs	A 10	5 st A 10 överförs från 43.40.01
	Vaktmästare/städare, arb.avtal, överförs	A 13	A 13 överförs från 43.40.01
Fastighetsbyrån
43.40.01	Städare, arb.avt, överförs	A 10	5 st A 10 överförs till 43.01.01
	Vaktmästare/städare, arb.avtal, överförs	A 13	A 13 överförs från 43.01.01
Ålands polismyndighet
43.60.20	Väktare,inrättas	A 16	f.n yngre konstapel A 16, indras
Finansavdelning
Allmänna byrån
44.01.01	It-tekniker, 0,5 överförs, ombildas	A 22	IKT-ansvarig A 22, 0,5 överförs från 47.44.20
Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
45.60.20	Ekonom, inrättas	A 18	f.n. Byråsekreterare A 16, tillf. upphör
	Miljöinspektör, inrättas	A 24	f.n. Miljöinspektör A 24, 2 st., tillf. upphör
	Kanslist, inrättas	A 16	f.n kanslist A 16. tillf. upphör
	Förvaltningssekreterare, ombildas 100%	A 18	f.n. Förvaltningssekreterare A 18, 75 %
ÅMHM laboratoriet
45.60.21	Laborant	A 19	Utan anslag, vakant även 2012
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Ålands folkhögskola
46.32.20	Städare, indras, ombildas	A10	Städare A 10 indras och ombildas Städare A 10, avt
Ålands Gymnasium
46.45.20	Personalhandläggare, inrättas	A 20	f.n personalsekreterare A 19 indras
	Personalhandläggare, inrättas	A 20	f.n skolekonom A 18 indras
	Ekonomiassistent, inrättas	A 19	f.n skolekonom A 18, indras
	Kanslisekreterare, inrättas	A 18	f.n kanslist A 16, indras
	Kanslisekreterare, inrättas	A 18	f.n kanslist A 16, indras
	Kanslisekreterare, inrättas	A 18	f.n kanslist A 16, indras
	Studiesekreterare, inrättas	A 17	f.n kanslist A 16, indras
	Studiesekreterare, inrättas	A 17	f.n kanslist A 16, indras
	Studiesekreterare, inrättas	A 17	f.n kanslist A 16, indras
	Studiesekreterare, inrättas	A 17	f.n kanslist A 16, indras
	Studiesekreterare, inrättas	A 17	f.n skolekonom A 18, indras
	Speciallärare, arb.avt	Avt	f.n lektor avt, indras
Högskolan på Åland
46.55.20	Datansvarig	A 24	f.n IT-handledare (C58)
Museibyrån
46.60.20	Intendent,  inrättas	A 23	f.n projektledare A 22, arb.avt, indras
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Ålands teknologicentrum
47.44.20	IKT-ansvarig, 0,5 överförs	A 22	0,5 A 22 överförs till 44.01.01, ombildas It-tekniker
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Trafik allmänna byrån
48.01.01	Trafikberedare, inrättas	A 19	f.n avdelningssekreterare A 17, indras
Verkstad och lager
38.50.20	Verkmästare, indras	A 19	Verkmästare, arb avtal A 19

 

 

 

 

                                                                                                              Bilaga 2

 

 

UTDRAG UR ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD STYRELSEPROTOKOLL DEN 22 MARS 2013

 

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS BOKSLUT ÅR 2012

Enligt reglementet ska verksamhetsberättelse och bokslut godkännas av styrelsen inom april månad. Bokslutsuppgifterna ska lämnas till landskapsregeringen enligt överenskommen tidplan.

 

Enligt 23 § LL om landskapets finansförvaltning ska räkenskaperna för finanså-ret avslutas samt boksluten av landskapsregeringen fastställas och ställas till re-visorernas förfogande senast före utgången av påföljande mars månad.

 

Ålands hälso- och sjukvård budget har varit enligt följande för år 2012:

 

 

Intäktsbudgeten för året uppgick ursprungligen till 10,6 milj euro men sänktes i den av lagtinget antagna andra tilläggsbudgeten med totalt 1,6 milj varav 0,6 milj gäller intäktsbudgeten för de s.k. kommunala ersättningarna för vård vid Gullåsen (numera geriatriska kliniken). Den totala budgeten för intäkter uppgick därmed till 9,0 milj medan bokslutet visar på en total intäkt som är ca 140.000 högre än den slutliga budgeten.

 

Totalt uppgick intäkterna från patientavgifter till 2,7 milj euro, vilket är 180.000 euro lägre än bokslutet år 2011 och drygt 500.000 lägre än ursprungsbudget. De största avvikelserna gällande patientavgifter kan hänföras till kraftigt minskade intäkter från långvårdsavgifter, minskade intäkter från avgiften för läkarbesök och minskade intäkter från dygnsavgifter.

 

Ersättningarna uppgår även de till totalt 2,7 milj euro och det är 250.000 euro lägre än bokslutet år 2011 och 300.000 under ursprungsbudget. Försäkringser-sättningarna har minskat med knappt 100.000 euro, ersättningen för klinikfärdiga patienter har minskat med 275.000 euro, FPA-ersättningarna har däremot ökat med 250.000 euro.

 

Övriga intäkter uppgår till knappt 1,1 milj euro och har ökat med ca 70.000 euro jämfört med år 2011. Ökningen kan i första hand hänföras till ökade hyresintäk-ter för bostäder och ökade måltidsersättningar. Budgeten för året uppgick ur-sprungligen till 77,977 milj euro, därtill hade ÅHS ett budgetöverskott från år 2011 på totalt 1.222.042 euro, varav 300.000 euro omfördelats till att höja an-skaffningsbudgeten för året.

 

Då prognosen under hösten visade att ÅHS inte skulle klara den totala bud-getramen anhölls om en tilläggsbudget och lagtinget beviljade en tilläggsbudge-ten på 1,2 milj. Totalt uppgick då de tillgängliga budgetmedlen till 80.399.042 milj euro medan de totala kostnaderna i bokslutet uppgår till 79.799.298 euro, vilket innebär ett formellt överskott på 0,6 milj. Utan tilläggsbudgeten skulle underskottet ha varit 0,6 milj.

 

 

Obs!

Nedanstående beskrivning över kostnadsutvecklingen tar inte hänsyn till det ofördelade budgetöverskottet från år 2011 eller tilläggsbudgeten.

 

Personalkostnaderna överskrids med nästan 0,9 milj eller 1,8 % och uppgår till 50,75 milj euro, vilket är 3,25 milj högre än i bokslutet för år 2011. Ökningen motsvarar 6,8 % medan helårseffekten av löneökningarna under året var budge-terade till 2,0 %. Det kan i första hand hänföras till att bemanningsläget generellt sett har varit bra under året, vilket även inneburit att kostnaden köpta konsult- och vikarietjänster sänkts med 200.000 euro (konsumtion). Under året har det även varit aktuellt med att öka bemanningen på kirurgiska avdelningen och psy-kiatriska avdelningen under vissa perioder p.g.a. svårvårdade patienter, likaså har bemanningen ökats tillfälligt på medicinavdelningen dels i samband med om-byggnaden, dels i väntan på att larmsystemet på den nya delen av avdelningen skulle kompletteras för att trygga patientsäkerheten.

 

Konsumtionskostnaderna överskrids med 300.000 euro jämfört med budget, men är ändå  400.000 euro lägre än i bokslutet 2011, vilket är värt att notera. Avvikelserna kan i första hand hänföras till sjuktransporter, medicinsk rehabilitering och läkemedelskostnaden. Sjuktransporterna som omfattar ambulanssjukvården, helikoptertransporter till den del de bekostas av ÅHS samt övriga kostnader i samband med patienttransporter uppgår till totalt 3,56 milj euro vilket innebär en överskridning mot budget på 357.000 euro, vilket även motsvarar kostnadsökningen jämfört med bokslutet 2011. Den medicinska rehabiliteringen som omfattar såväl tjänster som hjälpmedel överskrider budgeten med 145.000 euro, men innebär ändå en sänkt kostnad med nästan 120.000 euro jämfört med bokslutet 2011. Läkemedelskostnaden uppgår till 2,86 milj euro och omfattar i första hand läkemedel, medicinska gaser och blodprodukter. Totalt är det ett budgetöverskott på 170.000 för läkemedel och kostnaden har sänkts med 216.000 jämfört med bokslutet år 2011.

 

Externvården som är köpt utanför Åland uppgår till 9,06 milj euro, vilket är en ökning med drygt 300.000 jämfört med bokslutet år 2011 och en överskridning mot budget med 260.000 euro, vilket dock är bättre än prognosen visat under hösten och historiskt sett en relativt liten ökning mellan åren. Det beloppsmässiga värdet av vården som köps i Sverige jämfört med riket är ungefär likvärdigt. I sammanhanget kan noteras att valutakursen mellan euron och svenska kronan varit ogynnsam och legat på en nivå på ca 8,5 under den aktuella tidsperioden. När man ser hur kostnadsförändringen ser ut mellan klinikerna så kan konstateras att medicinklinikens kostnader ökat med ca 800.000 euro, kirurgikliniken har ungefär oförändade kostnader, BB-/gynekologiska klinikens kostnader som är förhållandevis små har sänkts med 100.000 euro, barn- och ungdomsklinikens kostnader har sänkts med ca 800.000 euro, ögonklinikens kostnader har ökat med 100.000 euro, öron-näsa-halskliniken har sänkt kostnaderna med nästan 200.000 euro, psykiatriklinikens kostnader har ökat med drygt 200.000 euro.

 

Budgetöverskridningen kan i sin helhet hänföras till linjeorganisationen, som också är den mest svårplanerade. En enhet inom staben har ett budgetöverskri-dande och det är den nybildade sekreterarenheten och där kan dels konstateras att de resurser som totalt används för sekreterarfunktionen inte överförts i sin helhet från linjeorganisationen i samband med budgeteringen eftersom resurserna varit så pass integrerade i verksamheten så det inte varit helt enkelt att särskilja, dels att budgeten för stabsfunktionen vårdservice totalt håller budget. Inom linjens totalt 17 verksamhetsenheter är det 10 som har överskridit budget.

 

De högsta överskridningarna finns inom kirurgiska kliniken och inom geriatriska kliniken, men chefläkarens enhet som inkluderar externvården, BB-/gyn kliniken, ögonkliniken, psykiatriska kliniken, rehabiliterings- och fysiatriska kliniken ligger på ett förhållandevis stort budgetöverskridning. Även medicinkliniken har en budgetöverskridning som inte är lika stor procentuellt sett, men som ändå i pengar är relativt stor.

 

Under 2012 har ÅHS investerat för sammanlagt 5.033.164 euro varav 3 797 418 euro är investeringar i byggnader och 1 235 746 euro används för investeringar i utrustning och dylikt. Bland investeringarna kan särskilt nämnas datortomo-grafen som kostade nästan 1,2 milj i inköp och därtill krävdes viss ombyggnad. Gällande byggnationer har planeringen om- och nybyggnation av Gullåsenfas-tigheten pågått parallellt med ombyggnad av läkemedelscentralen och obduk-tionsutrymmet.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att kostnaden överstigit ursprungsbudgeten inkl. överskottet från bokslutet med 0,6 milj euro, men att ÅHS klarat sig inom den beviljade tilläggsbudgeten och att överskottet därmed är 0,6 milj euro. Det är främst personalkostnaderna som överstiger budget och det kan hänföras till ett flertal kliniker. Förklaringarna är flera, men i grunden har bemanningen varit för hög jämfört med de ekonomiska resurser som stått till förfogande, dels har be-manningsläget varit gott under året och antalet köpta läkarresurser som konsulter och vikarier har kunnat minska, dels har det en tillfälligt ökad bemanning på flera av vårdavdelningarna under året i första hand p.g.a. patienter som krävt extra omfattande vård och p.g.a. ombyggnation.

 

Prognosen per november 2012 visade dock på ett ännu större underskott mot ur-sprungsbudget än vad som nu är ett faktum i samband med bokslutet. De större förklaringsposterna är följande; Personalkostnaderna blev lägre drygt 200.000 euro än prognosisterat eftersom pensionsavgiften som resultatförts under året i praktiken varit för hög och den resultatförda pensionskostnaden minskades där-med med nästan 140.000 euro. Därtill hade den ekonomiska effekten av slutre-dovisningen gällande olycksfallsersättningen och den retroaktivt utbetalda grop-justeringen för perioden september-december 2012 prognostiserats till drygt 50.000 för högt. Konsumtionen blev 280.000 euro lägre än prognostiserats och  den förklaringen förutom normal fluktuation och allmän återhållsamhet utgående från det ekonomiska läget, är att periodiseringen ändrats under året, vilket prognosinstrumentet inte fullt ut beaktat.

 

Den externa vården blev 600.000 euro lägre än prognostiserat, och kostnaden för externvården var ovanligt låg i december 2012. Skillnaden i kostnader för ex-ternvården december 2011 och december 2012 var 600.000 euro.

 

BUDGET- OCH UPPFÖLJNINGSSYSTEM 2013

Styrelsen gav 21.12.2012 § 162 ledningsgruppen i uppdrag att i samband med månadsredovisningarna komma med enhets- och klinikvisa förklaringar på avvikelser i förhållande till budget. Därtill fick ledningsgruppen i uppgift att ta fram och presentera ett förslag till ett ekonomiskt budget- och uppföljningssystem för ÅHS inom första kvartalet 2013.

 

Prognos görs månatligen för hela ÅHS från februariuppföljningen. Prognosen delges styrelsen och finansavdelningen.

 

Den ekonomiska rapporteringen sker i huvudsak genom att olika rapporter månatligen publiceras på intranätet. Därtill har alltfler i chefsposition fått tillgång till att ta fram egna rapporter via ett rapportverktyg. Dessa rapporter är on-line och verktyget har en s.k. ”drill-down” funktion som gör att man kommer ner till fakturabilden. Statistikrapporteringen har även ökat under senare tid så att produktiviteten kan ingå som underlag för analysen.

 

Ett område som bör förbättras är uppföljningen av personalkostnader och trender gällande bemanning, sjukfrånvaro mm. Detta förutsätter dock i praktiken ett systembyte, och förberedelser för det kommer att vidtas under 2013.

 

Ledningsgruppens förslag 5.3.2013:

-            Styrelsen delges budgetuppföljningen per månad men utan prognos för januari-februari.

-            Prognosen delges styrelsen månatligen fr o m mars månads uppföljning.

-            Styrelsen behandlar det ekonomiska läget vid sitt möte i maj och augusti och beslutar vid behov om eventuella åtgärder. Styrelsen kan vid behov uppta budgetuppföljningen för behandling även vid andra tillfällen.

-            Köstatistiken presenteras för styrelsen två gånger per år.

-            Personalenkäten presenteras för styrelsen då analysen är klar.

-            Bokslut och verksamhetsberättelse inkl personalbokslut och verksamhetsstatistik godkänns av styrelsen under våren året efter.

 

HSD:S FÖRSLAG:

Varje månadsuppföljning är klar runt den 20:e månaden efter. Vidare behöver klinikcheferna/verksamhetscheferna en vecka för att processa materialet och inkomma med förklaringar på avvikelser.

 

Styrelsemötena skulle således behöva flyttas till mitten av månaden för att styrelsen ska kunna ta del av aktuellt uppföljningsmaterial samt uppföljningar som är uppdelade per klinik med klinikvisa förklaringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Såsom styrelsemötena nu är lagda så kommer februari månads uppföljning att behandlas i styrelsen först den 26 april.

 

BESLUT: Beslöt enligt förslaget. Hälso- och sjukvårdsdirektören ger förslag på mötesdagar från och med maj månad.