Landskapsrevisionen har den 11 februari 2025 till lagtinget överlämnat sin i 7 § 1 mom. landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen avsedda berättelse gällande effektivitetsrevisionen.

Landskapsrevisionen väljer årligen ut ett antal områden för effektivitetsrevision. Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

År 2024 har granskningarna omfattat Ålands polismyndighet samt landskapsregeringens infrastrukturavdelning.

Landskapsregeringen har den 8 maj 2025 överlämnat ett svar på rapporterna i den utförda effektivitetsrevisionen.

Utskottets förslag

Utskottet avger i detta betänkande sina synpunkter över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 samt landskapsregeringens svar.

Utskottet föreslår att berättelsen och granskningen jämte svar antecknas för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och landskapsrevisionens kännedom.

Utskottets synpunkter

Landskapsrevisionen granskar i sin effektivitetsrevision för år 2024 infrastrukturavdelningens upphandlingar och landskapsregeringens budgetprocess samt Ålands polismyndighets förvaltning, löner och schemaläggning.

Ålands polismyndighet

Utskottet har tagit del av effektivitetsrevisionen av Ålands polismyndighets förvaltning, löner och schemaläggning samt av landskapsregeringens yttrande.

Revisionen visar att polismyndighetens verksamhet i stort är välorganiserad och fungerar resultatrikt inom givna resurser. Utskottet konstaterar samtidigt flera områden där utveckling krävs för att öka transparensen och förutsägbarheten i verksamheten.

En central iakttagelse gäller resultatstyrningen. Revisionen framhåller att landskapsregeringens resultatstyrning är alltför allmänt hållen. Utskottet delar denna bedömning. Det är viktigt att det skapas tydligare mål, inte enbart av ekonomisk karaktär utan även rörande utredningstider, förebyggande arbete och verksamhetens kvalitet. Landskapsregeringen har i sitt svar redogjort för att uppföljningen av polismyndigheten sker kvartalsvis och att systemet för resultatstyrning kommer att ses över. Utskottet ser positivt på detta men understryker att uppföljningen måste vara konsekvent och ändamålsenlig.

Vidare visar revisionen att oklarheter i kostnadsfördelningen mellan riket och landskapet påverkar polisens verksamhetsförutsättningar. Landskapsregeringen har ingått ett avtal med inrikesministeriet om särkostnader och upprättat en permanent samarbetsgrupp. Utskottet ser detta som ett steg framåt, men betonar att frågan om kompensation för nya uppgifter fortsatt måste drivas gentemot inrikesministeriet.

Utskottet erfar att det i Ålands budget för 2024 framkommer att Ålands polismyndighet har ett utökat resursbehov i och med att lagen om rättegång i brottsmål (FFS 689/1997) förändrats den 01.10.2023. Förändringarna innebär bland annat att behandlingen av brott mot barn ska påskyndas. Utskottet konstaterar att lagtinget beviljat personalresurser för detta i budget 2024, dock har inte resurserna tillfallit Ålands polismyndighet. Utskottet erfar att orsaken till detta är att kostnadsfördelningen inte än har klarlagts mellan Åland och Finland, och att landskapsregeringens tolkning är att personalresurserna är villkorade utefter att Finland står för kostnaderna.

Utskottet anser det som problematiskt att frågan om kostnadsfördelningen inte än är utredd och att resurser som har beslutats av lagtinget inte har verkställts. Samtidigt anser utskottet det som viktigt från ett självstyrelse- och ekonomiskt perspektiv att landskapet inte bär kostnader som faller under Finlands ansvar.

När det gäller resurser konstaterar revisionen att polismyndigheten har begränsade möjligheter att minska kostnaderna för obekväm arbetstid, särskilt då dygnet-runt-verksamhet är nödvändig. Utskottet noterar att antalet polistjänster ökat och att detta stärker myndighetens kapacitet. Samtidigt framhåller utskottet att en långsiktigt hållbar planering av personal och schemaläggning är nödvändig för att undvika överdriven övertid och säkerställa rättvis arbetsfördelning. Landskapsregeringen och polismyndigheten har påbörjat arbetet med att införa digitala system för tidrapportering och schemaläggning. Utskottet välkomnar detta men ser behov av att resultaten av dessa satsningar följs upp.

Revisionen påpekar att beredskapssystemet för allmänledare genererar övertid och merkostnader. Landskapsregeringen framhåller att systemet är nödvändigt av både juridiska och operativa skäl. Utskottet accepterar denna motivering, men understryker vikten av att övertidsutvecklingen följs systematiskt och att kontrollen stärks.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att polismyndighetens verksamhet överlag är välfungerande, men att styrningen från landskapsregeringen behöver utvecklas. Oklarheter kring finansieringsansvar gentemot Finland måste lösas, och arbetet med att modernisera schemaläggning och resursuppföljning bör drivas vidare.

Infrastrukturavdelningen

Utskottet har tagit del av landskapsrevisionens effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar och landskapsregeringens budgeteringsprocess samt av landskapsregeringens yttrande över rapporten.

Revisionen visar att upphandlingsrutinerna överlag är ändamålsenliga, transparenta och följer gällande lagstiftning och interna regelverk. Dokumentationen bedöms vara på en god nivå och några väsentliga brister har inte konstaterats. Samtidigt framkommer flera återkommande utmaningar som utskottet vill lyfta.

En första iakttagelse gäller den interna kontrollen. Avsaknaden av ett automatiserat beställningssystem innebär risker för att avtal kan kringgås. Landskapsregeringen har i sitt svar uppgett att frågan kommer att beaktas i samband med utvecklingen av ett servicecenter och ett gemensamt beställningssystem. Utskottet ser positivt på detta, men understryker vikten av att åtgärden förverkligas inom rimlig tid.

Vidare visar revisionen att konkurrensen vid upphandlingar ofta är begränsad, med få anbudsgivare och återkommande leverantörer. Detta utgör en risk för kostnadseffektiviteten. Utskottet delar därför revisionens rekommendation om en samlad upphandlingsstrategi. Landskapsregeringen har uppgett att en strategi för samordnad upphandling planeras. Utskottet betonar att en sådan strategi inte enbart bör fokusera på samordning, utan också aktivt arbeta för att bredda leverantörsbasen och underlätta deltagande i anbudsförfaranden. Utskottet ser positivt på avdelningens förändringar av upphandlingsprocessen, i syfte att möjliggöra för flera aktörer att delta i upphandlingarna.

När det gäller budgeteringsprocessen konstaterar revisionen att investeringsanslag återkommande har en låg förverkligandegrad, vilket resulterar i betydande överföringar mellan år. Detta riskerar att försvaga både transparensen och lagtingets möjligheter till styrning. Utskottet har erfarit och välkomnar att landskapsregeringen överväger att införa årliga investeringsanslag. Utskottet ser detta steg som viktigt och anser att frågan om demokratiskt inflytande samt ansvarsskyldighet måste fortsätta vara i centrum.

Slutligen framhåller revisionen behovet av tydligare projektredovisning, särskilt för stora och fleråriga investeringar. Landskapsregeringen har i viss mån redan beaktat detta genom att redovisa pågående investeringar med budget, utfall och återstående behov. Utskottet anser att detta arbete bör utvecklas ytterligare så att lagtinget ges en tydligare överblick över att de ursprungliga kostnadsberäkningarna hålls.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att landskapsregeringen tagit fasta på flera av revisionens iakttagelser och att pågående reformer kan stärka såväl den interna kontrollen som transparensen. Samtidigt återstår betydande utmaningar, framför allt rörande konkurrensen i upphandlingar samt förverkligandegraden av investeringar. Utskottet ser fram emot att landskapsregeringens arbete utifrån Landskapsrevisionens aviserade åtgärdsförslag.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 4 juni 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 jämte landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen. Utskottet har i ärendet hört ministern Ingrid Zetterman, förvaltningschefen John Eriksson, landskapsrevisorn Kenneth Åkergård och revisorn Annina Berglund vid Landskapsrevisionen, avdelningschefen Fredrik Pettersson vid infrastrukturavdelningen samt polismästaren Johan Pawli vid Ålands Polismyndighet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman samt ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund samt Andreas Kanborg.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2024 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens och Landskapsrevisionens kännedom.

__________________

Mariehamn den 11 september 2025

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 18/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter