Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2017-2018

Landskapsregeringen har överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland gällande år 2017 till lagtinget såsom redogörelse nr 2/2017-2018 i enlighet med § 25 landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering. Årsredovisningen inkluderar dessutom bokslutet för Landskapets fastighetsverk per 31.12.2017 och Landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2017.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2017 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Landskapets pensionsfond och Landskapets fastighetsverk. Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Fastighetsverkets sifferbokslut jämte noter är detta år intaget som en bilaga i årsredovisningen.

Verksamhetsbidraget, som utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, pensionsintäkter och -kostnader samt överföringsekonomins intäkter och kostnader, uppgick till -264,1 (2015= -265,8) miljoner euro.

Årsbidraget som utgörs av verksamhetsbidraget, skatteinkomster och finansiella poster uppgick till 28,5 (-3,8) miljoner euro.

Om man bortser från bokslutets extraordinära kostnads- och intäktsposter blir räkenskapsperiodens resultat 16,8 miljoner euro, vilket är väsentligt bättre än motsvarande resultat för år 2016 som var -15,5 miljoner euro. År 2016 ingick en extraordinär intäkt om 57,6 miljoner euro som härrör från uppvärderingen av de fastigheter som överfördes till Fastighetsverket, vilket var orsaken till att det synliga resultatet år 2016 var 42,0 miljoner euro.

Det förbättrade resultatet kan till stor del förklaras med en ökning av skattegottgörelsen om 14,4 miljoner euro jämfört med året innan. Skattegottgörelse betalas om landskapets andel av debiteringen av inkomst- och förmögenhetsskatt i Finland överstiger 0,5 procent. Skattegottgörelsens betydelse beräknas minska kommande år eftersom den finländska ekonomin har börjat gå bättre, vilket förväntas minska landskapets relativa andel av de totala skatteintäkterna. En minskad intäkt från skattegottgörelsen på grund av högre skatteinkomster i Finland kan sannolikt kompenseras av ett högre avräkningsbelopp.

Personalkostnader

Utskottet konstaterar i likhet med landskapsrevisorn att det så kallade konkurrenskraftsavtalet har bidragit till att personalkostnaderna minskat med 1,7 miljoner euro.

I personalkostnaderna ingår en reservering om 2 miljoner euro avsedd att användas för de lönekompensationer som blev en följd av det tjänstekollektivavtal gällande arbetsvärdering som ingicks i maj 2018.

Utskottet noterar dock att de budgeterade personalkostnaderna underskrids med 2,6 miljoner euro.

Utskottet konstaterar att när konkurrenskraftsavtalet löper ut efter år 2019 kommer lönekostnaderna att öka igen, eftersom den avtalade sänkningen av semesterpenningen upphör.

Köptjänster

Utskottet konstaterar att köp av tjänster har ökat med 1,2 miljoner euro och erfar att landskapsregeringen har för avsikt att analysera förhållandet mellan personalkostnader och köp av tjänster. Utskottet betonar vikten av att detta genomförs och ser fram emot resultatet av analysen.

Resultat och likviditet

Vid en jämförelse av resultaträkningen med budgeten, då man exkluderar de extraordinära posterna, kan man konstatera att verksamhetsbidraget är 23,0 miljoner euro bättre än det budgeterade beloppet, årsbidraget 13,1 miljoner euro bättre än budget och årets resultat 13,6 miljoner euro bättre än budget.

Landskapets likviditet i form av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar uppgick 31.12.2017 till 65,6 miljoner euro, vilket ska jämföras med föregående år då likviditeten var 49,5 miljoner euro. I dessa siffror ingår också likviditeten i fastighetsverket och ÅHS. Eftersom en del av penningmedlen är låsta i stipendiefonder och liknande utgör de medel som är operativt tillgängliga för landskapets verksamhet ett lägre belopp än vad som framkommer i bokslutet. Utskottet har erfarit att den operativa likviditeten uppgick till cirka 61,5 miljoner euro vid årsskiftet 2017/2018.

Lönesystemet

Utskottet konstaterar fortsättningsvis, i enlighet med vad man tidigare framfört, att det är av största vikt att det nya lönesystemets personaladministrativa delar sätts igång så fort det är möjligt för att få fram mer kvalificerad personalstatistik än vad som är fallet idag. Utskottet har dock erfarit att leveransen och igångsättandet av nya lönesystemet har varit och är förknippat med stora problem.

Övriga påpekanden

Utskottet framhöll i sitt betänkande över årsredovisningen för 2016 att den så kallade PAF-snurran, där man budgeterar och återför PAF-medel som intäkter respektive kostnader, snarast borde överges. Utskottet har erfarit att avsikten är att upphöra med förfarandet under 2018, vilket är tillfredsställande. Utskottet noterar avslutningsvis att driftreserveringen om en miljon euro för ÅHS verksamhet fortfarande är kvar i bokslutet i strid mot god bokföringssed, vilket utskottet påpekade i sitt betänkande för 2016.

Utskottet lyfte i fjolårets betänkande upp frågan om att landskapsregeringen bör överväga att uppgöra koncernbokslut. Utskottet erfar att det nuvarande ekonomisystemet inte stöder uppgörandet av ett koncernbokslut, men att det på sikt kan bli nödvändigt i och med att allt större enheter verkar utanför budgetekonomin och den nuvarande resultat- och balansräkningen. Förutom Landskapets fastighetsverk äger landskapet 50 % eller mer i följande bolag som högst sannolikt skulle ingå i ett koncernbokslut: Kraftnät Åland ab, Långnäs Hamn ab, Ålands Fastighets ab, Posten Åland ab, Ålands Radio & TV Ab, Ålands Utvecklings Ab och Åda Ab.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 april 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, finanschefen Conny Nyholm, redovisningschefen Susanna Mattsson, landskapsrevisorn Dan Bergman, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och t.f. ekonomichefen Joachim Eriksson vid ÅHS samt personalchefen Pia Hollstén-Friman vid regeringskansliet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, vice ordförande Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Stephan Toivonen samt ersättaren Mikael Staffas.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2017 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 7 juni 2018

Ordförande

Petri Carlsson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 15/2017-2018

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter