Indexjusteringen av studiestödet föreslås frysas under perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028. Frysningen gäller inte försörjartillägget, inkomstgränserna för studerande, tillägget för studerande som är 17 år eller beloppen för studielån med landskapsborgen.

Gymnasieutbildningen är i dagsläget avgiftsfri enligt styrelsebeslut vid Ålands gymnasium. Avsikten är att reglera avgiftsfriheten på lagnivå. Som ett led i detta föreslås en sänkning av studiepenningsbeloppet för de studerande som får avgiftsfri gymnasieutbildning och som bor hos sina föräldrar. Ändringen i studiepenningsbeloppet berör inte studerande som bor självständigt med eller utan bostadsstöd.

Tillägget för studerande som är 17 år som är riktat till familjer med låga inkomster föreslås höjas för att kompensera för sänkningen av studiepenningen för hemmaboende studerande. Det totala studiestödet för denna grupp föreslås därmed bibehållas på nuvarande nivå.

Vidare föreslås en sänkning av antalet kompetenspoäng som krävs för att vara berättigad till studiestöd för hel- eller deltidsstudier för annan än högskoleutbildning.

Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft senast den 15 april 2025. Lagförslaget behöver därmed behandlas i brådskande ordning.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns med en smärre teknisk ändring.

Utskottets synpunkter

Studiestödsförmåner

Finans- och näringsutskottet konstaterar att det finns flera studiestödsformer som regleras i landskapslagen (2006:71) om studiestöd. Studiepenning är en central studiestödsform och varierar beroende på olika faktorer. Några av dessa faktorer är om den studerande studerar på högskola eller studerar på gymnasialstadienivå, studerar heltid eller deltid och om den studerande bor självständigt eller hos sina föräldrar. Även förmånstagarens ålder påverkar studiepenningens storlek.

Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en sänkning av studiepenningen för en majoritet av studeranden på gymnasialstadienivå som bor hos sina föräldrar. Om studeranden är 17 år och studerar heltid samt bor hos sina föräldrar sänks studiepenningen från 138 till 60 euro och för deltidsstudier från 69 till 30 euro. För gymnasiestuderanden som är 18 år och äldre och som bor hos sina föräldrar samt studerar heltid är sänkningen från 148 euro till 66 euro per månad och för deltidsstudier från 74 euro till 33 euro per månad.

Utskottet noterar att det finns undantag till sänkningen av studiestödspenningen i lagförslaget. Som undantag kan nämnas studeranden som är 17 år och studerar heltid, vars föräldrars sammanlagda inkomst är mindre än 46 791 euro per år. Dessa studerandes studiepenning föreslås höjas från 60 euro till 138 euro i månaden. Om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 38 602 euro per år höjs den studerandes studiepenning för heltidsstudier från 60 euro till 168 euro per månad. Studiepenningen för studeranden som bor självständigt påverkas inte.

Utöver förändringarna i studiepenningsbeloppen föreslår landskapsregeringen att studiepenningen inte indexjusteras från och med 1 augusti 2025 – 31 juli 2028. Denna frysning gäller även högskolestuderanden. Indexjusteringen fortsätter dock för studeranden som är 17 år och bor hos sina föräldrar vars sammanlagda inkomst är 46 791 respektive 38 602 euro eller mindre. Försörjartillägget för föräldrar som vårdar barn ska även fortsatt indexjusteras. Månadsinkomsten som en studerande högst kan erhålla och samtidigt vara berättigad studiestöd ska fortsatt indexjusteras, lika så beloppen för studielån och landskapsborgen.

Utskottet välkomnar de föreslagna förändringarna i studiestödsförmånerna. Utskottet konstaterar att ändringarna i studiestödsförmånerna förväntas ge vissa inbesparingar, samtidigt som kostnadsökningen i samband med ett avgiftsfritt gymnasium förväntas vara högre i förhållande till de inbesparingar som förändringarna i studiestödsförmånerna innebär.

Enligt lagförslaget innebär de uteblivna indexjusteringarna en uppskattad inbesparing om 2 490 000 euro under tiden 1 augusti 2025 – 31 juli 2028. För den enskilde studeranden som bor på egen hand med bostadsstöd innebär detta cirka 5 euro mindre per månad jämfört med om indexjustering skulle göras enligt prognos. För högskolestuderanden innebär frysningen av indexjusteringen ett uppskattat inkomstbortfall om cirka 8 euro per månad för läsåren 2025–2026 samt 5 euro per månad för bostadsstödet i jämförelse med om indexjustering skulle göras enligt prognos.

Utskottet betonar att indexfrysningen inte är permanent. Enligt lagförslaget kommer studiepenningen åter indexjusteras från och med läsåret 2028/2029 utifrån det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för kalenderåret 2027, avrundat till närmaste euro. Utskottet önskar belysa att indexfrysningens upphörande kan bli en utmaning att hantera, speciellt med hänsyn till målet om en budget i balans år 2030.

Avgiftsfri gymnasieutbildning

Utskottet konstaterar att målet om en avgiftsfri gymnasieutbildning har inletts vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, vilket har föranlett att samtliga utbildningsprogram från och med höstterminen 2025 ska anses vara avgiftsfria. Tolkningen av vad som faller inom avgiftsfriheten har fattats av styrelsen i Ålands gymnasium (Ålands Gymnasium protokoll 9/2023, § 101).

Samtidigt som gymnasieutbildningen ska vara avgiftsfri konstaterar utskottet att avgiftsfriheten inom gymnasieutbildningen inte är lagstadgad. I lagförslaget föreslås att en bestämmelse om avgiftsfri gymnasieutbildning fogas till landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning. Detta innebär bland annat att inträdes- och lämplighetsprov, läromedel och studiematerial, arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial, nödvändiga certifikat, musikinstrument och idrottsredskap föreslås vara avgiftsfria. För frivilliga studieresor, besök och evenemang samt andra motsvarande verksamheter kan en avgift fortsättningsvis tas ut.

Utskottet erfar att det finns utmaningar att tillgodose datorer till samtliga studeranden inom Ålands gymnasium. Studeranden vid Ålands lyceum och merkonomutbildningen vid Ålands yrkesgymnasium erhåller i nuläget en subvention för inskaffande av dator, och studeranden vid IT-programmet får låna en dator för sitt förfogande under studietiden.

Utskottet anser att det finns skäl att överväga en central upphandling av datorer för de utbildningslinjer som gymnasiet bedömer är i behov av datorer, där datorernas prestanda är anpassade till de mjukvaror som utbildningslinjen kräver. Utskottet uppmuntrar till att lokal service av samtliga datorer ska kunna tillgodoses och förslagsvis ska vara en del av kravställningen i samband med upphandlingen.

Utskottet erfar att kostnaden för att tillgodose behovet av datorer till studerande inom samtliga utbildningslinjer inte kommer att skilja sig markant i förhållande till kostnaden av nuvarande upplägg. Utskottet konstaterar att en dylik upphandling är tidskrävande och högst troligen kan vara verkställd inför hösten 2026.

Utskottet erfar att det är svårt att uppskatta kostnadsökningen för den avgiftsfria gymnasieutbildningen. Utskottet har erhållit en beräkning där den avgiftsfria gymnasieutbildningen uppskattas uppgå till cirka 540 000 euro i utökade kostnader per skolår, vilket är cirka 2,5 % av nuvarande totalbudget för Ålands gymnasium.

Utskottet konstaterar att sänkningen av studiestödet utgör en delfinansiering för de utökade kostnaderna av ett avgiftsfritt gymnasium. Utskottet erfar att den sammanlagda effekten av förändringarna i studiestödsförmåner är uppskattningsvis 389 000 euro per skolår. Den sammanlagda effekten av indexfrysningen av studiepenningen uppskattas vara 107 000 euro i medeltal per skolår. Den totala effekten av indexjusteringen från höstterminen 2025 till vårterminen 2028 är cirka 321 000 euro. Den sammanlagda nettoeffekten, om kostnaden för den avgiftsfria gymnasieutbildningen inkluderat de minskade studiestödsöverföringarna och den frysta indexjusteringen tas i beaktande, är uppskattningsvis i medeltal -44 000 euro per skolår fram tills slutet av vårterminen 2028.

Utskottet betonar att beloppen grundar sig på prognoser och utfallet kan skilja sig från aktuella uppskattningar. De ökade kostnaderna för ett avgiftsfritt gymnasium kommer, enligt de nuvarande prognoser, inte i sin helhet kompenseras av förändringarna i studiestödsförmånerna. Detta beror på att de minskade överföringarna i samband med den frysta indexjusteringen inte inkluderas i beräkningarna.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i lagförslag noggrant granska och redovisa de underlag som föreslagna inbesparingar och kostnader baserar sig på. Utskottet anser att detta skapar en trygghet vad beträffar de ekonomiska konsekvenserna både för lagtinget och landskapsregeringen.

Kompetenspoäng och studiepoäng

Utskottet konstaterar att gränsdragningen mellan heltids- och deltidsstudier definieras utifrån termen kompetenspoäng i landskapslag (2006:71) om studiestöd (studiestödslagen).

Utskottet konstaterar att landskapsförordning (2011:75) om gymnasieutbildning (gymnasieutbildningsförordningen) använder termen studiepoäng för den allmänbildande gymnasieutbildningen och termen kompetenspoäng för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Termen studiepoäng nämns inte i studiestödslagen.

Utskottet noterar att nuvarande lagförslag inte innehåller termen studiepoäng, trots att syftet är att studeranden inom den allmänbildande gymnasieutbildningen ska innefattas av förändringarna i studiestödsförmånerna och lagförslagets gränsdragning mellan hel- och deltidsstudier. Utskottet noterar även att den allmänbildande gymnasieutbildningens omfattning är 150 studiepoäng samt en viss mängd självständigt arbete, medan den grundläggande yrkesutbildningens omfattning är 180 kompetenspoäng i gymnasieutbildningsförordningen.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över definitionen av heltids- och deltidsstudier på gymnasialstadienivå vad beträffar studie- och kompetenspoäng.

Förälder och vårdnadshavare

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i framtida revideringar av studiestödslagen och anknytande lagar se över användningen av begreppen föräldrar/förälder och vårdnadshavare. Utskottet anser det vara fördelaktigt att tydligt inkludera alla former av familjekonstellationer i dylik lagstiftning, eftersom en förälder inte alltid är vårdnadshavare till ett barn.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 januari 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Annika Hambrudd, lagberedaren Alexandra Favorin, studeranderådsordförande vid Ålands yrkesgymansium Eric Häggblom, studeranderådsordförande vid Ålands lyceum Maria-Louisa Pfeifer, studeranden vid Ålands yrkesgymnasium Hannes Danielsson, Nova Larsson, Stina Johans, Arvid Sundblom, Victoria Ellingsworth, Jesper Eriksson, studeranden vid Ålands Lyceum Hugo Wilén, skolcoacherna Mona Lindroth, Lisa Wasström och Lena Nyman, förvaltningschefen vid Åland gymnasium Ronny Holmström-Wall, tillförordnade rektorn vid Ålands yrkesgymnasium Erika Eriksson och rektorn vid Ålands Lyceum Marcus Koskinen-Hagman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det första lagförslaget i föreslagen lydelse, samt

att lagtinget antar det andra lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning en ny 43b § som följer:

43b §

Avgiftsfri utbildning

Undervisning som avses i 43 § 1 mom. är avgiftsfri om studierna inleds senast under det kalenderår som den studerande fyller 18 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande redan har avlagt allmänbildande gymnasieexamen och studentexamen eller gymnasieexamen med yrkesinriktning eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och allmänbildande gymnasieutbildning omfattar den avgiftsfria utbildningen avläggandet av bägge examina.

Inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen är avgiftsfria för den sökande.

Läromedel och studiematerial som behövs i undervisningen och arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial och för undervisningen nödvändiga certifikat är avgiftsfria. Musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap som används för den studerandes personliga bruk och som kan användas också utanför undervisningen är inte avgiftsfria.

Skäliga avgifter kan tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Avgiften får inte överstiga skolans självkostnad för att den studerande deltar i aktiviteten.

Skolan ska meddela ett förvaltningsbeslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland i fråga om rätten till avgiftsfri utbildning i 1 mom., avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial i 3 mom. och i fråga om de avgifter som avses i 4 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 21 januari 2025

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 11/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter