Budgetmotion 7/2026-2027

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr      7/2026-2027
	Lagtingsledamot	Datum
	Veronica Thörnroos	2026-11-05
	Till Ålands lagting

Har landskapsregeringen glömt bort närståendevårdarna?

 

Närståendevårdarna utför varje dag en ovärderlig insats för det åländska samhället. De gör det möjligt för barn, vuxna och äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov att bo kvar hemma och leva ett tryggt och värdigt liv. Samtidigt avlastar de den offentliga vården och omsorgen från betydande kostnader.

 

Trots detta är närståendevårdarnas situation fortfarande långt ifrån tillfredsställande.

 

Undertecknad har i tidigare budgetmotioner påtalat bristerna och efterlyst konkreta förbättringar. Nu finns dessutom en omfattande utredning från ÅSUB, Stöd för närståendevård på Åland 2025, publicerad i februari 2026, som svart på vitt visar att problemen kvarstår.

 

Enligt ÅSUB senaste statistik vårdades 457 personer i hemmet med stöd för närståendevård under 2025, och det sammanlagda antalet närståendevårdare uppgick till 482 personer. Det är en ökning från 396 vårdtagare och 403 vårdare från år 2024.

 

ÅSUB utredning visar att nästan fyra av fem närståendevårdare upplever en måttlig eller hög belastning. Hälften av dem som besvarade frågan om ledighet hade inte tagit ut en enda ledig dag under det senaste året. I genomsnitt hade närståendevårdarna endast nyttjat 37 procent av den ledighet de hade rätt till.

 

I de omkring fem kommuner som kunde redovisa uppgifter om uttagen ledighet fanns i augusti 2025 sammanlagt 2 225 sparade ledighetsdagar, medan endast 312 dagar hade utnyttjats.

 

Vad är en lagstadgad rätt till avlastning värd om den i praktiken inte går att nyttja?

 

Utredningen visar också på betydande skillnader i den ekonomiska ersättningen mellan kommunerna. Enligt ÅSUB kartläggning av arvodesnivåerna år 2025 varierade ersättningen i vårdklass 1 från 420 euro per månad i Föglö till 532 euro i Saltvik. Det är en skillnad på 112 euro i månaden, eller 1 344 euro på årsbasis, motsvarande närmare 27 procent.

 

Även om bedömningskriterierna kan skilja sig mellan kommunerna är det svårt att försvara att närståendevårdarnas ekonomiska villkor varierar så kraftigt beroende på bostadsort. Mera än fyra av tio närståendevårdare som besvarade ÅSUB enkät ansåg dessutom att vårdarvodet inte var skäligt.

 

Vi talar ofta om vikten av att äldre ska kunna bo kvar hemma längre. Men den politiska ambitionen förutsätter att de anhöriga som bär en stor del av ansvaret också ges rimliga förutsättningar att orka. Närståendevård omfattar dessutom många barnfamiljer, vars behov av avlastning och stöd inte alltid tillgodoses genom dagens lösningar.

 

Närståendevårdarna sparar samhället betydande belopp. Det minsta samhället kan göra är att erbjuda rimliga och rättvisa ersättningar, fungerande avlastning och möjlighet till återhämtning.

 

Landskapsregeringen har nu ett gediget beslutsunderlag. Ytterligare kartläggningar får inte bli en ursäkt för att skjuta problemen framför sig. Det är hög tid att gå från ord till handling.

 

 

FÖRSLAG

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Hälsa, omsorg och välmående

Sida:15

Följande text läggs till: Landskapsregeringen ska under år 2027, med utgångspunkt i ÅSUB rapport Stöd för närståendevård på Åland 2025, i samarbete med kommunerna och Kommunernas socialtjänst påbörja genomförandet av konkreta åtgärder för att förbättra närståendevårdarnas situation. Arbetet ska särskilt inriktas på att säkerställa att den lagstadgade ledigheten kan utnyttjas i praktiken, utveckla flexibla och individuellt anpassade avlastningsformer samt skapa mer likvärdiga arvoden, bedömningskriterier och stöd för närståendevårdare oberoende av hemkommun. Genomförandet ska verkställas med befintliga resurser.

 

 

 

 

Mariehamn den 5 november 2026

 

 

 

Veronica Thörnroos