Finans- och näringsutskottets betänkande 20/2016-2017

Genom den föreslagna lagstiftningen fastställs gemensamma tekniska specifikationer för alternativa drivmedels-, laddnings- och tankstationer och uppgifter som användarna ska ges om de alternativa drivmedlen. Avsikten med förslaget är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om en utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen.

Lagförslaget bör behandlas i brådskande ordning eftersom implementeringstiden för EU-direktivet har gått ut. Kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande som har resulterat i ett motiverat yttrande. Följande steg i processen är att en talan väcks vid EU-domstolen.

Tidpunkten för ikraftträdande lämnas öppen med hänvisning till att de föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget om tillämpning på Åland av lagen om distribution av alternativa trafikbränslen antas oförändrat.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Utskottet anser att det är viktigt att infrastrukturen för bränsleförsörjningen byggs ut i god tid så att förnyandet av fordonsparken och fartygsbeståndet inte hindras av en bristande infrastruktur. Införandet av nya trafikbränslen bidrar samtidigt till utvecklingen av bioekonomin, nya tekniska innovationer och nya affärsmodeller. I riket har man en målsättning om att ha 50.000 gasdrivna bilar och 250.000 eldrivna bilar år 2030. Omräknat till åländska förhållanden innebär det 250 gasdrivna bilar och 1.250 eldrivna bilar år 2030, vilket kräver att 20 procent av de nyregistrerade bilarna årligen ska vara av denna kategori för att motsvarande målsättning ska uppfyllas.

Utskottet har erfarit att uppgifterna i allmänna motiveringen gällande antalet hybrid- och elbilar felaktiga. Per 31.12.2016 fanns det 130 hybrid-, 19 laddhybrid- och 22 elbilar, totalt 171 stycken eller 0,6 procent av hela motorfordonsbeståndet. Intressant är att notera att år 2016 kom 8 procent av de nyregistrerade motorfordonen från ovannämnda kategori av fordon. Vidare noterar utskottet att hänvisningen till propositionsnummern RP 25/2016 rd på sidan 11 i lagförslaget är ett skrivfel, den korrekta propositionsnummern ska vara RP 25/2017 rd.

Utskottet anser att lagförslaget fyller sitt syfte och förordar att lagen antas.

Behörighet

Utskottet konstaterar att lagförslaget delvis berör rättsområdena konsumentskydd, utrikeshandel, handelssjöfart och standardisering, vilka är riksbehörighet enligt 27 § 10, 12, 13 och 19 punkterna i självstyrelselagen. Enligt självstyrelselagens 19 § 3 mom. kan i en landskapslag intas bestämmelser av rikslagsstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag för att vinna enhetlighet och överskådlighet. I detta fall är det fråga om stadganden direkt kopplade till rikslagen och eventuella ändringar i rikslagen träder i kraft i landskapet samtidigt som i riket varför lagförslaget inte torde överskrida lagstiftningsbehörigheten.

Lagstiftningsförfarandet

Utskottet konstaterar att den rikslag som ligger som underlag för blankettlagen antogs av riksdagen i andra behandling den 30 maj 2017. Lagen är således inte stadfäst av presidenten vid tidpunkten för utskottets behandling.

Ett motsvarande fall var senast aktuellt då lagtinget den 9 november 2016 antog två blankettlagar (LTB 39/2016 och 40/2016) som ännu inte var antagna av riksdagen, vilket skedde först den 15 november 2016. I Ålandsdelegationens utlåtande (ÅD 27/16 och 28/16) förordades att landskapslagarna skulle förfalla med hänvisning till det faktum att de rikslagar som ingick i landskapslagarna inte var antagna eller stadfästa vid tidpunkten för lagtingets beslut. Justitieministeriet inhämtade Högsta domstolens (HD) utlåtande (nr 6 och 7/2017) som förde ett längre resonemang kring ifrågavarande lagstiftningsförfarande. HD gick på en annan linje i sitt utlåtande och ansåg att inget hinder förelåg för lagarnas stadfästande. HD konstaterar att det i vissa fall är önskvärt eller nödvändigt att landskaps- och rikslagstiftningen bringas i kraft samtidigt, vilket ofta är fallet med Europeiska unionens rättsakter. Eftersom det inte är ovanligt att implementeringen av EU-lagstiftning är sen i riket, vilket kan leda till hot om implementeringspåföljder i form av böter, vilket också är fallet i det nu aktuella lagförslaget, blir det en nödvändighet med parallella lagstiftningsprocesser i landskapet och riket. Som huvudregel anser HD att rikslagstiftningen ska existera innan den tas in i landskapslagstiftningen, men att det inte kan utgöra ett ovillkorligt krav ifall omständigheterna motiverar ett avvikande förfarande.

Utskottet konstaterar att riksdagen den 30 maj 2017 antagit den lag som lagförslaget bygger på och att endast presidentens stadfästande och lagens ikraftträdandedatum återstår. Utskottet anser därför, med hänvisning till ovanstående resonemang, att något hinder för lagtinget att anta lagförslaget inte föreligger.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 maj 2017 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Camilla Gunell och inspektören Henrik Juslin.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Tage Silander, vice ordförande Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, vicetalman Veronica Thörnroos och Stephan Toivonen.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

__________________

Mariehamn den 31 maj 2017

Ordförande

Tage Silander

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 20/2016-2017

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter