Finans- och näringsutskottets betänkande 12/2020-2021

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 12/2020-2021
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2021-04-08
	Till Ålands lagting

Finans- och näringsutskottets betänkande

Ändringar i samfundsbeskattningen

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2020-2021

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner höjs från och med skatteåret 2021. En del av höjningen är temporär och avsedd att gälla skatteåren 2021–2025. Höjningen av kommunalskattesatsen för samfund för skatteåret 2021 är 2,42 procentenheter, medan höjningen under skatteåren 2022–2025 varierar mellan 0,402 och 0,408 procentenheter. Från och med skatteåret 2026 föreslås en permanent höjning med 0,4 procentenheter. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna ändras i riket, så att kommunernas andel höjs medan statens andel sänks. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 %.

     Landskapsregeringen föreslår också att en lag om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Den föreslagna lagen är tidsbunden. Enligt lagen får skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har ett forskningssamarbete med en forskningsorganisation som uppfyller kriterierna i lagen göra ett tilläggsavdrag från inkomsten av näringsverksamhet och jordbruk. Avdragets belopp motsvarar 50 procent av företagets fakturor för underentreprenad för forskningsprojekt, och kan maximalt uppgå till 500 000 euro per skatteår.

     Slutligen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen ska ersättas av en blankettlag, enligt vilken rikets lag om koncernbidrag vid beskattningen ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Av förslaget följer ett par mindre ändringar av lagstiftningen om koncernbidrag. Ändringarna sammanhänger med tidigare reformer av annan lagstiftning om samfundsbeskattning, som redan har trätt i kraft.

     De föreslagna lagarna är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2021, förutom en ändring av lagstiftningen om koncernbidrag som är avsedd att tillämpas även vid beskattningen för skatteåret 2020. De bör således träda i kraft så snart som möjligt.

 

 

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns utan ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar att det kommunalekonomiska utfallet blir högst för år 2021 då det beräknas flyta in 3,37 miljoner euro mer än tidigare år. Det är värt att notera att samfundsskatterna uppvisar stora fluktuationer beroende på lönsamheten i näringslivet. Under åren 2014-2019 varierade den kommunala andelen av samfundsskattebeloppet mellan 13,7 och 7,6 miljoner euro, vilket under samma period utgjorde mellan 12,5 och 7,1 procent av de totala kommunala skatteintäkterna. Utskottet vill således fästa uppmärksamheten på att utfallet för kommunerna i euro inte nödvändigtvis blir det som är kalkylerat i lagförslagets motivering med tanke på de olika faktorer som påverkar grunden för debiteringen av samfundsskatt.

     Eftersom den statliga delen av samfundsskatten som genereras från Åland numera återbetalas i sin helhet som en del av skatteavräkningen har det blivit allt viktigare med en aktiv näringspolitik för Åland som helhet. Utskottet vill därför framhålla vikten av att såväl landskapsregeringen som kommunerna för en aktiv näringspolitik i syfte att öka antalet företagsetableringar på Åland, något som utskottet tidigare har framhållit i sina betänkanden över förslaget till ändring av självstyrelselagens ekonomiska del (FNU utlåtande 1/2018-2019 och 1/2019-2020).

     På den enskilda kommunala nivån kan en ökad andel av samfundsskatterna fungera som ett incitament för att bedriva en aktiv näringspolitik med avsikt att få företag att etablera sig i kommunen. Om en enskild kommuns etableringspolitik enbart riktar sig mot existerande åländska företag blir den förda näringspolitiken ett nollsummespel sett ur hela kommunsektorns synvinkel, eftersom en kommuns aktivitet kan bidra till att företag flyttar från någon annan kommun.

     Utskottet önskar betona vikten av att landskapsregeringen och kommunerna hela tiden följer upp skatteinstrumentet som en del av en aktivare näringspolitik.

     Avdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas inte ha någon större inverkan på den kommunala ekonomin. Med organisation för forskning och kunskapsspridning avses en sådan organisation vars syfte är att bedriva forskning- och utvecklingsverksamhet samt sprida den kunskapen genom undervisning eller publikationer. Organisationerna definieras närmare i EU:s gruppundantagsförordning (651/2014) om vissa kategorier av stöd och deras förenlighet med den gemensamma marknaden. I enlighet med detta är således Högskolan på Åland berättigad att utgöra en sådan organisation som kan vara en part i ett forskningssamarbete.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 22 mars 2021 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Roger Höglund och lagberedaren Diana Lönngren.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i oförändrade lydelser.

 

 

 

 

Mariehamn den 8 april 2021
Ordförande	Jörgen Pettersson
Sekreterare	Sten Eriksson