I detta meddelande redogörs för landskapsregeringens avsikter i det strategiskt långsiktiga arbetet med en omställning av Åland till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle år 2051.

Det systematiska arbetet med att genomföra en omställning av Åland inleds med att lagtinget och landskapsregeringen båda fattar strategiska beslut med överenskommelser om målet med ett hållbart Åland år 2051 utifrån en gemensam definition. Landskapsregeringens beslut omfattar ett hållbarhetsprogram med huvudmål och delmål samt handlingsplaner som tagits fram med hjälp av det systematiska ramverket för strategisk hållbar utveckling, FSSD ramverket.

Landskapsregeringen och lagtinget har tillsammans det övergripande politiska ansvaret för en hållbar utveckling på Åland. Detta omfattar att årligen, via budgeten, säkerställa att investeringarna stöder strategin samt att tillräckliga resurser för förverkligande samt uppföljning avsätts.

Landskapsregeringen har också för avsikt att tillsammans med lagtinget, kommunerna, landskapets myndigheter, näringslivet och företrädare för den tredje sektorn underteckna ett samhällskontrakt om att Åland ska bli ett hållbart samhälle. Samhällskontraktet ska omfatta målet och definitionen och undertecknas senast år 2015.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att det självstyrda Åland har en unik möjlighet att ta de beslut som behövs för att nå målet om ett hållbart samhälle. För att nå visionen att Åland ska vara ett långsiktigt hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle år 2051 måste det finnas en politisk enighet, en långsiktighet i alla kommande beslut och ett tydligt ledarskap i hållbarhetsarbetet.

Hållbar utveckling inte bara en miljöfråga

Hållbar utveckling är inte enbart en miljöfråga och arbetet skall inte hamna på enbart miljöaktörer. En hållbar utveckling uppstår endast då alternativen är både hållbara och bättre ur konsumenthänseende. Produkter och tjänster som innebär kompromisser eller sämre produktivitet gynnar varken den hållbara utvecklingen, näringslivet eller samhället i stort. Det är viktigt att kostnaderna för strategin inte debiteras näringslivet. Det måste finnas ekonomiska incitament för hållbar utveckling. Det är så som samhället och vårt näringsliv kan utvecklas och stärkas. Det är heller inte möjligt för det åländska näringslivet att ha hårdare regler eller sämre villkor än konkurrenterna i våra närområden. Samtidigt konstaterar utskottet att efterfrågan på hållbart producerad vara eller tjänst sannolikt kommer att öka i framtiden varför det är viktigt för alla företag och delar av näringslivet att göra vad man kan för att möta de kommande behoven. Det finns trots det ovan nämnda mycket landskapet ändå kan göra i syfte att bidra till skapandet av en hållbar utveckling inom ramen för gällande behörighetslagstiftning och gällande EU rätt.

Behov av internationellt samarbete

Med beaktande av det ovanstående är det av central betydelse att Åland på allt sätt verkar på den internationella arenan för att medverka till att EU, Östersjöområdet och Norden går in för en gemensam strategi för hållbar utveckling. Åland har möjlighet att föra upp frågan på den internationella agendan både via landskapsregeringen och via de internationella samarbeten i vilka lagtinget deltar. Vidare behöver denna strategi sedan successivt implementeras inom alla sektorer.

Strategisk planering för hållbar utveckling, mål, strategi och metodik

Principerna

Utskottet understryker vikten av att de fyra hållbarhetsprinciperna i meddelandet inte ska tolkas bokstavligt utan närmast ses som riktlinjer för det framtida arbetet. Det finns behov av att kontinuerligt se över och justera tillämpningen av principerna i takt med att erfarenhet av deras tillämpning kan erhållas. Det kan komma nya rön som ger vid handen att nya principer bör utarbetas.

Vidare är det viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av BNP tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Det är inte hållbart att reglera förutsättningarna för en sektor på ett sådant sätt att verksamheten bara flyttar från eller läggs ner på Åland och bedrivs i Ålands närområden istället.

Däremot bör landskapsregeringen säkerställa att investeringar kontinuerligt görs i syfte att stöda en hållbar utveckling. Det finns dessutom affärsmöjligheter för de företag som investerar i hållbar utveckling.

Utskottet konstaterar att vissa verksamheter kommer att ha lättare än andra att uppfylla hållbarhetsprinciperna men att takten på hållbarhetsarbetet inom varje sektor måste gå i samklang med den sektorns verksamhetsförutsättningar.

Realistiska delmål

Det är viktigt att upprätta konkreta och realistiska delmål i samarbete med de olika näringsgrenarna. Vetenskapliga landvinningar, nya tekniska innovationer och upprättande av delmål bör följas åt så att utvecklingen kan ske i en takt som bedöms lämplig. Landskapsregeringen bör inom samtliga sektorer fungera som en sporrande aktör som hjälper de olika näringsgrenarna och sektorerna i en hållbar riktning med utbildning och information om hur en viss verksamhet bäst kan bedrivas.

Utskottet har diskuterat möjligheterna för landskapsregeringen att säkerställa stödmöjligheterna till förnyelsebar elproduktion (såsom t.ex. vindkraft), genom utbildning och information verka för ökad IP- odling (odling med minskad kemikalieanvändning och näringsläckage) och ekologisk odling samt övergång från fossila bränslen. Landskapsregeringen kunde även göra en konsekvensanalys av de ekonomiska effekterna för näringsgrenen och livsmedelsklustret vid en långsiktig total övergång till ekologiskt jordbruk på Åland. Besöksnäringen på Åland kunde även denna gynnas av ett mer hållbart tankesätt. Det är viktigt att turismen som näring är med i utvecklandet av ett hållbart Åland.

Konkretisering i budgeteringen

Finans- och näringsutskottet understryker vikten av att hållbarhetsstrategin integreras i beslutsfattandet samt i det årliga budgetförslaget. Utskottet delar social- och miljöutskottets uppfattning om att det är angeläget att strategin snarast omsätts till konkreta åtgärder och mål som är tillräckligt specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta och därför lätt kan följas upp.

Det offentliga Åland som gott exempel

Landskapsregeringen bör föregå med gott exempel och från och med nu ha med hållbarhetsprinciperna i allt sitt byggande. Detta gäller både byggande och renovering av infrastruktur, planering av kortrutt och renovering samt nyproduktion av hus för landskapets inrättningar samt verksamhet. Dessa borde alltid tydligt redovisas så att den privata sektorn kan lära sig av landskapet. Motsvarande borde även gälla kommunerna och kommunalförbunden. Genom en förändring av landskapsandelssystemet kunde landskapsregeringen försäkra sig om att även den kommunala sektorn verkar på motsvarande sätt. Detsamma gäller landskapets och kommunernas upphandlingar där krav kan ställas på att de uppställda hållbarhetsprinciperna följts då varan eller tjänsten producerats.

Landskapsregeringen bör även undersöka vilka incitament som skulle bidra till att allmänheten aktivt börjar konsumera mer hållbart.

Sammantaget skulle det ovanstående tillsammans med det sektorspecifika arbetet starkt bidra till att näringslivet uppfattar signalerna för de långsiktiga prioriteringarna.

Forskning, utbildning och information

Utbildning och information i kombination med ett nära samspel med berörd sektor och deras faktiska verksamhetsförutsättningar är av central betydelse för att strategin ska lyckas. Utskottet betonar samspelet med sektorn så att det offentliga och den berörda sektorn ska förstå varandra och den berörda sektorns faktiska förutsättningar att agera i en hållbar riktning.

Landskapet kunde via Ålands teknologicentrum och Högskolan på Åland vara en aktiv aktör när det gäller att utveckla nya tekniker. Sol- och vågkraft, vindkraft, elbilar, smarta elnät m.m. kunde med fördel vidareutvecklas.

Ålands näringsliv r.f., Företagarna på Åland r.f., Ålands natur- och miljö r.f., Rederierna i Finland r.f., och Ålands producentförbund r.f. samt olika branschorganisationer är tillsammans med de större aktörerna inom respektive sektor centrala för att få strategin att lyckas. Dessa organisationer kunde dela med sig av sin kunskap till landskapsregeringen och utbilda sina medlemmar om innovationer inom de olika sektorerna. Dessutom kunde de vara med och driva olika projekt som visar om och i så fall hur olika nyttigheter kunde produceras hållbarare och effektivare.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis omfattar utskottet således landskapsregeringens strävan att Åland utvecklas till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle till år 2051.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 januari 2014 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört miljöentreprenören Nils-Erik Eklund, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., vice ordf. Petra Granholm från Ålands natur- och miljö r.f., affärsutvecklaren Ralf Häggblom vid Ålands teknologicentrum, vd:n Göran Lindholm från Ålands ömsesidiga försäkringsbolag, vd:n Henrik Lindqvist från Allwind Ab, vd:n Henry Lindström från Ålands producentförbund r.f., verksamhetschefen Robert Mansén vid Ålands teknologicentrum, ordf. Erica Scott från kommittén Omställning Åland och marknadsområdeschefen för strategisk miljöservice Mette Sjölin från ÅF i Sverige.

Social- och miljöutskottet och lag- och kulturutskottet har avgett utlåtanden över meddelandet. Utlåtandena bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 2/2013-2014 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 4 september 2014

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 2/2013-2014
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2014-04-29



	Till finansutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Strategi för hållbar utveckling

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2013-2014

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

Lagtinget har den 20 januari 2014 med hänvisning till 44 § 3 mom. arbetsordningen begärt social- och miljöutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande om en strategi för en hållbar utveckling.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Landskapsregeringen föreslår i meddelandet att landskapsregeringen och lagtinget fattar överensstämmande strategiska beslut om att Åland ska vara ett hållbart samhälle år 2051 utifrån en gemensam definition. Landskapsregeringen har även för avsikt att tillsammans med lagtinget, kommunerna, näringslivet och företrädare för den tredje sektorn underteckna ett samhällskontrakt om att Åland ska bli ett hållbart samhälle. Samhällskontraktet ska omfatta målet och definitionen och undertecknas senast år 2015.

Landskapsregeringen föreslår att Åland ska tillämpa ett ramverk kallat ramverk för strategiskt hållbarhetsarbete. Ramverket har utvecklats av den ideella föreningen Det Naturliga Steget och dess grundare Karl-Henrik Robèrt. Ramverket omfattar en definition av hållbarhet i form av fyra hållbarhetsprinciper. Metodiken i ramverket bygger på backcasting utgående från hållbarhetsprinciperna, vilket innebär att man utifrån en framtida målbild och en nulägesanalys undersöker, fastställer och prioriterar vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet. I ramverket tillämpas även ett verktyg kallat 5-nivåmodellen, som definierar vem som gör vad och när samt vilka verktyg som ska användas.

Hållbarhetsprinciperna

Definitionen av hållbarhet i det valda ramverket utgår från fyra hållbarhetsprinciper. Hållbarhetsprinciperna innebär att ämnen tagna från berggrunden och ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen, att det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald inte får utarmas samt att resursfördelningen är effektiv och rättvis så att människor kan tillgodose sina grundläggande behov.

Utskottet har erfarit att den första principen enligt vilken ämnen som är tagna från berggrunden inte får öka innebär att man ska sträva efter att minska användningen av sådana tungmetaller, mineraler och fossila bränslen som vid ökad koncentration i naturen förorsakar skador på ekosystemet samt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. Principen innebär således inte ett förbud mot grusuttag och liknande verksamhet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det även finns ett antal naturliga flöden av miljöpåverkande ämnen från berggrunden som kan förorsaka betydande skada. Exempelvis kan nämnas vulkanutbrott, läckande ämnen från jordens inre, erosion och jordbävningar. Dessa kan inte förhindras som den första principen kräver utan innebär att åtgärder måste vidtas för att anpassa samhället till rådande förhållanden på ett så hållbart sätt som möjligt.

Den andra principen om att ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen innebär att man ska sträva efter att miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning minskar exempelvis genom minskad användning av kemikalier, källsortering och ökad återvinning.

Principen om att det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald inte får utarmas innebär att resurserna inte ska användas i snabbare takt än vad naturen hinner återskapa genom att till exempel undvika att avverka mer skog eller fiska mer fisk än vad som motsvarar återväxten. Utskottet vill även betona vikten av att åtgärder vidtas för att ytterligare minska eutrofieringen av Östersjön.

Den fjärde och sista principen om att resursanvändningen ska vara effektiv och rättvis så att människor kan tillgodose sina grundläggande behov innebär att även om de tre första principerna är uppfyllda kan ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte människorna mår bra. Ett socialt hållbart samhälle karaktäriseras av att det tillgodoser alla människors fysiska behov samt behov av trygghet och skydd, delaktighet, avkoppling, tillgivenhet, förståelse, kreativitet, identitet och frihet.

Utskottet konstaterar att de fyra hållbarhetsprinciperna utgår från tre ömsesidigt beroende dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska som alla ska ges lika tyngd och värde.

Utskottet anser att den valda definitionen av hållbar utveckling är konkret och bra samt ger en bättre praktisk vägledning än den s.k. Brundtlandkommissionens för miljö och utveckling definition från år 1987 om att hållbar utveckling är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov”.

Utskottet har erfarit att det utöver de fyra hållbarhetsprinciperna även är viktigt att man i hållbarhetsarbetet beaktar att det kan inträffa händelser som medför förändringar i väder, miljö och klimat och för vilka det behöver finnas en fungerande beredskap för att klara människors behov av mat, energi och skydd.

Konkreta mål och åtgärder

Landskapsregeringen uppger i meddelandet att ett hållbarhetsprogram med mål och delmål samt handlingsplaner ska tas fram med hjälp av systematiken i ramverket för strategiskt hållbarhetsarbete. Utskottet anser att strategin utgör en bra utgångspunkt för det fortsatta hållbarhetsarbetet, men konstaterar samtidigt att strategin inte i sig förändrar något. Enligt utskottet är det angeläget att strategin snarast omsätts till konkreta åtgärder och mål som är tillräckligt specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta och därför lätt kan följas upp. Utskottet vill även understyrka vikten av att hållbarhetsstrategin integreras i beslutsfattandet och i all verksamhet som landskapet ansvarar för samt beaktas vid uppgörandet av budgetförslag, verksamhetsplaner och övriga styrdokument.

Samhällskontrakt

I meddelandet anges att avsikten är att ett samhällskontrakt ska undertecknas senast år 2015. Genom att underteckna samhällskontraktet omfattar de deltagande aktörerna att definitionen av hållbar utveckling utgår från de fyra hållbarhetsprinciperna samt målet att Åland ska vara ett hållbart samhälle år 2051. Genom samhällskontraktet förbinder sig de deltagande aktörerna att för egen del främja det gemensamma målet. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att en hållbar utveckling förutsätter ett aktivt och brett samarbete mellan olika aktörer. Utskottet önskar dock framhålla att ett framgångrikt arbete även förutsätter att landskapsregeringen eller någon annan organisation åtar sig att koordinera och följa upp samarbetet. Enligt utskottet behöver en handlings- och samarbetsplan utarbetas för samarbetet som bland annat beskriver på vilket sätt de olika aktörerna ska samarbeta, vilka konkreta åtgärder eller förändringar i verksamhetssätt som de deltagande aktörerna förbinder sig att vidta samt en tidtabell för när åtgärderna eller förändringarna ska vara genomförda.

Ärendets behandling

Utskottet har i ärendet hört ministern Carina Aaltonen, teknologie doktorn Lars Bern, verkställande direktören Anders Ingves från PAF, professorn Karl-Henrik Robèrt och hållbarhetsstrategen Michael Taevs från PAF.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Petri Carlsson, ledamöterna John Hilander, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom samt ersättaren Igge Holmberg.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finans- och näringsutskottet beaktar det som framförs i detta utlåtande i sitt betänkande.

__________________

Mariehamn den 29 april 2014

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Carina Strand


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2013-2014
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2014-04-08



	Till finansutskottet

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Strategi för hållbar utveckling

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2013-2014

Lagtinget har den 20 januari 2014 med hänvisning till 44 § 3 mom. arbetsordningen begärt lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande nr 2/2013-2014 om en strategi för en hållbar utveckling, till den del ärendet berör utskottets ansvarsområden.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i sitt meddelande om en strategi för en hållbar utveckling redogör för sina avsikter i det strategiskt långsiktiga arbetet med en omställning av Åland till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle år 2051. Det systematiska arbetet med att genomföra en omställning av Åland inleds med att lagtinget och landskapsregeringen båda fattar strategiska beslut med överenskommelser om målet med ett hållbart Åland utifrån gemensam definition.

Utskottet, som konstaterar att nobelpristagaren och ordföranden i FN:s klimatpanel IPCC, doktor Rajendra Pachauri har angivit att de bästa förutsättningarna för ett hållbart samhälle finns i samhällen med ca 30.000 invånare. Enligt utskottets åsikt torde det därför finnas goda möjligheter för Åland att ingå ett samhällskontrakt för en strategiskt hållbar utveckling.

Utskottet har i detta utlåtande koncentrerat sig på de frågor som berör utskottets ansvarsområden, alltså utbildning, kultur, idrott och jämställdhet genom att utmåla en vision för Åland år 2051.

Vision – Åland år 2051

I grundskolan finns inte längre något separat läroämne som heter miljökunskap eftersom det för alla elever sedan barnsben är en självklarhet att leva i ett hållbart samhälle. I den digitala historieboken däremot kan man läsa om det otroliga slöseriet med jordens ändliga resurser som ägde rum före paradigmskiftet år 2014 och med hjälp av en ögonrörelse kan eleverna klicka sig vidare till utlåtandet från det ovanligt framsynta lag- och kulturutskottet som i sitt utlåtande över förslaget till en policy för en hållbar utveckling förutsåg det nödvändiga i en omställning. Eleverna skrattar dock lite när de upptäcker att utskottet var fantasilöst i fråga om utvecklingen framför allt i fråga om de enorma digitala framsteg som ägde rum efter år 2014.

Eleverna i de åländska skolorna tillbringar sina dagar i antingen nya moderna byggnader som är tillverkade av framförallt ekologiskt nedbrytbara material och material som återvunnits och kan återvinnas. Alla träslag är nordiska. Många av de äldre skolbyggnaderna har försetts med växthusliknande yttre skal, framförallt på söderväggar och i övrigt med extra isolering i synnerhet i fråga om fönster och tak. Tack vare den avancerade tekniken är energiåtgången i samtliga byggnader minimal och den energi som används är uteslutande förnyelsebar. Avloppsvattnet från skolbyggnaderna tas tillvara och återförs i kretsloppen utan direkta utsläpp i havet. De flesta eleverna och lärarna bor på cykelavstånd från skolan och på parkeringsplatserna, som inte längre är till bristningsgränsen fyllda, står fordon som drivs med förnyelsebar energi. På skolgården i övrigt finns odlingslotter där eleverna som en självklar del av skoldagen är aktiva i odlingen för skolbespisningens behov. I skolbespisningen tillreds huvudsakligen färggrann, nyttig, smakrik vegetarisk mat tillverkad av ekologiska närproducerade råvaror. Svinnet från skolbespisningen är mycket litet och återförs till kretsloppet. De äldre lärarna kan vagt minnas tider då det fanns vitt socker i maten och som yngre hörde de dessutom talas om att det tidigare var tillåtet att röka ohälsosamma blad från en planta som hette tobak.

Skolan är flexibel och klasslös och de grupper som finns är anpassade till elevernas behov och läggning i fråga om inlärning. Eleverna har endast en elektronisk lärobok som inrymmer alla ämnens läroböcker. Förvånansvärt mycket av den tekniska utrustningen i skolan i övrigt är av åländsk tillverkning eller grundar sig på åländska uppfinningar eftersom de åländska företagen legat mycket långt i framkant i fråga om utveckling av utrustning med tanke på en framtida hållbar utveckling. Ekonomiutbildningen vid Ålands högskola har blivit mycket framgångsrik och en föregångare i fråga om det numera självklara ämnet grön tillväxt och kapitalism. Högskolans roll har givetvis varit framträdande också i fråga om den teknologiska utvecklingen inom åländska företag.

De fyra hållbarhetsprinciper som var aktuella år 2014 har sedan länge utvidgats med en femte hållbarhetsprincip som tar sikte på den sociala hållbarheten med en meningsfull fritid och vardag. Många av skolans lärare fortsätter jobba till mycket hög ålder eftersom arbetslivet blivit mer flexibelt så att en balans har kunnat uppnås mellan arbete och fritid. Eleverna kan också läsa i läromedlen att det i början på millenniet fanns någonting som hette utmattningssyndrom och de skakar då på huvudet över den ohälsosamma livsstilen. I det socialt hållbara samhället tas alla människors kunskaper och erfarenheter tillvara och det är naturligt att män och kvinnor delar på både barn och kapital. Det innebär att alla medborgare, oavsett kön, har samma möjligheter till ekonomisk trygghet, egen makt, lika lön för likvärdigt arbete, en meningsfull fritid och möjlighet att utveckla sina förmågor. Kulturen och idrotten lever och frodas och bidrar till de enskildas välbefinnande och till att ge stabilitet i samhället.

Eleverna kan också i historiedelen av läroboken läsa om ett för dem främmande ämne, rasism, och upptäcker med förvåning att människor tidigare hade stora fördomar gentemot befolkningsgrupper från andra delar av världen. För dem är det självklart med ett flexibelt samhälle där alla människor har ett lika värde och där alla människor är delaktiga på lika villkor.

I ämnet historia kan eleverna även läsa om de risker som i övrigt var förenade med den livsstil som rådde strax efter millenieskiftet och drar då en suck av lättnad över att strategin för en hållbar utveckling fick genomslag.

Ärendets behandling

Utskottet har i ärendet hört ordföranden för kommittén Omställning Åland Erica Scott.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Gun-Mari Lindholm, Roger Slotte och Åke Mattsson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finans- och näringsutskottet beaktar det som framförs i detta utlåtande i sitt betänkande.

__________________

Mariehamn den 8 april 2014

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 14/2013-2014

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter