Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2012. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på en nettominskning om 2.699.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 340.736.000 euro budgeterats för år 2012.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har tre budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2012 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Budgetmotionerna nr 17-19/2011-2012 föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2012 innehåller en tämligen omfattande allmän motivering. Utskottet noterar att flertalet förslag har sin grund i landskapsregeringens regeringsprogram (meddelande nr 1/2011-2012).

Landskapets ekonomi

Konjunkturläget

Konjunkturläget i världsekonomin innehåller ljuspunkter men också kvarstående orosmoment. Orosmomenten i världsekonomin består av risken för en fortsatt avmattning i den kinesiska ekonomin samt risken för att återhämtningen i USA kommer av sig. Krisen inom euroområdet förefaller därtill dröja kvar. Vidare kan en instabilitet i oljeproducerande regioner ge en uppgång i oljepriset.

För Ålands del förväntas inflationen på Åland bli lägre i år än under fjolåret och sjunka till i storleksordningen 2,6 procent. Ålands BNP tillväxt förväntas därtill öka till ca 2 procent. Ändå förväntas den långsiktiga BNP tillväxten bli relativt svag jämfört med Finland och Sverige.

Den öppna arbetslöshetsgraden ökade från år 2008 till 2010, men föll tillbaka något ifjol. Innevarande år beräknas den hålla sig strax under 3 procent. Ungdomsarbetslöshetsgraden är oroande då trenden är ökande. Enligt ÅSUB:s konjunkturbarometer för år 2012 är förväntningarna i fråga om tillväxt försiktigt positiva. Livsmedelsindustrin förväntar sig ett bra år. Övrig industri hyser en viss optimism även om omsättningen förefaller stagnera. Inom byggsektorn är förväntningarna försiktiga i förhållande till fjolåret. Handeln förväntas få en avmattning i sin omsättning och försämrad lönsamhet. Inom hotell- och restaurangsektorn tror man på förbättrad lönsamhet men försämrad omsättning. Inom transportsektorn förväntas det egna företagets utsikter förbättras. Inom Finans- och försäkringsbranschen samt sektorn för personliga tjänster råder det överlag optimism. Branschen företagstjänster är pessimistisk ifråga om utvecklingen på personalsidan. Inom primärnäringarna är förväntningarna negativa jämfört med under fjolåret.

En av de ekonomiska riskerna i framtagandet av budgeten är oljepriset som styrs av världsmarknaden. Landskapet Åland är, enligt vad utskottet erfarit, mer känsligt för förändringar i energipriser än övriga Finland.

Utskottet noterar att ÅSUB:s konjunkturbarometer baserar sig på uppgifter som insamlats under våren fram till och med april månad varför den senaste tidens utveckling både inom eurozonen och inom det åländska näringslivet inte kunnat beaktas.

Utskottet betonar att osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor varför utskottet bedömer det svårt att bedöma framtidsutsikterna för den åländska ekonomin.

Landskapets budgetekonomi

Avräkningsbeloppet förväntas överstiga 200 miljoner euro år 2012. För de efterföljande åren 2013 till 2015 förväntas avräkningsbeloppet öka till ca 214,2 miljoner euro, 224,1 miljoner euro respektive 230,8 miljoner euro. Landskapsregeringen bedömer i sina prognoser att skattegottgörelsen uppgår till ca 11 miljoner euro kommande år även om skattegottgörelsen för år 2010, som budgeteras år 2012, uppgår till ca 17 miljoner euro. Utskottet betonar att det är fråga om prognoser vars uppfyllelse är beroende av konjunkturutvecklingen. Den privata sektorn förväntas växa mer än den offentliga sektorn de kommande åren. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen får budgeten i balans senast år 2015. Utskottet noterar vidare att merparten av de 40 tjänster som avses indras kommer att indras år 2015 och konstaterar att landskapsregeringen bör tillse att arbetet rationaliseras så att det kan bli gjort trots mindre personalresurs eller att verksamheter avslutas helt och hållet.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen fortsätter den tidigare landskapsregeringens arbete på politisk nivå för att förändra avräkningsgrunden. Utskottet konstaterar att detta är särskilt viktigt med beaktande av den ökande befolkningsandelen och nödvändigheten av att möta det ökande behovet av offentlig service. Idag är avräkningsbeloppet och avräkningsgrunden fastställda i självstyrelselagen och förändringar i den åländska befolkningens storlek i förhållande till befolkningsmängden i hela Finland beaktas inte. Skattegottgörelsen utgörs av den i landskapet debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten som överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt i riket. Utskottet betonar vikten av att avräkningsgrunden förändras så att den beaktar den åländska befolkningens relativa storlek.

I fråga om PAF medlen betonar utskottet vikten av att en bedömning alltid görs innan PAF medel används för att täcka kostnader som annars eventuellt skulle täckas av budgetmedel. Utskottet framhåller att PAF medel i första hand bör användas för investeringar till den del landskapsregeringen använder medlen till annat än verksamhetsbidrag till föreningar inom tredje sektorn.

Budgetstrukturen

Landskapsregeringen aviserar i budgetförslaget att man avser att inrättande och indragande av enskilda tjänster eller arbetsavtalsförhållanden inte längre ska underställas lagtinget såvitt detta sker inom ramarna för landskapsregeringens tillbudsstående anslag. Utskottet erinrar om bestämmelserna i 4 § tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland och noterar att den kan vara tolkningsbar och ber därför landskapsregeringen överväga behovet av en eventuell lagändring. Utskottet stöder landskapsregeringens förslag men anser att det fortsättningsvis behöver uppgöras en bilaga till budgeten där antal tjänster och arbetsavtalsförhållanden uppräknas. Utskottet ber också landskapsregeringen överväga att i budgetar och bokslut framöver även rapportera i form av årsarbeten. Utskottet har fattat beslutet om styckets utformning i fråga om inrättande och indragande av enskilda tjänster efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg, ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

I fråga om hälso- och sjukvården konstaterar utskottet i likhet med landskapsregeringen att hälso- och sjukvårdsplanen utgår som en konsekvens av den nya lagstiftningen.

Landskapet, kommunerna och beskattningen

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att samhällsservicereformen lyfter fram frågeställningar kring hur beskattningen inom landskapets behörighet ska vara utformad. I detta skede och i samband med diskussionerna om finansieringen av den kommunala sektorn föreslår landskapsregeringen att sjukdomskostnadsavdraget slopas i kommunalbeskattningen. Slopandet av sjukdomskostnadsavdraget innebär att behovet av att höja kommunalskatten minskar. Grundbudgeten för år 2012 innebar att kommunerna stegvis under tre år skulle finansiera sjukdomskostnadsavdraget själva.

Utskottet anser det nödvändigt att sjukdomskostnadsavdraget slopas med beaktande av den ekonomiska situationen. Utskottet noterar i sammanhanget att det finns högkostnadsskydd inom sjukvården och högkostnadsskydd för godkända mediciner.

Utskottet har erfarit att en del grupper, särskilt multisjuka personer och personer med långvariga sjukdomar, påverkas mycket av det slopade sjukdomskostnadsavdraget. Utskottet har även erfarit att landskapsregeringen ska analysera behovet av eventuella åtgärder i syfte att kompensera vissa svaga grupper i samhället för avdragets slopande.

Utskottet har i samband med detta behandlat budgetmotion nr 19/2011-2012 och föreslår att den förkastas. Utskottets förslag att förkasta motionen har tillkommit efter omröstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg, ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

Samhällservicereform

Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att målet är att öka befolkningen till 32.000 innevånare inom tio år. Utskottet konstaterar att den förändrade försörjningskvoten kommer att medföra stora utmaningar. Utskottet understryker att det är väsentligt att medborgarna befinner sig i arbetslivet så länge som möjligt och att sysselsättningsgraden är så hög som möjligt.

Landskapsregeringen anger vidare att samhällsservicereformen är ett utvecklingsprojekt som har som mål att trygga basservicen på lång sikt med tillräcklig regional spridning i enlighet med den garantilag för servicenivåer som landskapsregeringen tar fram. Samhällsreformen strävar till mer likvärdig service och gemensam tillämpning av lagstiftning så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner samt att behålla det lokala självbestämmandet och engagemanget.

Utskottet betonar att målet även bör vara att minska den offentliga sektorns kostnader så att den relativa kostnaden för varje serviceåtgärd minskar.

Utskottet har erfarit att ett sätt att minska kostnaden per serviceåtgärd t.ex. inom äldreomsorgen kan vara att utnyttja internets möjligheter till interaktiv kontakt. Möjligen kan det vara ett alternativ för andra delar av den offentliga servicesektorn. Utskottet har vidare erfarit att ibruktagande av system med servicesedlar kan bidra till att öka valmöjligheten i fråga om offentlig service för befolkningen.

Landskapsregeringen bör snarast möjligt återkomma till lagtinget med sina visioner, tankar och såvitt möjligt konkret innehåll kring samhällservicereformen.

Digital agenda

Landskapsregeringen föreslår att en storsatsning görs på den digitala agendan och skapandet av en gemensam offentlig elektronisk förvaltning. Parallellt med detta görs även en översyn av landskapets förvaltning.

Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning om att det är viktigt att utveckla den digitala agendan. Ett sådant arbete bör börja med en kartläggning av nuvarande situation samt definiering av vad som bör åstadkommas på medel- och långsikt. Landskapsregeringen bör snarast återkomma till lagtinget med sina visioner, tankar och konkret innehåll kring den digitala agendan i ett meddelande. Utskottet finner det angeläget att frågorna kring den digitala agendan prioriteras och konkretiseras.

Utveckling och modernisering av förvaltningen

Landskapsregeringen föreslår att landskapsregeringen samordnar hela fastighetsförvaltningen under en fastighetsenhet. I budgetförslaget anges vidare att planeringen av en tillbyggnad av polishuset fortsätter. Målsättningen är att de kompletterande lokalerna ska tas i bruk under år 2015. Polisens lokalkontor i Godby stängs. Utskottet stöder tankarna på en samordnad fastighetsförvaltning och betonar vikten av att man kommer vidare i projektet gällande polismyndighetens lokaler.

Näringspolitik

Tillväxtpolitik

Landskapsregeringens målsättning är att landskapets näringspolitik ska eftersträva en hållbar ekonomisk tillväxt baserad på en hög sysselsättningsgrad och hög kompetens. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen tar sig an frågan om ökad tillväxt och framhåller betydelsen av att landskapsregeringen verkar för minskad byråkrati och ett minimum av reglering från samhällets sida.

Företagsfinansiering

Landskapsregeringen konstaterar att innehållet i de nya EU-programmen kommer att beredas av landskapsregeringen och vara föremål för samråd med lagtinget i olika skeden av beredningsprocessen. Utskottet konstaterar att utskottet redan har hållit samråd med landskapsregeringen i fråga om vissa ärenden som ansluter till den nya programperioden och betonar vikten av en dialog.

Sjöfart

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att färje- och passagerarrederierna fortsätter som tidigare att pressas av hård konkurrens och höga bunkerkostnader på mestadels mättade marknader. Sammantaget förväntas en svag reell tillväxt för denna dominerande sektor i den åländska ekonomin. På några års sikt kommer dessutom de nya reglerna för svavelinnehåll i fartygsbränsle som träder i kraft från och med år 2015 att höja rederiernas kostnader.

Utskottet uttrycker oro för näringens framtida utveckling och ber landskapsregeringen att fortsätta ansträngningarna att skapa en längre övergångstid i fråga om reglerna för svavelinnehåll i fartygsbränsle.

Lantbruksavbytarsystemet

Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att utgifterna för avbytarservicen år 2015 bedöms minska till sammanlagt 200.000 euro genom en ändring av lagstiftningen, så att landskapets ansvar omfattar endast vikariehjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall. Mjölkproduktionen prioriteras. Det innebär att en övergång till ett avbytarsystem i privat regi genomförs från och med år 2015.

Utskottet stöder detta och uppmanar landskapsregeringen att klargöra det tänkta avbytarsystemets samt det tänkta investeringsstödssystemets inverkan på livsmedelsindustrin och dess producenter. I syfte att möjliggöra en omställning bör landskapsregeringen medverka till att riskkapital finns att tillgå.

Utbildnings- och kulturpolitik

Enligt budgetförslaget avser landskapsregeringen på grund av det strama budgetläget att inte indexjustera studiestödet för läsåren 2013-14 till 2015-16. Samtidigt granskas studiestödssystemets administration i syfte att minska onödig byråkrati. Utskottet stöder landskapsregeringens målsättningar.

Utskottet har i samband med detta behandlat budgetmotion nr 18/2011-2012 och föreslår att den förkastas. Utskottets förslag att förkasta motionen har tillkommit efter omröstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg, ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

Utskottet har vidare noterat problemen med schemaläggning vid Ålands gymnasium och betonar vikten av att systemet fungerar från nästa terminstart.

Social och miljöpolitik

Socialpolitik

Enligt budgetförslaget är anpassningen till demografin med ett ökande antal äldre den största strukturella förändring som sker inom det socialpolitiska området. Landskapsregeringen avser att i lag klargöra de äldres rättigheter till service. Utgående från nuvarande åldersstruktur och en demografisk prognos för hur åldersstrukturen kan utvecklas till år 2030 kan antalet 65 år och äldre antas öka med drygt 4.000 personer, vilket kommer att ställa nya krav på socialtjänstens omfattning och inriktning.

I syfte att möjliggöra för äldre att bo hemma längre betonar utskottet vikten av att försöka hitta lämpliga serviceformer för äldre som bidrar till att de kan bo hemma längre. Virtu-projektet är ett sådant projekt som bidrar till att de äldre kan känna sig trygga att bo hemma längre. Projektet går ut på att utnyttja internets möjligheter att skapa interaktiv kontakt mellan de äldre och t.ex. olika stödtjänster på distans. Hemrehabiliteringsprojektet som pågår mellan Mariehamns stad och ÅHS är också ett projekt som kan bidra till att man kan känna sig trygg att bo hemma längre.

Ålands hälso- och sjukvård

Av budgetförslaget framgår att styrelsen för ÅHS utarbetar ett förslag till en ny avgiftsstadga till år 2013. Utskottet har erfarit att avgifterna kan komma att höjas med ca 1 miljon euro stegvis under en treårsperiod.

Enligt budgetförslaget har ÅHS antagit tre grundläggande principer vid prioriteringar av vård nämligen människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen samt riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården på Åland, indelade i fyra prioritetsgrupper efter angelägenhetsgrad. Utskottet stöder dessa prioriteringar.

Av grundbudgeten för år 2012 framgår att landskapsregeringen avser att utgående från styrelsens förslag ta ställning till en reviderad om- och tillbyggnadsplan. Av det föreliggande budgetförslaget framgår det att investeringsanslag i det här skedet har upptagits i ramarna utgående från preliminär information. Tanken är fortsättningsvis att den geriatriska kliniken finansieras med penningautomatmedel. Utskottet har erfarit att ombyggnaden av Gullåsen till geriatrisk klinik beräknas kosta ca 20 miljoner euro men att det är osäkert om medlen kommer att räcka. Utskottet understryker vikten av att ombyggnaden håller sig inom given ram. Utskottet anser mot denna bakgrund att man nogsamt bör överväga möjligheterna att använda befintliga byggnader i så stor utsträckning som möjligt.

Trafikpolitik

Skärgårdstrafik

Landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget att den verkligt stora utmaningen som skärgårdstrafiken står inför är de stigande bränslepriserna. Detta i kombination med ökade miljökrav och behovet av att snabba upp takten i förverkligandet av kortruttskonceptet kräver ett nytänkande inom trafikpolitiken. På grund av den drastiska prishöjningen av bränsle tvingas landskapsregeringen till år 2013 minska antalet körtimmar i skärgården med 3.000 körtimmar från dagens nivå på 27.500.

Utskottet konstaterar att en minskning av kostnaderna för skärgårdstrafiken är nödvändig. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen kommer att redogöra för neddragningarna i samband med grundbudgeten för år 2013. Utskottet noterar en hög kostnadsökning under senare år på linjerna Asterholma-Lappo-Torsholma och Enklinge-Kumlinge. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att beakta detta i det fortsatta inbesparings- och upphandlingsarbetet.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen snarast kommer igång med det konkreta arbetet med ett kortruttsystem. I annat fall äventyras skärgårdens transportsystem av de stora kostnader som dagens system medför. Även om samtliga de projekt som framgår av budgetförslaget prioriteras så bör landskapsregeringen eftersträva att de projekt som på kort och medellång sikt ger den största inbesparingen förverkligas först.

Skärgårdstrafiken sköts i dagsläget av landskapsregeringens trafikavdelnings rederienhet. Målet är, enligt landskapsregeringens budgetförslag, att rederienheten under mandatperioden separeras från den allmänna förvaltningen och bolagiseras. Bolaget sköter därefter den operativa delen av trafiken. Utskottet stöder en bolagisering då beställar- och utförarfunktionerna därigenom tydligare separeras och då det ger möjlighet till tydligare ägardirektiv.

Utskottet har i samband med detta behandlat budgetmotion nr 17/2011-2012 och föreslår att den förkastas. Utskottets förslag att förkasta motionen har tillkommit efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg, ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

Personalfrågor

För att erhålla en effektiv och vältrimmad förvaltning är det viktigt att skapa goda system för samarbete mellan personal och arbetsgivare i de avtalade samarbetskommittéerna. Detta är viktigt för att skapa en gemensam förståelse och därmed grundtrygghet. Utskottet betonar vikten av ett gott och tydligt ledarskap.

I samband med personalminskningar förutsätter utskottet att landskapsregeringen tillser att uppgifter, som landskapsregeringen är förpliktigad att handha, fortsättningsvis hanteras på ett godtagbart sätt.

Åland och kontakterna till Sverige

Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att det krävs goda kontakter till kringliggande regioner. Genom en intensifierad externpolitik och en etablering av en Ålandshavskommission avser landskapsregeringen stärka kontakterna till Sverige och på sikt medverka till en marknadsutvidgning för åländsk export. Utskottet stöder landskapsregeringens ambitioner att utveckla kontakterna till både Finland och Sverige och hänvisar i sammanhanget till sina skrivningar i betänkandets detaljmotivering under moment 43.03.02.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotionerna nr 17 -19 förkastas. Omröstningarna har angivits under den allmänna motiveringen ovan.

Detaljmotivering

INKOMSTER


33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
33.40.	FASTIGHETSENHETEN
33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter
	Utskottet har erfarit att Kumlinge kommun och landskapsregeringen försöker hitta lämpliga lösningar för Kumlinge flygfält. Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen befullmäktigas att om man finner det lämpligt även sälja ut hela eller delar av de markområden som landskapsregeringen föreslår att ska utarrenderas vid Jomala gård.

UTGIFTER

42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER
42.05.09.	Externt samarbete
	Utskottet finner det ändamålsenligt att landskapsregeringen ser över det externa samarbetet och överväger vilka samarbeten som man kan utträda ur respektive satsa på.
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET OCH EXTERNA KONTAKTER
43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet ber landskapsregeringen göra en utvärdering av Ålandskontorets verksamhet och återkomma till frågan i samband med kommande budgetförslag.
43.40.	FASTIGHETSENHETEN
43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)
	Utskottet vill inskärpa brådskan i ärendet eftersom landskapet idag hyr upp lokaliteter för en del av sin personal. Landskapsregeringen bör snarast fastställa vilka verksamheter som ska flytta till naturbruksskolans lokaliteter varefter de upptagna medlen kan användas för ombyggnad och renovering.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER
44.95.72.	Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR
49.98.98.	Föregående års underskott
	Utskottet konstaterar att överföringen från tidigare år bl.a. beror på en fordran som landskapet har på Ålands industrihus Ab vilken ännu inte realiserats.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 april 2012 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Carina Aaltonen, ministern Johan Ehn, ministern Fredrik Karlström, ministern Gun-Mari Lindholm, ministern Veronica Thörnroos, skattedirektören Raija Aller-Mattsson vid Ålands skattebyrå, överläkaren Christian Andersson vid ÅHS, verksamhetsledaren Helka Andersson vid Ålands Cancerförening rf, bro- och hamningenjören Ian Bergström, ekonomichefen Peter Carlsson vid Mariehamns Stad, styrelsemedlemmen Åsa Darby vid Föreningen pusselfamiljen rf, utredningschefen Katarina Fellman från Ålands statistik och utredningsbyrå, vd:n Peter Granholm vid Pedago Ab, förhandlingschefen Maria Hagman vid Akava-Åland rf, ordföranden Mikael Holm från De utvecklingsstördas väl rf, konsulten Erik Hjärne, vd:n Janne Engblom vid Consilia Ab, ordföranden Ann Eriksson vid Föreningen pusselfamiljen rf, ordföranden för Mariehamns pensionärsförening rf Birgitta H Eriksson, finanschefen Dan E Eriksson, styrelseordföranden K-G Eriksson från Folkhälsan på Åland rf, lagtingsdirektören Susanne Eriksson, sekreteraren Johannes Jansson från Kökar företagare rf (per telefon), styrelseordföranden Lennart Joelsson vid Ålands sjöräddningssällskap rf, avdelningschefen Linnea Johansson, avdelningschefen Niklas Karlman, mjölkproducenten Henrik Karlsson, vice ordförande för Ålands Invalider rf Viveka Landgärds, ordföranden för Ålands Invalider rf Guy Linde, vd:n Henry Lindström vid Ålands producentförbund rf, ordföranden Camilla Lundberg vid Ålandska studentföreningen i Uppsala (per telefon), stf. avdelningschefen Jan-Ole Lönnblad, förtroendemannen Erica Norell- Eriksson vid Tehys fackavdelning på Åland rf, projektledaren Inger Nygård, utredaren Richard Palmer vid Ålands statistik- och utredningsbyrå, förvaltningschefen Peter Rask vid ÅHS, styrelseordföranden Johan Ramsland vid Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund ÅTFC rf, konsulten Kaj Rosberg, sekreteraren Göran Rosenberg från Norra Ålands pensionärer rf, förvaltningschefen Arne Selander, organisationssekreteraren Anne-Helena Sjöblom vid Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland FOA-Å rf, vd:n Johannes Snellman vid Ålands Centralandelslag, förtroendemannen Regina Stenroos vid Tjänstemannaorganisationerna på Åland TCÅ rf, styrelseordföranden Tryggve Sundblom vid Ålands Centralandelslag, ordföranden Dan Sundqvist vid Åländska studentlaget vid Åbo Akademi (per telefon), avdelningschefen Carina Strand, förtroendemannen Pernilla Söderlund vid Tehys fackavdelning på Åland rf, servicesedelspecialisten Varpu Valkeinen från Smartum Ab (per telefon), stadsdirektör Edgar Vickström vid Mariehamns stad och informationssekreteraren Gunnar Westerholm.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Skärgårdstrafik

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 17/2011-2012)

Indexering av studiestödet

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 18/2011-2012)

Sjukdomskostnadsavdrag

Ltl Katrin Sjögren m.fl. budgetmotion (BM 19/2011-2012)

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt medlemmarna Tony Asumaa, Petri Carlsson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Mats Perämaa.

Reservationer

En reservation av ltl Brage Eklund och två reservationer av ltl Mats Perämaa och ltl Tony Asumaa samt en reservation av ltl Mats Perämaa tillsammans med ltl Tony Asumaa och ltl Brage Eklund har inlämnats. Reservationerna har fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2012,

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 17-19 samt

att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2012 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 25 maj 2012

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

RESERVATION

Undertecknade reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 18/2011-2012 ifråga om:

Studiestödet

Vi reserverar oss mot landskapsregeringens och utskottsmajoritetens förslag att slopa indexjusteringen av studiestödet för läsåren 2013-2014 till 2015-2016. Åtgärden innebär att det faktiska studiestödet minskar år för år i och med inflationspåverkan av studiestödet. Det åländska studiestödet minskar därmed även i förhållande till det motsvarande studiestödet i riket. Vid utgången av läsåret 2015-2016 kommer det åländska studiestödet att vara lägre än studiestödet i riket.

Då indexjusteringen av studiestödet infördes år 2009 så gjordes det bland annat med motiveringen att "inte öka skuldsättningen hos studeranden".

För att fortsättningsvis behålla indexjusteringen av studiestödet för de åländska studerandena så kan bland annat följande inbesparingsåtgärder göras; avslutad landskapsfinansiering av bildningsförbundens verksamhet, avslutad landskapsfinansiering av tidningen Jägaren och avslutat B7 samarbete.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det första momentets sista mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Utbildnings- och kulturpolitik" ersätts med följande: Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag om att inte indexjustera studiestödet för åländska studeranden.

Mariehamn den 25 maj 2012

Tony Asumaa Mats Perämaa

RESERVATION

Undertecknade reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 18/2011-2012 ifråga om:

Sjukdomskostnadsavdraget

Vi reserverar oss mot landskapsregeringen och utskottsmajoritetens förslag att slopa sjukdomskostnadsavdraget. Under utskottsbehandlingen har vi kunnat erfara att avdraget är viktigt för dem som är sjuka och att ett slopat avdrag påverkar utsatta gruppers ekonomi i en negativ riktning. Vi har i likhet med utskottsmajoriteten konstaterat att ”en del grupper, särskilt multisjuka personer och personer med långvariga sjukdomar, påverkas mycket av det slopade sjukdomskostnadsavdraget”.

Vi har också kunnat erfara att ingen konsekvensbedömning eller utredning över ett slopat sjukdomskostnadsavdrag har gjorts. Landskapsregeringen har efter att förslaget lades sagt att effekterna av ett slopat avdrag ska utredas. Behovsanalyser över eventuella åtgärder i syfte att kompensera vissa svaga grupper i samhället ska göras enligt landskapsregeringen. Det är oklart hur detta ska kompenseras och till vilken kostnad.

Utöver det slopade sjukdomskostnadsavdraget har utskottet erfarit att avgifterna vid ÅHS ska höjas med ca 1 miljon euro.

Vi reservanter vill stå kvar vid det beslut som lagtinget tog i samband med grundbudgeten för 2012 vilket innebär ett stegvis slopande av kompensationen för sjukdomskostnadsavdraget till kommunerna.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det andra momentet och det tredje momentets andra mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Landskapet, kommunerna och beskattningen" stryks och ersätts med ett nytt andra moment enligt följande: Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag.

Mariehamn den 25 maj 2012

Mats Perämaa Tony Asumaa

RESERVATION

Undertecknade reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 18/2011-2012 ifråga om:

Skärgårdstrafiken

Vi reservanter anser det nödvändigt att så fort som möjligt komma vidare i kortruttsutbyggnaden i skärgårdstrafiken. Det är endast med kortare färjerutter som driftskostnaderna på ett avgörande sätt kan bringas ner om målet är en fortsatt god skärgårdstrafik. Vi vill att landskapet ska inleda med det kortruttsprojekt som ger den snabbaste inbesparingen i driftskostnader.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det tredje momentet i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Skärgårdstrafiken" kompletteras med följande: Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till och från Föglö återupptas.

Mariehamn den 25 maj 2012

Mats Perämaa Tony Asumaa Brage Eklund

RESERVATION

Undertecknad reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 18/2011-2012 med anledning av landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för landskapet Åland år 2012 (Landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2011-2012), på följande punkter:

Sjukdomskostnadsavdraget

Under utskottsbehandlingen har det framkommit av flertalet höranden att sjukdomskostnadsavdraget i dagsläget är viktigt för åtskilliga utsatta grupper och deras privatekonomier. Vidare noteras att en tillräcklig utredning inte har gjorts över effekterna av att avdraget slopas. Undertecknad har därför under utskottsbehandlingen föreslagit att sjukdomskostnadsavdraget kvarstår i sin nuvarande form tills en tillräcklig utredning över konsekvenserna av ett slopande har genomförts. Förslaget vann inte understöd och jag reserverar mig därför till denna del mot utskottets betänkande.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” fogas följande mening som ett nytt första stycke: ”Utskottet föreslår att sjukdomskostnadsavdraget kvarstår i sin nuvarande form, tills följderna har analyserats och förslag till kompensation för de mest drabbade grupperna har tagits fram, samt att kommunerna fortsättningsvis kompenseras av landskapet för det inkomstbortfall som sjukdomskostnadsavdraget medför.” samt

att i utskottets allmänna motivering stycke ett och två under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” utgår.

Lantbruksavbytarsystemet

Undertecknad har under utskottsbehandlingen anfört följande: I samband med utskottshörande har det framkommit att det finns en stor oro att en förändring av det nuvarande avbytarsystemet och investeringsstödssystemet skulle medföra att mjölkbönder med mindre besättningar lägger ner sin verksamhet, då det inte klarlagts huruvida föreslagna förändringar från landskapsregeringens sida påverkar verksamhetens förutsättningar. Således utgör förändringen i sig en risk för mjölkbönder med mindre besättningar, då de inte i dagsläget kan förutse hur de framtida systemen kommer att fungera. Undertecknad anser inte att lagtinget ska äventyra mjölkproduktionen genom att reformera avbytarsystemet och investeringsstödssystemet som en helhet, utan att först klarlagt konsekvenserna av förändringarna.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det till allmänna motiveringen under rubriken ”Lantbruksavbytarsystemet” fogas en ny mening i slutet av första stycket enligt följande: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utföra en konsekvensutredning innan en reform av avbytarsystemet och det tänkta investeringsstödssystemet sätts i kraft.” samt

att första meningen i sista stycket utgår.

Studiestödet

Undertecknad har under utskottsbehandlingen föreslagit att landskapsregeringen vidtar kompenserande åtgärder för de studerande, så att deras möjligheter till självfinansiering av studierna istället utökas. Förslaget vann inte understöd varför jag reserverar mig mot utskottets betänkande till denna del.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det till den allmänna motiveringen under rubriken ”Utbildnings- och kulturpolitik” fogas en ny sista mening i första stycket enligt följande: ” Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen utökar de studerandes möjlighet till självfinansiering av sina studier genom att som kompenserande åtgärder se över maximibeloppet för landskapsborgen för studielån, samt att ta bort de inkomstgränser som kan reducera studiepenningen inom dagens studiestöd.”

Mariehamn den 25 maj 2012

Brage Eklund

Finans- och näringsutskottets betänkande 18/2011-2012

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter