Finans- och näringsutskottets betänkande 12/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 12/2019-2020

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2020-05-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2020

 

·       Landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2020

·       Komplettering av förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2020

·       Budgetmotionerna nr 11-17/2019-2020

 

                                                                 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag jämte komplettering. 1

Motioner 2

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Allmän motivering. 2

Stödpaketets fokus och omfattning. 2

Kompensation för minskade kommunalskatteintäkter 3

Höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården. 4

Uppföljning och slutavräkning. 5

Överföring av kostnadsansvar från landskapet till kommunerna. 5

Högskolan på Åland. 5

Temporära förändringar av studiestödet 6

Temporära förändringar av arbetslöshetsförmånerna. 6

En fjärde tilläggsbudget med bedömning av likviditetsutveckling. 6

Motioner 7

Detaljmotivering. 7

Ärendets behandling. 8

Motioner 8

Höranden. 8

Reservationer 9

Utskottets förslag. 9

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag jämte komplettering

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en tredje tilläggsbudget för 2020 jämte ett kompletterande budgetförslag. Budgetförslaget har föranletts av förändrade ekonomiska förutsättningar och behov av åtgärder till följd av covid-19-pandemin. Utgående från uppskattningar om ett betydande inkomstbortfall för kommunerna och prognoser om ett rekordstort samlat underskott i den kommunala ekonomin om inte särskilda stöd betalas ut omfattar förslaget anslag för att stärka kommunernas ekonomi. I förslaget ingår även bland annat anslag till Högskolan på Åland avseende ett utvecklingscenter. I landskapsregeringens komplettering till budgetförslaget ingår förslag till tilläggsanslag för sysselsättnings- och arbetslöshetsunderstöd som sammanhör med ett lagförslag rörande temporära undantag från lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt förslag till tilläggsanslag för studiestöd som sammanhör med ett lagförslag om temporära förändringar av studiestödet.

     Förslaget till tilläggsbudget innebär ökade utgifter om ca 5,7 miljoner euro. I och med tillägget har hittills under år 2020 budgeterats utgifter om 412 452 000 euro.

     Av budgetförslaget framgår att landskapsregeringen har för avsikt att göra en ny bedömning av likviditetsutvecklingen i samband med beredningen av en fjärde tilläggsbudget samt en avisering om att det kan uppstå ett lånebehov för landskapet till hösten.

 

Motioner

 

I anslutning till budgetförslaget har sju budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns i oförändrad form. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Stödpaketets fokus och omfattning

 

Förslaget till tilläggsbudget utgör ett led i landskapets stödåtgärder med anledning av pandemin. Lagtinget har tidigare beslutat om en andra tilläggsbudget om 32,8 miljoner euro med anslag riktade framförallt till näringsliv, arbetslösa och till Ålands hälso- och sjukvård. Omfattningen av den ekonomiska nedgång som Åland upplever kan i nuläget inte bedömas till vare sig belopp eller tidsutdräkt. Förslaget till tredje tilläggsbudget utgör i första hand ett stödpaket till kommunerna.

     Av förslaget framgår med hänvisning till en konjunkturrapport från Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, att samtliga kommuners årsbidrag beräknas bli negativa år 2020 och det samlade underskottet rekordstort om inte särskilda stöd betalas ut. Utskottet finner det angeläget att landskapet kompenserar kommunerna åtminstone delvis för bortfall av intäkter och extra kostnader till följd av pandemin. Utskottet understryker samtidigt behovet av att säkerställa resurser för att framgent kunna återkomma med sådana stödåtgärder till inte minst näringslivet som krävs för att Åland fortsättningsvis ska kunna utvecklas som ett livskraftigt och hållbart samhälle.

     Utskottet har erfarit att stödbehovet för kommunsektorn är sammantaget ca 8,8 miljoner euro under år 2020 för att kompensera endast inkomstskattebortfallet. För kommunerna är beskedet om stöd överordnat tidpunkt och teknik för utbetalning.

     I Finland har regeringen aviserat sin avsikt att stöda kommunerna med över en miljard euro, motsvarande över 180 euro per invånare. Stödet ska fördelas på olika stödmoment; direkta stöd till sjukvårdsdistrikten, en tillfällig ökning av kommunernas andel av samfundsskatten, en tillfällig ökning av statsandelarna för kommunal basservice fördelat antingen per capita eller i förhållande till förlusten av skatteintäkter samt ökade möjligheter till extra statsandelar enligt prövning. Eftersom utfallet är beroende av krisens varaktighet och eftersom effekterna varierar från kommun till kommun avser statsrådet följa upp krisens konsekvenser för kommunerna och förbinder sig att vid behov komplettera stödpaketet. Samtidigt granskas kommunernas uppgifter och skyldigheter.

     Utskottet har erfarit att det är angeläget för kommunsektorn att i god tid få besked om hur landskapet långsiktigt har för avsikt att stöda kommunerna ur krisen. Ju mer självbärande en kommun är, med skatteintäkter för att finansiera den egna verksamheten, desto osäkrare är den ekonomiska framtiden inför nästa budgetår. Anpassning till en ny ekonomisk verklighet behöver inledas i god tid. För att undvika onödiga nedskärningar i kommunerna med påföljande höjd arbetslöshet är det angeläget att redan nu klargöra kommunernas planeringsförutsättningar på ca tre års sikt.

     Stödpaketet består av olika delar. Direkta stöd med anledning av pandemin ingår i form av ett anslag om 3 500 000 euro för en kompensation för minskade kommunalskatteintäkter att fördela mellan kommunerna, ett anslag om 1 507 000 euro för en temporär höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården och den samordnade socialtjänsten samt ett anslag om 50 000 euro för räntestöd till kommuner. De direkta covid-19 relaterade stöden uppgår alltså till 5 057 000 euro eller i genomsnitt 169 euro per invånare. Utöver detta föreslås en beviljningsfullmakt om högst 10 000 000 euro för räntestödslån. Beaktat att sjukvård och gymnasieskola på Åland inte är kommunala uppgiftsområden samt att landskapsregeringen i budgetförslaget aviserar sin beredskap att i snabb ordning temporärt höja kommunernas andel av samfundsskatten så fort det är känt hur stor förändring staten kommer att göra är stödpaketet jämförelsevis högt.

 

Kompensation för minskade kommunalskatteintäkter

 

Utskottet anser att landskapets stöd till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin. Utskottet har erfarit att det är förknippat med svårigheter att i detta skede utarbeta en modell för fördelning som i tillräcklig mån säkrar den ambitionen. Det står dock klart att kommuner med hög skattekraft drabbas hårdare än kommuner med låg skattekraft.

     I sitt arbete har utskottet analyserat flera olika parametrar vilka kunde ligga till grund för en fördelning. Arbetslöshet är en viktig förklaring till låga kommunala inkomster och höga kostnader. För att hitta en modell som på förhand så träffsäkert som möjligt kompenserar kommunerna i proportion till hur de påverkas borde förändringen i arbetslöshet beaktas. Det är dock inte möjligt att nu prognostisera hur arbetslösheten utvecklas under resten av året på ett sätt som är tillräckligt tillförlitligt för en fördelningsnyckel. I sammanhanget har utskottet erfarit att en procentenhet ökad arbetslöshet enligt preliminära simuleringar på årsbasis kan kosta kommunsektorn och landskapet ca 0,75 miljoner euro vardera i form av inkomstbortfall och ökade kostnader.

     I fråga om användning av landskapsandelssystemets befintliga fördelningsnycklar konstaterar utskottet att systemets fördelningsmekanismer saknar relevans för hur kommunerna påverkas av pandemin. Tvärtom är landskapsandelssystemet som helhet avsett att utjämna opåverkbara skillnader mellan kommunernas förutsättningar att producera service. De kommuner med hög skattekraft som drabbas hårt av pandemin får lägre ersättningsnivåer än kommuner med låg skattekraft som drabbas mindre hårt. Vad gäller landskapsandelarna för socialvården baseras dessa på driftskostnaderna för barn- och äldreomsorgen och olika basbelopp för åldersgrupperna 0-6, 65-74, 75-84 och 85+. Den åldersgrupp som påverkas mest av förändringar på arbetsmarknaden beaktas inte alls. För skärgården och ytterskärgården utgår skärgårdstillägg. Även om landskapsandelarna för socialvården är den minst olämpliga av de modeller som finns i landskapsandelssystemet konstaterar utskottet att modellen inte kan ligga till grund för fördelning utgående från ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas.

     Utgående från ovanstående är utskottet tillfreds med landskapsregeringens förslag att tillsvidare fördela kompensationen för minskade kommunalskatteintäkter, 3,5 miljoner euro, utgående från kommunernas skattekraft baserat på de debiterade inkomstskatterna 2018 samt med beaktande av skillnader mellan skattesatsen för 2020 och skattesatsen 2018. Samtidigt understryker utskottet att inte heller denna modell i tillräckligt hög grad säkrar ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin varför en uppföljning och slutreglering är nödvändig. Utskottet ser ingen risk för att någon kommun i detta skede skulle kompenseras med högre nivåer än det verkliga bortfallet, något som skulle ha föranlett en diskussion om återbetalningsskyldighet.

 

Ledamoten Stephan Toivonen har föreslagit att andra meningen i första stycket samt sista meningen i sista stycket stryks. Förslagen har inte vunnit understöd varför de förfaller.

 

Höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården

 

I budgetförslaget ingår ett anslag om 1,5 miljoner euro för en temporär höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården. Av förslaget framgår att tillägget är dimensionerat för att göra det möjligt för kommunerna att i högre utsträckning använda förebyggande utkomststöd samt att landskapsregeringen har för avsikt att utfärda en separat tillämpningsanvisning angående stödet i syfte att förenhetliga kriterierna för beviljande av förebyggande utkomststöd under den exceptionella situation som pandemin orsakar.

     Utskottet anser att förebyggande utkomststöd är ett bra instrument som kommunerna i mån av möjlighet bör använda sig av. Det är emellertid problematiskt när landskapet avsätter medel inom ramen för ett system där medlen endast är beräknade men inte öronmärkta för ändamålet och sedan utfärdar tillämpningsanvisningar utan befogenhet att med ett sådant instrument förplikta kommunerna.

     Tillämpningsanvisningarna bör för tydlighetens skull kallas rekommendationer.

     Kommunerna ska under 2019 ha fastställt sina budgeter för 2020 inklusive anslag för respektive kommuns socialnämnd och medel för utkomststöd. Att lagtinget och landskapsregeringen beslutar om extra stöd till kommunerna baserat på bestämmelserna om landskapsandelar på socialvårdsområdet betyder inte att medel blir tillgängliga för kommunernas socialnämnder.

Det står kommunerna fritt att använda medlen efter eget gottfinnande. En allokering till socialnämnderna förutsätter särskilda beslut om tilläggsanslag i respektive kommun. Av 64 § kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland framgår att det av en kommuns budget ska framgå de anslag och de beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven ska täckas. ÅSUB har i sin bedömning för kommunalekonomins utveckling under 2020 utgått från att skatterna från förvärvsinkomsterna minskar med ca fem procent jämfört med 2019, medan samfundsskatterna beräknas sjunka betydligt mer. Effekten av en femprocents minskning av kommunalskatteintäkterna från år 2019 på kommunernas resultat för år 2020 skulle vara ett samlat underskott på ca 23,5 miljoner euro. Beaktat att det nu föreslagna stödpaketet till kommunerna uppgår till sammanlagt 5 miljoner euro finns det inte utrymme för kommunerna att bevilja tilläggsanslag till socialnämnderna ens efter lagtingets beslut. Utskottet inser att kommunerna i detta ekonomiskt trängda läge kommer att ha svårt att hörsamma landskapsregeringens önskemål om vad medlen ska användas till. Utskottet har också erfarit att kommunerna saknar beredskap att hantera förebyggande utkomststöd i den omfattning som anslaget är dimensionerat för.

     Utskottet anser att landskapets stöd till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin. Fördelningen enligt landskapsandelar för socialvården utgår liksom framkommit ovan från en fördelningsgrund som inte beaktar människor i åldern 7-64 år. Kopplingen till ökade kostnader för utkomstöd är därmed obefintlig. Likväl motsvarar utfallet av fördelningsgrunden relativt väl en fördelning per invånare. I väntan på uppgifter om faktiskt utfall hade en sådan preliminär fördelning inte varit orimlig. Oberoende av fördelningsgrund kommer medlen att komma kommunerna och kommuninvånarna tillgodo, sannolikt till största del i form av minskat underskott och undvikande av nedskärningar. Anslaget för en temporär höjning av ersättningsgraden för landskapsandelarna för socialvården återspeglar landskapsregeringens önskan om att kommunerna ska satsa på förebyggande utkomststöd. Utskottet delar denna önskan och föreslår därför ingen ändring. Utskottet förutsätter att kommunerna försöker stärka användningen av förebyggande utkomststöd.

 

Uppföljning och slutavräkning

 

Utskottet konstaterar att de fördelningsmodeller som landskapsregeringen presenterat inte i tillräcklig grad förmår ersätta de verkliga inkomstbortfallen och kostnaderna till följd av pandemin. Den ena modellen utgår ifrån fördelning av sociala landskapsandelar medan den andra är en av landskapsregeringen konstruerad modell baserad på kommunernas bokslut 2018. Eftersom stödet till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin men det i nuläget inte går att hitta en modell för hur det ska beräknas och inte heller är känt hur stor den utlovade förändringen i kommunernas andel av samfundsskatten kommer att vara behövs en uppföljning och slutavräkning för landskapets stödpaket till kommunerna. Utskottet föreslår därför att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att återkomma till lagtinget med en justering av utfallet. Detta ska ske när kommunernas bokslut för 2020 är tagna. Då kan en riktgivande jämförelse göras mellan förvärvs- och samfundsskatter i förhållande till kommunernas bokslut 2019.  Justeringen ska göras på basen av kommunernas förluster av förvärvs- och samfundsskatter samt beakta arbetslöshetsgrader och kostnader föranledda av dem. Utskottet konstaterar att en sådan avräkning i efterhand innebär att ytterligare stöd måste utgå till kommunerna.

 

Ledamoten Stephan Toivonen har föreslagit att texten efter de två första meningarna stryks. Förslaget har inte vunnit understöd varför det förfaller.

 

Överföring av kostnadsansvar från landskapet till kommunerna

 

Av budgetförslaget framgår att landskapsregeringen har för avsikt att skjuta fram den planerade överföringen per den 1 januari 2021 av kostnadsansvaret för skyddshemsverksamheten, Fixtjänst samt för gruppverksamheten Alternativ till Våld (ATV) från landskapet till kommunerna med ett år. Utskottet noterar att det finns ytterligare verksamheter, exempelvis den psykosociala rehabiliteringen vid Klubbhuset Pelaren, vars finansiering berörs av de nya socialvårdslagarna och bildandet av Kommunernas socialtjänst. Utskottet konstaterar att finansieringen av denna verksamhet under 2021, tills gränsdragningar till följd av den nya socialvårdslagen klargjorts, måste tryggas.

 

Högskolan på Åland

 

Till följd av pandemin har stora delar av samhället kraftigt saktat ner varför det med tanke på återhämtningen är av stor vikt att identifiera framtida möjligheter. Finans- och näringsutskottet stöder idén bakom satsningen på ett utvecklingscenter vid Högskolan på Åland. Målsättningen är att skapa en instans för forskning, utveckling och innovation, bland annat genom att skapa förutsättningar för internationella forskningsprojekt inom områden där Åland kan vara extra intressant såsom inom hållbart vattenbruk, livsmedelsindustri, freds- och konfliktfrågor, miljöteknik och energi, sjukvård samt sjöfart. Avsikten är att utvecklingscentret ska bli en del av högskolans organisation och verksamhet. Centret ska ingå i högskolans ordinarie budget från och med att den nya finansieringsmodellen tas i bruk, enligt planerna under 2021. Utskottet understryker också vikten av att bolagiseringsprocessen av Högskolan på Åland framskrider vilket skapar större självständighet för organisationen.

 

Temporära förändringar av studiestödet

 

I budgetförslaget ingår ett anslag om 85 000 euro för att finansiera en temporär ändring av landskapslagen om studiestöd. Ändringen medför att minimigränsen för att vara berättigad till studiestöd temporärt sänks från 13 veckor till 4 veckor. Utskottet anser att anslaget är motiverat eftersom det är ägnat att, i en situation då det är svårt att hitta sommararbetsplatser, möjliggöra för studerande att få studiestöd för sommarstudier.

 

Temporära förändringar av arbetslöshetsförmånerna

 

I budgetförslaget ingår ett anslag om 10 000 euro för att finansiera en blankettlag om temporära undantag från lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av covid-19-epidemin. Genom förslaget förenklas bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om jämkning av arbetslöshetsförmånen i vissa situationer. Utskottet anser att förslaget är motiverat eftersom det är ägnat att underlätta handläggningen av ansökningar om utkomstskydd för arbetslösa under en annars trängd period. 

 

En fjärde tilläggsbudget med bedömning av likviditetsutveckling

 

Landskapsregeringen meddelar att arbetet med en fjärde tilläggsbudget har inletts och att man i samband med den avser göra en förnyad bedömning av landskapets likviditetsutveckling.

     I statens andra tilläggsbudget 2020 beräknas avräkningsbeloppet för 2020 bli 224 miljoner euro, vilket innebär en nedjustering på ca 26 miljoner euro från den första tilläggsbudgeten.

     Den kraftiga nedjusteringen återspeglar farhågor om minskade skatteintäkter i Finland på grund av pandemin. Även på längre sikt kan avräkningsbeloppet förväntas bli lägre än tidigare beräknat. Utgående från en bedömning av konjunkturläget från ÅSUB 24.4.2020, som utgår från ett medellångt covid-19-scenario, skulle summan av överföringar från staten år 2021 på basen av det nya ekonomiska systemet och med en avräkningsgrund på 0,47 procent, tillsammans med de sista betalningarna enligt det nu gällande systemet, uppgå till ca 280 miljoner euro. Av RP 19/2020 framgår att de årliga överföringarna till landskapet år 2021 när propositionen lämnades uppskattades till 312,2 miljoner euro. Skillnaden är drygt 30 miljoner euro. Mot bakgrund av detta är en bedömning av landskapets långsiktiga likviditetsutveckling absolut nödvändig.

     Utskottet noterar möjligheten att göra det mera attraktivt för enskilda, bolag och kommuner att betala landskapslån för bostadsändamål i förtid som ett sätt att stärka landskapets likviditet.

     I grundbudgeten för 2020 var det budgeterade resultatet ett underskott på -9,8 miljoner euro. Därefter har lagtinget beslutat godkänna ökade resultatpåverkande kostnader om 32,6 miljoner euro i tilläggsbudget 1 och 2. Genom föreliggande budgetförslag godkänns ytterligare 5,7 miljoner euro. Avräkningsbeloppet för 2020 förväntas bli drygt 26 miljoner lägre än i grundbudgeten. Den sammanlagda effekten av grundbudgeten, de tre tilläggsbudgeterna och det minskade avräkningsbeloppet blir ett underskott på ca -41,5 miljoner euro. Om man inte hade använt sig av tekniken med upplösning av PAF-reserveringar om först 5 miljoner i grundbudget och sedan 32,8 miljoner i tilläggsbudget 2 skulle det budgeterade underskottet för år 2020 uppgå till ca -80 miljoner euro.

     Av förslaget framgår att det i samband med översynen kan bli aktuellt att föreslå en formell fullmakt att uppta lån. Låneupptagning kan vara nödvändigt för att hantera kostnader relaterade till pandemin. Samtidigt utgör den nya finansiella situation som lånebehovet ger utryck för en påminnelse om vikten av en styrmodell som är ägnad att säkerställa ett kostnadseffektivt och resultatorienterat resursutnyttjande. Åland befinner sig i ett läge där hela det offentliga Åland måste ta ansvar för att långsiktigt och strukturellt hålla driftskostnaderna nere. När man bedömer likviditetsutvecklingen och behovet av att uppta lån är det viktigt att man också ser över vilka strukturella förändringar som behövs i styrmodell och organisation. Tydlig rambudgetering med delegerat ansvar utgående från övergripande mål i kombination med regelbunden uppföljning gynnar effektivitet. En agil organisation med korta beslutsvägar och förmåga att snabbt anpassa sig i en föränderlig värld behöver vara verklighet om man vill leva upp till allmänhetens förväntningar om en ansvarsfull och effektiv användning av offentliga medel.

 

Motioner

 

Med hänvisning till betänkandets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 14-17 förkastas.

 

Därtill föreslås att budgetmotionerna 11-13 förkastas.

 

Detaljmotivering

 

 

 

 

ÖVERFÖRINGAR - detaljmotivering

 

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

330

LANDSKAPSANDELAR OCH STÖD TILL KOMMUNERNA

33000

Landskapsandelar och stöd till kommunerna (RF)

 

Enligt budgetförslaget avsätts tilläggsanslag om 3 500 000 euro för landskapsandelar och stöd till kommunerna. Utskottet vidblir beloppet.

 

Beslutet har tillkommit efter en omröstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, ledamöterna Lars Häggblom, Liz Mattsson och Jörgen Strand. Reservation, av vilken ett alternativt förslag framgår har lämnats av ledamoten Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg. Ledamoten Stephan Toivonen har avstått från att rösta.

 

I ltl. Stephan Toivonens budgetmotion nr 11/2019-2020 föreslås att anslaget sänks med 3 500 000 euro samt att första stycket under rubriken ”Utgifter” i momentmotiveringen utgår. Ledamoten Toivonen har föreslagit att motionen bifalles.

 

Utskottet föreslår att budgetmotion nr 11/2019-2020 förkastas.

 

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

415

Kommunernas socialvårdsområde

41500

Kostnadsbaserade landskapsandelar och stöd inom socialvårdsområdet (F)

Enligt budgetförslaget avsätts tilläggsanslag om 1 507 000 euro för kostnadsbaserade landskapsandelar och stöd inom socialvårdsområdet. Utskottet vidblir beloppet.

 

Beslutet har tillkommit efter en omröstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, ledamöterna Lars Häggblom, Liz Mattsson och Jörgen Strand. Reservation, av vilken ett alternativt förslag framgår har lämnats av ledamoten Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg. Ledamoten Stephan Toivonen har avstått från att rösta.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 13 maj 2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till tilläggsbudget.

 

Motioner

 

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

 

Kompensation till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 11/2019-2020

Räntestöd till kommunerna

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 12/2019-2020

Bevillningsfullmakt om 10.000.000 för räntestödslån

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 13/2019-2020

Ökad transparens

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 14/2019-2020

Bolagisering av Högskolan

Ltl Ingrid Zetterman BM 15/2019-2020

Stärk landskapets likviditet

Ltl Ingrid Zetterman BM 16/2019-2020

Psykosocial rehabilitering

Ltl Nina Fellman BM 17/2019-2020

 

Höranden

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson från regeringskansliet, finansministern Torbjörn Eliasson, finanschefen Conny Nyholm, biträdande finanschefen Runa Tufvesson och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, ministern med ansvar för Högskolan på Åland Alfons Röblom och avdelningschefen Niklas Stenbäck från utbildnings- och kulturavdelningen, social- och hälsovårdsministern Annette Holmberg-Jansson, byråchefen Maj-Len Österlund och specialsakkunniga Cindi Portin från social- och miljöavdelningen, tf. lagberedningschefen Hans Selander och lagberedaren Diana Lönngren från lagberedningen, rektorn Johanna Mattila från Högskolan på Åland, forskningschefen Jouko Kinnunen från Ålands statistik- och utredningsbyrå, myndighetschefen Tomas Lundberg och handläggningschefen Kerstin Sundman från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund, stadsdirektören Barbara Heinonen från Mariehamns stad, kommundirektören John Eriksson från Jomala kommun, ordföranden Christian Beijar och vikarierande klubbhuschefen Lilian Tessler-Tronestam från Pelaren/Ålands Foutainhouse r.f.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

     Vikarierande utskottssekreteraren Emma Dahlén har vid utskottets behandling av de delar av budgeten som avser Högskolan på Åland, till följd av jäv enligt 24 §, 2 mom. 3p förvaltningslag för landskapet Åland, ersatts av lagtingsdirektören Susanne Eriksson.

 

Reservationer

 

Till betänkanden har fogats en (1) reservation av ledamoten Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

-          att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillägg till budgeten för år 2020 jämte komplettering av detsamma i oförändrad lydelse, samt

-          att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

 

Mariehamn den 27 maj 2020

 

 

Ordförande

 

 

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

 

 

Emma Dahlén