Finans- och näringsutskottets betänkande 10/2019-2020
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 10/2019-2020 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2020-04-30 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ändringar i kommunalbeskattningen av företag, näringsidkare och jordbrukare 2020-2027
· Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2019-2020
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att en lag om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Den föreslagna lagen är tidsbunden och ger skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk rätt att göra en dubbelt så stor avskrivning på anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar som tas i bruk under åren 2020–2023.
Med hänvisning till att den ovannämnda lagen bedöms påverka kommunernas skatteintäkter under åren 2020–2027 har fördelningen av samfundsskatten mellan de olika skattetagarna ändrats i riket. Landskapsregeringen föreslår därför att skattesatserna för samfund och samfällda förmåner vid kommunalbeskattningen ändras under dessa år. Förslaget innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade under hela perioden, det vill säga 20 respektive 26,5 %.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att lagförslaget är ägnat att ge företag, näringsidkare och jordbrukare på Åland samma möjligheter till avskrivningar på maskiner, inventarier och lösa anläggningstillgångar som motsvarande aktörer har i Finland. Samtidigt justeras kommunalskattesatsen för samfund på samma sätt som i Finland för att motverka bortfall av kommunala skatteintäkter till följd av den ökade avskrivningstakten.
Förslaget är i grunden en näringspolitisk insats som syftar till att stimulera företagens privata investeringar för att på sikt leda till ökad lönsamhet och ökade beskattningsbara vinster. Långsiktigt torde förslaget ha positiva effekter på den offentliga ekonomin. I ljuset av den pågående pandemin och därmed sammanhängande ekonomiska osäkerhet är det svårt att bedöma om föreslaget kommer att ha avsedd effekt. Eftersom det är viktigt att aktörer på Åland inte har sämre förutsättningar än motsvarande aktörer i riket och eftersom olika regelverk i stats- respektive kommunalbeskattningen skulle komplicera näringsidkarnas redovisning är utskottet ändå enigt om att förslaget bör omfattas.
Utskottet har funnit det motiverat att särskilt överväga huruvida förslagets effekter nu, i den mera trängda ekonomiska verklighet som följer av pandemin, blir svåra att hantera för de största skattetagarna. Utskottet har erfarit att effekterna förväntas bli förhållandevis små jämfört med det stora bortfall av kommunal- och samfundsskatteintäkter som nu är att vänta, men att det nu är särskilt viktigt att man följer upp utfallet samt riktar kompensation och stöd till de skattetagare som påverkas mest.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 15.04.2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över ärendet.
Höranden
Utskottet har i ärendet hört näringsministern Fredrik Karlström och lagberedaren Diana Lönngren från Ålands landskapsregering samt finanschefen Peter Karlsson från Mariehamns stad.
Närvarande
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson och Stephan Toivonen samt ersättaren Tage Silander.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.
| Mariehamn den 30 april 2020 | |
|
Ordförande |
Jörgen Pettersson |
|
Sekreterare |
Emma Dahlén |