Landskapsregeringen har i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering överlämnat årsredovisningen för landskapet Åland 2019 till lagtinget såsom redogörelse nr 3/2019-2020. Årsredovisningen inkluderar i enlighet med 19 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning landskapsbokslutet och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen ingår dessutom bokslutet för landskapets fastighetsverk och landskapsrevisionens revisionsberättelse för finansåret 2019.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att årsredovisningen för 2019 antecknas för kännedom och att utskottets synpunkter bringas landskapsregeringen till kännedom.

Utskottets synpunkter

Resultat- och kostnadsutveckling

Verksamhetsbidraget, som utgörs av verksamhetens intäkter och kostnader, pensionsintäkter och -kostnader samt överföringsekonomins intäkter och kostnader, uppgick till -283,8 (2018 = -281,0) miljoner euro. Årsbidraget som utgörs av verksamhetsbidraget, skatteinkomster och finansiella poster uppgick till 14,6 (25,1) miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat år 2019 uppgår till 5,8 miljoner euro, jämfört med budgeterade -4,9 miljoner. Inga betydande extraordinära poster påverkar resultatet.

Verksamhetens kostnader uppgick år 2019 till 201 miljoner euro, vilket är 8 miljoner eller 4,1 procent mera än år 2018. Sett över tid har verksamhetskostnaderna under en femårsperiod från 2014 ökat med 30,2 miljoner eller 17,7 procent. Framförallt har posten övriga verksamhetskostnader ökat. Ökningen kan jämföras med konsumentprisindex för Åland som steg med 0,8 procent år 2019 och med 4,5 procent under perioden 2014-2019. Den totala kostnadsmassan har inte ökat på samma sätt som de egna verksamhetskostnaderna. Kostnaderna för inkomst- och kapitalöverföringar minskade under 2019 med 5,6 procent och har sedan 2014 minskat med sammanlagt 5,1 procent.

Skatteintäkterna

De totala intäkterna av skattekaraktär minskade med 1,3 procent, ca 3,5 miljoner euro, till 269,5 miljoner euro. Minskningen hänför sig nästan helt till minskad skattegottgörelse. Vid övergången till ett nytt avräkningssystem blir ekonomin mer beroende av resultatutvecklingen hos de åländska företagen. Den pågående pandemin medför svåra verksamhetsförutsättningar för många åländska företag med svag resultatutveckling, uppsägningar och arbetslöshet som följd.

Pensionskostnaderna

Pensionskostnadernas nettobelopp uppgår till 17,4 miljoner euro. Pensionskostnaderna uppgår till 35 miljoner euro, vilket är 1,6 miljoner eller 4,8 procent högre än 2018. Pensionsinkomsternas täckningsgrad för pensionskostnaderna var 50 procent. Från år 2014 har pensionskostnaderna ökat med 24,9 procent. Pensionsintäkterna ligger efter att ett par år ha varierat på 17,7 miljoner euro vilket är ungefär samma nivå som 2014. Täckningsgraden för pensionskostnaderna har däremot sjunkit från 64 till 50 procent.

Enligt pensionsfondslagen får högst 75 procent av landskapsregeringens pensionskostnader bekostas från fondens medel. En förutsättning för ökat uttag torde dock vara fondens långsiktiga förmåga att bära landskapets pensionskostnader. Det kalkylerade pensionsansvaret steg under 2019 med 9,4 miljoner euro eller 1,2 procent till 793,3 miljoner euro. Värdet på pensionsfondens tillgångar räknat till marknadsvärde uppgick per den 31.12.2019 till 483,1 miljoner euro, vilket var 53,5 miljoner eller 12,5 procent högre än året innan. Täckningsgraden uppgick därmed till 60,9 procent.

Personal

Utskottet noterar med tillfredsställelse att antalet årsverken nu redovisas i årsredovisningen. Även den hälsorelaterade frånvaron redovisas på ett tydligt sätt. Den hälsorelaterade frånvaron uppgick år 2019 till 9 910 kalenderdagar, vilket motsvarar 13,05 dagar/årsverke eller 11,44 dagar per anställd. Utskottet emotser framtida uppföljningar av personalstyrkans omfattning och hälsorelaterad frånvaro över tid.

Allmänt om årsredovisningen

Utskottet anser att det finns skäl att ytterligare utveckla årsredovisningen i syfte att åstadkomma en tydligare resultatredovisning samt att ge en bättre information om landskapets ekonomiska ställning.

Utskottet har med intresse noterat att resultatstyrning utgående från politiska målsättningar inarbetats som en central del av de statliga styrsystemen i Finland och Sverige. I Finland följer regeringens årsberättelse regeringsprogrammet och rapporterar om hur det handlingsprogram som regeringsprogrammet utgör har uppfyllts. Ämbetsverken i Finland upprättar egna bokslut med en finansiell redovisning i form av en resultat- och balansräkning, en finansieringsanalys samt en anslagsredovisning. Statens årsredovisning innehåller en konsoliderad balansräkning och resultaträkning, en finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgeten.

En mera sammanhållen årsredovisning med uppföljning av trender och centrala nyckeltal över tid skulle underlätta förståelsen av landskapets finansiella situation. Det vore önskvärt att kunna utläsa utfallet i förhållande till budget och hur förverkligandegraden sett ut över tid. Formerna för de underliggande myndigheternas redovisning kan utvecklas utgående från ambitionen om ökad resultatstyrning och kostnadseffektivitet.

Utskottet konstaterar att utöver årsredovisningen för landskapet Ålands förvaltning och ekonomi har separata verksamhetsberättelser jämte bokslut upprättats för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Landskapets pensionsfond och Landskapets fastighetsverk. Av dessa är endast ÅHS konsoliderat i huvudbokslutet. Fastighetsverkets sifferbokslut är intaget som en bilaga i årsredovisningen. Tidigare finans- och näringsutskott har fört en diskussion om att landskapsregeringen bör överväga att uppgöra koncernbokslut. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga hur man på ett överskådligt sätt kan utveckla årsredovisningen för att skapa en ökad resultatmedvetenhet samt presentera landskapsförvaltningens och de underliggande bolagens ekonomiska situation. Fastighetsverket och Kraftnät Åland Ab kunde med fördel ingå i ett konsoliderat bokslut.

En allmän diskussion om ramarna för landskapets budgetpolitik vore också motiverad, inte minst i början av varje mandatperiod.

Övriga synpunkter

Utskottet anser att det vid sidan av årsredovisningen finns behov av särskilda uppföljningar och redovisningar av olika större reformer och verksamhetsomläggningar. Bildandet av ett fastighetsverk, överföring av IT-drift till ÅDA Ab och driftsprivatisering av skärgårdstrafik utgör exempel på stora reformer som borde följas upp och utvärderas på ett sammanhållet sätt. Effekterna av dylika reformer syns inte i ordinarie årsredovisningar. Reformerna bör därför följas upp efter att en viss tid, exempelvis fem år, förflutit.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 24 juni 2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över årsredovisningen jämte landskapsrevisionens berättelse.

Utskottet har i ärendet hört finansministern Torbjörn Eliasson och finanschefen Conny Nyholm från finansavdelningen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson, Jörgen Strand och Stephan Toivonen.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2019 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 8 september 2020

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Emma Dahlén

Finans- och näringsutskottets betänkande 20/2019-2020

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter