Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2016-2017
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 15/2016-2017 | ||
| Datum |
| |
Finans- och näringsutskottet | 2017-03-30 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Finans- och näringsutskottets betänkande
Dånöbron
· Åtgärdsmotion nr 1/2015-2016
INNEHÅLL
Sammanfattning
Motionärernas förslag
I vicetalman Veronica Thörnroos m.fl. åtgärdsmotion nr 1/2015-2016 föreslås att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta på sig det tekniska och ekonomiska ansvaret för Dånöbron.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att motionen förkastas.
Utskottets synpunkter
Allmänt om vägar
Utskottet konstaterar att motionen väcker den principiella frågan om vilka broar och vägar som ska vara landskapsvägar samt i vilken utsträckning landskapet kan åta sig ekonomiskt ansvar för kommunala broar och vägar. Lagstiftningen delar in vägnätet i allmänna, kommunala och enskilda vägar. De allmänna vägarna byggs och bekostas i sin helhet av landskapet. Det finns två typer av allmänna vägar, landsvägar och bygdevägar. Landsvägarna skiljer sig från bygdevägarna genom en bredare skyddszon. Bygdevägar anläggs inte längre, utan är en historisk rest. Landskapet och kommunerna kan byta vägsträckningar med varandra, vilket oftast har skett så att de vägsträckningar som byts motsvarar varandra i längd eller i övrigt är kostnadsneutrala för parterna. Det senaste bytet skedde i Saltvik år 2016. År 2005 genomfördes en omfattande bytesaffär då vägar i ett flertal kommuner byttes i samband med en större omklassificering av vägar i landskapet.
Landskapsregeringen har inte något tillsynsansvar över de kommunala vägarna. Före år 1998 fanns ett system för kvittning av driftskostnader vilket innebar att landskapsregeringen förrättade syner varje år men detta förekommer inte längre. Likaså fanns det i landskapsbudgeten ett anslag för stöd för nyanläggning eller ombyggnad av kommunala vägar men anslaget togs bort eftersom fördelningen av medlen medförde en oproportionerligt stor administration. Lagen medger dock fortsättningsvis en möjlighet för kommunerna att söka stöd.
Dånöbron
I fråga om Dånöbron finns en fastställd vägplan från 1994 enligt vilken både bron och vägarna på båda sidor är kommunala. I samband med att andra broar undersöktes tog landskapsregeringen också på sig ansvaret för en undersökning av Dånöbron. Undersökningen utfördes 2013 och följdes upp under 2016. Dånöbron har samma konstruktion som fem broar i landskapets ägo som byggts under samma tidsperiod och de har alla uppnått sin fulla beräknade tekniska livslängd. Broarnas typ av konstruktion klarar inte längre dagens fordonslaster och därför finns det ingen orsak att utföra grundreparationer utan de måste bytas ut.
Geta kommun har i en skrivelse som inkom den 1 oktober 2014 anhållit om ett bidrag för en grundlig reparation eller nybyggnad av bron över Dånösund. Landskapsregeringen svarade den 10 februari 2016 nekande på anhållan med hänvisning till att inga budgetmedel fanns upptagna för ändamålet. Den 26 oktober 2015 inkom kommunen med ytterligare en anhållan där man begärde att Dånövägen, inklusive bron, skulle få ändrad klassificering från kommunalväg till bygdeväg. Landskapsregeringen har den 28 januari 2016 avslagit anhållan.
I Geta kommun bedöms projektet med om- eller nybyggnad av Dånöbron vara ekonomiskt oöverkomligt. Kommunen har en årlig investeringsbudget om cirka 120.000 euro och en höjning av skattöret med en procent inbringar cirka 40.000 euro, vilket ska ställas mot investeringskostnaden för en ny bro som beräknas uppgå till 1-1,5 miljoner euro. Brons kostnad kommer att belasta kommunens resultat genom årliga avskrivningar under en lång tid framöver. Som jämförelse kan nämnas att en bro av denna typ i landskapets ägo avskrivs under en tid om 85 år.
Utskottets överväganden
Utskottet erfar att bron har en sådan teknisk konstruktion att den inte längre kan repareras utan måste bytas ut inom de närmaste åren.
Utskottet konstaterar att det inte är helt oproblematiskt att vissa vägar klassas som bygdevägar samtidigt som vissa liknande vägar är kommunalvägar och att vägens klassificering är beroende på dess geografiska läge. Samtidigt anser utskottet att det inte är ändamålsenligt att ändra statusen på vägen enbart för att ett förutsägbart investeringsbehov uppkommer.
Utskottet har kunnat konstatera att det råder en positiv dialog mellan kommunen och landskapsregeringen och att kommunen erhåller tekniskt stöd med undersökningar och förplanering. Det stora bekymret är finansieringen av projektet där det fortfarande inte finns någon lösning.
Med anledning av ovan anförda anser utskottet att motionen ska förkastas.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 11 april 2016 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över åtgärdsmotionen.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mika Nordberg, trafikingenjören Elin Lindfors, vägingenjören Björn Ekblom, trafikingenjören Lennart Nord, projektchefen Ian Bergström samt representanterna för Geta kommun: kommunstyrelsens ordförande Camilla Andersson, kommundirektören Gustav Blomberg och kommunfullmäktiges viceordförande Dan-Johan Dahlblom.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Tage Silander, vice ordförande Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm Veronica Thörnroos och Stephan Toivonen.
Reservation
Vicetalman Veronica Thörnroos och ledamot Lars Häggblom har fogat en reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget förkastar åtgärdsmotion 1/2015-2016.
Mariehamn den 30 mars 2017 | |
Ordförande |
Tage Silander |
Sekreterare |
Sten Eriksson |
Ålands lagting | RESERVATION | ||
Lagtingsledamot | Datum |
| |
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. | 2017-04-05 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Reservation mot Finans-och näringsutskottets
betänkande nr 15/2016-2017 gällande Dånöbron åtgärdsmotion nr 1/2015-2016
Motionen väcker den principiella frågan om vilka broar och vägar som ska vara landskapsvägar samt i vilken utsträckning landskapet ska åta sig det ekonomiska ansvaret för kommunala broar och vägar. Men två centrala frågeställningar är fortfarande obesvarade. Vem eller vilka har beslutat att just Dånöbron är en kommunal bro och när har det beslutet fattats?
Dånöbron har samma konstruktion som ytterligare fem broar i landskapets ägo som byggts under samma tidsperiod. De har alla uppnått sin fulla beräknade livslängd. Broarnas konstruktion och skick är av sådan karaktär att de inte längre klarar dagens fordonslaster och därför kan de inte grundrepareras utan de måste bytas ut.
Landskapet har delvis intagit en pragmatisk hållning vad gäller Dånöbron. I samband med att andra broar undersöktes tog landskapsregeringen på sig ansvaret för en undersökning av Dånöbron. Undersökningen utfördes 2013 och följdes upp under 2016. Det råder en dialog mellan kommunen och landskapsregeringen och kommunen erhåller tekniskt stöd med undersökningar och förplanering från landskapsregeringens sida.
I Geta kommun bedöms projektet med renovering av Dånöbron vara oöverkomligt. Kommunen har en årlig investeringsbudget om cirka 120.000 euro och en höjning av skattöret med en procent inbringar cirka 40.000 euro, vilket ska ställas mot investeringskostnaden för en ny bro som beräknas kosta 1-1,5 miljoner euro.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att lagtinget besluter om att likabehandlingsprincipen ska råda och hemställer till landskapsregeringen om att den påtar sig det tekniska och ekonomiska ansvaret för Dånöbron.
Mariehamn den 5 april 2017
| |
Veronica Thörnroos |
Lars Häggblom |