Landskapsrevisorerna har till lagtinget överlämnat den i 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen föreskrivna revisionsberättelsen. Landskapsregeringen har därtill överlämnat den i 25 § landskapslagen om Ålands landskapsregering förutsatta berättelsen till lagtinget.

Utskottets förslag

Utskottet har behandlat landskapsrevisorernas och landskapsregeringens berättelser för år 2011 och avger i detta betänkande sina synpunkter över desamma. Utskottet föreslår vidare att betänkandet bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet konstaterar att en ny revisionslag förelagts lagtinget. En god revision tillsammans med ett landskapsbokslut och en årsredovisning med tydliga hänvisningar i form av noter och andra uppgifter är väsentliga för att kunna få en god uppfattning om landskapsförvaltningens ekonomiska situation.

Utskottet har parallellt med landskapsrevisorernas berättelse behandlat landskapsregeringens berättelse med särskilt fokus på bokslutet. Utskottet noterar att resultatet för år 2011 förbättrats jämfört med år 2010 men att underskottet för året före fonderingar och reserveringar fortfarande är stort och utgör ca 16,8 miljoner euro. Utskottet efterlyser utvecklandet av olika nyckeltal för beskrivning av bokslutet och verksamheten. Utskottet ber landskapsregeringen att fortsätta fokusera på att minska driftsutgifterna.

Utskottet betonar vikten av att bokslut och revisionsberättelse upprättas i så god tid att landskapsregeringen kan bemöta påpekandena i revisionsberättelsen och att denna kan behandlas samtidigt av lagtinget före sommaruppehållet.

Utskottet konstaterar att beräkningarna gällande pensionsfondens utveckling och pensionsansvarsskulden bör förnyas i syfte att göra dem mer adekvata med beaktande av det faktum att nyanställda inte längre omfattas av landskapets egna pensionssystem.

Detaljmotivering

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets ekonomi

Revisorerna noterar i sin berättelse bl.a. att reserveringssaldot för verksamhetsanslag (VR) har minskat i bokslutet. Eftersom reserveringssaldot ger en skev bild av de verkliga kostnaderna för verksamheten anser revisorerna att reserveringarna av verksamhetsanslag bör slopas. Revisorerna rekommenderar att aktiveringsgränsen för anläggningstillgångar ses över och höjs väsentligt. När det gäller ÅHS uppmanar revisorerna landskapsregeringen att formulera tydligare instruktioner för uppgörande av bokslutet.

Personalkostnaderna ökade, enligt revisorerna, under år 2011 med 4,9 miljoner euro (eller 4,6 procent) exklusive förändringar i periodisering av semesterlöner. Kostnaderna för material och förnödenheter ökade med 2,7 miljoner jämfört med år 2010. Revisorerna uppmanar landskapsregeringen att se till att det görs en ny beräkning av pensionsansvarsskulden. Dessutom bör landskapsregeringen i kommande bokslut ta med en finansieringsanalys. Vidare noteras att bokslutet saknar en redogörelse över hur den interna kontrollen är ordnad. Revisorerna efterlyser vidare tydligare ägardirektiv för representanter som representerar landskapet i olika bolag.

Utskottet noterar att de olika anslagstyperna framdeles föreslås reglerade i den nya finansförvaltningslagen som ännu inte trätt ikraft. I fråga om anläggningstillgångar bör en översyn göras i fråga om deras värdering. I fråga om driftsutgifterna ber utskottet landskapsregeringen se över deras utveckling och vid behov utfärda närmare anvisningar och instruktioner i syfte att verka för kostnaderna för inköp av varor och tjänster minimeras. Utskottet noterar ändå i sammanhanget att kostnaderna för inköp ökat på grund av stigande oljepriser och att personalkostnaderna ökat på grund av avtalsenliga förhöjningar. Utskottet har erfarit att det finns ett stort behov av utveckling av systemen inom finansavdelningen som tar lång tid. Det är enligt utskottet viktigt att det nya ekonomisystemet som nu upphandlas skapar förutsättningar för detta.

I fråga om den interna kontrollen betonar utskottet vikten av att den förbättras inom förvaltningen. Detta är särskilt viktigt med beaktande av den tänkta revisionsreformen som går ut på att all revision ska utföras av en separat myndighet under lagtinget. Utskottet har erfarit att arbetet med att utveckla den interna kontollen pågått under året men att mycket arbete återstår. När allt är på plats bör senast bokslutet för år 2015 innehålla en redogörelse över den interna kontrollen.

Utskottet betonar slutligen betydelsen av tydliga ägardirektiv för landskapets representanter i olika bolag och andra sammanslutningar där landskapet har ägarintressen eller liknande. Ägardirektiven bör vara anpassade till verksamhetens natur.

Landskapsregeringens IT –funktion

Revisorerna anser att IT-chefen bör tilldelas större resurser för utvecklingsarbete och att arbetsfördelningen vid enheten bör ses över. Enligt revisorerna är det viktigt att centralförvaltningens IT-funktion fungerar problemfritt och att tillräckliga resurser därför bör avsättas för att säkerställa detta.

Utskottet har erfarit att IT funktionens verksamhet är bred och att det torde krävas mer resurser. De funktioner som inom förvaltningen ska vara drivande i fråga om utveckling av nya och befintliga system borde tydliggöras.

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

Ålands hälso- och sjukvård

Revisorerna konstaterar att granskningen visar att åtgärder bör vidtas för att förbättra den interna kontrollen och att den interna revisionen bör utvecklas. Revisorerna förutsätter att styrelsen noggrant går igenom granskningsrapporten och fattar beslut om nödvändiga åtgärder för att rätta till de brister som tas upp i rapporten.

Utskottet noterar att styrelsen enligt 11 § 2 mom. landskapslagen (2011:114) om Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för den interna kontrollen. Utskottet finner det mycket angeläget att Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) tillställes den revisionsrapport som upprättats och i brådskande ordning behandlar densamma. Utskottets förhoppning är att detta kunde öka kostnadseffektiviten och rättssäkerheten inom organisationen.

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde

Ålands folkhögskola

Revisorerna konstaterar att elevunderlaget under flera år har varit svagt. Vid granskningen har det framkommit att flera omständigheter bidrar till att det har blivit allt svårare att rekrytera elever i landskapet men också utanför Åland. Möjligheten att finansiera folkhögskolestudierna har bl.a. försämrats för studeranden som kommer från andra länder. Det har medfört att det är betydligt färre studeranden från utlandet. När det gäller inbesparingskraven inom landskapet så har de bidragit till färre yngre studeranden. Studeranden under 18 år får inte bo på internatet under helgerna då skolan inte har personal på plats. Det konstateras att antalet elever inte ökade när hantverksskolans verksamhet flyttades till folkhögsskolan

Revisorerna noterar att det finns utrymmen och byggnader som hör till folkhögskolan men som inte utnyttjas alls eller som endast delvis utnyttjas. Samtidigt medför byggnaderna och utrymmena höga kostnader, i första hand för uppvärmning vintertid men också för underhåll. Den gamla rektorsbostaden står outnyttjad och förfaller, men även internatet är underutnyttjat. Enligt revisorerna är det bekymmersamt att byggnaderna medför så stora kostnader utan att de används.

Utskottet har erfarit att Ålands folkhögskola tar emot bl.a. elever som gått ut grundskolan och som behöver förbättra sina grundskolekunskaper. Utskottet har också erfarit att Ålands folkhögskola i samarbete med byggnadsbyrån arbetar med energibesiktning av lokaliteterna. Utskottet betonar vikten av att driftskostnaderna i form av uppvärmningskostnader nedbringas. Utskottet förordar ett närmare samarbete med landskapets övriga skolor i syfte att förbättra möjligheterna för de studerande och för att effektivera resursutnyttjandet. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen ser över olika samarbets- och organisationsformer och att man har frågan om attraktiviteten av skolan med sig i budgetarbetet.

Högskolan på Åland

Revisorerna har vid granskningen koncentrerat sig på utbildningsprogrammet för vård och forskningen inom högskolan. Revisorerna har erfarit att de som utexamineras från utbildningsprogrammet för vård får anställning inom mycket kort tid. Med tanke på behovet av personal inom vård och omsorg är sjukskötarutbildningen, såvitt revisorerna kan bedöma, en viktig utbildning för Åland.

Utskottet delar revisorernas uppfattning om att utbildning av vårdpersonal förefaller vara en viktig utbildning för Åland idag. Utskottet har erfarit att ett utbildningsavtal mellan landskapsregeringen och Högskolan på Åland ännu inte åstadkommits. Utskottet finner det angeläget att landskapsregeringen tillsammans med högskolan skapar ett utbildningsavtal som reglerar det framtida utbildningsprogrammet för högskolan och som därmed skapar förutsättningar för högskolans prioriteringar.

Övriga förvaltningsområden

Ålands utvecklings Ab

Revisorerna konstaterar att ÅUAB:s investeringar i vissa bolag har bestått i många år. Enligt revisorerna borde kapitalet omsättas oftare så att det kan återinvesteras i nya bolag.

Utskottet har erfarit att ÅUAB går in med riskkapital i olika företag för att hjälpa till antingen i uppstartningskedet eller expensionskedet i ett företags utveckling. I normala fall är ÅUAB ägare under de första 5 till 10 åren varefter aktierna avyttras. Det är svårt att påskynda avyttringen eftersom det beror på marknaden och företagets situation. ÅUAB undviker i det längsta att avyttra till priser under det ursprungliga teckningspriset och avvaktar ofta i sådana situationer. Utskottet finner det angeläget att kapitalet omsätts oftare. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över detta i sina ägardirektiv.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 september 2012 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över landskapsrevisorernas och landskapsregeringens berättelser för år 2011.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Carina Aaltonen, ministern Johan Ehn, landskapsrevisorn Sven-Anders Danielsson, finanschef Dan E Eriksson, landskapsrevisorn Runa-Lisa Jansson, vd:n Lennart Joelsson vid ÅUAB, rektorn Edward Johansson, intern controllern Bodil Karlsson, tf. ledande revisorn Magnus Lundberg, IT-chefen Ronny Lundström, landskapsrevisorernas ordf. Tuula Mattsson, direktions ordf. Åke Mattsson vid Ålands folkhögskola, bitr. avd. chefen Conny Nyholm, skolekonomen Åsa Nyman vid Ålands folkhögskola, överinspektören Bodil Regårdh och tf. förvaltningschefen Carina Strand.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Petri Carlsson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Mats Perämaa (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 8 oktober 2012

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finans- och näringsutskottets betänkande 23/2011-2012

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter