Finans- och näringsutskottets betänkande 18/2014-2015

Enligt förslaget och i enlighet med handlingsprogrammet mot risk- och missbruk 2013 – 2016 ska gränsen för straffbar alkoholpåverkan i trafiken sänkas från en blodalkoholhalt på 0,5 promille till 0,2 promille och gränsen för grovt rattfylleri sänkas från 1,2 till 0,8 promille.

I förslaget görs också vissa följdändringar i den körkortslag som nu behandlas i lagtinget avseende bestämmelserna om körförbudstider vid rattfylleri. Vid de fall av rattfylleri som nu föreslås bli kriminaliserade där promillehalten i blodet ligger mellan 0,20 och 0,49 ska föraren inte automatiskt ges en körförbudstid. Om föraren däremot inom ett år på nytt gör sig skyldig till samma brott ska körkortet omhändertas och föraren ges en körförbudstid på mellan en och sex månader.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att det första lagförslaget antas i enlighet med utskottets betänkande vari bl.a. anges att sänkningen av rattfyllerigränsen till 0,2 promille inte omfattas av utskottet men nog sänkningen av gränsen för grovt rattfylleri. Därtill föreslås att det andra lagförslaget förkastas.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Trafiksäkerheten kräver god förmåga och gott omdöme hos den som vistas i trafiken. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att alkohol påverkar förmågan och omdömet i trafiken negativt vilket i sin tur medför risker för trafikolyckor. Alkohol är samtidigt en riskfaktor som är möjlig att undvika.

Landskapsregeringen föreslår att den undre promillegränsen bestäms till 0,2 för att motverka riskbeteenden i alla grupper av förare och i olika trafiksituationer och att den som ertappas bakom ratten med en promillehalt mellan 0,20 och 0,49 enligt förslaget kommer att tilldelas en ordningsbot. Personen blir inte av med körkortet men får naturligtvis inte köra vidare innan promillehalten har sjunkit under 0,2. Rör det sig om ett återfall inom ett år ska polismyndigheten omhänderta körkortet och bestämma en körförbudstid som, beroende på olika omständigheter som till exempel alkoholhalt, trafiksituation och tidigare rattfylleribrott, kan vara upp till sex månader.

Utskottet anser att rattonykterhet är ett allvarligt brott. Det allvarliga i brottet i kombination med risken att vid kontroll bli ertappad för brottet torde utgöra de viktigaste delarna i bekämpningen av rattonykterhet. Därmed finns det uppenbara nackdelar med att införa ordningsbot som straffpåföljd för ett brott som hittills har ansetts som allvarligt. Brottet kan bli att betraktas som något av förseelsekaraktär. Om det leder till en bagatellisering av rattonykterhetsbrott kommer förslaget att få direkt motsatt effekt för allmänpreventionen. Utskottet har därtill erfarit att polisen inte kan ge påföljden ordningsbot åt en rattonykter förare om samma förare samtidigt har begått brottet överhastighet som har påföljden dagsböter. Dagsböter är en allvarligare påföljd än ordningsbot och endast påföljden av det allvarligare brottet kan påföras föraren. Föraren kan då inte heller registreras för rattonykterhet om en eventuell allvarligare straffpåföljd har tilldelats föraren.

I fråga om grovt rattfylleri anser utskottet däremot att gränsen bör sänkas i enlighet med landskapsregeringens förslag. En sådan sänkning är en tydlig allmänpreventiv signal om allvaret med att köra motorfordon i ett onyktert tillstånd.

De av landskapsregeringen föreslagna ändringarna i körkortslagen för Åland hänger samman med landskapsregeringens förslag till ändring av 4 § trafikbrottslagen för landskapet Åland. Av denna anledning föreslår utskottet att dessa ändringar förkastas.

Detaljmotivering

Landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

4 § Utskottet föreslår att den av landskapsregeringen föreslagna sänkningen till 0,2 promille och därmed att hela den av landskapsregeringen föreslagna förändringen av paragrafen förkastas. Gällande stadgande i fråga om rattfylleri föreslås därmed kvarstå dock så att hänvisningen till narkotikalagen ändras så att den hänvisar till nu gällande narkotikalag (FFS 373/2008).

Landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland

Utskottet föreslår att lagförslaget förkastas eftersom ändringarna hänger samman med de ändringar landskapsregeringen föreslår i trafikbrottslagen för landskapet Åland och som inte omfattas av utskottet. Förkastandet är således en följd av att utskottet inte omfattar ändringen av 4 § trafikbrottslagen för landskapet Åland.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 27 april 2015 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministrarna Fredrik Karlström och Veronica Thörnroos, krögaren Jenny Björklund från Nordiska Matkompaniet Ab, ordf. Ann-Louise Djupsund från Ålands Näringsliv r.f.:s restaurangutskott, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., krögaren Christian Ekström från Ekström & Dahlgren Öb, polismästaren Maria Hoikkala från Ålands polismyndighet, tjänstemannen Kimmo Kiiski vid kommunikationsministeriet (per telefon), planeraren Lena von Knorring från trafikskyddet i Finland (per telefon), landshövdingen Peter Lindbäck, lagberedaren Patrik Lönngren, trafiksäkerhetskonsulenten Catharina Smiderstedt, ordföranden Christer Strand för Ålands motorförares helnykterhetsförening r.f., överkommissarien Lars-Ole Styrström, kommissarien Bengt Svensson från Polismyndigheten i Sverige (per telefon) samt alkoholforskaren Esa Österberg från Institutet för hälsa och välfärd (per telefon).

Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.

Ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamoten Karl-Johan Fogelström har fogat en reservation till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget förkaster det andra lagförslaget samt

att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i lagförslaget.)

1 §

(Lika som i lagförslaget.)

4 §

Rattfylleri

Den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille i blodet eller minst 0,22 milligram per liter i utandningsluften skall för rattfylleri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon efter att ha använt narkotika som avses i narkotikalagen (FFS 373/2008) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne eller någon ämnesomsättningsprodukt från det kvar i blodet. Bestämmelsen i detta moment tillämpas dock inte om narkotikan kommer från ett läkemedel som föraren har rätt att använda.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon och då är så påverkad av annat rusmedel än alkohol eller alkohol i kombination med något annat rusmedel att hans eller hennes förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är nedsatt.

Med rusmedel avses även läkemedel som påverkar prestationsförmågan.

5 §

Grovt rattfylleri

(Lika som i lagförslaget.)

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget.)

__________________

Mariehamn den 18 augusti 2015

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Jörgen Pettersson m.fl.	2015-08-21



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 18/2014-2015 gällande sänkta promillegränser i trafiken

En majoritet i finans- och näringsutskottet har beslutat förkasta förslaget att sänka promillegränsen till 0,2.

Allmänt

En majoritet i finans- och näringsutskottet har beslutat förkasta förslaget att sänka promillegränsen till 0,2. Detta anser vi olyckligt av såväl trafiksäkerhetsmässiga som socialpolitiska skäl. När det gäller trafiksäkerheten torde det vara ställt utom alla rimliga tvivel att en 0,2 promille gräns är att föredra framför 0,5 promille. Nyktra förare kör bättre. Vi har i samband med utskottsbehandlingen erfarit att man kunnat påvisa positiva resultat då promillegränsen sänktes i Sverige år 1990. Antalet alkoholrelaterade trafikolyckor minskade. I dagsläget råder dessutom promillegränsen 0,2 i åtminstone Sverige, Norge och Estland. Även i Finland bedriver trafiksäkerhetsorganisationer ett intensivt arbete för en motsvarande sänkning. Skälen är många och enkla. Alkohol och bilkörning hör inte ihop.

Socialpolitiskt vore det också en oerhört viktig signal att sänka promillegränsen på Åland. Den långsiktiga effekten blir att bilförare undviker att förtära alkohol i samband med körning. En sänkt promillegräns stöder därmed landskapsregeringens och lagtingets strategi mot riskbruk och missbruk där alkohol spelar en avgörande roll. Det handlar om att skapa en attitydförändring gentemot alkohol- och drogförtäring och då måste orden i programmen stödjas av konkret lagstiftning. Genom att sänka promillegränsen i trafiken skulle Åland sälla sig till de allt fler utvecklade länder vilka ständigt och långsiktigt arbetar för att minska alkoholbruket bland medborgarna. Det handlar om att formulera värderingar som formar attityder hos de som är unga i dag och bilförare i framtiden.

Ändringar i körkortslagen

Vi har i utskottet fått erfara att om ändringarna i trafikbrottslagen genomförs bör även körkortslagen justeras i förhållande till de föreslagna lagändringarna som framgår av landskapsregeringens lagförslag. Vi har bl.a. erfarit att tex. 11 § bör ändras i syfte att säkerställa att de hinder som 11 § körkortslagen uppställer mot att bevilja körkortstillstånd inte ska gälla rattfylleri i det föreslagna nya 4 § 1 mom. trafikbrottslagen.

Med anledning härav föreslår vi att landskapsregeringens lagförslag om ändring av körkortslagen antas samt att landskapsregeringen uppmanas att återkomma till lagtinget med eventuellt nödvändiga förändringar av körkortslagen.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att lagtinget antar lagförslagen oförändrade samt

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med eventuellt nödvändiga förändringar av körkortslagen.

Mariehamn den 21 augusti 2015

Jörgen Pettersson

Mika Nordberg

Karl-Johan Fogelström

Finans- och näringsutskottets betänkande 18/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter