Finans- och näringsutskottets betänkande 19/2016-2017

Lagtingsår: 2016-2017

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 19/2016-2017

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2017-05-23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

·       Landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2016-2017

·       Budgetmotionerna nr 49-54/2016-2017

 

                                                                 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Motionerna. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 2

Allmän motivering. 2

En hållbar ekonomi 2

Energiomställningen. 2

Fiskevårdsprojekt 2

Polismyndigheten. 2

Kortrutten. 2

Motionerna. 4

Allmän motivering. 4

Detaljmotivering. 4

Ärendets behandling. 5

Hörande. 5

Närvarande. 6

Reservationer 6

Utskottets förslag. 6

 

                                                                 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2017. I och med tillägget har hittills under år 2017 budgeterats 380.203.000 euro i kostnader. Av detta belopp utgör anslagen för drift och överföringar 324.714.000 euro och anslagen för investeringar 47.230.000 euro. Förslaget till tilläggsbudget innehåller ett överskott om 2.515.000 euro, vilket innebär att det budgeterade totalresultatet för 2017 förbättras till  -9.598.000 euro.

     I förslaget till tilläggsbudget ingår också ett förslag om en investeringsfullmakt om 40.000.000 euro för förverkligande av investeringar i trafiklösningar på Föglö.

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 6 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget antas oförändrat med beaktande av utskottets motiveringar. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

En hållbar ekonomi

 

Utskottet konstaterar att behovet av resultatförbättrande åtgärder fortfarande föreligger. Arbetet har i viss mån underlättats av de tjänstekollektivavtal som ingåtts och sänkningen av socialskyddsavgifterna. Utskottet konstaterar att de konkreta inbesparingarna härrör från sänkningen av semesterpenningen, vilken avtalats för perioden 2017-2019.

 

Energiomställningen

 

Under anslaget för produktionsstöd till elproduktion från vindkraftproduktion föreslås en utvidgad ändamålsbeskrivning sålunda att anslaget också får användas för att understöda investeringar i laddstationer för elbilar. Inledningsvis är det oanvända budgetmedel som omdisponeras för detta ändamål. Utskottet konstaterar att framtidens bilpark sannolikt till största delen kommer att vara eldriven varför det är viktigt att bygga ut en stödjande infrastruktur i god tid. Utskottet välkomnar således initiativet till en utbyggd infrastruktur för elbilsanvändning.

 

Fiskevårdsprojekt

 

Utskottet ser positivt på det planerade fiskevårdsprojektet med syfte att förstärka fiskens naturliga lekområden och reproduktion. Sportfisket är en viktig turistprodukt, där en god tillgång till fisk är viktig för att bibehålla Ålands dragningskraft som resmål. Utskottet har erfarit att ett säkerställande av naturliga lekområden är mycket viktigt och ett av flera kostnadseffektiva och hållbara sätt för att långsiktigt stärka fiskstammen.

 

Polismyndigheten

 

Utskottet konstaterar att alarmcentralens tekniska utrustning inte längre kan uppdateras till en modern nivå varför det är nödvändigt att byta ut hela systemet för att medborgarna ska kunna garanteras trygghet och säkerhet.

     Utskottet har erfarit att polismyndigheten tidvis har svårt att rekrytera personal till tillfälliga tjänster. Utskottet konstaterar att ordinarie tjänster gör det mer attraktivt att söka sig till den åländska polismyndigheten.

 

Kortrutten

 

Tidigare meddelanden

Lagtinget har under de senaste åren behandlat meddelanden från landskapsregeringen gällande skärgårdens trafiklösningar åren 2005, 2011 och 2014. Utskottet har avgett betänkanden över meddelandena från åren 2005 och 2014.

     I utskottets betänkande över meddelandet år 2005 efterlystes bland annat en generalplan som skulle omfatta hela skärgårdstrafiken där fokus skulle ligga på kortare restider och bibehållande av servicenivån för skärgårdskommunernas invånare och näringsliv. Vidare skulle man också planera för en flexibilitet att kunna möta ökat trafikbehov under högsäsong.

     Meddelandet från år 2011 ställer upp ramvillkor för den fortsatta planeringen av olika trafiklösningar och gäller hela skärgårdsområdet. Lagtinget antecknade sig detta meddelande till kännedom utan föregående utskottsbehandling.

     I meddelandet från år 2014 sammanfattas alla tidigare utredningar i en längre rapport med ett omfattande bilagematerial. Landskapsregeringens förslag är att satsa på de lösningar som ger den fördelaktigaste kostnaden enligt den nuvärdesberäkning som gjorts för de olika alternativen, således skulle kortruttsprojektet påbörjas med trafiklösningarna på Föglö och därefter Prästösundsbron. I sin behandling av meddelandet tar utskottet fasta på att planeringen härnäst ska övergå till nästa programskede med detaljerade effektstudier för olika projektdelar som berör samhälls-, miljö- och ekonomiska aspekter.  Utskottet förordade i sin behandling investeringarna på Föglö, dock så att en tunnelförbindelse inte utesluts i framtiden. Vidare ansåg utskottet att olika alternativ för Prästösundsbron bör utredas.  

 

Föreliggande budgetförslag

     I landskapsregeringens föreliggande förslag till tilläggsbudget återfinns följdriktiga förslag från de tidigare meddelandena och lagtingets ställningstagande till dem. För ”Södra linjen”, d.v.s. trafikområdet som omfattar Föglö, Kökar och Sottunga kommuner, föreslås nya trafiklösningar genom ett antal investeringar som tillsammans syftar till att korta ner restiderna, minska körtiderna för färjorna och skapa ett centraliserat trafikflöde. Genom att flytta över restid från rörliga kostnader (färjor) till fasta kostnader (anläggningar i form av vägar, färjfästen och broar) blir det lättare att hålla kontroll över kostnadsutvecklingen för skärgårdstrafiken eftersom driftkostnaderna för färjor varierar betydligt mer över tid än vad kostnaderna för fasta anläggningar gör. 

     De olika alternativen för trafiklösningar har kalkylerats med en så kallad nuvärdesberäkning för att kunna jämföras med varandra. Utskottet erfar att de olika alternativen för ändringar i trafikflödena alla är ekonomiskt fördelaktigare än det så kallade noll-alternativet, där noll-alternativet innebär att nuvarande trafikstruktur och -volym bibehålls. I noll-alternativet ingår investeringar om cirka 14 miljoner euro i farleder och anläggningar på land, vilket ska jämföras med kortruttsalternativets investeringsbehov om 36 - 40 miljoner euro. Det faktum att de föreslagna alternativen totalekonomiskt sett är fördelaktigare än noll-alternativet ger dels ett bra incitament för beslutsfattandet, dels ett visst ekonomiskt spelrum för kommande beslut när det gäller att planeringen av trafiken. Genom att minska gångtiderna för de olika avsnitten med sjöpass skapas det också möjligheter att mer flexibelt ändra i trafiken efter framtida behov.

     Utskottet konstaterar att det blir fråga om vägdragningar och byggen av färjfästen i områden som i dagsläget saknar befintlig infrastruktur vilket kommer att medföra en påverkan på såväl kultur- som naturmiljö. För västra och östra Föglö har miljökonsekvensbedömning (MKB) utförts för de olika alternativen. I dessa konstateras det att påverkan blir liten, måttlig eller stor beroende på vilken geografisk plats man avser och även vilket alternativ man väljer. Utskottet konstaterar att inventeringar av naturmiljöerna kommer att göras i samband med att projektet konkretiseras i detaljerade vägdragningar och anläggningsbyggen. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att visa största möjliga hänsyn till de befintliga kultur- och naturmiljövärdena. Kortare färjpass innebär kortare körtider vilket i sig minskar utsläppen från fossila bränslen. Vartefter färjorna förnyas och erhåller modernare framdrivningsteknik bör rimligen utsläppen minskas ytterligare. Utskottet konstaterar att kortare färjpass möjliggör en övergång till eldrift av färjorna.

     Samhällskonsekvenserna är en viktig del i bedömningen och dessa har också utretts i beslutsunderlaget av landskapsregeringen. Degerbyområdet berörs mest av detta projekt i och med att trafiken flyttas från själva byområdet till ytterkanterna. Följderna av detta ger både positiva och negativa effekter beroende på vilken aspekt man betraktar och det är i viss mån problematiskt att komma fram till en samlad bedömning av effekterna. Anläggningarna på östra Föglö påverkar inte samhällsstrukturen i lika hög grad som på västra Föglö.

     Utskottet konstaterar att den planerade satsningen på kortrutt i skärgårdstrafiken och dess inledande fas med investeringar i infrastrukturen på västra och östra Föglö underlättar möjligheterna att även i framtiden kunna upprätthålla en god servicenivå på trafiken.

     I förslaget till första tilläggsbudget för år 2017 har landskapsregeringen bedömt att investeringen av kortrutten bör förverkligas inom ramen för landskapets egen budget. Utskottet omfattar för sin del landskapsregeringens förslag om en investeringsfullmakt för kortruttsprojektet på västra och östra Föglö med motiveringen att det är nödvändigt att så snart som möjligt förverkliga projektet, framför allt med hänvisning till de inbesparingsmöjligheter som föreligger när det gäller de framtida driftskostnaderna för skärgårdstrafiken, vilket gör att projektet bör igångsättas oavsett eventuella möjligheter till extra anslag.

     Utskottet anser vidare att huvudprincipen för finansiering av osedvanligt stora engångsutgifter i största möjliga utsträckning bör ske genom extra anslag i rikets budget, om det är möjligt enligt 48 § Självstyrelselagen och vedertagen praxis i anslutning till denna typ av anslag. Utskottet anser vidare att det också torde vara fullt möjligt att anhålla om extra anslag för projekt som lagtinget redan har beslutat om att ska förverkligas och som redan är igångsatta.

 

 

Motionerna

 

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 49-54 förkastas.

 

Allmän motivering

 

I ltl. Runar Karlssons m.fl. budgetmotion nr 53/2016-2017 föreslås att tredje meningen under rubriken på sida 1 får en ny lydelse.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 53/2016-2017 förkastas.

 

 

Detaljmotivering

 

 

VERKSAMHET - detaljmotivering

 

 

 

 

210

21010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

REGERINGSKANSLIET

Regeringskansliet, verksamhet

I ltl. Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion nr 52/2016-2017 föreslås att anslaget för en kommunindelningsutredare sänks med 80.000 euro.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 52/2016-2017 förkastas.

     Utskottet har efter omröstning förkastat budgetmotion nr

52/2016-2017. Utskottet har fattat beslut som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson.

825

82500

ÅLANDS POLISMYNDIGHET

Ålands polismyndighet, verksamhet

 

I ltl. Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion nr 51/2016-2017 föreslås att anslaget ökas med 80.000 euro så att nettominskningen under anslaget blir 28.000 euro jämfört med ordinarie budget.

     Utskottet har erfarit att neddragningen av medlen under momentet inte påverkar den operativa verksamheten. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 51/2016-2017 förkastas.

                   Utskottet har efter omröstning förkastat budgetmotion nr

51/2016-2017. Utskottet har fattat beslut som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson. 

 

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR

-detaljmotivering

 

 

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

9760

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

976000

Infrastrukturinvesteringar (R)

 

I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 49/2016-2017 föreslås att anslaget sänks med 1.000.000 euro och att det i motiveringsdelen ges en investeringsfullmakt om 12.300.000 euro.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 49/2016-2017 förkastas.

I ltl. Harry Janssons m.fl. budgetmotion nr 50/2016-2017 föreslås att anslaget ska utgå i avvaktan på landskaps

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 50/2016-2017 förkastas.

I vtm. Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion nr 54/2016-2017 föreslås att anslaget sänks med 1.000.000 euro att att det i motiveringen skrivs in att landskapsregeringen presenterar en helhetsplan för såväl kortruttsprojektet över Föglö som en bro över Prästösund.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 54/2016-2017 förkastas.

     Utskottet har efter omröstning förkastat budgetmotionerna nr 50 och 54/2016-2017. Utskottet har fattat beslut som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Johansson.

 

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 28 april 2017 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

 

Hörande

 

Utskottet har i ärendet hört ministern Mika Nordberg, ministern Mats Perämaa, avdelningschefen Conny Nyholm, kommunfullmäktiges ordförande Maria Svedmark från Föglö, kommunfullmäktiges ordförande Gunnar Sundström från Kökar, kommunfullmäktiges ordförande Göran Stenroos från Sottunga, kommundirektören John Wrede från Brändö, sjökaptenen Benny Pettersson från Kumlinge kommuns trafikgrupp, fiskeföretagaren Ingmar Eriksson, avdelningschefen Yvonne Österlund, projektingenjören Ian Bergström, trafikingenjören Lennart Nord, polismästaren Maria Hoikkala, kommissarien Rasmus Friman, landshövdingen Peter Lindbäck, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, kansliledaren Tove Fagerström från Ålands natur och miljö r.f. och förvaltningschefen Dan E. Eriksson.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Tage Silander, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson och ersättaren Roger Nordlund.

 

Reservationer

 

En reservation har fogats till betänkandet av ledamoten Lars Häggblom och ersättaren Roger Nordlund gemensamt.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2017,

 

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 49-54/2016-2017, samt

 

att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2017 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

 

 

 

Mariehamn den 23 maj 2017

 

 

Ordförande

 

 

Tage Silander

 

 

Sekreterare

 

 

Sten Eriksson


 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px 

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Roger Nordlund

2017-05-23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 19/2016-2017 gällande förslag till första tilläggsbudget för år 2017 landskaps-regeringens budgetförslag nr 3/2016-2017

 

Motivering

Undertecknade reserverar sig mot den investeringsfullmakt om 40 000 000 euro som föreslås under moment 976000 INFRASTRUKTURINVESTERINGAR eftersom följande grundläggande förutsättningar och fakta ännu saknas;

- ansökan om extra anslag har inte inlämnats trots att det är en naturlig del av det ekonomiska systemet

- en helhetslösning för hela skärgårdstrafiken saknas

- en investeringsplan som visar vilka övriga större investeringar i infrastruktur som är aktuella under den närmaste 10 års perioden saknas

- en finansieringsplan saknas

Vi motsätter oss att Lagtinget i praktiken ger landskapsregeringen en fullmakt in blanco att genom denna investeringsfullmakt skuldsätta landskapet med så mycket som 40 000 000 euro. Samtidigt anser vi det vara anmärkningsvärt att landskapsregeringen, med beaktande av investeringens infrastrukturella karaktär och storlek inte ansett det mödan värt att ansöka om extra anslag.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att investeringsfullmakten om 40 miljoner euro inte beviljas innan en ansökan om extra anslag behandlats i vederbörlig ordning.

 

 

Mariehamn den 23 maj 2017

 

 

 

 

 

Roger Nordlund                                        Lars Häggblom