Finans- och näringsutskottets betänkande 19/2022-2023

Lagtingsår: 2022-2023

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 19/2022-2023

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2023-05-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Tillfällig skatt på vinster inom elbranschen

·      Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2022-2023

·      Självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande nr 1/2022-2023

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Kompensationsåtgärder riktade till konsumenterna. 3

Skatteintäkternas omfattning. 4

Retroaktiv lagstiftning och egendomsskydd. 4

Lagstiftningsbehörigheten. 4

Ändringar under riksdagsbehandlingen. 5

Ärendets behandling. 5

Utlåtande. 5

Höranden. 5

Närvarande. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att det stiftas en landskapslag om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen. Förslaget innebär att EU-förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna genomförs på motsvarande sätt som i riket.

     Enligt förslaget införs en tillfällig skatt på 30 procent som gäller elföretags vinster under skatteåret 2023. Skatten tas ut utöver den inkomstskatt som betalas på företagens vinster och är inte avdragsgill i inkomstbeskattningen. Skattskyldiga är företag som producerar el och företag som säljer el antingen direkt till slutförbrukarna eller för återförsäljning. Skattskyldigheten omfattar inte ringa elaffärsverksamhet eller sådana detaljförsäljare av el som inte hör till en koncern med elproduktion och som inte har innehav i företag som bedriver elproduktion, om innehavet ger företaget rätt att köpa el till ett lägre pris. Skatten gäller det resultat av elaffärsverksamheten som överstiger en intäkt på tio procent beräknat på beloppet av det egna kapital som är bundet i elaffärsverksamheten. Med resultatet av elaffärsverksamheten avses skillnaden mellan de skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter samt övriga avdragsgilla poster som periodiserats till elaffärsverksamhetens skatteår. Inkomster som ett elföretags eventuella fasta driftställe utanför Åland har genererat ska inte beaktas i resultatet av elaffärsverksamheten.

     Genom förslaget införs också en tillfällig skatt på 33 procent som gäller vinster under skatteåret 2023 för företag inom sektorn för fossila bränslen. Skattskyldiga är företag vars omsättning till mer än 75 procent har genererats av utvinning av råolja, utvinning av naturgas, framställning av raffinerade oljeprodukter av råolja eller tillverkning av stenkolsprodukter.

     De tillfälliga skatterna uppbärs till landskapet och tas ut i efterhand under 2024. Avsikten är att överföra uppbörden till Skatteförvaltningen genom överenskommelseförordning.

     Den föreslagna lagen är avsedd att tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2023, men beroende på när den skattskyldiges räkenskapsperiod slutar kan den i stället i vissa fall tillämpas vid beskattningen för 2024. Den bör därför träda i kraft så snart som möjligt.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de ändringar av språklig och teknisk natur som utskottet genomfört.

 

Utskottets synpunkter

 

Föreliggande lagförslag är en följd av en EU-förordning (2022/1854) vars syfte är att utjämna följderna av de kraftiga höjningar på främst elenergi som drabbat Europa som en följd av kriget i Ukraina. Förordningen innehåller förslag till minskad elkonsumtion, ett utgiftstak på elenergi och ett så kallat solidaritetsbidrag för företag i den fossila energisektorn. Lagförslaget berör enbart Åland till den del det gäller elförsörjningen.

     Landskapsregeringen har valt att föreslå att rikets motsvarande lag används som blankettlag, något som förenklar uppbörden av skatten.

     I EU-förordningen syftar man till att sänka priserna på elenergi genom införande av ett kostnadstak på elenergi om 180 euro/MWh. För att sätta detta i ett perspektiv kan man konstatera att medelpriset (månadsmedeltal) inom SE3-området, från vilket Åland får sin energi, på Nordpools spotmarknad för elenergi var 36 euro/MWh under perioden november 2011 till januari 2022. Under 2022 och till och med januari 2023 uppgår medelpriset till 125 euro/MWh, alltså 3,5 gånger högre än den tidigare prisnivån som i allmänhet legat i spannet mellan 20-50 euro/MWh. Under inledningen av 2023 har prisnivån vikit så att medelpriset per vecka för årets femton första veckor ligger på 74 euro/MWh.  

 

 

     Under år 2022 överskreds det satta utgiftstaket om 180 euro/MWh endast under augusti, september och december, som högst på nivån 246 euro/MWh. Utgiftstaket är således ganska högt satt i jämförelse med det prisområde som används på Åland.

     Medan EU valt att försöka reglera prissättningen på elenergi genom ett pristak har Finland gått in för att ta ut en extra vinstskatt av de bolag som producerar och/eller säljer elenergi. Avsikten är att konsumenterna istället ska kompenseras med olika åtgärder som riktas direkt mot dem.

     Skattesatsen är dimensionerad så att den i princip ska eliminera minst 90 procent av den vinst som energiproducenterna gör på den försäljning vars pris överskrider 180 euro/MWh. I propositionen till riksdagen (RP 320/2022 rd) förklaras detta förfarande med bristande tid för beredning och den komplexitet ett pristak skulle medföra.

 

Kompensationsåtgärder riktade till konsumenterna

 

Riksdagen har under hösten 2022 och vintern 2023 antagit ett flertal lagar vars syfte är att kompensera konsumenterna för de höjda kostnaderna för elenergi. Nedan följer en summering av dessa åtgärder:

1.     En temporär sänkning av mervärdesskatten (RP 194/2022) på elenergi från 24 procent till 10 procent. Sänkningen gäller initialt för perioden 1.12.2022 till 30.4.2023. Samtidigt sänktes mervärdesskatten på persontransporter till noll under perioden 1.1-30.4.2023. Åtgärderna är riksbehörighet. Landskapet är indirekt med och finansierar åtgärden via en minskning av avräkningsbeloppet.

2.     En temporär rätt att göra hushållsavdrag för höga elenergiräkningar (2.000-6.000 euro) under perioden januari-april 2023 (RP 204/2022). Hushållsavdraget dras i första hand från statsskatten och i andra hand från kommunalskatten (26 § kommunalskattelag (2011:119) för landskapet Åland)

3.     En temporär lag om stöd för hushåll med låga inkomster som inte kan göra hushållsavdrag. Stödet beviljas via Folkpensionsanstalten (RP 234/2022). Lagen kom till i snabb takt och det finns inget omnämnande om behörighetsfrågan i propositionen och landskapsregeringen har inte heller fått avge något yttrande i ärendet

4.     En lag om retroaktiv kompensation till hushåll för höga elpriser och en lag om förlängning av betalningstiden för elenergiräkningar samt ett temporärt stöd för elbolagens likviditet (RP 324/2022). Landskapsregeringen anser att åtgärderna är landskapets behörighet. Motsvarande lagstiftning har ännu inte föreslagits från landskapsregeringens sida.  

5.     En lag om temporära stöd till jord- och vattenbruket som kompensation för höjda gödsel och elenergikostnader (RP 327/2022). Stödet är enligt propositionen åländsk behörighet och landskapsregeringen har föreslagit ett stödpaket i samband med den första tilläggsbudgeten. Finansieringen för detta stödpaket kommer dock i sin helhet från statsbudgeten.

6.     Miljöministeriets förordning 17/2023 möjliggör för bostadssammanslutningar att erhålla kompensation för höga elenergipriser för fyra månader december 2022-mars 2023. Även denna stödform är åländsk behörighet.

     Utskottet konstaterar att de åländska konsumenterna av elenergi erhåller stöd såtillvida stödformen är riksbehörighet eller annars ingår i ett större nationellt system. Enligt den information utskottet har erhållit avser landskapsregeringen invänta en slutlig bedömning av lagstiftningsbehörigheten innan man planerar eventuella vidare åtgärder riktade till konsumenterna.

 

Skatteintäkternas omfattning

 

I lagförslaget finns ingen egentlig utredning över det förväntade skatteutfallet eftersom utfallet i hög grad är beroende av de prisnivåer på elenergimarknaden som kommer att råda under 2023.

     I propositionen till riksdagen förväntas skatteintäkterna för hela landet ligga inom intervallet 0,5-1,3 miljarder euro, beräknat under antagandet att priset ligger mellan 100 och 200 euro/MWh och att producenterna till 65 % har terminssäkrat försäljningen på en nivå som är 40 euro/MWh. Under behandlingen i riksdagens ekonomiutskott har detta antagande justerats nedåt till spannet 0,3-0,4 miljarder euro. Detta som en följd av att såväl terminspriserna som de faktiska priserna har sjunkit i början på året.

     Det finns förväntningar om sjunkande priser, en slutsats som man kan dra från priserna på framtida inköp av elenergi. Dessa handlas på NASDAQ OMX marknadsplats för råvaror i form av så kallade terminkontrakt (ett avtal om leverans av energi vid en framtida tidpunkt till ett fast pris).

     Utskottet har gjort en översiktlig simulering av ett eventuellt skatteutfall för landskapets del. Simuleringen baserar sig på en produktion om 170 000 MWh från de två största bolagen och vid ett årsmedelpris om 50 €/MWh blir intäkten från den tillfälliga skatten cirka 50 000 euro, vid 65 €/MWh cirka 680 000 euro och vid medelpriset 74 €/MWh cirka 1,3 miljoner euro.

    

Retroaktiv lagstiftning och egendomsskydd

 

Utskottet har behandlat frågan om retroaktiviteten i lagstiftningen. Även frågan om skattens motiv kan diskuteras ur grundlagssynvinkel, eftersom skatten i princip i ett enda slag fördubblar den vanliga samfundsskatten skulle den kunna ses som ett intrång i det egendomsskydd som medborgarna åtnjuter enligt grundlagen.

     I samband med behandlingen av den föreslagna blankettlagen i riksdagen gav grundlagsutskottet ett utlåtande (GrUU 97/2022) i vilket man konstaterade att det inte i grundlagen finns något uttryckligt förbud mot retroaktiv beskattning, utan retroaktiviteten bör prövas gentemot de som skatten riktar sig mot. I detta fall konstateras att det i allmänhet är fråga om stora företag och att syftet med beskattningen, det vill säga att uppnå lägre elenergipriser på konsumentnivå, varit känd sedan förordningen om krisintervention publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 7 oktober 2022. Samma resonemang gäller egendomsskyddet, att det är fråga om stora företag och att fysiska personer inte drabbas direkt.

     Med tanke på detta kan man anse att marknadsaktörerna haft kännedom om de åtgärder som nu vidtas. Grundlagsutskottet hade således ingenting att invända mot grunderna för regleringen.

    

Lagstiftningsbehörigheten

 

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen och finansministeriet har olika uppfattningar om behörighetsfördelningen. Utskottet har med anledning därav hört självstyrelsepolitiska nämnden vars synpunkter framkommer nedan. Nämnden har även inhämtat ett utlåtande från professor emeritus Olli Mäenpää, vilket ingår som bilaga i nämndens utlåtande.

     Nämnden delar såväl landskapsregeringens som professor Mäenpääs slutsatser att den föreslagna landskapslagen faller inom lagtingets behörighet.

     Den föreslagna lagen är att betrakta som skattelagstiftning snarare än lagstiftning om elmarknaden. Lagstiftningsbehörigheten när det gäller beskattning är delad och enligt 18 § 5 punkten i självstyrelselagen har lagtinget behörighet att lagstifta bland annat om landskapet tillkommande näringsskatter. Begreppet näringsskatt har förblivit oförändrat sedan den första självstyrelselagens tillkomst. Kännetecknande för en näringsskatt är att den riktar sig mot avkastningen av en särskild näring medan mervärdesskatt och accis, som också riktar sig mot näringsidkare är allmänna skatter. Vinstskatten skulle vara avsedd att beskatta avkastningen från energinäringsverksamhet strängare än genom den allmänna inkomstskatten och den skulle antingen ersätta inkomstskatten eller utgöra en konsumtionsskatt.

     Nämnden delar särskilt professor Mäenpääs syn att frågan om hur och till vilka ändamål näringsskattens intäkter används, saknar betydelse för bedömning av lagstiftningsbehörighetens fördelning.

 

Ändringar under riksdagsbehandlingen

 

Utskottet har noterat att riksdagens finansutskott genomförde ett antal betydande ändringar i lagförslaget under behandlingen. Ändringarna har således tillkommit efter det att lagförslaget lämnades till lagtinget. Enligt vad utskottet erfarit påverkar dessa ändringar inte landskapsregeringens lagförslag.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 25 januari 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till landskapslagen om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen.

 

Utlåtande

 

Utskottet har under behandlingen inhämtat självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket.

 

Höranden

 

Utskottet har i ärendet hört ministern Roger Höglund och lagberedaren Diana Lönngren.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och Jörgen Strand.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

 

L A N D S K A P S L A G
om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

     Företag som bedriver elaffärsverksamhet och företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen ska på vinsterna betala skatt till landskapet i enlighet med vad som föreskrivs om skatt till staten i lagen om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen (FFS 363/2023), lagen om tillfällig vinstskatt), med de undantag som följer av denna lag.

     Lagen om tillfällig vinstskatt ska tillämpas i den lydelse den har när denna lag träder i kraft. Senare ändringar av lagen ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket. Ändringar av bestämmelser beträffande vilka det föreskrivs om avvikelser ska dock inte tillämpas på Åland.

 

2 §

Begränsat skattskyldiga företag

     Med avvikelse från 3 § 3 mom. och 13 § 3 mom. lagen om tillfällig vinstskatt är ett företag som på det sätt som avses i 9 § inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) är begränsat skattskyldigt endast skyldigt att betala skatt om företaget på Åland har ett i 13a § i den lagen avsett fast driftsställe för bedrivande av näringsverksamhet.

 

3 §

Fasta driftsställen utanför Åland

     Bestämmelserna i 9 § lagen om tillfällig vinstskatt om skattskyldiga med fasta driftsställen utomlands ska avse skattskyldiga med fasta driftsställen utanför Åland.

 

4 §

Verkställande av beskattningen och skatteuppbörd

     Vid verkställande av beskattningen enligt denna lag tillämpas lagen om beskattningsförfarande (FFS 1558/1995) samt de bestämmelser och föreskrifter som utfärdas med stöd av den.

     Vid skatteuppbörd, indrivning av skatt och återbäring av skatt tillämpas lagen om skatteuppbörd (FFS 11/2018) samt de bestämmelser och föreskrifter som utfärdas med stöd av den.

      De författningar som nämns i 1 och 2 mom. tillämpas i den lydelse de har när denna lag träder i kraft. Senare ändringar av författningarna ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.

 

5 §

Hänvisningar

     Hänvisningar i lagen om tillfällig vinstskatt till elmarknadslagen (FFS 588/2013) ska avse landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden. Hänvisningen till strafflagen (FFS 39/1889) ska avse landskapslagen (2002:60) om tillämpning i landskapet Åland av 29 kap. strafflagen.

 

6 §

Förvaltningsuppgifter

     De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om tillfällig vinstskatt ankommer på statens myndigheter ska på Åland skötas av landskapsregeringen till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets behörighet.

 

7 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den….

     Lagen ska tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2023. Om den skattskyldiges räkenskapsperiod inte slutar under kalenderåret 2023, tillämpas lagen vid företagets beskattning för skatteåret 2024.

     Om beslut om ändring av den skattskyldiges räkenskapsperiod har fattats den 1 december 2022 eller därefter så att det skatteår som går ut 2023 går ut före den 31 december 2023, tillämpas denna lag dock på den skattskyldiges skatteår 2023 och 2024.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 2 maj 2023

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Sten Eriksson