Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2012-2013

Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om sjukdomskostnadsavdraget vid kommunalbeskattningen ändras. Det så kallade självriskbeloppet höjs från 84 till 100 euro. Dessutom ska avdraget halveras för dem som har en nettoförvärvsinkomst som överstiger 15 000 euro. Förslaget ska till den här delen ses som en tillfällig ändring som är avsedd att gälla 2013.

Enligt förslaget höjs också självriskbeloppet för resekostnadsavdraget från 340 till 600 euro. Slutligen föreslår landskapsregeringen att grundavdragets maximibelopp liksom i riket höjs från 2 850 till 2 880 euro samt att avdragsrätten för vissa pensionsförsäkringspremier justeras på samma sätt som i riket.

Enligt förslaget upphör kommunernas rätt till kompensation enligt landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter från och med skatteåret 2013. Lagen föreslås bli upphävd men tillämpas tills avräkningen av kompensationen för skatteåret 2012 är slutförd. Kommunerna kompenseras ändå, enligt en övergångsbestämmelse, för den förlust av skatteintäkter som orsakas av sjukdomskostnadsavdraget skatteåret 2013.

Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2013 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framkommer av betänkandet. Utskottet föreslår vidare en kläm i betänkandet gällande möjligheterna att ändra resekostnadsavdraget så att resor med miljövänliga fordon t.ex. el- eller gasbilar premieras.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet konstaterar att lagförslaget är nödvändigt för att på sikt kunna erhålla en ekonomi i balans.

Till den del förslaget gäller ändring av sjukdomskostnadsavdraget och resekostnadsavdraget rör det sig om en ändring av beskattningen till de skattskyldigas nackdel. Därför bedöms den nya regleringen inte kunna tillämpas retroaktivt. För att kunna tillämpas vid beskattningen för hela 2013 bör den föreslagna lagändringen således träda i kraft senast den 1 januari 2013.

Lagförslaget innehåller även några mindre justeringar av grundavdrag och avdrag för dels obligatoriska försäkringspremier dels premier för kollektivt tilläggspensionsskydd vilka motsvarar ändringar i rikslagstiftningen.

I likhet med social- och miljöutskottet som avgivit utlåtande i ärendet anser finans- och näringsutskottet att förslaget till 18 § i lagförslaget till ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland är otydligt och behöver kompletteras. Begreppet nettoförvärvsinkomst behöver definieras och detsamma gäller hur inkomstgränsen 15 000 euro ska tillämpas för ensamstående respektive makar.

Detaljmotivering

Landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

18 § Enligt landskapsregeringens förslag får den som har en nettoförvärvsinkomst på 15 000 euro eller lägre dra av familjens sjukdomskostnader till fullt belopp. Om det inte finns en gemensam inkomstgräns för makar kan man inom en familj där den ena maken har en inkomst som inte är högre än 15 000 euro välja att göra avdrag för alla sjukdomskostnader från den makens inkomst, oberoende av hur hög inkomst den andra maken har. Det kan alltså uppstå en situation där en familj som tillsammans har relativt höga inkomster får göra fullt avdrag för sjukdomskostnaderna. En ensamförsörjare däremot får inte göra avdrag till fullt belopp om inkomsten överstiger 15 000 euro.

När det gäller på vilken nivå den gemensamma inkomstgränsen för makar ska läggas kan det tyckas logiskt att den skulle vara dubbelt så hög som inkomstgränsen för ensamförsörjare, det vill säga 30 000 euro. Men även i det fallet finns det risk för att det uppstår fördelar i jämförelse med de avdragsmöjligheter som en ensamförsörjare har. Om inkomstfördelningen mellan makarna är ojämn kan man välja att dra av alla sjukdomskostnader från den högsta inkomsten för att på så sätt dra större nytta av avdraget. Det skulle kunna innebära att en person med över 20 000 euro i inkomst kan göra avdrag till fullt belopp om makens inkomst är så låg att den sammanlagda inkomsten inte överstiger 30 000 euro, medan en ensamförsörjare i samma situation bara får göra avdrag för hälften av sjukdomskostnaderna. I det sammanhanget bör man dessutom beakta att familjer med två inkomster generellt sett är mindre utsatta än ensamförsörjare, inte bara vad gäller inkomsterna utan även när det gäller levnadskostnaderna. Således bör den gemensamma inkomstgränsen för makar vara lägre än den dubbla inkomstgränsen för enskilda. Utskottet föreslår därför att makar ska få göra avdrag till fullt belopp om den gemensamma inkomsten är 22 500 euro eller lägre, vilket innebär en inkomstgräns som är 1,5 gånger så hög som inkomstgränsen för enskilda. Även med inkomstgränsen på den nivån finns det möjlighet att dra fördel av att göra avdrag för alla sjukdomskostnader från den högre inkomsten i familjer där inkomstfördelningen är ojämn, men utrymmet för det blir betydligt mindre och de fördelar som kan dras blir också mindre. Därmed kommer inkomstgränsen för sjukdomskostnadsavdraget att fungera mer likvärdigt för alla skattskyldiga oavsett om de är ensamförsörjare eller makar. Dessutom leder förslaget sannolikt till ytterligare inbesparingar för landskapet.

Utskottets beslut angående paragrafen har tillkommit genom omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 november 2012 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Social- och miljöutskottet har avgett ett utlåtande om lagförslaget. Utlåtandet bifogas betänkandet.

Utskottet har i ärendet hört sakkunniga i ärendet i samband med sin behandling av budgeten för år 2013 (BF 1/2012-2013) enligt följande: vicelantrådet Roger Nordlund, skattedirektören Raija Aller-Mattsson, styrelseordföranden Jarl Danielsson från Vårdö kommun, styrelseordföranden Ralf Hellman vid Ålands handikappförbund rf, lagberedaren Diana Lönngren, kommundirektören Magnus Sandberg från Vårdö kommun, kommundirektören Carolina Sandell från Jomala kommun, styrelseordföranden Rune Söderlund från Eckerö kommun och stadsdirektören Edgar Vickström från Mariehamns stad.

En gemensam reservation har inlämnats av ledamöterna Tony Asumaa och Mats Perämaa samt en reservation av ledamoten Brage Eklund. Reservationerna bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Petri Carlsson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att under år 2013 överväga möjligheterna att ändra resekostnadsavdraget så att resor med miljövänliga fordon t.ex. el- eller gasbilar premieras,

att lagtinget antar det andra lagförslaget oförändrat samt

att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i lagförslaget).

10, 14 och 15 §§

(Lika som i lagförslaget).

18 §

Sjukdomskostnadsavdrag

Den skattskyldige har rätt att vid kommunalbeskattningen till fullt belopp göra avdrag från nettoförvärvsinkomsten för egna och familjemedlemmars sjukdomskostnader som överstiger 100 euro. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 15 000 euro efter att de naturliga avdragen har gjorts, får avdrag dock göras för ett belopp som utgör 50 procent av de sjukdomskostnader som överstiger 100 euro. För makar gäller att avdrag från förvärvsinkomsten får göras för sjukdomskostnader som sammanlagt överstiger 200 euro samt att avdraget får göras till fullt belopp om makarnas sammanlagda nettoförvärvsinkomst inte är högre än 22 500 euro.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

23 §

(Lika som i lagförslaget).

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).

Mariehamn den 13 december 2012

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2012-12-14



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 4/2012-2013 gällande landskaps-regeringens lagförslag om sjukdomskostnadsav-draget m.m.

Vi reserverar oss mot landskapsregeringens och utskottsmajoritetens förslag att försämra sjukdomskostnadsavdraget. Under utskottsbehandlingen av den första tilläggsbudgeten för 2012 likväl som under behandlingen av grundbudgeten för 2013 har vi kunnat erfara att avdraget är viktigt för dem som är sjuka. Ett slopat eller ett försämrat avdrag påverkar utsatta människors ekonomi i en negativ riktning. I samband med tilläggsbudgeten för 2012 så kunde vi i likhet med utskottsmajoriteten konstatera att en del grupper, särskilt multisjuka personer med långvariga sjukdomar, påverkas mycket av ett slopat sjukdomskostnadsavdrag. Det förslag till halverat sjukdomskostnadsavdrag som nu behandlas är endast något bättre än det ursprungligen föreslagna. Vi har också kunnat konstatera att landskapsregeringen planerar avgiftshöjningar vid sjukvården vilket ytterligare försämrar för den som drabbats av sjukdom.

Vi har också kunnat erfara att ingen konsekvensbedömning eller utredning över ett halverat sjukdomskostnadsavdrag har gjorts. Vi har erfarit att landskapsregeringen har lagt sitt förslag utifrån en politisk kompromiss utan dess mera beredning.

Lagtinget har via utskottsarbetet tvingats definiera inkomstgränser för skattskyldiga och också sätta gränser för hur makars gemensamma inkomst ska beaktas vid avdrag i beskattningen. Dessa definitionsproblem hade säkerligen uppmärksammats i ett normalfall där beredningen hade getts tid och resurser till en grundlig lagberedning.

Landskapsregeringen föreslår dessutom att det försämrade sjukdomskostnadsavdraget ska vara ettårigt. Därefter ska sjukdomskostnadsavdraget ändras till något som än så länge är okänt. Vi motsätter oss ettåriga skattelagar. Dels måste ålänningarna ha rätt att kräva en långsiktighet och förutsägbarhet i skattepolitiken. Dels så innebär förändringen inte heller en strukturell förändring av kostnadsfördelningen mellan landskapet, kommuner och privatpersoner eftersom förändringen är just ettårig.

Då lagtinget år 2011 införde de existerande avdragen i kommunalbeskattningen i en egen åländsk kommunalskattelag så var avsikten enligt vår bedömning den att detta skulle leda till en utökad aktivitet i skattepolitiken. Vi kunde inte förutse att landskapsregeringen skulle föreslå ettåriga skattelagar utan att bereda frågan ordentligt och utan att höra de parter som påverkas av beslutet.

Vi föreslår att landskapsregeringen bereder frågan om sjukdomskostnadsavdraget under år 2013 och gör den stramare så att avdragsrätten i huvudsak förbehålls dem som lider av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

Att lagförslaget gällande ändring av paragraf 18 sjukdomskostnadsavdrag förkastas.

Mariehamn den 14 december 2012

Mats Perämaa Tony Asumaa


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Brage Eklund	2012-12-14



	Till Ålands lagting

Reservation mot Finans- och näringsutskottets betänkande nr 4/2012-2013 gällande landskaps-regeringens lagförslag om sjukdomskostnadsav-draget m.m.

Behåll de åländska avdragen

Individens ekonomiska rörelseutrymme blir allt snävare. Riksdagen höjer nästa år statsskatterna, vilket även ökar ålänningarnas skattebörda. Istället för att använda de åländska avdragen i kommunalbeskattningen för att kompensera det ökade skattetrycket vill landskapsregeringen tvärtom avskaffa dem. Dessutom höjer landskapsregeringen bland annat avgifterna inom hälso- och sjukvård. Landskapsregeringens strategi att minska landskapsandelarna leder till att kommunerna på sikt tvingas höja kommunalskattesatserna för att upprätthålla den kommunala servicen, vilket i sin tur leder till mindre pengar i plånboken för gemene ålänning. Undertecknad anser inte att det är en rättvis fördelningspolitik att de som drabbas av sjukdom eller bor långt från arbetsplatsen ytterligare ska belastas ekonomiskt genom minskade avdrag för sjukdoms- och resekostnader. För att förhindra ett växande skattetryck och bibehålla det åländska samhällets konkurrenskraft borde landskapsregeringens ekonomiska politik ta sikte på att utvidga de åländska avdragen snarare än att reducera dem.

Straffa inte dem som väljer att bo långt från centralort

Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram: ”Målet för landskapsregeringens regionalpolitik är att ge alla regioner möjligheter att utvecklas och utöka sin befolkning” ... ”Skärgården är på grund av sitt perifera läge i behov av särskilda insatser för att behålla en god levnadsnivå för sin bofasta befolkning.”   Det nu liggande förslaget till minskning av resekostnadsavdraget stämmer inte överens med landskapsregeringens uttalade regionalpolitiska målsättning. Undertecknad menar att resekostnadsavdraget utgör ett viktigt instrument för att bibehålla livskraftiga regioner och kan inte omfatta utskottsmajoritetens förslag att anta lagstiftningen.

Alla ska ha råd att bli sjuka

Att bli sjuk en längre period är något de flesta någon gång i livet råkar ut för, och innebär ofta ett hårt slag mot den privata ekonomin, oberoende om man är låg- eller höginkomsttagare. Sjukdomskostnadsavdraget har utgjort en betydelsefull kompensation för att mildra de ekonomiska omständigheterna som föranleds av sjukdom och dess indirekta konsekvenser såsom minskade intäkter för den enskilde eller en familj. Avdraget har således varit ett centralt uttryck för ett tryggt, solidariskt samhälle där alla ska ha råd att bli sjuka.

De som har det svårast drabbas hårdast

Jag anser att förslagets 18 § slår hårdast mot ekonomiskt utsatta grupper. Värst drabbas sjuka, äldre och kvinnor. Undertecknad finner det synnerligen svårt att omfatta en fördelningspolitik som grundar sig i att ytterligare försvaga redan utsatta gruppers ekonomiska verklighet.

Utskottet ska inte åta sig lagberedning

Under utskottsbehandlingen har det dessutom framkommit att beredningen av lagförslaget, särskilt gällande sjukdomskostnadsavdragets 18 §, är osedvanligt bristfällig. Konsekvensen av lagförslaget är att personer som inte är gifta eller har ingått registrerat partnerskap diskrimineras, något som landskapsregeringen varken tar ställning till eller förklarar.

Utskottsmajoriteten skriver i betänkandes motivering: ”Om det inte finns en gemensam inkomstgräns för makar kan man inom en familj där den ena maken har en inkomst som inte är högre än 15 000 euro välja att göra avdrag för alla sjukdomskostnader från den makens inkomst, oberoende av hur hög inkomst den andra maken har. Det kan alltså uppstå en situation där en familj som tillsammans har relativt höga inkomster får göra fullt avdrag för sjukdomskostnaderna. En ensamförsörjare däremot får inte göra avdrag till fullt belopp om inkomsten överstiger 15 000 euro.”

Mot bakgrund av detta föreslår därför utskottets majoritet på eget initiativ en ändring av § 18, vars konsekvenser varken social- och miljöutskottet, landskapsregeringen eller övriga höranden i saken, har getts tillfälle att bedöma alla konsekvenser. Undertecknad anser inte att detta är förenligt med god lagstiftningstradition och kan inte, oberoende av politisk ståndpunkt i frågan, förespråka att lagstiftningen antas. Lagstiftning som rör individers ekonomiska rättigheter bör alltid, liksom i detta fall, antas med försäkran om att förslagets samtliga konsekvenser har klarlagts och presenterats.

Undertecknad anser att denna brist på beredning i sig utgör tillräcklig grund för lagtinget att förkasta förslaget till ändring av 18 §.

Ettåriga skattelagar ska undvikas

Landskapsregeringen föreslår att den nya lagstiftningen för sjukdomskostnadsavdraget endast blir gällande för skatteåret 2013. Lagstiftning som rör privatekonomiska rättigheter bör så långt som möjligt präglas av förutsägbarhet för att ge enskilda och familjer möjlighet att långsiktigt planera sin ekonomi. Undertecknad anser det oroväckande att landskapsregeringen föreslår en avvikelse mot denna fundamentala princip.

Sammanfattningsvis anser undertecknad att de åländska avdragen i kommunalbeskattningen i dagens läge utgör det viktigaste självstyrelsepolitiska instrumentet för att sänka ålänningarnas skattetryck. För att detta inte ska belasta kommunernas ekonomi negativt, är det av största vikt att kommunerna fortsättningsvis kompenseras via landskapsbudgeten för det inkomstbortfall avdragen medför.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland, 10 § förkastas

att förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland, 18 § förkastas samt

att förslaget till landskapslag om upphävande av landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter förkastas.

Mariehamn den 14 december 2012

Brage Eklund


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2012-2013
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2012-12-04



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Sjukdomskostnadsavdraget m.m.

· Landskapsregeringens lagförslag 1/2012-2013

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 11

Ärendets behandling. 12

Utskottets förslag. 12

Finans- och näringsutskottet har den 22 november 2012 i enlighet med arbetsordningens 52 § 1 mom. inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet till den del lagförslaget gäller förändringen av sjukdomskostnadsavdraget.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens förslag till förändrat av sjukdomskostnadsavdrag

Landskapsregeringen föreslår att en inkomstgräns på 15 000 euro införs när det gäller avdragsrätten för sjukdomskostnader. Den som har en årsinkomst som överstiger gränsen får göra avdrag för hälften av sjukdomskostnaderna medan den som har en lägre årsinkomst fortsättningsvis får dra av alla sjukdomskostnader till den del de överstiger självriskbeloppet. Det föreslås att nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen ska vara den inkomst som bestämmer avdragsrättens storlek. Slutligen föreslås att det så kallade självriskbeloppet höjs från 84 euro till 100 euro.

Utskottets överväganden

Utskottet har fått ta del av de statistiska utredningar som har legat till grund för lagförslaget. Av dessa utredningar framgår att det är sjuka, äldre och låginkomsttagare som har störst nytta av avdraget i förhållande till inkomstens storlek. Samtidigt konstateras att befintliga utredningar kan behöva kompletteras med utredningar som grundar sig på individdata och enkäter till dem som är skyldiga att deklarera. Av de insamlade uppgifterna om sjukdomskostnadsavdraget framgår t.ex. inte vilken typ av sjukkostnader som det yrkas avdrag för. Utskottet har erfarit att skattemyndigheten även som sjukdomskostnad godkänner 25 % av vårdavgiften vid äldreomsorgsinstitutioner, vilket höjer sjukdomskostnadsavdraget i betydande grad för äldre som bor på institution. Utredningarna säger inte heller något om hur kostnaderna fördelar sig inom familjen eller hur variationerna inom de olika individgrupperna ser ut.

Vidare har det under utskottsberedningen framkommit att den föreslagna bestämmelsen om sjukdomskostnadsavdraget skulle behöva kompletteras för att klarlägga hur bestämmelsen ska tolkas av skattemyndigheterna. Utskottet föreslår för det första att det närmare definieras vad som ska anses vara avdragbar sjukdomskostnad. Dessutom föreslås att det klargörs hur inkomstgränsen 15 000 euro ska tillämpas för ensamstående respektive makar. Vidare att det förtydligas vilken typ av inkomster som ska ligga till grund för avdraget, t.ex. lön, pension, utlandsinkomster osv. Bestämmelsen bör dessutom kompletteras så att det framgår vilken inkomst som ska läggas till grund då avdragets storlek ska bestämmas, dvs. vilka avdrag som ska göras före sjukdomskostnadsavdraget (dvs. nettoförvärvsinkomst eller bruttoinkomsten efter naturliga avdrag). Detta inverkar i sin tur på grundavdragets storlek.

Utskottet förordar att bestämmelsen om sjukdomskostnadsavdraget antas men föreslår samtidigt att finansutskottet tar ställning till om lagtexten behöver kompletteras eller förtydligas mot bakgrund av det som framförs ovan.

Beslutet är fattat genom omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt medlemmarna John Hilander, Runar Karlsson och Sara Kemetter.

Ärendets behandling

Finans- och näringsutskottet har den 22 november 2012 enligt 52 § 1 mom. arbetsordningen inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Carina Aaltonen, skattedirektören Raija Aller-Mattsson, statistiker Jouko Kinnunen från ÅSUB och lagberedaren Diana Lönngren.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt medlemmarna John Hilander, Anders Eriksson, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom.

Ledamöterna Anders Eriksson och Torsten Sundblom har fogat en gemensam reservation till utlåtandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finans- och näringsutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 4 december 2012

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Marine Holm-Johansson


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Anders Eriksson m.fl.	2012-11-29



	Till Ålands lagting

Reservation mot social- och miljöutskottets utlåtande till finans- och näringsutskottet över lagförslag nr 1/2012-2013 gällande sjukdomskostnadsavdraget m.m.

Vi undertecknade reserverar oss mot majoritetens beslut att aktivt försämra möjligheterna för ålänningarna att göra sjukdomskostnadsavdrag. Statistik som presenterats utskottet visade att försämringarna främst drabbar, givetvis sjuka men också låginkomsttagare och pensionärer. Vi noterar vidare att det inte finns någon officiell definition för låginkomsttagare på Åland. Gränsen som regeringen dragit till med på 15 000 euro är allt för låg.

I stället för att försämra ett välfungerande system borde regeringen ha definierat vad som är verkliga sjukdomskostnader för att stävja eventuella onödiga avdrag.

Vi vänder oss också mot att skattelagar som påverkar enskildas avdragsmöjligheter görs enbart ettåriga.

Vid utskottsbehandlingen framkom ytterligare att lagförslaget är dåligt underbyggt och det finns brister i framställningen om bl.a. definitionen av i vilken ordning avdragen ska verkställas samt vilka typer av avdrag som omfattas.

Mot denna bakgrund anser vi att 18 § ska förkastas.

Mariehamn den 29 november 2012

Anders Eriksson

Torsten Sundblom

Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter