Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2014-2015

Tillhör ärendet: Ny blankettlag om bostadsbidrag
Lagtingsår: 2014-2015

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 4/2014-2015

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2015-01-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Ny blankettlag om bostadsbidrag

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 6/2014-2015

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att det stiftas en ny blankettlag om bostadsbidrag som ersätter den gällande blankettlagen om bostadsbidrag. Genom förslaget görs rikets lag om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) tillämplig på Åland.

     Avsikten är att Folkpensionsanstalten fortsättningsvis ska sköta om verkställigheten av lagstiftningen om bostadsbidrag på Åland.

     I riket har det bedömts att bostadsbidraget vid ikraftträdandet av rikslagen stiger eller förblir oförändrat hos ca 73 procent av bidragstagarna och sjunker hos ca 27 procent av bidragstagarna. Hos de flesta bidragstagare är ändringarna i bidraget dock förhållandevis små. För landskapets del beräknas bostadsbidragsutgifterna öka på årsbasis med ca 70 000 under år 2015 och från år 2016 med ca 118 000 euro.

     Lagförslaget har samband med ett anslag i den första tilläggsbudgeten för år 2015. Landskapsregeringen bedömer därför att den nya blankettlagen om bostadsbidrag kan sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Landskapsregeringen förutsätter att lagtinget behandlar lagförslaget i en sådan ordning att lagen kan sättas i kraft den 1 februari 2015.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas oförändrat.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar att lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2015 (BF 2/2014-2015) och avses bli behandlad i samband med den.

     Social- och miljöutskottet konstaterar i sitt utlåtande till finans- och näringsutskottet att det nya bostadsbidragssystemet förenklar och underlättar beviljandet av bidraget och ökar de boendes möjligheter att välja bostad enligt det till buds stående bostadsbeståndet. Ändringen bedöms förbättra situationen för barnfamiljer, och i synnerhet för ensamförsörjare, som lever under den relativa fattigdomsgränsen.

     Social- och miljöutskottet har erfarit att förslaget inte baserar sig på någon jämförelse av medelhyror eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och bidragsmottagare, utan endast motiveras med att bostadsbidraget inte kan tillåtas öka i en sådan omfattning som en placering i kommungrupp II skulle innebära. Social- och miljöutskottet föreslår därför att landskapsregeringen uppmanas att analysera medelhyresnivåerna inom Åland och de ekonomiska konsekvenserna för bidragstagarna samt kommunerna och vid behov återkomma i samband med nästa ordinarie budget. Finans- och näringsutskottet delar uppfattningen och uppmanar landskapsregeringen att vidta nämnda analys. Utskottet erinrar om behovet av ny lagstiftning i den händelse man önskar göra ändringar.

     Utskottet hänvisar i övrigt till social- och miljöutskottets utlåtande över lagförslaget.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 15 december 2015 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

     Social- och miljöutskottet har avgett ett utlåtande över lagförslaget. Utlåtandet bifogas betänkandet.

     Utskottsbetänkandet har tillkommit efter omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg och ledamöterna Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

     Utskottet har i ärendet hört förvaltnings- och utvecklingschef Dan E Eriksson.

     Ledamöterna Mats Perämaa och Tony Asumaa har fogat en reservation till betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.

    

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

 

 

 

 

Mariehamn den 15 januari 2015

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Niclas Slotte

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Tony Asumaa m.fl.

2015-01-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 4/2014-2015 gällande ny blankettlag om bostadsbidrag

 

I förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag 3 § 2 mom. föreslås att ”Kommunerna på Åland hör till kommungrupp III”.

     Ålands samtliga kommuner är enligt nu gällande lag placerade i kommungrupp II.

     Under utskottsarbetet har det framkommit att förslaget inte baserar sig på någon jämförelse av medelhyror eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och bidragsmottagare, utan endast motiveras med att bostadsbidraget inte kan tillåtas öka i en sådan omfattning som en placering i kommungrupp II skulle innebära. Då förslaget till ändring av kommungrupp baserar sig på ett bristfälligt beslutsunderlag kan förslaget inte omfattas.

     Lagändringar måste beredas på ett seriöst sätt, där alla parter blir hörda, och basera sig på faktaunderlag samt innehålla konsekvensanalyser.

     Parter som bör höras innan lagändringar av detta slag görs är åtminstone kommunerna samt organisationer som representerar befolkningen.

     Vår reservation innebär att kommunerna kvarstår i kommungrupp II i enlighet med gällande lag.

     Landskapsregeringen kan återkomma med förslag till ändringar när berörda har hörts och konsekvensanalyser gjorts.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

 

 

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

 

     (Ingressen lika som i lagförslaget.)

 

1 kap.
Allmänna och särskilda bestämmelser

 

1 – 2 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

3 §

Avvikelser och särskilda bestämmelser

     (1 mom. lika som i lagförslaget.)        

     Kommunerna på Åland hör till kommungrupp II.

     (3-19 mom. lika som i lagförslaget.)

 

4 §

     (Lika som i lagförslaget.)

 

2 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

 

5-6 §§

     (Lika som i lagförslaget.)

__________________

 

 

Mariehamn den 15 januari 2015

 

 

Tony Asumaa

 

Mats Perämaa

 

 

 



Ålands lagting

UTLÅTANDE 2014-2015

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2015-01-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Finans- och näringsutskottet

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Ny blankettlag om bostadsbidrag

·       Landskapsregeringens lagförslag 6/2014-2015

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 5

Landskapsregeringens förslag. 5

Utskottets överväganden. 5

Utskottets förslag. 6

Ärendets behandling. 7

Utskottets förslag. 7

 

 

Lagtinget har i enlighet med arbetsordningens 44 § 3 mom. beslutat att social- och miljöutskottet ska lämna ett utlåtande om lagförslaget till finans- och näringsutskottet.

 

Utskottets synpunkter

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att det stiftas en ny blankettlag om bostadsbidrag som ersätter den gällande blankettlagen om bostadsbidrag. Genom förslaget görs rikets lag om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) tillämplig på Åland.

     Avsikten är att Folkpensionsanstalten fortsättningsvis ska sköta om verkställigheten av lagstiftningen om bostadsbidrag på Åland.

     I riket har det bedömts att bostadsbidraget vid ikraftträdandet av rikslagen stiger eller förblir oförändrat hos ca 73 procent av bidragstagarna och sjunker hos ca 27 procent av bidragstagarna. Hos de flesta bidragstagare är ändringarna i bidraget dock förhållandevis små. För landskapets del beräknas bostadsbidragsutgifterna öka på årsbasis med ca 70 000 under år 2015 och från år 2016 med ca 118 000 euro.

     Lagförslaget har samband med ett anslag i den första tilläggsbudgeten för år 2015. Landskapsregeringen bedömer därför att den nya blankettlagen om bostadsbidrag kan sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Landskapsregeringen förutsätter att lagtinget behandlar lagförslaget i en sådan ordning att lagen kan sättas i kraft den 1 februari 2015.

 

Utskottets överväganden                    

 

Allmänt

 

I lagförslaget föreslår landskapsregeringen att rikets lag om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) med vissa i lagen angivna avvikelser görs tillämplig i landskapet. Lagen om allmänt bostadsbidrag trädde i kraft i riket den 1 januari 2015. Den nya lagen om allmänt bostadsbidrag förenklar och förtydligar bostadsbidragssystemet.  Enligt lagen påverkas de maximala boendeutgifter som godkänns i bostadsbidraget endast av bostadens läge och hushållens storlek, medan bostadsbidraget enligt den tidigare gällande lagen påverkades av bostadens storlek och läge, men också av bostadens ålder, utrustningsstandard och uppvärmningssystem. Utskottet konstaterar att det nya bostadsbidragssystemet förenklar och underlättar beviljandet av bidraget och ökar de boendes möjligheter att välja bostad enligt det till buds stående bostadsbeståndet. Bostadsbidragets självriskandelar har ändrats i den nya lagen så att man vid fastställandet av självriskandelar drar av en större post från inkomsterna i fråga om barn än i fråga om vuxna. Ändringen bedöms förbättra situationen för barnfamiljer, och i synnerhet för ensamförsörjare, som lever under den relativa fattigdomsgränsen, vilket utskottet finner positivt. Utskottet anser att reformen av bostadsbidraget är motiverad och tillstyrker därför lagförslaget.

 

Kommungruppstillhörighet

 

De maximalt godtagbara boendeutgifterna är enligt lagen om allmänt bostadsbidrag indelade i nivåer enligt hushållets storlek och bostadens läge.  Kommunerna i riket är indelade i kommungrupper enligt vilka den del av de maximala boendeutgifterna som baserar sig på bostadens läge bestäms. Indelningen i kommungrupp (1-4) har gjorts utgående från medelhyrorna i respektive kommun, sålunda att kommuner med de högsta medelhyrorna har placerats i kommungrupp 1, medan kommuner med de lägsta medelhyrorna har placerats i kommungrupp 4. I föreliggande lagförslag föreslår landskapsregeringen att de åländska kommunerna flyttas från kommungrupp 2 till kommungrupp 3. Utskottet har erfarit att förslaget inte baserar sig på någon jämförelse av medelhyror eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och bidragsmottagare, utan endast motiveras med att bostadsbidraget inte kan tillåtas öka i en sådan omfattning som en placering i kommungrupp 2 skulle innebära. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att analysera medelhyresnivåerna inom Åland och de ekonomiska konsekvenserna för bidragstagarna samt kommunerna och vid behov återkomma i samband med nästa ordinarie budget.   

 

Jämställdhet

 

Utskottet har erfarit att det är betydligt vanligare på Åland än i riket att barn till separerade eller skilda föräldrar bor hos sina föräldrar enligt ett varannan vecka system. I dessa fall medger bostadsbidragslagen att endast den förälder hos vilken barnen är mantalsskrivna har rätt att räkna med barnen i hushållets storlek, medan den andra föräldern betraktas som ett ensamhushåll. Den förälder som inte barnen är mantalsskriva hos får därmed ett  mindre bostadsbidrag, om inkomstbilden är densamma, trots att behovet av större bostad kan vara lika stort som för den förälder hos vilken barnen är mantalsskrivna. Den förälder som har barnen mantalsskrivna hos sig är även den förälder som erhåller barnbidraget inklusive ensamförsörjartillägget samtidigt som barnbidraget enligt bostadsbidragslagstiftningen är en prioriterad inkomst, som inte skall beaktas när bostadsbidraget beräknas. I majoriteten av fallen är barnen mantalsskrivna hos modern, vilket innebär att det är fadern som i de flesta fall förfördelas. Utskottet konstaterar således att bostadsbidragslagstiftningen har konsekvenser för jämställdheten och anser att landskapsregeringen vid en framtida revidering av bostadsbidragslagstiftningen och annan sociallagstiftning bör beakta detta förhållande.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar landskapsregeringens lagförslag.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 15 december 2014 enligt 44 § 3 mom. arbetsordningen beslutat att social- och miljöutskottet ska lämna ett utlåtande om lagförslaget till finans- och näringsutskottet.

     Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, socialdirektören Susanne Lehtinen från Mariehamns stad, inspektören Rolf Lillkaas från FPA, budgetplaneraren Robert Lindblom, lagberedaren Tomas Lundberg och vikarierande byråchefen Maj-Len Österlund-Törnroos.            

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Petri Carlsson samt medlemmarna John Hilander, Anders Eriksson, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom.

     Ledamoten Torsten Sundblom har fogat en reservation till utlåtandet.

    

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att finans- och näringsutskottet i sitt betänkande föreslår att lagtinget antar lagförslaget utan ändringar.

 

 

 

Mariehamn den 13 januari 2015

 

 

Ordförande

 

 

Christian Beijar 

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand


 

Beskrivning: 5x5px

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Torsten Sundblom 

2015-01-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot social- och miljöutskottets utlåtande till finans- och näringsutskottet angående LF 6/2014-2015

 

 

I förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag 3 § 2 mom. föreslås att ”Kommunerna på Åland hör till kommungrupp 3”.

     Ålands samtliga kommuner är enligt nu gällande lag placerade i kommungrupp 2.

     Under utskottsarbetet har framkommit att förslaget inte baserar sig på någon jämförelse av medelhyror eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och bidragsmottagare, utan endast motiveras med att bostadsbidraget inte kan tillåtas öka i en sådan omfattning som en placering i kommungrupp 2 skulle innebära. Då förslaget till ändring av kommungupp baserar sig på ett bristfälligt beslutsunderlag kan förslaget inte omfattas.

     Lagändringar som medför konsekvenser för medborgarna måste basera sig på ett brett faktaunderlag där berörda parter är hörda.

     Landskapsregeringen kan återkomma med förslag när berörda har hörts och konsekvensanalys gjorts.

 

 

Med anledning av ovanstående föreslår jag att 3 § 2 mom. får följande lydelse:

 

                      Kommunerna på Åland hör till kommungrupp 2. 

 

 

 

Mariehamn den 13 januari 2015

 

 

Torsten Sundblom