Landskapsregeringen föreslår att ett stödsystem för produktion av el från vindkraft inrättas. Stödsystemet är ägnat att främja en mer klimatvänlig elproduktion genom en minskad användning av fossila bränslen.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår ur betänkandet.

Utskottets synpunkter

Utskottet har under sin behandling av lagförslaget om produktionsstöd för el från vindkraft kunnat konstatera att det är en komplicerad helhet av prissättning på el, tillgång och efterfrågan på el, teknologi samt dessutom olika finansiella instrument som måste beaktas vid en bedömning av behovet av produktionsstöd till vindkraften. Utskottet konstaterar att lagförslaget inte i någon större utsträckning belyser dessa aspekter.

Utskottet konstaterar att de framtida elpriserna har en avgörande betydelse när det gäller att prognosticera den framtida totala kostnaden för stödsystemet. Det är i praktiken omöjligt att kalkylera framtida priser på elmarknaden. Ett sätt att få en uppskattning över prisförväntningar är att betrakta priserna på marknaden för terminsinstrument, det vill säga avtal om framtida leveranser av el till ett visst pris. Priserna rör sig hela tiden, men som exempel kan nämnas att på Nasdaqs råvarubörs kostade ett sådant terminskontrakt för åren 2022, 2024, 2025 mellan 32 och 33 euro/MWh i en avläsning som gjordes 29.4.2019. Det förväntade marknadspriset för de år som stödsystemet är avsett att inledas skulle således ligga nära den nivå som är satt som nedre brytpunkt i det föreliggande förslaget till stödsystem.

I lagförslaget är stödet kopplat till priserna på Nordpools spotmarknad för el. I realiteten kommer högst sannolikt den el som vindkraftverken producerar att säljas genom terminskontrakt med fast pris. Till detta kommer möjligheten att sälja certifikat på elmarknaden som berättigar till el som producerats utan fossila utsläpp. Förekomsten av ett prisstödssystem i kombination med möjligheten att använda sig av finansiella instrument är komplicerat eftersom det möjliggör att det kan uppstå en situation där stöd betalas samtidigt som produktionen säljs med normal företagsekonomisk lönsamhet. Stödsystemets dimensionering blir därför av avgörande betydelse. I den nyligen genomförda auktionen i Finland slutade anbuden för begärt stöd i intervallet 1,27 – 3,97 euro/MWh mot ett referenspris om 30 euro/MWh (fullt stöd erhålls således om marknadspriset är under 30 euro/MWh). Medelpriset för de bolag som förlorade auktionen uppgick till 8,52 euro/MWh. Utskottet konstaterar att den potentiella stödnivån i det föreliggande lagförslaget ligger på en betydligt högre nivå.

I den simulering av kostnader som utskottet låtit utföra kan det konstateras att det beräkningssätt av stödet som föreslås i 10 § verkar generera det mest förmånliga utfallet för landskapets stödkostnader om marknadspriserna är låga, medan det verkar som om timdebiteringssystemets relativa stödkostnader ökar ju högre marknadspriserna blir. Jämförelsen har gjorts mot medeltalspriser på månads-, kvartals-, halvårs- och helårsnivå och framgår i bilagd graf. Den ljusgula stapeln (timberäkning) motsvarar lagförslagets text.

Utskottet konstaterar att totalkostnaden för perioden 2007-2018 om 12 år skulle ha uppgått till 9-10 miljoner euro. Timberäkningsmodellen har inte kunnat simuleras för hela perioden i brist på data, men skulle antagligen närma sig samma totala kostnadsnivå eftersom det finns ett antal år med höga marknadspriser på el under åren 2007-2013, vilket således troligen skulle ge höga relativa kostnader för timberäkningsmodellen.

Utskottet önskar också lyfta frågan om vindkraften som en framtida större industri på Åland. Utskottet har erfarit att det idag finns begränsningar vad gäller inkoppling på det stamnät som finns på Åland och även när det gäller export av el till omvärlden finns det begränsningar. Mot Sverige finns det begränsningar i form av bristande kapacitet i nätet och mot Finland är överföringen förenad med ganska höga nätförluster, vilket sätter en viss press på prissättningen. Utskottet har också erfarit att Vattenfall ab i Sverige troligen kommer att ändra sin tariffpalett på ett sådant sätt att det uppstår en ökad fördel att ha en lokal produktion inom det åländska stamnätet. En ökad lokal elproduktion från vind skulle således sänka Kraftnät Ålands ab avgifter för den el som överförs från Sverige.

Detaljmotivering

1 §. Stödperiodens sista år har ändrats i enlighet med landskapsregeringens avsikter med lagförslaget. Datum för vilket ett vindkraftverk kan komma in i stödsystemet har specificerats till 31.12.2024, efter vilken det inte längre är möjligt att erhålla stöd för elproduktion från vindkraft i stöd av denna lag. Om en elproducent kommer in i stödsystemet under 2024 kommer det totala antalet stödda produktionsmånader att minskas från den maximala mängden om 144 månader eftersom det sista betalningsåret är 2035.

Delegeringsfullmakten i 2 mom. föreslås utgå eftersom tillsyns- och övervakningsansvaret åligger landskapsregeringen.

2 §. Pt 1. Ett förtydligande av språklig natur görs.

Pt 3. 3 MWh byts ut mot 3 MW eftersom effekt anges i MW medan produktionsmängden anges i MWh.

Pt 4. Ordet ”el” tas bort.

Pt 5. En språklig förändring görs.

Pt 6. En språklig ändring av den geografiska termen för Åland har gjorts. Utskottet har i sina överväganden utgått från den situation som råder på elmarknaden vid tillfället för lagens behandling, det vill säga att den marknadsplats som används heter Nordpool och att det prisområde som används för den åländska elen är SE 3 (Sverige område 3). Den delegeringsfullmakt som finns med under denna punkt föreslås utgå eftersom en eventuell tillkomst av flera marknadsplatser för el är relativt osannolik och kan i ett sådant fall regleras genom ett förtydligande i lagen.

Pt 11. En förtydligande definition av begreppet stödperiod införs.

5 §. I 1 mom. införs ett förtydligande att det krävs en planerad vindkraftpark med en effekt om minst 12 MW för att kunna delta i anbudsförfarandet. Övriga ändringar är av språklig natur.

6 §. Hänvisningen i paragrafens 2 mom. till § 8 är felaktig och ska vara 9 §.

8 §. Skrivningen om egenkontroll föreslås utgå eftersom detta regleras i 9 §.

9 §. I 1 mom. ändras de tidsintervall som används för att redovisa elproduktion i enlighet med de ändringar som utskottet föreslår i resten av lagen.

Vidare föreslår utskottet att delegeringsbestämmelsen förtydligas och kopplas till paragrafens rubrik och innehåll. Delegeringsbestämmelsen föreslås dessutom flyttad från 2 mom. till ett nytt eget 3 mom.

10 §. Utskottet föreslår att hela paragrafen erhåller en ny lydelse.

I 1 mom. föreslår utskottet att texten ändras för att tydliggöra hur stödet räknas ut då marknadspriset på el befinner sig under respektive över gränspriset på 32 euro per MWh. Dessutom införs en högsta gräns om 11 euro per MWh för ersättningsanbudet, vars högsta nivå indirekt kunde räknas fram utgående från skrivningarna i den allmänna motiveringen men som inte framgick direkt i lagförslaget.

I paragrafen har införts en formel för uträkning av stödet då marknadspriset passerar 32 euro/MWh. Stödet blir då linjärt avtagande enligt formeln 32 euro/MWh + ersättningsanbudets pris minus marknadspriset. Om ersättningsanbudet exempelvis är 6 euro/MWh och marknadspriset 37,20 euro/MWh blir stödet 32+6= 38 – 37,20 = 0,80 euro/MWh. Om marknadspriset skulle överstiga 38 euro/MWh i exemplet utgår inget stöd.

Utskottet föreslår vidare att uträkningen av stödet ska beräknas på basen av det timbaserade medelpriset för ett halvt kalenderår för det område på den nordiska elmarknaden som används på Åland. Detta avvikande från lagförslagets lydelse där uträkningen baseras på ett stöd som beräknas för varje timme. Utskottet noterar att dess förslag motsvarar det förslag som ursprungligen gick ut på remiss och som också delgavs den Europeiska kommissionen i landskapsregeringens förnotifiering. Utskottets förslag till ändring sker i samråd med landskapsregeringen.

11 §. Utbetalningsperioden har ändrats från kalenderår till halvår för att överensstämma med lagförslagets detaljmotivering. Stödperiodens sista år har ändrats för att överensstämma med lydelsen i 1 §. Vidare har paragrafen kortats ned för att öka tydligheten.

Utbetalningarna av stöd sker efter varje fullbordat halvt kalenderår. Redovisningar för erhållande av stöd kan således tidigast ske i juli respektive januari månader, men får lämnas in när som helst inom en sexmånaders period efter utgången halvårsperiod. Den producerade mängden totalt under halvårsperioden ska utgöra underlag för utbetalning av stödet, vilket innebär att vindkraftverk som tas i bruk under en pågående halvårsperiod får stöd för den mängd som levererats från det datum som verket levererar till elnätet. Vindkraftverk som står stilla på grund av tekniska problem beräknas på liknande sätt.

Vindkraftverk som igångsätts sent under stödsystemets verkningstid får stöd för ett kortare antal stödmånader än de maximala 144 stödmånaderna.

12 §. En språklig ändring har gjorts i 1 mom. 2 pt.

16 §. Till paragrafen har fogats ett nytt 3 mom. Det nya momentet är i sin helhet hämtat från 20 § 2 mom.

20 §. Paragrafen föreslås utgå eftersom detta redan är reglerat i 14 § 1 mom. Paragrafens 2 mom. föreslås flyttad till 16 § som ett nytt 3 mom.

21 §. Paragraf 21 erhåller ett nytt nummer (20 §) eftersom 20 § utgår i sin helhet.

2 mom. andra mening har fått en ny lydelse i förtydligande syfte.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 mars 2019 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, energiutvecklaren Henrik Juslin, lagberedaren Olle Ekström, upphandlaren Mårten Broman, EU-sakkunnige Anna-Lena Sjöberg samt verkställande direktören Christian Augustsson vid Ålands Kraftnät ab.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Zetterman samt vtm Veronica Thörnroos.

Utskottet har efter omröstning med rösterna 4-2 beslutat godkänna betänkandet, varvid beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg och Ingrid Zetterman.

Reservation

Vicetalmannen Veronica Thörnroos och ledamoten Lars Häggblom har fogat en gemensam reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om stöd för produktion av el från vindkraft

(Ingressen lika som i lagförslaget)

1 kap.
Allmänt

1 §

Produktionsstöd för el

Landskapsregeringen kan genom ett anbudsförfarande besluta att, för ett stödsystem för produktion av el, godkänna vindkraftverk samt producenter av el från vindkraftverk, i denna lag kallade elproducenter, vilka för högst tolv kalenderår under åren 2021-2035 sammanlagt till elnätet levererar högst 130 GWh el årligen. Landskapsregeringen kan för högst tolv år till en elproducent betala ett produktionsstöd för högst 130 GWh levererad el per kalenderår. En elproducent som har godkänts för stödsystemet ska för att vara berättigad till produktionsstöd leverera el från vindkraftverk till elnätet senast (uteslutning) 31.12.2024. (Uteslutning).

(Uteslutning).

2 §

Definitioner

Vid tillämpningen av denna lag är innebörden av följande begrepp denna:

1) Med stödsystemet avses (uteslutning) de bestämmelser i denna lag som rör rättigheter och skyldigheter avseende stöd för produktion av el från vindkraft.

2) En elproducent är en juridisk person som innehar ett vindkraftverk.

3) Ett vindkraftverk är ett kraftverk där el produceras med vindturbiner ur rörelseenergin i en strömmande luftmassa i en eller flera generatorer som är kopplade till samma mätare hos en distributionsnätinnehavare, som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning av rikslagstiftning om elmarknaden. Ett vindkraftverk ska ha en nominell effekt för produktion av minst 3 MW (uteslutning).

4) En vindkraftsverkspark är ett antal geografiskt näraliggande vindkraftverk som tillsammans har minst den nominella effekten 12 MW (uteslutning) samt har en gemensam anslutning till elnätet.

5) Med elnätet avses ett (uteslutning) elnät enligt landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden.

6) Med marknadspriset på el avses timpriset för det områdespris som tillämpas (uteslutning) på Åland, noterat på den nordiska elmarknaden (uteslutning).

7) Med ersättningsanbud avses en elproducents offererade pris per MWh.

8) Med kalenderår avses tiden från och med den första januari till och med den sista december.

9) Med MWh avses megawattimmar.

10) Med GWh avses gigawattimmar.

11) Med stödperiod avses den period då produktionsstöd utbetalas.

2 kap.
Om anbud och beslut om godkännande för stödsystemet

3 – 4 §§

(Lika som i lagförslaget)

5 §

Om godkännande av vindkraftverk

Landskapsregeringen godkänner vindkraftverk för stödsystemet. Förutsättningar för att delta i ett anbudsförfarande är att de enskilda vindkraftverken ingår i en i 2 § 4 punkten avsedd vindkraftsverkspark och uppfyller följande villkor:

1) Vindkraftverket ska finnas (uteslutning) på Åland och planeras bli anslutet till elnätet eller för det ha gjorts en ansökan om anslutning till elnätet.

2) Vindkraftverket ska vara helt nytt och inte innehålla begagnade delar.

3) Stöd får inte tidigare ha beviljats för vindkraftverkets investering eller drift.

4) För vindkraftverket har inte fattats något bindande beslut om anskaffning av anläggningstillgångar eller annars inledande av byggande.

5) För vindkraftverket finns ett beviljat bygglov, som avses i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland.

6) För vindkraftverket finns behövliga lagakraftvunna miljötillstånd som avses i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd.

Landskapsregeringen kan under stödperioden godkänna att en i stödsystemet godkänd elproducents (uteslutning) vindkraftverk ersätts med ett nytt vindkraftverk för anslutning till stödsystemet. Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare i frågor som rör underhåll och drift av vindkraftverk som ingår i stödsystemet.

6 §

Anbud

(1 mom. lika som i lagförslaget)

Till anbudet ska fogas en beskrivning av hur uppgifter om hur villkoren för produktionsstödet sammanställs som avses i 9 (uteslutning)§.

(3 mom. lika som i lagförslaget)

7 §

(Lika som i lagförslaget)

3 kap.
Elproducentens informationsskyldighet och egenkontroll

8 §

Elproducentens allmänna skyldigheter

(1 mom. lika som i lagförslaget)

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om elproducenternas ansvar för (uteslutning) att ge information om väsentliga händelser samt att informera om sådana varaktiga ändringar som avses i 1 mom.

9 §

Elproducentens egenkontroll och rapport

En elproducent ska systematiskt följa, mäta och dokumentera den mängd elenergi som produceras och som berättigar till produktionsstöd. En elproducent ska (uteslutning) för varje halvår på det sätt och i den form som landskapsregeringen begär det informera om sin elproduktion (uteslutning).

En elproducent ska bevara de mätuppgifter som avses i 1 mom. och behövliga underlag för dem under minst tio år efter att det sista stödbeloppet har betalats ut. (Uteslutning).

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om (uteslutning) elproducenternas ansvar för egenkontroll som avses i 1 mom.

4 kap.
Produktionsstödet

10 §

Produktionsstödets belopp

Produktionsstödets belopp grundas på den mängd el som har levererats till elnätet samt på ersättningsanbudet. Om marknadspriset är i intervallet 0-32 euro per MWh ersätts elproducenten i enlighet med ersättningsanbudet, dock högst med 11 euro per MWh. Om marknadspriset är i intervallet 32-43 euro per MWh så minskas produktionsstödets belopp linjärt upp till det lämnade ersättningsanbudets belopp enligt formeln Ps=(32+e)-Mp. Med de i formeln använda förkortningar avses med Ps produktionsstöd, e ersättningsanbud och Mp marknadspris. Produktionsstöd utbetalas inte vid marknadspris understigande 0 euro per MWh. Produktionsstödets högsta belopp till en enskild elproducent betalas enligt den produktionsvolym som har fastställts för elproducentens leverans av el till elnätet.

Produktionsstödet beräknas som ett medeltal för marknadspriset på el med ett aritmetiskt medeltal för varje timme under ett halvt kalenderår i enlighet med timpriset för områdespriset som tillämpas på Åland noterat på den nordiska elmarknaden. Med ett halvt kalenderår avses perioderna från och med januari till och med juni månad, samt från och med juli till och med december månad.

11 §

Utbetalning

(Uteslutning) Produktionsstödet utbetalas efter varje fullbordat halvt kalenderår. Stöd kan betalas för högst 144 kalendermånader och längst till och med år 2035.

(2 mom. lika som i lagförslaget)

Till en ansökan om utbetalning av produktionsstöd ska (uteslutning) fogas de i 9 § avsedda uppgifterna (uteslutning).

12 §

Avbrytande av utbetalning

Landskapsregeringen kan besluta att utbetalning av ett produktionsstöd för el ska avbrytas om

1) de förutsättningar för ett produktionsstöd för el från vindkraftverk inte längre uppfylls eller

2) det finns anledning att (uteslutning) anta att en elproducent har lämnat oriktiga eller otillräckliga uppgifter för bestämmande av ett produktionsstöd eller att denne i övrigt på ett väsentligt sätt har försummat eller har överträtt en skyldighet eller en inskränkning enligt denna lag.

(2 - 3 mom. lika som i lagförslaget)

13 §

(Lika som i lagförslaget)

5 kap.
Särskilda bestämmelser

14 - 15 §§

(Lika som i lagförslaget)

16 §

Brott mot tystnadsplikt

(1 - 2 mom. lika som i lagförslaget)

Trots bestämmelserna om tystnadsplikt har landskapsregeringen rätt att lämna ut information som landskapsregeringen har fått vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag till

1) åklagare och polis för att ett brott ska kunna hindras och utredas samt

2) en behörig institution eller annat organ inom den Europeiska unionen, om detta krävs enligt den Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan förpliktelse som har samband med medlemskapet i den Europeiska unionen.

17 – 19 §§

(Lika som i lagförslaget)

20 §

(Uteslutning)

20 (21) §

Ikraftträdande

(1 mom. lika som i lagförslaget)

Med ikraftträdande av denna lag upphävs landskapslagen (2013:31) om produktionsstöd för el. (Uteslutning) Den upphävda lagen ska dock fortsatt tillämpas på de produktionsstöd som beviljats med stöd av lagen.

Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

__________________

Mariehamn den 16 maj 2019

Ordförande

Petri Carlsson

Sekreterare

Sten Eriksson


	Ålands lagting	RESERVATION
	Vicetalman m.fl	Datum
	Veronica Thörnroos	2019-05-16



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 23/2018-2019 gällande produktionsstöd för el LF 12/2018-2019

Motivering

Vi är positiva till en utökad klimatvänlig elproduktion. Baserat på tidigare kunskap och erfarenhet så vet vi att vindkraften är en utmärkt produktionskälla som väl lämpar sig på Åland. Låt oss vara tydliga. Vi stöder den grundläggande intentionen i lagförslaget, det vill säga att möjliggöra ett produktionsstöd för förnyelsebar energi, vindkraft. Vårt tvivel rör lagförslagets tekniska kvalitet samt processen i finans- och näringsutskottet och som följd av detta eventuella efterföljande implikationer.

Det stod i ett tidigt skede av utskottsbehandlingen klart att lagförslaget

var behäftat med flertalet oklarheter troligen förorsakade av den politiska brådska som präglat beredningen. Undertecknade har vid flera tillfällen påpekat att lagförslaget borde återtas och processas i sedvanlig ordning. Efter otaliga timmar i utskottet och en arbetsinsats av utskottets sekreterare, som för länge sedan passerat rimlighetens gräns, har vi nu ett betänkande klart. Ett betänkande som till sin karaktär avviker så från det av landskapsregeringen presenterade lagförslaget att det svårligen går att känna igen. Med beaktande av detta borde landskapsregeringen lägga den politiska prestigen åt sidan, återta lagförslaget och noggrant analysera huruvida det av finans- och näringsutskottet processade förslaget svarar mot landskapsregeringens grundförslag.

Reservationens huvudsakliga syfte är att klargöra hur lättvindigt landskapsregeringen har hanterat ett för Åland så viktigt lagförslag och vi kommer därför inte att föreslå ett förkastande i salen.

Mariehamn den 16 maj 2019

Veronica Thörnroos Lars Häggblom

Finans- och näringsutskottets betänkande 23/2018-2019

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter