Finans- och näringsutskottets betänkande 10/2021-2022

Lagtingsår: 2020-2021

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 10/2021-2022

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2022-04-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Finans- och näringsutskottets betänkande

Meddelande angående ”Vision om storskalig vindkraft i Ålands havsområden

·      Landskapsregeringens meddelande nr 3/2020-2021

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmänt 1

Processen. 2

Tidslinjen. 2

Samhällsintäkter från vindkraften. 3

Fastighetsskatter 3

Kommunikation. 4

Utbildningsbehov. 4

Summering. 4

Ärendets behandling. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Regeringen har den 22 april 2021 till lagtinget överlämnat ett meddelande om utbyggnad av storskalig havsbaserad vindkraft inom landskapet Ålands havsområden. I meddelandet upptas de allmänna förutsättningar som råder för etablering av havsbaserad vindkraft och hur landskapsregeringen avser arbeta vidare med frågan.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

Utskottet konstaterar att det har förflutit nästan ett år från meddelandets överlämnande till lagtinget och att mycket har hänt sedan dess. Utskottet har därför i sitt betänkande valt att ta avstamp i det som skett under det gångna året och i den nya kunskap som kommit till utskottets kännedom.

     Utskottet konstaterar inledningsvis att energiproduktionen genomgår en stor omställning från ett centraliserat system baserat på bränsleanvändande produktionsenheter till ett mer decentraliserat system där energiproduktionen i Norden till 80 % kommer att baseras på vatten- och vindkraft. De väderbaserade systemen blir känsligare att reglera och kräver intelligenta system som kan hantera massvis med data. Därtill måste lagstiftning och affärsmodeller anpassas.

     En väsentlig aspekt av det nya energisystemet är möjligheten att producera vätgas från vindkraft. Vätgasen behövs inom transportsystemen som drivmedel och även för att driva reglerkraft inom elsystemet.

     Utskottet konstaterar att Åland ligger mellan två stora elförbrukningsområden, FI (Finland) respektive SE3 (Södra mellersta Sverige) på Nordpools elmarknad. Även Estland och dess baltiska grannländer ligger inom rimligt avstånd i sammanhanget.

     Vidare kan det konstateras att EU växlar om till förnybar energiproduktion och att kriget i Ukraina har påskyndat omställningstempot. Havsbaserad vindkraft i norra Östersjön och Bottenhavet har blivit intressant eftersom det sker en allmän utbyggnad av vindkraften och problemen med knapp tillgång till markyta är inte lika stor till havs som på land. Dessutom finns kraftigare vindar till havs. Däremot är anläggningskostnaderna betydligt högre till havs och beträffande områdena runt Åland tillkommer de relativt djupa vattnen och problematiken med rörliga ismassor som kostnadshöjande faktorer.

 

 

Processen

 

Landskapsregeringen har tillsatt en projektgrupp inom infrastrukturavdelningen för att skapa ett underlag från vilket man vid ett lämpligt tillfälle kan anordna ett anbudsförfarande på de områden som ska användas för vindkraft. För tillfället har man tillgång till en årsarbetsinsats om ca 2 arbetsår fördelat på tre personer. Avsikten är att öka resurserna för att så snabbt som möjligt få fram det underlagsmaterial som behövs för anbudsförfarandet. Finansieringen av projektprocessen sker till stor del med de medel som landskapet erhållit från EU-kommissionen för återhämtningen från pandemin.

     Landskapsregeringen har identifierat två olika processtyper, en decentraliserad och en centraliserad process, som är möjliga att använda i arbetet med att förbereda en kommande auktion av havsområde för vindkraft. Med en decentraliserad process avses att ägaren till området ger tillgång till den blivande användaren att använda området men den får sköta alla de förfaranden som krävs för att möjliggöra ett anläggande av en vindkraftsanläggning på egen hand. Med en centraliserad process avser man att ägaren av området förbereder för en kommande auktion genom att genomföra övergripande planläggning, miljökonsekvensbedömning, botten- och vindstudier samt olika myndighetsutlåtanden innan området bjuds ut på auktion.

     Utskottet noterar att landskapsregeringen inledningsvis har valt att driva en centraliserad process. Oberoende processmetod så kommer utvecklingen av vindkraft att kräva stora myndighetsinsatser på flera olika håll och det är värt att notera att landskapsmyndigheterna inte har tidigare erfarenheter av processer i denna storleksnivå.

 

Tidslinjen

 

Etablering av vindkraft till havs är en tidsmässigt omständlig process. Förutom insatser från de åländska aktörerna krävs ett stort antal utlåtanden och tillstånd från myndigheter utanför Åland och även internationellt hörande enligt den s.k. Esbokonventionen.

     I en rapport som konsultbolaget AFRY Management Consulting tog fram åt Ålandsbanken och Helsingfors stads energibolag Helen Ab under hösten 2021 anges en tidsåtgång till cirka 10 år för etablerandet av den första gigawatten vindkraftseffekt. Uppbyggnaden av hela kapaciteten med ytterligare 6-10 gigawatt skulle ta ytterligare 10 år. Som en kommentar till den högsta installationsvolymen kan nämnas att i den av landskapsregeringen beställda rapporten från Villmanstrands tekniska universitet anges den potentiella högsta effekten för områdena runt Åland till ca 6 gigawatt.

     Det kan vara skäl att notera att oberoende om landskapsregeringen väljer en centraliserad eller decentraliserad utvecklingsprocess ska samma moment genomföras i form av planer och myndighetstillstånd.

 

Samhällsintäkter från vindkraften

 

En fullskalig utbyggnad av en havsbaserad vindkraft runt Åland skulle i elproduktion motsvara 40-50 % av Finlands nuvarande totala behov av elenergi. Detta innebär att vindkraften har en potential att bli den nya bärande näringsgrenen för det åländska samhället, en ny motsvarighet till passagerarfärjorna.

     I Finland är fastighetsskatteintäkterna från vindkraftverk en betydande inkomstkälla i etableringskommunerna. Fastighetsskatterna behandlas under en separat rubrik nedan.

     För landskapsregeringen skulle utarrenderingen av etableringsplats kunna utgöra den väsentligaste direkta inkomstkällan. Ett vanligt förfarande är att arrendeavgiften utgörs av en viss procent av det årliga produktions-värdet. Ett räkneexempel: arrendeintäkten kan bli drygt 3 miljoner euro om arrendeavgiften är 2 procent av produktionsvärdet för en vindkraftspark med en installerad effekt om en gigawatt (GW) och en årsproduktion om 5 250 gigawattimmar (GWh) el till ett marknadspris på elenergi om 30 euro/megawattimme (€/MWh).      

     Utöver de direkta intäkterna kommer indirekta intäkter som genereras av vindkraftsproduktionens inköp av varor och tjänster på Åland. I detta sammanhang uppstår möjligheter att etablera tjänstebolag för service och underhåll av vindkraftsanläggningarna. I AFRY-rapporten anges de årliga kapitalströmmarna på Åland till ca 20 miljoner euro per installerad gigawatt, varav ungefär hälften skulle vara kopplat till drift och underhåll av anläggningarna.

     En annan väsentlig inkomstaspekt är den samfundsskatt som kommer att kunna genereras från produktionsbolagen.

     Utskottet har erfarit att projektet har upphandlat en extern analys av potentiella intäktsmodeller för att skapa underlag för en framtida affärsmodell.

 

Fastighetsskatter

 

Intäkter från fastighetsskatt kan komma att utgöra en väsentlig inkomstkälla efter att vindkraftsanläggningarna är etablerade. Fastighetsbeskattningen är en kommunal behörighet och debiteringens nivå bestäms av respektive kommun inom ramen för vad lagstiftningen tillåter. Fastighetsbeskattningen regleras i fastighetsskattelag (1993:15) för landskapet Åland, som är en blankettlag för Finlands fastighetsskattelag (FFS 654/1992). I den finländska lagen kan kraftverksanläggningar över 10 megavoltampere debiteras med högst 3,10 procent i fastighetsskatt. I detta inkluderas vindkraftverk som är anslutna till distributionsnätet via en gemensam anslutningspunkt och vars sammanlagda effekt överskrider 10 megavoltampere.

     Beträffande vindkraftverk har den åländska lagen en avvikelse som innebär att fastighetsskatten debiteras enligt den allmänna fastighetsskatteprocenten (0,00 – 2,00 procent). År 2022 debiterar de åländska kommunerna mellan 0,00 och 1,00 procent i allmän fastighetsskatt.

     I en regeringsproposition till riksdagen (RP 169/2020) gällande en ändring av fastighetsskattelagen ingår en ändring av den finländska fastighetsbeskattningen av vindkraftverk i avsikt att likställa land- och havsbaserad vindkraft. Ändringen föreslås genomföras så att förordningen som reglerar grunderna för återanskaffningsvärdet av byggnader ändras så att den beaktar de högre anskaffningskostnaderna för havsbaserade vindkraftverk. Ändringen har dock inte genomförts ännu (senaste förordning är FFS 1138/2021), vilket enligt vad utskottet erfarit beror på att texten notifieras hos EU-kommissionen.

     Utskottet konstaterar att det kan finnas ett behov av att se över hur fastighetsskatterna för kraftproduktion ska bestämmas. Med tanke på hur stora belopp det kan komma att röra sig om för en enskild kommun som råkar ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft kan man med fog konstatera att den typen av så kallade windfall-intäkter (intäkter som uppstår utan egna insatser) kan komma att uppfattas som orättfärdiga av de övriga åländska kommunerna, speciellt om etableringarna kraftigt har befrämjats av landskapsregeringen och också till största delen kommer att genomföras på allmänna vattenområden (= landskapets vattenområden).

     Med tanke på kommande auktioner kan det också finnas anledning att ha en fast fastighetsskatt för att eliminera den kalkyleringsrisk som en rörlig fastighetsskatt innebär. En variant är att ha en fast låg kommunal fastighetsskatt kombinerad med en högre fast skatt som debiteras på samma grund men som tillfaller landskapet. Därigenom kommer skatteuttaget också indirekt de övriga kommunerna till godo.

 

Kommunikation

 

Utskottet ser det av största vikt att ett projekt av denna storlek och betydelse för Åland kommuniceras gentemot allmänheten samt att en kontinuerlig dialog förs med näringslivet och med berörda myndigheter, till exempel försvarsmakten.

 

Utbildningsbehov

 

Utskottet konstaterar att etablering av vindkraft i Ålands närhet kommer att ställa stora krav på tillgång till specialiserad arbetskraft med rätt utbildning och att detta ger stora möjligheter för ålänningarna i framtiden.

 

Summering

 

Utskottet ser en stor potential med en utveckling av storskalig vindkraft såväl norr som söder om Åland. Landskapsregeringen bör därför prioritera båda dessa havsområden lika högt i det fortsatta arbetet.

     Utskottet har erfarit att konkurrensen för att etablera havsbaserad vindkraft i Östersjön är hård och att Åland erbjuder förhållanden som är mycket intressanta ur ett investeringsperspektiv.

     För att Ålands havsområden ska röna optimalt intresse från investerare är det avgörande att landskapsregeringen i ett tidigt skede decentraliserar arbetet och möjliggör samverkan med privata bolag. Ett sådant förfaringssätt skulle påskynda arbetet, minska det offentliga ekonomiska risktagandet och möjliggöra ett större fokus på grundläggande insatser som landskapsregeringen och lagtinget ansvarar för. Detta kan handla om uppdaterad lagstiftning, klargörande av tillståndsprocesser samt utvecklande av affärsmodeller (Business Case Åland). En decentralisering skulle korta ned ledtiderna och förbättra möjligheterna till att Åland är med i en ”första våg” av investeringsobjekt, vilket måste ses som betydelsefullt.

     Utskottet understryker vikten av att de centraliserade och decentraliserade processerna löper parallellt och i fas med varandra med målet att attrahera investerare och förverkliga den storskaliga vindkraftsvisionen.

     Landskapsregeringens budgeterade medel för projektet är i sammanhanget begränsade och en ansvarsfull hantering av skattemedel bör bygga på samarbeten som möjliggör att projekten utvecklas genom extern finansiering. Därmed skapas effektiva parallella processer till en för landskapet minimal ekonomisk risk.

     Ett ur Ålands synvinkel maximerat utfall är beroende av att projekten har en konkurrenskraftig tidsplan innefattande uppdaterad lagstiftning och tydliga tillståndsprocesser. Projektens betydelse för Ålands ekonomiska utveckling kan inte nog understrykas och därför krävs politiska prioriteringar som svarar upp till målens förverkligande. En positiv politisk inställning måste i snabb takt kompletteras med handlingskraftiga beslut.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 3 maj 2021 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Alfons Röblom, projektchefen Ralf Häggblom och den tekniske samhällsstrategen Stefan Fransman från infrastrukturavdelningen, verkställande direktören Peter Wiklöf från Ålandsbanken Abp, landschefen Anders Wiklund från OX2 Ab, sjöfartsrådgivaren Martti Leinonen från Ilmatar Energy Oy samt Anna Häger och Jim Häggblom från Flexens Ab företrädande Ilmatar Energy Oy.

     Utskottet vidtog den 7 september 2021 en studieresa till Björneborg och besökte Suomen Hyötytuulis Oy havsbaserade vindkraftverk. Från Hyötytuulis sida deltog verkställande direktören Toni Sulameri och affärsutvecklingschefen Kimmo Nieminen.

     Utskottet anordnade den 27 januari 2022 ett för allmänheten öppet hörande i vilket hördes professorn Peter Lund från Aalto-universitetet, chefskonsulenten Mette Cramer Buch från Danmarks Energistyrelse, seniorrådgivarna Simon Hagemann och Claus Birk Oksen från Vattenfall Europe Windkraft Gmbh i Tyskland samt ovannämnda Häggblom och Fransman. Hörandet genomfördes digitalt och ca 80 personer deltog.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand samt ersättaren Katrin Sjögren.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2020-2021 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 13 april 2022

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Sten Eriksson