I budgetförslaget föreslås anslagen för verksamhet och överföringar uppgå till totalt 447,9 (430,2) miljoner euro och inkomsterna till 497,0 (443,5) miljoner euro, vilket innebär att budgetperiodens beräknade resultat uppgår till 49,1 (-30,6) miljoner euro före reserveringar och extraordinära poster.

Investeringarna budgeteras till 69,3 (30,9) miljoner euro i anslag.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 56 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med de tillägg som framkommer i klämmen.

Budgetmotionerna föreslås förkastade med undantag för budgetmotion nr 11.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

På Åland råder en låg relativ arbetslöshet om 4,9 procent i oktober 2025, vilket är en låg arbetslöshet i jämförelse med både Finland och Sverige. Den relativa arbetslösheten har ökat något sedan hösten år 2024. Utskottet erfar att andelen långtidsarbetslösa (arbetssökande mera än 6 månader) ökat markant. Figuren nedan jämför antalet arbetslösa efter arbetslöshetens längd i september 2019 i förhållande till september 2025. Utskottet konstaterar att andelen långtidsarbetslösa har ökat från september 2019 (174) i jämförelse med september 2025 (396). Detta är en ökning av långtidsarbetslösa med cirka 128 procent.

Andelen långtidsarbetslösa utgör cirka 2,5 % av arbetskraften på Åland i oktober 2025, vilket är en ökning i jämförelse med året innan (2,2% i november 2024). Utskottet erfar att ökningen av långtidsarbetslösa på Åland beror på flera faktorer så som färre antal arbetstillfällen som är möjliga att söka, matchningsproblematik, svaga kunskaper i det svenska språket, psykisk ohälsa och en ökad användning av nollavtal. Utskottet erfar att utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) medför att förutsättningarna på arbetsmarknaden snabbt kommer att förändras de kommande åren, vilket kan föranleda ytterligare matchningsproblematik.

Utskottet erfar att de åländska hushållens köpkraft har ökat år 2025 och förväntas öka år 2026. Inflationstakten har sjunkit från cirka 2 procent hösten 2024 till -0,8 procent i oktober 2025, vilket understiger Finlands centralbanks målnivå om 2 procent.

Näringslivets omsättningsnivåer det första halvåret av år 2025 ligger på nästan samma nivåer som år 2024. Som undantag till detta är servicesektorn vars omsättning ökar, vilket beror på en ökad tillväxt i transportbranschen. Utskottet noterar att det i Ålands- statistik och utredningsbyrås (ÅSUB) Ekonomiska översikt hösten 2025 framkommer att 19 företag registrerats i pågående konkursprocess under de första 8 månaderna år 2025. Enligt ÅSUB:s preliminära data försattes elva företag i konkurs år 2024.

Befolkningstillväxten på Åland är positiv. Per den 31.12.2024 bodde 30 654 (30 541) invånare på Åland, vilket är en ökning med 113 personer under året. De senaste 20 åren har befolkningen på Åland ökat med 4124 personer. Befolkningstillväxten med inflyttade utanför Åland är avgörande eftersom antalet barn som föds på Åland minskat sedan början av 90-talet medan befolkningen samtidigt lever längre. Befolkningstillväxten har även en positiv inverkan för avräkningen.

Landskapsekonomin

Under perioden 2019–2025 som granskas i tabellen nedan framgår det att Landskapets personalkostnader har ökat med 27 procent under perioden, medan verksamhetskostnaderna ökat med 17 procent och överföringskostnaderna med 28 procent. Överföringskostnaderna består till största delen av transfereringar till kommunerna, stöd till näringslivet, arbetsmarknadsstöd, studiestöd och övrig trafik.

Landskapets personal-, verksamhets- överföringskostnader samt köp av tjänster 2019–2026
	Personalkostnader (¹⁾	Verksamhetskostnader (minus personalkostnader)	Köp av tjänster	Överföringar
2019	104 224 000	96 785 000	53 119 000	91 589 000
2020	107 922 000	95 469 000	50 643 000	109 750 000
2021	111 994 000	97 798 000	51 978 000	103 908 000
2022	113 178 000	108 958 000	59 168 000	100 952 000
2023	116 963 000	111 711 000	61 600 000	109 178 000
2024	124 721 000	119 0879 000	68 575 000	114 231 000
2025	131 996 000²	113 489 000²	70 961 000²	119 099 000²
2026	132 838 000²	127 532 000²	84 084 000²	116 681 100²

Noter:

(1) Personalkostnader omfattar löner och lönebikostnader, t.ex. pensionspremier. Pensionskostnader till pensionerad personal ingår inte. Fastighetsverket ingår inte.

(2) Avser budgeterat belopp.

Utskottet noterar en fortsatt stadig ökning av verksamhetskostnaderna och betonar vikten av att en stabilisering av personalkostnader inte resulterar i ökade köptjänster. Nya köptjänster bör alltid föregås av en ekonomisk konsekvensanalys. Utskottet noterar att köp av tjänster ökat med drygt 58 procent (cirka 31 miljoner euro) om utfallet 2019 jämförs med budget 2026.

Landskapets finansiering

Under budgetåren 2021 och 2022 samverkade det tidigare finansiella gottgörelsesystemet med det nya systemet som togs i bruk år 2021, något som gav upphov till en intäktspuckel för år 2021 och delvis för år 2022. Efter 2023-års budget finns ingen intäktspuckel kvar.

År	Avräkningsbelopp	Skatte- avräkning	”Gamla” systemet	Överföringar totalt	%
2019				264 026 000	-3,8
2020				241 791 000	-8,4
2021	194 073 000	79 600 000	24 654 000	298 327 000	23,3
2022	202 195 000	84 800 000	7 791 000	294 786 000	-1,2
2023	198 416 000	122 550 000	-	320 966 000	8,9
2024*	249 436 000¹	100 394 000	-	349 831 000	9,0
2025*	206 919 000	104 300 000	-	311 194 000	-11,0
2026**	231 426 000²	129 290 000		360 716 000	15,9
2027**	220 160 000	126 793 000		346 953 000	-3,8
2028**	212 296 000	134 046 000		346 342 000	- 0,2

*Året är ej slutreglerat ännu. I uppgifterna ingår förskottsbelopp som kan ändra under året.

** Finansministeriets prognos

(1) Avräkningen är extraordinärt hög p.g.a en intäkt om 47 m€ som berodde på att statsbokslutet innehöll en återföring av oanvända medel om 10 mrd€.
(2) Avräkningen är extraordinär på grund av att statens bostadsfond föreslås avslutas och införlivas i statsbudgeten för år 2026.

Tabellen ovan förändras beroende på beloppen på slutregleringarna av de olika överföringarna fördelat på de olika åren samt även på ändringar i förskottsbeloppen.

Enligt budgetförslaget ska avräkningsbeloppet uppgå till 231,4 miljoner euro och skatteavräkningsbeloppet till 129,3 miljoner euro år 2026. I Ålandsdelegationens beslut den 10.10.2025 om förskottsbeloppen för 2026 framgår att förskottet på skatteavräkningen är 114,7 miljoner euro. Detta belopp har i budgetförslaget ökat till 129,3 miljoner euro eftersom slutregleringen av skatteavräkningen för 2024 beräknas bli 15 miljoner högre än förskottet av skatteavräkningen.

I det budgeterade beloppet för intäkter av skattenatur ingår även den åländska medieavgiften om 2,9 miljoner euro och apoteksavgifterna om 0,95 miljoner euro, vilket gör att slutsumman under moment 89000 Skatter och inkomster av skattenatur uppgår till 364 551 000 euro, vilket är cirka 49,9 miljoner euro högre än budgeten (inkl. ändringsbudget 2) för 2025.

Utskottet konstaterar att en orsak till det ökade avräkningsbeloppet för år 2026 beror på att Statens bostadsfond föreslås avslutas och införlivas i statsbudgeten för år 2026. Utskottet välkomnar ett utökat avräkningsbelopp, men konstaterar samtidigt att beloppet endast är temporärt och en minskning av avräkningsbeloppet prognostiseras för år 2027.

Övriga finansieringsposter uppgår till 58,8 miljoner euro netto vilket innebär en ökning om 28,1 miljoner euro i förhållande till år 2025. Ökningen beror på ett extra uttag om 40 miljoner euro ur Penningautomatföreningen i syfte att kapitalisera Kraftnät Åland Ab. Landskapsregeringen planerar inte att lyfta avkastning från Fastighetsverket under år 2026. Detta beror på att den årliga överföringen från Fastighetsverket planeras ändras så att avkastningen överförs året efter verksamhetsåret i samband med att bokslutet fastställs.

Landskapsregeringen visar under allmänna motiveringen en tabell över det budgeterade resultatet där större temporära poster eliminerats. Utskottet konstaterar att det, med tanke på den långsiktiga målsättningen att få en ekonomi i balans, är värdefullt och nödvändigt att det mer verkliga underskottet presenteras. Utskottet har dock noterat att den extra avkastningen från PAF är 40 miljoner och inte 35 miljoner som beskrivs i tabellen, vilket innebär att det resultatet, rensat från temporära poster, uppgår till -19,4 miljoner och inte -14,4 som beskrivs i budgetförslaget.

Utskottet erfar att en kommande slutreglering av skatteavräkningen för år 2024 kommer resultera i att beloppet av skatteavräkningen ökar med cirka 8,7 miljoner euro varav cirka 1 miljon euro kommer att tillfalla kommunerna. Eftersom slutgiltigt beslut inte än är taget beaktas inte denna ökning av intäkter i betänkandet.

Landskapets likviditet

Landskapsregeringen har i ett separat avsnitt redogjort för den prognosticerade utvecklingen av likviditeten.

Vid tidpunkten då budgeten fastställdes i oktober fanns det totalt 61 (96 m€ år 2024) miljoner euro tillgängliga, av dessa 24 (29) miljoner euro i Fastighetsverket och 37(30) miljoner euro i landskapet. När budgeten för 2024 uppgjordes beräknades att likviditeten 31.12.2024 skulle uppgå till 60 miljoner, vilket kan jämföras med bokslutet för år 2024 som fastslår att de likvida medlen uppgick till 32,8 miljoner euro per den 31.12.2024.

Vid årsslutet 2025 beräknas att likviditeten är 27 miljoner euro och vid slutet av 2026 25 miljoner euro. Likviditeten har stärkts genom försäljning av färjor 2025. Ytterligare försäljning av färjor planeras inför år 2026.

Utskottet konstaterar att den snabba förbrukningen av likviditet inger en oro, samtidigt som landskapsregeringen inte bedömer ett behov av extern upplåning år 2026 i och med de extraordinära intäkterna.

Rambudgeten

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen har inlämnat ett budgetförslag som håller sig inom den takbaserade kostnadsramen. Kostnadstak tillämpas med tre års framförhållning i syfte att uppnå det budgetpolitiska målet om en ekonomi i balans år 2030. Kostnadstaket för år 2026 har fastställts till 381 miljoner euro.

Utskottet konstaterar att budgetförslaget år 2026 innehåller anslag om 373,3 miljoner euro vilket är inom kostnadstaket. Budgetmarginalen utgör 7,7 miljoner euro och ska, enligt Landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning, godkännas av lagtinget innan den kan tas i användning. Tabellen nedan illustrerar de kostnadsramar som fastslagits av lagtinget.

	Fastslaget kostnadstak för budgeten år 2026 – 2028 (MEUR)
	2026	2027	2028
Kostnadstak	381,0	385,9	392,6
- varav takbegränsade kostnader	373,3	376,7	381,2
- varav budgetmarginal	7,7	9,2	11,4

Politikområde 1

Företagshälsovård för lagtingets partisekreterare

Partisekreterare som är anställda av partigrupperna inte omfattas för närvarande inte av den företagshälsovård som lagtingets personal har rätt till. Utskottet föreslår att följande mening införs i budgeten under momentet 11100 för lagtingets kansli:

”Anslaget kan även användas för företagshälsovård för partisekreterare som arbetar minst 20 timmar per vecka för en partigrupp inom Ålands lagting.”

Utskottet erfar att kostnaderna för ändringen ryms inom befintligt moment.

Politikområde 2

Regeringskansliet

Utskottet har uppmärksammats om behovet av en teknisk justering vad beträffar regeringskansliets budgetmål och åtgärder. Åtgärden som nu finns under 826 Ålands Ombudsmannamyndighet att utreda en eventuell sammanslagning av Ålands ombudsmannamyndighet och Datainspektionen ska vara en åtgärd under 210 regeringskansliet.

Medborgarportal

Utskottet har tagit del av landskapsregeringens planer för att digitalisera och därmed bättre tillgängliggöra tjänster för medborgarna genom bland annat en medborgarportal. Utskottet ser att arbetet är både nödvändigt och välkommet då den digitala skulden inom offentlig förvaltning är stor. Samtidigt konstaterar utskottet att utmaningarna är stora varvid målsättningen kommer att ta tid att förverkliga eftersom befintliga system och processer måste förnyas och anpassas, samt att det kan finnas behov av att förnya lagstiftningen.

Åland 1

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i budgetförslaget föreslår under rubriken i den allmänna motiveringen 25210 Serviceverksamhet (RA) att fordonet som i folkmun kallas Åland 1 ska säljas. Utskottet noterar att det i budgetmotion nr 48 föreslås att Åland 1 inte ska säljas, utan att landskapsregeringen säkerställer bevarandet av Åland 1 samt utreder möjligheten att fordonet placeras på ett åländskt museum så som bilmuseum eller museum med kulturhistorisk inriktning. Utskottet instämmer i motionens motiveringar och anser att Åland 1 har ett kulturhistoriskt värde. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att förverkliga motionens syfte på lämpligt sätt.

Beredskap och resiliens

Utskottet har erfarit att samverkan med kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och riksaktörer är avgörande för att skapa ett robust och motståndskraftigt samarbete. Utskottet stödjer landskapsregeringens mål att i beredskapsarbete framöver systematiskt involvera samhällskritiska företag såsom telekomoperatörer, energibolag, livsmedelsleverantörer och logistikaktörer i planering, övningar och informationsutbyte.

Politikområde 3

Överföringar till kommunerna

Överföringarna till kommunerna i form av landskapsandelar, skattekomplettering, samarbetsstöd, likviditetsstöd samt kompensationer för kommunala avdrag utgör överföringarna till kommunerna. Under 2026 föreslås att totalt 54,6 miljoner euro transfereras till kommunerna via dessa anslag, vilket således är en ökning med 1,3 miljoner euro i förhållande till år 2025.

Överföringar till kommunerna 2021–2026 (milj. euro)
	Utfall 2021	Utfall 2022		Utfall 2023		Utfall 2024		Budget 2025		Budget 2026
Skattekomplettering	15,3	15,4		15,7		16,9		17,6		17,6
Landskapsandelar	21,0	23,2		23,0		28,9		25,9		25,9
Övriga stöd	0,4	0,3		0,1		0,18		0,09		0,3
Kompensationer	1,6	-0,1		8,3		8,9		9,8		10,8
Sammanlagt	41,4		38,3		38,8		50,3		53,3	54,6

Utskottet konstaterar att 17,6 miljoner euro har budgeterats för skattekomplettering. Landskapsregeringen har inkommit med ett lagförslag om ändring i landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna, där den övre kompletteringsgränsen föreslås sänkas från 50 till 41 procent. Syftet är att motverka den oproportionerliga ökning som skett i skattekompletteringens totalvolym. Ändringen avses träda i kraft den 1 januari 2026. Utskottet noterar att det slutliga beloppet påverkas av skatteuppgifter som fastställs i november 2025.

Vidare ingår 5 miljoner euro som förskott för skatteåret 2026 avseende kompensation till kommunerna för bortfall av kommunalskatt till följd av grundavdraget och resekostnadsavdraget, motsvarande 60 respektive 70 procent av kommunernas skattebortfall. Slutregleringen för år 2024 beräknas till 441 000 euro, att utbetalas 2026. Kompensationen av minskad samfundsskatt är en följd av införande av välfärdsområden i Finland vilket innebär att en del av kommunernas samfundsskatter återbetalas till Åland via skatteavräkningen. Landskapsregeringen överför sedan motsvarande summa till den kommunala sektorn. Därutöver budgeteras 4,1 miljoner euro som förskott på kompensation för minskad samfundsskatt år 2026. Slutregleringen för år 2024 uppskattas till 1,2 miljoner euro, som utbetalas 2026.

Slutligen omfattar anslaget 300 000 euro för samarbetsstöd och tillfälligt likviditetsstöd. Av detta riktas 100 000 euro specifikt till kommunala samarbetsinsatser för implementering av ny lagstiftning om cybersäkerhet och motståndskraft, där IT-relaterade projekt sedan tidigare är prioriterade.

Utskottet konstaterar att det finns behov av att ta fram ett nytt underlag för landskapsandelssystemet, vilket redan har inletts. Enligt utskottets bedömning behöver systemet främja möjligheterna i växande kommuner och ökad samverkan mellan kommuner. Samtidigt inser utskottet att det kommer att krävas stödåtgärder för kommuner i särskilt ansträngd finansiell situation. Utskottet framhåller att det inte är ekonomiskt hållbart att kommuner tvingas uppta lån för att täcka löpande driftkostnader, eftersom sådana skuldförpliktelser riskerar att belasta ekonomin ytterligare om ingen förbättring sker. Vidare noterar utskottet att en hög skuldsättningsgrad kan utgöra en betydande ekonomisk utmaning vid eventuella kommunsammanslagningar, särskilt i relation till målsättningen att trygga en stabil och långsiktigt hållbar kommunal service.

Utskottet konstaterar att lagförslag relaterat till den kommunala beskattningen och landskapsandelssystemet som uppstår i samband med att Finland gör lagändringar inom motsvarande områden ofta behöver hanteras skyndsamt av både landskapsregeringen och lagtinget. Detta medför även förändringar som utan en god framförhållning påverkar kommunernas ekonomi. Utskottet konstaterar att det i vissa fall kan uppstå situationer där bevarande av åländska anpassningar i beskattningen blir dyra för Åland att upprätthålla i och med Skatteförvaltningens administrativa kostnader. Detta kan föranleda att Åland inte gör alla de anpassningar i beskattningen som Åland skulle ha rätt att göra. Utskottet önskar betona att det både från ett kommunalt och ett självstyrelsepolitiskt perspektiv inte är tillfredställande för Åland.

Fastighetsverket

Utskottet konstaterar att Fastighetsverkets intäkter huvudsakligen består av internhyror samt marknadsbaserade inkomster såsom hyror, arrenden och skogsbruk. Skötselanslagen indexeras till år 2026, medan internhyrorna föreslås temporärt sänkas med 10 procent under samma år. Utskottet framhåller att internhyrorna inte inflationsjusterats, vilket på sikt inte är förenligt med en hållbar ekonomisk utveckling för Fastighetsverket.

Vidare noterar utskottet att landskapsregeringen föreslår att principerna för överföring av avkastning ändras så att överföringen sker året efter fastställt bokslut, i likhet med praxis för aktiebolag. Då förskott redan tagits för år 2025 föreslås ingen ytterligare överföring utifrån bokslutet för samma år. Beslut om resultatmål och intäktsföringsmål för Fastighetsverket ska fattas efter att landskapets budget antagits.

Utskottet har erfarit att ett klassificeringsarbete pågår av landskapets fastigheter som underlag för kommande försäljningar. Utskottet emotser landskapsregeringens förslag till försäljning utgående från klassificeringen.

Reservation: Ltl Wille Valve och ltl Andreas Kanborg har lämnat en gemensam reservation med förslag om ett ytterligare stycke i slutet av texten under rubriken Fastighetsverket.

Skrivningen i detta avsnitt tillkom efter omröstning varvid rösterna föll 5-2. Textförslaget till betänkandet biträddes av ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Anders Ekström, Jörgen Gustafsson och Roger Höglund.

Kapitalisering av Kraftnät Åland Ab

Utskottet noterar förslaget om en kapitalförstärkning om 40 miljoner euro till Kraftnät Åland Ab, i syfte att amortera lånen för likströmsförbindelsen. Åtgärden beräknas minska de årliga överföringskostnaderna med cirka 3 miljoner euro, vilket stärker företagens konkurrenskraft och ökar hushållens köpkraft.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen utövar tydlig styrning över hur kostnadsminskningen ska komma elkonsumenterna till del. Det är enligt utskottet centralt att landskapsregeringen säkerställer att fördelningen av lättnader riktas på ett transparent och ändamålsenligt sätt mellan privata konsumenter och företag, så att den samhällsekonomiska nyttan av kapitalförstärkningen fullt ut realiseras.

Budgeten och årsverken

Utskottet konstaterar att det i dag råder olika förfaringssätt för hur årsverken beräknas inom landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter. Detta leder till att framställningen av årsverken i budgetförslaget blir missvisande. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att införa ett enhetligt beräkningssätt för samtliga avdelningar och myndigheter, samt att tydliggöra definitionen av ett årsverke.

Vidare stöder utskottet landskapsregeringens ambition att minska antalet årsverken. Utskottet framhåller att informationen i budgetens bilaga 6 spelar en central roll när det gäller att redovisa antalet årsverken inom landskapsregeringens förvaltning, myndigheter och helägda bolag. En korrekt och transparent sammanställning av årsverken är en grundläggande del av det finanspolitiska ramverket, då den ger en bild av den arbetsmängd som ligger bakom den service och de tjänster som landskapsregeringen ansvarar för. Antalet årsverken är även en viktig faktor vid beräkning av nyckeltal som produktivitet och effektivitet. Årsverken framkommer även i årsredovisningar och utskottet betonar att årsverken borde beräknas och presenteras på ett likvärdigt sätt i både årsredovisning och budget. Utskottet konstaterar att landskapsregeringens målsättning och arbete med att minska antalet årsverken inom den allmänna förvaltningen och underliggande myndigheter, vilken presenterades i samband med vårbudgeten 2025, har svängt en långvarig trend av årsverkesökningar.

Utskottet noterar att Statistikcentralen definierar ett årsverke som en löntagares arbetsinsats omräknad till heltidsarbete. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att landskapsregeringen återkommer i kommande vårbudget med ett förslag på hur årsverken ska redovisas framöver. Eftersom tabellerna över årsverken under många år har varit behäftade med osäkerheter vill utskottet betona vikten av att statistiken för 2027 blir en stabil och tillförlitlig plattform för framtida hantering och redovisning. Utskottet hänvisar avslutningsvis till de synpunkter som framfördes i betänkandet i samband med vårbudgetbehandlingen 2025 (Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2024-2025) rörande årsverkesstatistikens betydelse. Utskottet framförde behovet av att vidareutveckla redovisningen av årsverken i syfte att tydligare synliggöra projektanställningar samt att överväga möjligheten att utvidga redovisningen av årsverken till att även omfatta dotter- och närstående bolag.

Politikområde 4

Socialvård

Kostnaderna för socialvården (inkluderat äldreomsorg) för kommunerna ökar kontinuerligt. För att stävja kostnaderna och fortsatt tillhandahålla socialvård av god kvalitet krävs ett brett spektrum av åtgärder. Detta omfattar såväl ny och uppdaterad lagstiftning som behov av förtydliganden, samordning och nya styrande anvisningar.

En betydande systemförändring som förväntas medföra omfattande resursbehov, och som landskapsregeringen särskilt bör beakta, är konsekvenserna av den ändrade kunduppgiftslagen och anpassningen till Kanta. Därtill föreligger ett tydligt behov av att utveckla ett nytt socialvårdssystem. Genomförandet av denna reform förutsätter såväl omfattande utbildningsinsatser som samarbets- och implementeringsstöd riktat till kommunerna och kommunalförbunden.

Utskottet konstaterar att ett av de föreslagna budgetmålen för år 2026 är att minska den ekonomiska utsattheten i ett inkluderande samhälle. Utskottet erfar att personer i ekonomiskt utsatt ställning möter betydande svårigheter att hitta ekonomiskt överkomligt boende på Åland. Detta leder i förlängningen till ett ökat behov av utkomststöd via KST, vilket också medför ökade kostnader för kommunerna. Utskottet understryker att det offentliga har ett ansvar att främja rätten till bostad och att skapa förutsättningar för att enskilda själva ska kunna ordna sitt boende.

Utskottet anser att det finns tydliga incitament för att bedriva en bostadspolitik där tillgången till boende tryggas. Utskottet anser att en sådan inriktning kan minska behovet av utkomststöd samt bidra till både tillväxt och ökad inflyttning till Åland.

Klimat och miljö

Utskottet konstaterar att den globala klimatutmaningen och att världen rör sig mot en temperaturökning vilket kommer att ha allvarliga konsekvenser globalt. Utskottet anser att arbetet för att minska utsläpp behöver fortskrida på Åland.

Landskapsregeringens budgetförslag innehåller flera klimatåtgärder. Utskottet betonar att klimatomställningen är sektorsövergripande och kräver en samordnad insats också inom andra politikområden.

Utskottet erfar att den av landskapsregeringen utsedda klimatkommissionens nuvarande mandat uppfattas som otydligt, och att det därför är lagtinget och landskapsregeringen som behöver säkerställa den övergripande styrningen av klimatpolitiken.

Utskottet konstaterar att kultur- och miljövärden enligt gällande lagstiftning ska tas i beaktande vid planering, byggande och utveckling av all infrastruktur inom landskapet, vilket är särskilt viktigt i känsliga natur- och kulturlandskap.

Politikområde 5

Högskolan på Åland

Utskottet konstaterar att den ekonomiska ramen för Högskolan på Åland baseras på ett lagstadgat utbildningsavtal, vilket ligger till grund för beräkningen av de årliga budgetmedlen. För budgetåret 2026 uppgår det beräknade anslaget, i enlighet med avtalet, till 8,4 miljoner euro. Utskottet noterar samtidigt att landskapsregeringen föreslår en reducering av anslaget med 2,2 miljoner euro, i linje med tidigare diskussion inom ramen för lagtingets behandling av vårbudgeten samt kostnadstaket för åren 2026–2028 (BF/4 2024–2025). Reduceringen ska finansieras genom Högskolan på Ålands ackumulerade överskott.

Utskottet uppmärksammar den osäkerhet som råder kring huruvida ett avdrag av anslaget är förenligt med det gällande utbildningsavtalet. Samtidigt betonar utskottet att Högskolan på Åland saknar status som självständig offentligrättslig juridisk person, utan har landskapet som huvudman. Detta väcker frågan om avtalets karaktär och huruvida högskolan faktiskt kan anses vara en fullt jämbördig part i avtalsrelationen.

Frågan om det föreslagna förfarandets laglighet och förenlighet med avtalet bedöms av utskottet som tolkningsbar. Utskottet konstaterar dock att om högskolans ackumulerade överskott inte skulle tas i anspråk enligt landskapsregeringens förslag, skulle motsvarande besparing sannolikt behöva göras inom andra delar av utbildningssektorn, med potentiellt betydande konsekvenser.

Mot denna bakgrund anser utskottet att högskolans överskott kan användas i enlighet med landskapsregeringens förslag. Utskottet understryker samtidigt att förfarandet innebär risker ur ett styrnings- och förtroendeperspektiv, särskilt vad gäller långsiktiga relationer mellan landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter.

Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att initiera en översyn av yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland, i syfte att klargöra och vid behov revidera bestämmelserna om utbildningsavtalet. Utskottet framhåller att begreppet ”avtal” i sin nuvarande form inte återspeglar den faktiska rättsliga balansen.

Utbildning och arbetskraft

Utskottet har i detta betänkande uppmärksammat de utmaningar som präglar arbetsmarknaden på Åland, särskilt den ökande andelen långtidsarbetslösa. Utskottet önskar betona vikten av att samhällssystemen är utformade så att det ska löna sig att arbeta och söka arbete, beaktat den matchningsproblematik som utskottet framhållit tidigare (FNU 1/ 2021-2022). Utskottet noterar att ett av utbildnings- och kulturavdelningens mål är att främja ett livslångt lärande i enlighet med arbetsmarknadens och samhällets behov, bland annat genom insatserna svenska för inflyttade och svenska för inflyttade i arbete. Utskottet framhåller vikten av att dessa och andra åtgärder fortsatt utvecklas för att stärka arbetstagares möjligheter att tillägna sig svenska språket.

Vidare konstaterar utskottet att det föreligger ett fortsatt behov av att främja och utveckla övrig vuxenutbildning. I budgetförslaget lyfts flera yrkesinriktade utbildningsinsatser fram, såsom planerade branschutbildningar, åtgärder anpassade till konjunkturläget, sysselsättningsfrämjande kurser samt läroavtal riktade till personer inskrivna vid AMS. Utskottet understöder landskapsregeringens arbete inom detta område och betonar att vuxenutbildningar, i den mån det är möjligt och ändamålsenligt, bör ordnas separat från andra utbildningsformer för att säkerställa flexibilitet och anpassning till arbetsmarknadens behov.

Utskottet konstaterar att korta utbildningsspår för bristtjänster blir allt vanligare, bl.a. en kortare utbildning i vattentjänster som efterfrågats av näringslivet, omsorgsassistenter och kortare utbildningshelheter inom restaurang och servering.

Ålands gymnasium

Utskottet konstaterar att Ålands gymnasium står inför betydande verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar under de kommande åren. De ökande årskullarna, den föreslagna anslutningen av Ålands folkhögskola till gymnasiemyndigheten samt kraven på att förverkliga dimensioneringsbeslut och utvecklingsprojekt medför ett växande tryck på organisationen. Utskottet noterar särskilt att behovet av stöd, specialarrangemang och tidiga insatser fortsätter att öka bland de studerande.

Utskottet erfar dessutom att gymnasiet möter utmaningar i att tillgodose assistans i samma omfattning som de studerande tidigare erhållit inom grundskolan. Detta riskerar att påverka elevernas möjlighet att fullfölja sina studier på likvärdiga villkor. Utskottet betonar därför vikten av att landskapsregeringen säkerställer en tillräcklig resursfördelning och utvecklar tydliga strukturer för stödinsatser inom gymnasiestudierna, inklusive en långsiktig modell för elevassistans.

Vidare noterar utskottet att flera centrala utvecklingsprocesser pågår inom Ålands gymnasium, såsom förberedelser för antagning via Studieinfo.fi, överföring av prestationer till datalagret Koski, genomförandet av ESF-projektet STÖD och utveckling av undervisningen i svenska som andraspråk. Dessa insatser bedöms vara viktiga för att stärka kvaliteten, tillgängligheten och likvärdigheten inom utbildningen.

Utskottet uppmärksammar även organisationens ekonomiska utmaningar, där personalkostnaderna fortsatt utgör en osäkerhetsfaktor, bland annat till följd av höga vikarie- och övertidskostnader. Den fullständigt införda avgiftsfriheten medför ökade kostnader som måste hanteras inom ramen för en hållbar ekonomi. Utskottet noterar att en översyn av årsarbetstidsavtalet för lärare planeras, vilket kan bidra till ökad förutsägbarhet i resursanvändningen.

Utskottet ser flera fördelar med att Ålands Folkhögskola blir en del av Ålands gymnasium och att delar av folkhögskolans förberedande utbildningar omfattas av den nya gymnasielagen. Den åländska gymnasieutbildningen förbättras genom att utbildningsresurserna koncentreras och att det inom utbildningen skapas en studiestärkande nivå som kommer att bidra till ett främjande av studiemognad, förbättrade språkkunskaper eller möjlighet att förbättra studieresultat för att uppnå gymnasiekompetens. Utskottet betonar vikten av att Ålands gymnasium inte belastas av nya kostnader i form av t.ex. nya internhyror och att reformen präglas av att uppnå en kostnadseffektiv helhet.

Sammanfattningsvis betonar utskottet vikten av att gymnasiets struktur- och verksamhetsutveckling genomförs med god framförhållning och att särskild uppmärksamhet riktas mot de studerandes behov av stöd och assistans, så att utbildningen även framöver kan erbjudas på likvärdiga och rättssäkra grunder.

Utskottet anser att det fortsatt finns skäl att överväga en central upphandling av datorer för de utbildningslinjer som gymnasiet bedömer är i behov av datorer, där datorernas prestanda är anpassade till de mjukvaror som utbildningslinjen kräver. Utskottet uppmuntrar till att lokal service av samtliga datorer ska kunna tillgodoses och förslagsvis ska vara en del av kravställningen i samband med upphandlingen.

Barn och unga i rörelse

Utskottet ser positivt på den satsning som landskapsregeringen genomför genom projektet Ål-IN Fritid, vilket syftar till att erbjuda fritidsaktiviteter i direkt anslutning till skoldagen. Samtliga kommuner ges möjlighet att delta i satsningen och erbjuds delfinansiering av eventuella kostnader enligt landskapsandelsmodellen. Projektets målsättning är att stimulera ökad rörelseaktivitet, stärka föreningslivet och skapa förutsättningar för att barn och unga ska få möjlighet att prova nya fritidsintressen.

Utskottet konstaterar att barn och ungdomar på Åland generellt rör sig för lite, en utveckling som speglas i såväl det psykiska som fysiska välmåendet.

Vidare har utskottet erfarit att idrottsrörelsens arbete med att motverka de socioekonomiska hinder som leder till att barn och unga inte är aktiva eller väljer att avsluta sin idrottsverksamhet är betydelsefullt.

Utskottet erfar att föreningarnas kostnader, särskilt för anläggningshyror, har ökat medan PAF-medel som tilldelas föreningslivet inte indexjusterats på ett antal år. Utskottet framhåller att framför allt låga deltagaravgifter är centrala för att säkerställa att alla barn och unga har möjlighet att delta i fritids- och idrottsaktiviteter.

Politikområde 6

Tillväxt

Utskottet ser ett allmänt behov av att stärka fokuset på tillväxtfrågorna och konstaterar att utskottet tagit ställning för detta i samband med att Utvecklings och hållbarhetsagendan sjösattes (FNU 14/2013-2014). Utskottet önskar framhålla vikten av konsekvensbedömningar för näringslivet i samband med lagstiftning.

Utskottet noterar att det i budgetförslaget framkommer att tillgången till riskkapital behöver stärkas och att landskapsregeringens avsikt är att forma ett tillväxtmeddelande som ska delges lagtinget. Tillväxtmeddelandet ska lägga grunden för ett mera systematiskt arbete med tillväxtfrågor. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i sitt tillväxtmeddelande ha ett brett perspektiv där även regionplanering i centralorten kan skapa utvecklingsmöjligheter och undanröja gränshinder mellan kommunerna. Utskottet har tidigare i detta betänkande nämnt betydelsen av tillgången till bostäder på Åland utifrån ett tillväxtperspektiv. Utskottet betonar att tillgången till olika boendeformer utökar Ålands attraktionskraft.

Utskottet har i detta betänkande redogjort för sina synpunkter avseende kapitaliseringen av Kraftnät Åland Ab. Utskottet vill betona att denna kapitalisering utgör en strategisk tillväxtåtgärd som både stärker invånarnas köpkraft och bidrar till att sänka företagens driftskostnader. Kapitaliseringen bedöms generera en årseffekt om cirka 3 miljoner euro till det åländska samhället, vilket ytterligare förstärker ekonomin för invånare på Åland och företag.

Därutöver medför riksregeringens beslutade skatteåtgärder, i kombination med lagtingets behörighet över kommunalskatten och indexjusteringen av grundavdraget, en samlad sänkning av skattetrycket på Åland om cirka 5,2 miljoner euro. Denna skattelättnad väntas stärka hushållens disponibla inkomster och stimulera den privata konsumtionen.

Sammantaget bedömer utskottet att dessa åtgärder har en tydligt expansiv effekt på den åländska ekonomin genom att öka köpkraften, förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och främja en hållbar tillväxtutveckling.

I budgetförslaget framkommer det att tillgången till riskkapital behöver stärkas. Utskottet önskar framhålla landskapsregeringens möjlighet att använda olika redskap för att stärka tillgången på riskkapital och främja fler investeringar i landskapet. Utskottet konstaterar att det för närvarande inte finns landskapslagstiftning om garantier i enlighet med EU:s regelverk. Utskottet är positivt till att landskapsregeringen arbetar med frågan.

Utskottet uttrycker förhoppningen att landskapsregeringen framledes inom ramen för sin lagstiftningsbehörighet kan prioritera vatten- och avloppsfrågorna som medel att stärka konkurrenskraften på Åland.

Utskottet anser att tillväxt skapas genom att ge företagarna bästa möjliga förutsättningar. En viss potential för tillväxt kan finnas i regelförenkling och ett nordiskt testzonsprogram för Åland, för främjande av innovation och livskraftig samhällsutveckling.

Utskottet konstaterar att det finns lagstiftning för sektorsövergripande arbete inom bland annat socialvården samt hälso- och sjukvården på Åland. Det finns däremot ingen lagstiftning på Åland som reglerar lagstiftning om sektorsövergripande främjande av sysselsättning. Utskottet erfar att det finns dylik lagstiftning i Finland och uppmuntrar landskapsregeringen att utreda ifall motsvarande lagstiftning ska aktualiseras på Åland.

Viltvård

Utskottet stöder målet med att fortsättningsvis utrota mårdhunden (nyctereutes procyonoides) som en betydande viltvårdande insats och stödjer landskapsregeringens samordningsarbete samt jägarkårens insatser.

Fiskevårdsavgift

Utskottet anser inte att en fiskevårdsavgift är ett bra finansieringsalternativ till driften av Ålands Fiskevårdscentrum Guttorp. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att fortsätta arbetet med att söka nya finansieringslösningar eller alternativa modeller för hur Ålands Fiskevårdscentrum Guttorps arbete kan fortgå.

Politikområde 7

Skärgårdstrafik 2030

Utskottet har under behandlingen av budgetförslaget ägnat betydande tid åt landskapsregeringens förslag Skärgårdstrafik 2030, vilket varit den mest omfattande delen av årets budgetarbete. Skärgårdstrafikens framtid har under lång tid präglats av osäkerhet, stigande driftskostnader och föråldrat tonnage, och utskottet konstaterar att förändringsbehovet är både reellt och brådskande. Utskottet har tagit del av en stor mängd material, däribland höranden, kalkyler, jämförelser och olika alternativa modeller, och bedömer att landskapsregeringens föreslagna upplägg sammantaget framstår som det mest hållbara och långsiktigt kostnadseffektiva av de alternativ som presenterats.

I budgeten för 2026 begär landskapsregeringen en fullmakt om högst 340 miljoner euro för att upphandla linjerna Åva–Osnäs, Hummelvik–Torsholma, Föglölinjen samt Södra linjen på totalentreprenad under en femtonårsperiod från den 1 januari 2028. Fullmakten inkluderar en årlig indexjustering om två procent och bygger på målsättningen att minska växthusgasutsläppen med 50 procent genom ett trafiksystem som möjliggör elektrifiering. Utskottet noterar att regeringens mål om kortare färjepass, i storleksordningen en timme med undantag av Kökar–Galtby, skapar förutsättningar för elektrifiering och ett mer robust, redundansstarkt trafiknät. Den successiva omläggningen av den norra linjen från 2027 och den södra från 2029 ligger enligt utskottet i linje med kortruttsprincipen och bedöms bidra till lägre driftskostnader, högre leveranssäkerhet och ökad flexibilitet. Kortruttsprincipen möjliggör även flexibel skalbarhet i antalet avgångar och kommer på ett bättre sätt än idag tillgodose kapacitetsbehov vid helger och högsäsong.

Utskottet har parallellt analyserat oppositionens budgetmotion nr 52, som innebär att dagens trafiksystem i huvudsak bibehålls men att en ny större färja med kapacitet för minst 70 personbilar införs på norra linjen. Utskottet ser att oppositionens förslag syftar till att värna stabilitet och kontinuitet för användarna av dagens trafikupplägg och att intentionen att stärka kapaciteten på norra linjen är begriplig. I oppositionens förslag upphandlas norra linjen för 15 år medan södra linjen endast upphandlas för fem år. För att möjliggöra jämförbarhet har utskottet räknat upp oppositionens modell så att även södra linjen omfattar en femtonårsperiod, vilket ger en jämförbar fullmaktsnivå om 322 miljoner euro. Vid utskottets genomgång har det framkommit att vissa av oppositionens utgångsvärden sannolikt underskattar de faktiska kostnaderna. I oppositionens kalkyler antas exempelvis att driftskostnaderna för en ny 70-bilars färja motsvarar Alfågelns nuvarande nivå om 3,1 miljoner euro per år, medan utskottet erfar att en sådan färja snarare skulle innebära en årlig driftskostnad på minst 5,7 miljoner euro. Vidare har investeringskostnaden för färjan beräknats till 5 miljoner euro, medan utskottet, med stöd i branschuppgifter, bedömer att en investering i ett fartyg av den storleken sannolikt ligger närmare 50 miljoner euro, om fartyget är nyproducerat. Detta innebär bland annat en avsevärt högre årlig avskrivningskostnad.

Sammantaget visar utskottets genomgång att oppositionens förslag skulle innebära högre kostnader över en femtonårsperiod än landskapsregeringens modell. De sammanvägda kostnadsberäkningarna, inklusive nominella kostnader och nuvärden, indikerar att regeringens föreslagna trafiksystem är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet på lång sikt.

	*Ackumulerad nominell kostnad under 15 år (indexjustering 2 %)*	*Ackumulerade nuvärden 15 år*
Fortsätta med dagens trafiksystem	393 miljoner €	295 miljoner €
Oppositionens förslag ny färja 5 M€	385 miljoner €	287 miljoner €
Oppositionens förslag ny färja 50 M€	420 miljoner €	318 miljoner €
Nytt trafiksystem	340 miljoner €	280 miljoner €

Tabell: De ackumulerade nominella kostnaderna har indexjusterats med 2 % per år. Det ger en bild av hur kostnaderna kommer att ackumuleras i landskapets budget de första 15 åren. De ackumulerade nuvärdena visar vilken investering som ger bäst ekonomisk nytta de första 15 åren.

Utskottet noterar att oppositionens fullmaktsnivå på 322 miljoner euro skulle förutsätta betydande inbesparingar i driften för att upprätthållas. I praktiken handlar det om en inbesparing av driftskostnaden med 30–50 % från 2025 års nivåer. En konsekvens av en sådan besparing innebär en kraftig reducering av trafikutbudet, vilket enligt de uppgifter som inkommit till utskottet skulle medföra betydligt färre turer på samtliga linjer i skärgårdstrafiken. Utskottet konstaterar att detta skulle innebära en väsentligt försämrad servicenivå, även om ambitionen bakom förslaget är att värna nuvarande struktur.

Utskottet har vidare beaktat de synpunkter som framförts rörande passagerarupplevelsen i ett system med kortare rutter. Det har sagts att omlastning kan upplevas som mindre bekvämt, och att vissa resenärer värdesätter dagens direkta förbindelser. Utskottet noterar att restiderna på huvudlinjerna även i det nya systemet beräknas motsvara dagens nivåer, omkring 2,5 timmar från ändhamn till ändhamn, men att resor till öar utanför huvudlinjerna i vissa fall blir något längre. Samtidigt framhåller utskottet att kortare rutter skapar betydande möjligheter till elektrifiering och minskade utsläpp. En full elektrifiering till elhybridteknik beräknas minska bränsleförbrukningen med cirka tre miljoner liter per år, vilket motsvarar en halvering jämfört med dagens nivåer.

Utskottet är medvetet om att regeringens förslag, trots sina tekniska och ekonomiska styrkor, väcker oro i flera skärgårdskommuner, särskilt Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga. För dessa kommuner innebär omläggningen förändrade resevillkor som måste hanteras med lyhördhet. Utskottet betonar att dessa farhågor är legitima och att trafiksystemets genomförande därför måste ske i nära dialog med lokala aktörer, samt med en beredskap att justera turlistor och servicenivåer utifrån faktisk efterfrågan och lokala behov.

Utskottet understryker vidare att en väl fungerande kollektivtrafik, trygga sjuktransportlösningar och förbättrade förutsättningar för personer med funktionsvariationer måste vara centrala delar i trafiksystemets utveckling.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att som ett komplement till den ordinarie trafiken, i samband med kommande upphandlingar av skärgårdstrafiken fortsätta överväga eldrivna passagerartransporter med ändamålsenliga rutter och turlistor. Syftet är att stärka tillgängligheten i hela landskapet, skapa klimatvänliga resealternativ och underlätta för både boende och besökare att resa utan egen bil. Utskottet konstaterar att eldriven passagerartrafik är tekniskt och operativt möjlig åtminstone 300 dagar under året och att sådana lösningar bör utredas vidare också ur andra aspekter.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att medan oppositionens förslag innehåller relevanta ansatser och uttrycker en vilja att bevara delar av dagens system, visar de samlade kalkylerna och jämförelserna att landskapsregeringens förslag framstår som det mest realistiska, ekonomiskt hållbara och framtidsinriktade alternativet. Utskottet förordar därför att Skärgårdstrafik 2030 genomförs i enlighet med regeringens modell och att den begärda fullmakten om högst 340 miljoner euro beviljas. Utskottet framhåller avslutningsvis vikten av fortlöpande dialog, transparent uppföljning och flexibilitet i systemets utformning för att säkerställa ett långsiktigt hållbart och rättvist trafiksystem för hela skärgården.

Reservation: Ltl Wille Valve, ltl Andreas Kanborg och ltl Jörgen Gustafsson har lämnat en gemensam reservation vad beträffar rubriken och innehållet i ”Skärgårdstrafik 2030”.

Skrivningen i detta avsnitt tillkom efter omröstning varvid rösterna föll 4-3. Textförslaget till betänkandet biträddes av ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Anders Ekström och Roger Höglund.

Ålands Skärgårdsvarv Ab (AxYards)

Utskottet har tagit del av landskapsregeringens förslag om att, tillsammans med Finferries, etablera ett gemensamt varvsbolag under namnet Ålands Skärgårdsvarv Ab (Axyards). Utskottet erfar att en affärsplan för etablering av AxYards planeras och ett slutgiltigt förslag om etablering av AxYards ska framställas lagtinget under våren 2026. Utskottet anser affärsplanen som avgörande för etableringen. Utskottet konstaterar att den åländska skärgårdstrafiken i dag till stor del är beroende av varvstjänster utanför Åland, främst i sydvästra Finland och Sverige, vilket medför betydande kostnader, logistiska utmaningar och en ökad sårbarhet för driftstörningar.

Utskottet önskar i detta sammanhang framhålla att varvsverksamhet i normalfallet inte bör bedrivas i offentlig regi, då den är kapital- och kompetensintensiv och vanligen hanteras mer effektivt av marknadsaktörer. Utskottet konstaterar dock att det i detta fall saknats privata intressenter som på eget initiativ etablerat ett varv av den kapacitet som skärgårdstrafiken kräver. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att en offentlig medverkan vid etableringen kan anses ändamålsenlig för att säkerställa nödvändig infrastruktur och beredskap.

Vidare erfar utskottet att efterfrågan på varvstjänster inte enbart gäller de fartyg som trafikerar den åländska skärgården. Det finns även ett uttalat behov från Finland, och möjligtvis andra länder i närområdet, att nyttja ett varv av denna storlek och geografiska placering. Detta stärker projektets marknadsmässiga förutsättningar och ökar potentialen för ett stabilt kundunderlag.

Utskottet erfar att etableringen av ett lokalt varv bedöms kunna generera påtagliga positiva effekter för det åländska näringslivet. Varvsverksamhet förutsätter ett brett spektrum av underleverantörer inom bland annat metall-, el-, verkstads- och servicebranscherna. En lokal etablering skapar därmed möjligheter till ökad sysselsättning, stärkta värdekedjor och långsiktig kompetensuppbyggnad på Åland. Utskottet ser positivt på att projektet inkluderar samarbete med Ålands Yrkesgymnasium och Högskolan på Åland, vilket kan bidra till att säkerställa framtida arbetskraftsförsörjning.

Vidare betonar utskottet beredskapsaspekten som varvet medför. Ett lokalt varv stärker Ålands förmåga att vidmakthålla och reparera fartyg som trafikerar inom den åländska skärgården, särskilt i situationer där tillgången till externa varv begränsas eller där tidkritiska insatser krävs. Detta förbättrar robustheten i skärgårdstrafiken och minskar beroendet av externa aktörer.

Utskottet vill sammanfattningsvis betona vikten av en genomarbetad affärsplan och konstaterar att en lokal varvsetablering kan motiveras utifrån skärgårdstrafikens behov, näringslivets utveckling, den regionala efterfrågan och beredskapsskäl.

Reservation: Ltl. Andreas Kanborg har lämnat en reservation mot texten under rubriken ” Ålands Skärgårdsvarv Ab (AxYards)”.

Ltl. Andreas Kanborg föreslog omskrivning av texten under rubriken ”Ålands Skärgårdsvarv Ab (AxYards)”. Förslaget fick inte understöd.

Projekt Sunnanvind, vindkraft i Norrhavet

Finans- och näringsutskottet konstaterar att landskapsregeringen föreslår ett nettoanslag om 589 000 euro för genomförandet av projektet Sunnanvind samt förberedelser inför en kommande utauktionering av havsområden för havsbaserad vindkraft. Utskottet noterar att en betydande del av tidigare budgeterade medel beräknas kvarstå vid utgången av 2025 och därmed kan överföras till 2026, vilket minskar behovet av nya anslag.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen avser återkomma i en ändringsbudget med förslag till begäran om lagtingets samtycke för de havsområden som ska utarrenderas samt med anslag och fullmakter för kostnader relaterade till utauktioneringsprocessen under perioden 2026–2028. Enligt utskottet är det viktigt att dessa kostnadsramar och beslutsunderlag utformas med hög transparens och långsiktighet.

Utskottet noterar att Egentliga Finlands förbund och Ålands landskapsregering framställt en gemensam skrivelse där det föreslås att Finlands regering samt arbets- och näringsministeriet omedelbart utreder möjligheterna att ansluta havsbaserad vindkraft som produceras på Ålands norra territorialvatten till Finlands stamnät. Utskottet bedömer att det i och med detta finns intresse inom Finland att ta del av den elförsörjning som den planerade vindkraftssatsningen på Norrhavet förväntas generera.

Projektet erhåller extern finansiering genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Utskottet betonar vikten av att denna finansiering används ändamålsenligt och redovisas i enlighet med EU:s krav. Den externa expertis som upphandlas för utauktioneringen bedöms vara en nödvändig del för att säkerställa en professionell och konkurrensneutral process.

Utskottet erfar att det under sommaren 2026 torde finnas en bra bild över förutsättningarna att inleda auktionsprocessen och att man då utgående från affärskonsultens rekommendationer tar ställning till att gå vidare eller avbryta projektet.

Reservation: Ltl Andreas Kanborg har lämnat en reservation mot texten under rubriken ” Projekt Sunnanvind, vindkraft i Norrhavet”.

Ltl. Andreas Kanborg föreslog omskrivning av texten under rubriken ” Projekt Sunnanvind, vindkraft i Norrhavet”. Förslaget fick inte understöd.

Externa kommunikationer

Utskottet instämmer i att goda kommunikationer är avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv och välkomnar därför det optimerade flygupplägg som beskrivs och arbetet med att stärka flygförbindelser till Helsingfors. Utskottet ställer sig positivt till de aktörer som vill planera en förstärkning av kommunikationer.

Fordonsmyndigheten

Utskottet erfar att Fordonsmyndighetens digitaliseringsresa redan gett vissa positiva effekter på avbyråkratisering och servicenivåer. Myndighetens goda och upparbetade relationer med Traficom är synnerligen betydelsefulla och underlättar myndighetens utveckling.

Utskottet ser gärna att landskapsregeringen via lagstiftningsförändring möjliggör för privata bilverkstäder att sköta efterkontroller vid bilbesiktningar. Detta skulle minska belastningen vid Fordonsmyndigheten, samt även underlätta för bilägare.

Politikområde 8

Ålands hälso- och sjukvård

Utskottet konstaterar att Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) befinner sig i en ekonomiskt mycket utmanande situation. Budgetramen för 2026 kräver omfattande resultatförbättringar och strukturella förändringar samtidigt som vårdbehoven ökar. Utskottet noterar att flera fleråriga effektiviseringsprojekt har initierats, bland annat inom operationsverksamheten, vårdplatsoptimering och minskning av polikliniska besök. Dessa åtgärder bedöms som nödvändiga för att långsiktigt stärka verksamhetens hållbarhet.

Utskottet understryker att implementeringen av det nya vårdinformationssystemet (VIS/Cosmic) utgör en betydande belastning för organisationen och att fortsatt arbetsro är central för att säkerställa en stabil övergång. Utskottet erfar att personalens situation under denna förändringsperiod har varit krävande och betonar vikten av att upprätthålla god arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en extern utvärdering i syfte att stärka och stödja verksamheten.

Vidare noterar utskottet att ÅHS beviljats extern finansiering för digitaliseringsprojekt och att ytterligare ansökningar planeras. Det är enligt utskottets mening viktigt att sådana projekt grundas i faktiska behov och ligger i linje med myndighetens strategiska mål.

Utskottet välkomnar de inledda planeringsprocesserna för ett nytt eller renoverat sjukhus. Detta arbete förväntas ge underlag för vägval under mandatperioden, och utskottet betonar vikten av bred förankring inom både verksamheten och politiskt. Utskottet betonar att det i samband med den kommande vårdstrategin är viktigt att tydligt ange vilken vårdnivå det offentliga Åland förväntas upprätthålla. Utskottet understryker även att planeringen av ett nytt eller renoverat sjukhus bör fortskrida i rask takt, eftersom delar av den nuvarande sjukhusbyggnaden i dag kan anses vara undermålig.

Utskottet ser fördelar med att öka kunskapen om hur klimakteriet och hormonella förändringar påverkar kvinnors hälsa och arbetsliv samt främja förebyggande insatser inom folkhälsoområdet.

Utskottet har förståelse för att landskapsförvaltningen med underliggande myndigheter behöver anlita externa jurister där speciell kompetens behövs. Utskottet har erfarit att ÅHS, trots sin stora andel av såväl landskapsbudget som personal, inte haft en tjänst som jurist under en lång period. I stället har ÅHS köpt in extern juridiska tjänster till betydande belopp under flera års tid. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att säkerställa att ÅHS stävjar kostnadsutvecklingen vad beträffar juridiska tjänster inom ÅHS genom att överväga ifall det finns behov av en egen juridisk tjänst.

Sammanfattningsvis framhåller utskottet behovet av fortsatt ekonomisk disciplin, tydliga prioriteringar och långsiktiga strukturella lösningar för att säkerställa en hållbar hälso- och sjukvård för Åland.

Omröstningar, budgetmotioner

VERKSAMHET
500	Utbildnings- och kulturavdelningen
856	Ålands sjösäkerhetscentrum
85600	Ålands sjösäkerhetscentrum, verksamhet (RA)
	Ltl Wille Valve föreslår att Ltl Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 1/2025-2026 om att skolfartyget Michael Sars inte ska säljas förs till omröstning. Ändring av anslag: Anslaget 85 600 Ålands Sjösäkerhetscentrum verksamhet ökas med 150 000. Momentmotivering: förslår att följande text stryks: ”Landskapsregeringen avser att som aviserats i budgeten år 2025 avyttra skolfartyget M/S Michael Sars och tillhörande tjänster dras in. Från och med hösten 2026 räknar landskapsregeringen inte med ytterligare inkomster eller kostnader” Och ersätts med följande text: Landskapsregeringen avser uppmana sjöskolorna att utveckla sina planeringsverktyg så att nyttjandegraden av Michael Sars, i mån av möjlighet, ytterligare kan utökas något. Moment: 76010 Utgifter för underhåll och drift av vägar - minskas med 150 000 Förslaget understöddes av ltl Andreas Kanborg. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 5-2. Budgetförslaget 2026 biträddes av ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Anders Ekström, Roger Höglund och Jörgen Gustafsson.
400	Social- och miljöavdelningen
400	Allmän förvaltning
	Ltl Wille Valve föreslår att Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion nr 2/2025-2026 om närståendevård först till omröstning. Ändring av anslag: Kostnaderna för analysen och åtgärdsplanen bör rymmas inom befintlig ram Kostnaderna. Momentmotivering: Under budgetmål "säkerställa högkvalitativa beslutsunderlag både beträffande lagstiftning och reformer inom socialvårdens olika delområden" infogas följande åtgärd. ”- en analys av närståendevårdarnas situation utförs och ett adekvat åtgärdsprogram tas fram i syfte att stärka och underlätta deras situation.” Förslaget understöddes av ltl Andreas Kanborg. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 5-2. Budgetförslaget 2026 biträddes av ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Anders Ekström, Roger Höglund och Jörgen Gustafsson.
200	Landskapsregeringen
210	Regeringskansliet
21010	Regeringskansliet, verksamhet (RA)
	Ltl Wille Valve föreslår att budgetmotion nr 46/2025-2026 om handläggningsavgiften för näringsrätt förs till omröstning. Ändring av anslag: Sänks med 30.000 euro Momentmotivering: Ny sista mening under Inkomster: I syfte att avbyråkratisera, förenkla för det åländska näringslivet och sänka tröskeln för företagande avskaffas avgiften för handläggning av näringsrätt på 150 euro. Förslaget understöddes av ltl Andreas Kanborg. Förrättades omröstning varvid rösterna utföll 5-2. Budgetförslaget 2026 biträddes av ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Anders Ekström, Roger Höglund och Jörgen Gustafsson.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 18 november 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till Ålands budget för år 2026.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Sälj inte Michael Sars

Ltl Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 1/2025-2026

Det offentliga Ålands ansvar för den som vårdar en närstående brister

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 2/2025-2026

Vilken vård ska erbjudas ålänningarna i framtiden och i vilka lokaler?

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 3/2025-2026

Förstatliga inte verksamheter på Åland - glöm "Axyards"

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 4/2025-2026

Bygg en bro över Prästösund - en hållbar investering

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 5/2025-2026

Självstyrelsen ger oss stora möjligheter att påverka vår egen vardag

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 6/2025-2026

Sätt projektet Sunnanvind på paus

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 7/2025-2026

Privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Ltl Veronica Thöronroos BM 8/2025-2026

Årsverken (bilaga 6) Redovisningen är ofullständig och svarar inte upp mot beställning av ett enigt lagting

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 9/2025-2026

Återinför sjukdomskostnadsavdraget!

Ltl Veronica Thörnroos budgetmotion BM 10/2025-2026

Att införa fiskevårdsavgift är urbota dumt

Ltl Rainer Juslin budgetmotion BM 11/2025-2026

En extern utvärdering av ÅHS

Ltl Alfons Röblom m.fl. budgetmotion BM 12/2025-2026

Resurscenter för demensvård

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 13/2025-2026

Hållbar upphandling

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 14/2025-2026

En attraktiv kollektivtrafik

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM15/2025-2026

Fasa ut fiskodling i öppna kassar

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 16/2025-2026

Förnya skogsvårdslagstiftningen

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 17/2025-2026

Hälsovård för kvinnor i klimakteriet

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 18/2025-2026

Involvera företag i beredskapen

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 19/2025-2026

Kostpolicy för landskapsregeringen och dess myndigheter

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 20/2025-2026

Praktikprogram för ministerassistenter

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 21/2025-2026

Se över näringslivs- och jordbruksstöden

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 22/2025-2026

Stärkt styrning av klimatpolitiken

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 23/2025-2026

Sälj vindkraftskurser

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 24/2025-2026

Ålands scenkonstinstitut

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 25/2025-2026

Återuppta bolagiseringen av Högskolan på Åland

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 26/2025-2026

Ökad cirkulering av näringsämnen

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 27/2025-2026

Nödvändiga investeringar i åländsk VA-infrastruktur

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 28/2025-2026

Bibliotekens roll för ökad delning och återbruk

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 29/2025-2026

Framtiden för Alandica kultur- och kongress

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM 30/2025-2026

Värna den subjektiva rätten till barnomsorg

Ltl Alfons Röblom BM 31/2025-2026

Persontransporter i skärgårdstrafiken

Ltl Alfons Röblom budgetmotion BM32/2025-2026

Enklare och billigare fordonslösningar för landskapet

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 33/2025-2026

Kapitel 1 Effektivare och mer hållbara investeringar vid ÅHS

Ltl Annette Holmberg-Janssons m.fl budgetmotion BM 34/2025-2026

Ett enklare Åland för företagare

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 35/2025-2026

Jobbspår Åland

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 36/2025-2026

Kvinnors hälsa genom livet

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 37/2025-2026

Åland som nordisk testzon för innovation och livskraftig samhällsutveckling

Ltl Annette Holmberg-Janssons budgetmotion BM 38/2025-2026

Stärk tillgången på riskkapital

Ltl Wille Valve m.fl. budgetmotion BM 39/2025-2026

Tydlig information om antal årsverken i landskapet

Ltl Wille Valve m.fl budgetmotion BM 40/2025-2026

Obligatorisk tillväxtkonsekvensbedömning

Ltl Wille Valve m.fl. budgetmotion BM 41/2025-2026

Utrotning av mårdhunden på Åland

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 42/2025-2026

Stärk arbetslinjen

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 43/2025-2026

Parlamentarisk förankring av nytt sjukhus

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 44/2025-2026

Minska på Datainspektionens köpta tjänster

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 45/2025-2026

Slopad avgift för näringsrätt

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 46/2025-2026

Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda

Ltl Wille Valves m.fl budgetmotion BM 47/2025-2026

Åland 1 bör bevaras

Ltl Anders Holmberg m.fl budgetmotion BM 48/2025-2026

Trafiken till Sverige, en nödvändighet för Ålands tillväxt

Ltl Anders Holmberg budgetmotion BM 49/2025-2026

Försäljning av fastigheter

Ltl Anders Holmberg budgetmotion BM 50/2025-2026

Stärk åländsk tillväxt med en landskapsborgen för företagsförvärv

Ltl Anders Holmberg budgetmotion BM 51/2025-2026

Skärgårdstrafik 2028 upplägg för god servicenivå, rimliga kostnader

Ltl Mika Nordberg m.fl budgetmotion BM 52/2025-2026

Fullmakt Skärgårdstrafik 2028

Ltl Mika Nordberg m.fl. budgetmotion BM 53/2025-2026

Investeringar Skärgårdstrafik 2028

Ltl Mika Nordberg m.fl budgetmotion BM 54/2025-2026

Investeringsfullmakt

Ltl Mika Nordberg m.fl budgetmotion BM 55/2025-2026

Leda genom exempel

Ltl Andreas Kanborg m.fl budgetmotion BM 56/2025-2026

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Annika Hambrudd, ministrarna Arsim Zekaj, Camilla Gunell, Jesper Josefsson, Mats Perämaa och Ingrid Zetterman, landshövdingen Marine Holm-Johansson, förvaltningschefen John Eriksson samt IT- och digitaliseringschefen Jani Sjölund från regeringskansliet, avdelningschefen Björn Snis, byråchefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, budgetplaneraren Annelie Karlberg från finansavdelningen, avdelningschefen Linnéa Johansson, byråcheferna Susanne Strand och Jenny Eklund-Melander, programansvarige Leila Lindström och skogsbruksingenjören Henrik Pettersson från näringsavdelningen, avdelningschefen Otto Ilmonen, byråcheferna Maj-Len Österlund, Ylva Lindström och Jacob Nordlund, landskapsläkaren Knut Lönnroth, specialsakkunnige Cindy Portin och Susanne Broman, naturvårdsintendenten Maija Häggblom och miljöingenjören Gunnar Westling från social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Niklas Stenbäck, byråcheferna Viveca Löndahl och Jonna Grunér och projektansvarige Emma Falander från utbildnings- och kulturavdelningen, avdelningschefen Fredrik Pettersson, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, byråcheferna Ida Mann, Elin Roselius och Gustav Blomberg, avdelningscontrollern Gabriel Eriksson och bro- och hamningenjören Anders Sundblom från infrastrukturavdelningen, myndighetschefen Per Eriksson från fordonsmyndighet, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), utredarna Johan Flink och Johan Ekstedt från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), verkställande direktören Conny Rosenberg från Kraftnät Åland, tillförordnade verkställande direktören Dan Westerholm och styrelseordföranden Peter Wiklöf vid Ålands näringsliv, kommersiella chefen Johan Nyström vid Team Electric, arbetande styrelseordföranden och utvecklingsansvarige Peter Sundblom vid Holmbergs Ab, verkställande direktören Pia Eriksson vid Ålands producentförbund, verkställande direktören Noora Löfström vid Visit Åland, projektägaren Stefan Fransman, affärsutvecklaren Michael Sandberg, projektledarna Ralf Häggblom och Stefan Husa från projekt Sunnanvind, enhetschefen för utkomstskydd Marica Bomanson-Österlund och vägledaren Jonas Sommarhed från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), förvaltningschefen Ronny Holmström-Wall, rektorn Marcus Koskinen-Hagman och tillförordnade rektorn Erika Eriksson från Ålands gymnasium, tillförordnad rektor Matias Waller och styrelseordförande Katarina Fellman från Högskolan på Åland, Thomas Mattsson från Ålands kommunförbund k.f., kommundirektörerna Christian Dreyer från Jomala kommun, Magnus Sandberg från Finströms kommun, Mattias Jansryd från Lumparlands kommun, Marika Blomqvist från Kumlinge kommun, Egil Mattsson från Brändö kommun, Niklas Eriksson från Föglö kommun, Niclas Karlsson från Kökar kommun, stadsdirektören Arne Selander och kanslichef Emma Dahlén från Mariehamns stad, kommunsekreterare Kenneth Lundström från Sottunga kommun, förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f. (KST), ägaren av Kj. Marine Consulting Ab Kaj Jansson, chefen för fritidsförsäljning- försäljning och marknadsföring Alexander Sifvert vid Candela Technology Ab, tekniska inspektören vid Finnlines Georg Karlström, specialsakkunniga Atro Andersson och Johanna von Knorring-Rosenlew från Finansministeriet, verkställande direktören vid Ålands elandelslag David Karlsson, tillförordnade polismästaren Benjamin Fellman och ekonomi- och löneadministratören Katarina Viljanen från Ålands polismyndighet, myndighetschefen Peter Holm och ekonomen Simon Nylund från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, skattedirektören Maria Sagulin från Skatteförvaltningen, verkställande direktören Håkan Fagerström från Finnferries, verkställande direktören Christer Fahlstedt från Ålands penningautomatförening r.f., verkställande direktören Stefan Rumander vid Landskapets fastighetsverk, sportchefen Jenna Gestranius från Ålands Idrott r.f., ansvarige för barnkonventions- och ungdomsverksamheten Jonna Varsa från Rädda barnen r.f., Roger Husell, Mona Werho, Tiina Thörnroos, Ingrid Nygård-Sundman, Kim Hohmann, Monica Englund från norra skärgården (invånargruppen) samt tidigare landskapsrevisor Anthonio Salminen.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Reservationer

Lagtingsledamöterna Wille Valve, Andreas Kanborg och Jörgen Gustafsson har lämnat in en gemensam reservation, lagtingsledamöterna Wille Valve och Andreas Kanborg har lämnat in en gemensam reservation och lagtingsledamot Andreas Kanborg har lämnat in två reservationer.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2026 med följande tillägg

- att lagtinget godkänner lagtingsledamot Rainer Juslins budgetmotion nr 11/2025-2026,

- att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1–10 och 12–56,

- att det i momentet 11100 Lagtingets kansli, verksamheter (RA) infogas följande text: Anslaget kan även användas för företagshälsovård för partisekreterare som arbetar minst 20 timmar per vecka för en partigrupp inom Ålands lagting,

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande nödvändiga lån samt,

- att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2026 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

Mariehamn den 5 december 2025

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter