Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond ändras. Syftet med de föreslagna ändringarna är att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, pensionsfondens styrelse och fondens tjänstemannaledning. Det föreslås att pensionsfondens styrelse övertar verksamhets-, budget- och resultatansvaret för fonden samt att vissa befogenheter inom personalområdet överflyttas från landskapsregeringen till fonden. För att säkerställa att fondens styrelse har de bästa möjliga förutsättningarna att hantera det utökade verksamhets-, ekonomi- och personalansvaret, föreslås vissa ändringar i dess sammansättning.

Sammantaget innebär de föreslagna ändringarna att pensionsfonden intar en mer fristående ställning inom landskapsförvaltningen; den är tänkt att utgöra en separat myndighet som är underställd landskapsregeringen.

Lagförslaget berör huvudsakligen pensionsfondens förvaltning, styrning och befogenheter och medför inga förändringar med avseende på fondens syfte och ändamål.

Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget.

Utskottets synpunkter

Frågan om fondens status

Enligt 1b § ska fonden bli en självständig myndighet underställd landskapsregeringen. Tidigare ingick fonden i Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning varför dess status gällande offentlighet blir oförändrad enligt offentlighetslagen (2021:79) för Åland. Det som skiljer är att myndigheten självständigt fattar beslut om vilka handlingar som ska lämnas ut, vilket även gäller till övriga myndigheter, således också till landskapsregeringen självt.

Även när det gäller möjligheten till genomlysning av fondens finansiella förhållanden kommer situationen att vara oförändrad eftersom finansförvaltningslagen (2012:69) fortsättningsvis tillämpas på fonden.

Utskottet har erfarit att de grundläggande förutsättningarna för en god fondförvaltning inte ändrar i nämnvärd utsträckning. De åtgärder inom fondförvaltningen som lagförslaget framhåller kan redan genomföras inom ramen för den nuvarande fondstyrningen. Fondens förvaltning handlar till stor om att fondens styrelse har en tillräcklig kompetens och att fondens personal är tillräckligt resurserad.

Utskottet förväntar sig framöver att årsredovisningen ska innehålla utökade skrivningar om fondens aktiviteter och finansiella situation.

Ägarstyrningen

Förutom landskapslagen om landskapets pensionsfond regleras fonden av en landskapsförordning (1996:45) som i dagsläget huvudsakligen används för att styra hur placeringen av pensionsfondens medel får allokeras. Utskottet noterar att förordningen senast ändrades år 2010.

I och med att fonden får en mer självständig position i förhållande till landskapsregeringen kan det finnas skäl att i mer detalj överväga vilka frågor ägarstyrningen ska omfatta och på vilket sätt ägarstyrningen ska ske.

Den åländska lagstiftningen saknar instrument för en tydlig styrning av underliggande myndigheter i form av föreskrifter (som i Finland) eller regleringsbrev (Sverige).

För landskapsregeringens del återstår en aktivare användning av förordningsinstrumentet eller vid behov ett beslut från landskapsregeringen. Landskapsregeringens beslut har inte samma transparens som förordningar och innebär också i viss mån en bristande juridisk systematik när det används parallellt med förordningen.

Fondens styrelse

Frågan om fondens styrelses sammansättning har väckt diskussion i lagtinget. Utskottet understryker vikten av att styrelsens ledamöter har goda insikter i förvaltning av finansiella tillgångar och poängterar innebörden i lagförslagets allmänna motiveringar som lyfter nödvändigheten av att hela styrelsen ska besitta ”den specialkunskap om placeringsverksamhet som uppdragets krävande natur förutsätter” för att förvalta kapitalet med erforderlig specialkunskap. I tillsättningen av ledamöter bör dessa kriterier uppfyllas.

Landskapsregeringen kunde också överväga tillsättandet av ett placeringsråd bestående av två till tre personer, lydande under styrelsen. Placeringsrådet skulle fungera som ett expertorgan för styrelsen och personalen vid uppgörande och genomförande av strategi för fondens placeringar.

Utskottet konstaterar vidare att lagförslaget inte innehåller regler gällande insiderförhållanden, inte heller finns något straffrättsligt ansvar för styrelsemedlemmarna, vilket borde åtgärdas.

Fondens personal

Utskottet har erfarit att personalen i fonden är underdimensionerad och att avsikten är att utöka fondens kanslipersonal. Utskottet ser detta som en väsentlig faktor ur säkerhetssynpunkt för att säkerställa fondens kontinuerliga funktionsduglighet. I övrigt kan det konstateras att den blivande fondchefen fortsättningsvis kvarstår i tjänsteförhållande till landskapsregeringen.

Enligt 5b § kan övrig personal anställas i såväl offentligrättsligt som privaträttsligt anställningsförhållande. Utskottet anser det som logiskt att även övrig personal som anställs för att hantera fondmedlen ska fungera under tjänsteansvar.

Däremot kan personal som anställs för att t.ex. sköta fastigheterna anställas i arbetsavtalsförhållande, d.v.s. som privaträttsligt anställda i likhet med motsvarande personal inom landskapets fastighetsverk.

I lagförslaget framgår det att landskapsregeringen står för kostnaderna för fondens administration, något som inte är helt korrekt. Påståendet beror troligen på bestämmelsen i pensionsfondslagens nu gällande 2 §, vilken dock inte i praktiken längre tillämpas. De facto ersätts landskapsregeringen för fondens administration redan nu från fondmedlen med undantag för vissa kostnader som kontorsmaterial, programvarukostnader, löneräkning och betalningstrafik. Den förändring som sker blir således av mycket marginell karaktär ur kostnadssynpunkt.

Lagstiftningsordningen

Enligt 55 § lagtingsordningen (2011:97) krävs två tredjedels majoritet för antagande av landskapslag då lagtinget besluter inrätta en fond utanför budgeten, eller besluter om en väsentlig utvidgning av fonden.

Landskapsregeringen är av den uppfattningen att det inte är en sådan utvidgning av fonden att det skulle kräva kvalificerad majoritet i lagtinget eftersom det inte sker en väsentlig utvidgning av fonden.

Utskottet konstaterar att fonden i tiden inrättades genom enkel majoritet, vilket dels skedde i belysning av den dåtida lagstiftningen, dels att fonden vid dess inrättande år 1995 utgjorde en relativt liten andel av landskapets årsbudget. Under åren har fondens kapitalvärde växt och är i dagsläget större än en årlig budget, vilket således skulle innebära att om fonden nyinrättades idag skulle lagtinget besluta om lagen i enlighet med lagtingsordningens 55 §.

Utskottet gör dock bedömningen att den ändring av fonden som genomförs huvudsakligen berör fondens administrativa struktur, som får en tydligare ställning inom landskapsförvaltningen. Enligt utskottet har landskapsregeringen och lagtinget fortfarande samma beslutandemakt över fonden som hittills varit fallet, men att landskapsregeringen på ett aktivare och tydligare sätt i fortsättningen måste utöva denna makt genom aktiv ägarstyrning.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 6 september 2023 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Roger Höglund, lagberedaren Matias Pentti, verkställande direktören Stefan Lindroos från Mare Invest Ab verksamhetsledaren, Erkki Santamala från Tehy, det fackliga ombudet Elin Sundback från FFC, förhandlingschefen Maria Hagman från Akava och verksamhetsledaren Marie-Susanne Stenwall från TCÅ.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden John Holmberg samt ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Robert Mansén och ersättaren Tage Silander.

Reservationer

Ledamoten Nina Fellman har lämnat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

__________________

Mariehamn den 18 september 2023

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 31/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter