Finans- och näringsutskottets betänkande 6/2011-2012

Lagtingsår: 2011-2012

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 6/2011-2012

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2011-12-16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Budget för landskapet Åland 2012

·       Landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2011-2012

·       Budgetmotionerna nr 1-16/2011-2012

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Motionerna. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 2

Allmän motivering. 2

Ekonomisk översikt 2

Självstyrelseutveckling, språk och externa relationer 3

Landskapets budgetekonomi 4

Personalpolitik och arbetsmiljö. 5

Landskapet och kommunerna. 5

Samhälls- och servicereformen. 5

Främjande av integration och jämställdhet 5

Energiutveckling och -effektivisering. 6

Gränshinder 6

Trafik- och transportpolitik. 6

Motionerna. 6

Detaljmotivering. 6

Ärendets behandling. 11

Motioner 11

Hörande. 12

Närvarande. 13

Reservationer 13

Utskottets förslag. 13

 

                                                                

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att en budget för år 2012 antas för landskapet Åland uppgående till 344 935 000 euro.

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 16 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar bl.a. att anslaget under moment 46.60.74. avseende utvecklandet av Bomarsund (R) utgår. Efter utskottets ändringsförslag balanserar budgeten på 343 435 000 euro. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

 

Ekonomisk översikt

 

Allmänt

Världsekonomin drabbades under sommaren 2011 av en konjunkturnedgång. Konjunkturutsikterna har försvagats väsentligt under sensommaren och hösten främst beroende av osäkerheten kring statsskulderna i vissa euroländer samt USA. Den statsfinansiella krisen inom euroområdet förväntas bromsa tillväxten under flera år. Utskottet framhåller att prognoserna är ytterst osäkra varför det är svårt att bilda sig en uppfattning om konjunkturen det närmaste året. (ÅSUB rapport 2011:7)

     Den nya ekonomiska krisen som byggts upp under sommaren och hösten har lett till en avvaktande hållning från marknadens sida vilket lett till en stagnation av BNP tillväxten. Risken finns även att krisen drabbar realekonomin. Bedömare anser det ändå möjligt att den statsfinansiella oron klingar av i slutet av år 2012 men det beror långt på hur krisen hanteras under den närmaste tiden. 

    

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

I Finland krympte samhällsekonomin med över 8 procent år 2009. Under fjolåret återhämtade sig ekonomin långsamt och BNP växte med 3,6 procent. Utskottet har erfarit att BNP tillväxten under år 2011 kan komma att bli i storleksordningen 2,5 procent, vilket är en klar nedskrivning i förhållande till tidigare prognoser. Detta är resultatet av att tillväxten under första halvan av år 2011 varit kraftig medan tillväxten under andra halvan av året stagnerat. Under år 2012 beräknas tillväxten avstanna för att ligga nära en nolltillväxt, enligt vad utskottet erfarit. Tyngdpunkten för tillväxten är på väg att i allt större utsträckning flyttas över på den inhemska efterfrågan. Utskottet noterar att detta sannolikt påverkar den finländska ekonomin starkt med beaktande av Finlands stora exportberoende. Den dämpade tillväxten inom den internationella ekonomin och det allt sämre bytesförhållandet inverkar redan år 2011 på Finlands export. De trender som prognosen för såväl den internationella ekonomin som Finlands ekonomi innefattar är i huvudsak negativa. BNP tillväxten i Finland kommer under år 2012 att vara låg. Inbromsningen beräknas få tydliga negativa konsekvenser för sysselsättningen. Arbetslösheten förväntas tillta under år 2012. Inflationen förväntas vara något högre än EU genomsnittet. Enligt vad utskottet erfarit utgör inflationen ca 1 procentenhet mer än EU genomsnittet. Arbetslösheten är för tillfället ca 7,9 procent i Finland men enligt vad utskottet erfarit förväntas arbetslöshetsgraden stiga. En stabiliserande faktor för arbetsmarknaden utgörs av det ramavtal som arbetsmarknadsparterna överenskommit om. Detta innebär minskade skatteintäkter till staten och därmed ett minskat avräkningsbelopp till landskapet jämfört med vad som annars skulle ha varit fallet. (ÅSUB rapport 2011:7 och RP 127/2011 rd)

 

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

I Sverige föll Konjunkturinstitutets barometerindikator i november år 2011 endast med 0,5 enheter efter att ha fallit i genomsnitt med tre enheter per månad de senaste fem månaderna. Indikatorn ligger klart under det historiska genomsnittet vilket innebär att svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt. Nedgången den senaste månaden berodde på att indikatorn för tillverkningsindustri föll med fem enheter mellan oktober och november. Nedgången inom den sektorn berodde på att bedömningen av orderstockens storlek blev mer negativ och att produktionsplanerna har justerats ned. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg under samma period med tre enheter medan indikatorn för detaljhandel ökade med två enheter och hushållens konfidensindikator steg marginellt. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar steg relativt kraftigt med fem enheter. Sammantaget innebar detta ändå att konjunkturbarometern i november totalt sett sjönk. Arbetslösheten minskar inte längre och blir i genomsnitt runt 7,5 procent både i år och nästa år. Inte förrän år 2013 förväntas arbetslösheten börja sjunka igen. Riksbanken förväntas lämna reporäntan kvar på 2,0 procent fram till sommaren 2012. Om skuldkrisen inom euroområdet fördjupas och problemen sprider sig inom euroområdets banksektor kommer den tilltagande osäkerheten att leda till väsentligt lägre tillväxt och högre arbetslöshet under åren 2012-2013. (Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, november, 2011 och ÅSUB rapport 2011:7)

     Sveriges offentliga finanser är i gott skick vilket sannolikt kommer att vara en fördel när den statsfinansiella oron klingar av. Utskottet har erfarit att en återhämtning i ekonomin kan vara ett troligt scenario för Sveriges del i slutet av år 2012.

 

Den ekonomiska utvecklingen på Åland

På Åland beräknas volymnedgången efter den internationella finanskrisen ha varit i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Utskottet har erfarit att BNP-tillväxten enligt preliminära beräkningar stannar på runt 0,6 procent för år 2010. Enligt ÅSUB:s prognosantaganden för i år stannar utvecklingen på en nolltillväxt år 2011. Orsaken till den svaga tillväxten är den allmänna lågkonjunkturen, höga oljepriser och hög inflation som sammantaget kringskär den reella tillväxten. Det höga oljepriset drar ner lönsamheten i den volymmässigt viktiga transportsektorn och driver därtill upp inflationen.

     Inflationen är högre på Åland än i Finland och beräknas uppgå till 3,7 procent på årsbasis för år 2011 för att sedan sjunka. Även byggnadskostnadsindex beräknas stiga med runt 3 procent i år.

     Arbetslöshetsgraden på Åland utgör nu ca 2,8 procent och förväntas ligga på minst samma nivå år 2012. Ungdomsarbetslösheten, som kan ses som en indikator på näringslivsutvecklingen, ligger idag på ca 6,2 procent och förväntas stiga något.

     Den svenska kronan har trendmässigt sjunkit något i förhållande till euron vilket leder till sämre köpkraft hos de svenska turister som besöker Åland.

     Största delen av sjöfarten har drabbats av fortsatt hård konkurrens och höga bunkerpriser som pressar marginalerna. Passagerarsjöfarten verkar på en allmänt taget mättad och hårt konkurrensutsatt marknad.

     IT sektorn har klarat sig förhållandevis bra, även om branschen företagstjänster där IT sektorn är inkluderad haft en svag omsättningsutveckling. 

     Förvärvsinkomstsumman beräknas ha stigit med 2,8 procent år 2010 och beräknas öka med 3,7 procent i genomsnitt i år. Befolkningsökningen beräknas i år vara ca 300 personer. (ÅSUB rapport 2011:7)

                     

Självstyrelseutveckling, språk och externa relationer

 

Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet (meddelande nr 1/2011-2012) där det framgår att arbetet med en ny självstyrelselag för Åland inleds i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag (Åländsk utredningsserie 2010:2). Reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska tas i bruk så snart som möjligt, dock senast lagtingsåret 2021-2022 då Ålands självstyrelse firar 100 års jubileum. En blandad kommitté bestående av politiker och tjänstemän från Åland och riket bör bildas för att ta fram en ny självstyrelselag för Åland i form av en ramlag. En referensgrupp på parlamentarisk grund bör tillsättas som stöd för de ledamöter som deltar i den blandade kommittén.

     I fråga om det internationella samarbetet bör regeringen ta initiativ till bildandet av en Ålandshavskommission. En sådan kommission bör bestå av medlemmar från de finska, svenska och åländska regeringarna och verka för att utveckla gränssamarbetet runt Ålands hav. Kontaktytorna till Sverige har ökat de senaste 10 åren med beaktande av den stora andel ålänningar som studerar i Sverige och med beaktande av den ökande handeln med Sverige. Denna utveckling kräver förstärkta kontakter på politisk nivå i syfte att undanröja hinder samt i syfte att fördjupa samarbetet och kontakterna ytterligare. Även övrigt internationellt samarbete bör landskapsregeringen utveckla vidare. Enligt regeringsprogrammet ska landskapsregeringen under perioden etablera ett externpolitiskt nätverk som samordnar, bevakar och driver åländska frågor i nordiska och EU-sammanhang.  Utskottet uppmanar landskapsregeringen att eftersträva en ordinarie plats i HELCOM och att kontakterna med Baltikum främjas.

     Det svenska språkets ställning på Åland är i praktiken en avgörande fråga som utskottet uppmanar landskapsregeringen att arbeta vidare med i enlighet med språkkommitténs betänkande (Insatser för svenska språkets ställning - förslag till språkpolitiskt program för landskapet Åland) som överlämnades till landskapsregeringen år 2006. Utskottet noterar att det är en svaghet att språkkommitténs betänkande blivit liggande utan vidare åtgärder. Därtill bör språkrådets ställning och mandat klargöras.

 

Landskapets budgetekonomi

 

Avräkningsbeloppet beräknas stiga från ca 193 miljoner euro år 2011 till ca 203 miljoner år 2012. Samtidigt beräknas skattegottgörelsen sjunka från 19,7 miljoner euro år 2011 till 16,5 miljoner euro år 2012. Totalt budgeteras utgifter för ca 344 miljoner euro samtidigt som inkomster exklusive finansieringslån beräknas uppgå till ca 311 miljoner euro enligt landskapsregeringens budgetförslag. Finansieringslån föreslås i landskapsregeringens budgetförslag bli upptaget till ett belopp om ca 34 miljoner euro.                Konsumtionsutgifterna beräknas öka från ca 181 miljoner euro till ca 188 miljoner euro och överföringsutgifterna från ca 89 miljoner euro till ca 103 miljoner år 2012. Investeringarna föreslås i landskapsregeringens budgetförslag kvarstå på i storleksordningen 18 miljoner euro även år 2012. Utskottet föreslår en minskning av investeringarna så att anslaget för Bomarsundsprojektet utgår i sin helhet, vilket minskar investeringarna med 1,5 miljoner euro.

     Utskottet bedömer att budgeten har ett strukturellt underskott uppgående till minst 10 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet är den övergripande målsättningen att under mandatperioden förändra inkomst- och kostnadsstrukturerna för att skapa balans mellan inkomster och utgifter i landskapets budget. En total rationalisering och översyn av samtliga delar av landskapsförvaltningen krävs. Ett första åtgärdspaket för att få landskapets ekonomi i balans tas fram till första tilläggsbudgeten för år 2012. Avgörande åtgärder för att få ekonomin i balans senast år 2015 skall vara beslutade och påbörjade senast år 2013. Arbetet inom landskapsförvaltningen bör rationaliseras utgående från en helhetssyn. Möjligheterna med de stora pensionsavgångarna bör tas tillvara. Vidare bör möjligheten att upphöra med vissa funktioner övervägas.

     Utskottet har erfarit att en första kontakt tagits med Finlands regering avseende justering av avräkningsgrunden. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen så snart möjligt i samförstånd med riksmyndigheterna åstadkommer en lämplig lösning. 

     När det gäller vissa andra viktigare frågor, projekt och reformprocesser som finns upptagna i budgetförslaget uppmanar utskottet landskapsregeringen att återkomma antingen i ett meddelande alternativt i samband med en tilläggsbudget för att redogöra för landskapsregeringens planer och politiska prioriteringar. På det här sättet ges den nytillträdda landskapsregeringen möjlighet att ta ställning till dessa frågor och att utforma förslag som lagtinget ska besluta om. När det gäller eventuella andra åtgärder i regeringsprogrammet som kan få återverkningar i det nu behandlade budgetförslaget uppmanas landskapsregeringen att återkomma i en tilläggsbudget.

 

Personalpolitik och arbetsmiljö

 

I syfte att uppnå en budget i balans krävs samarbete, gott ledarskap och målstyrning med tydliga prioriteringar. Utskottet framhåller särskilt vikten av att ledarna skapar motivation och trygghet på arbetsplatsen. Landskapsregeringens och de ledande tjänstemännens ansvar är särskilt stort.

     Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen bör vara särskilt restriktiv gällande lönejusteringar utöver tjänste- och arbetskollektivavtal samt vid ombildningar av tjänster. Landskapsregeringen bör ta ett helhetsansvar för löneutvecklingen och säkra att löneklasser och behörighetskrav följs åt. Landskapsregeringen bör eftersträva en lönesättning baserad på arbetsvärdering.

 

Landskapet och kommunerna

 

För att effektivisera den offentliga förvaltningen på Åland uppmanar utskottet landskapsregeringen att ta initiativ till ett närmare samarbete mellan landskapet och kommunerna i syfte att skapa en gemensam IT-struktur som möjliggör ett närmare samarbete mellan de olika förvaltningarna. Landskapsregeringen bör i detta avseende inta en aktiv roll. 

     Landskapsregeringen bör sträva efter att ändra de befintliga skatteavtalen i syfte att garantera att skatt på löneinkomster och pensioner ska betalas till den kommun där den berörda skattebetalaren får sin kommunala service. Utskottet efterlyser således arrangemang motsvarande de som skapats i andra gränsregioner. Landskapsregeringen bör även undersöka möjligheterna till att utöka rörelseutrymmet för skatteväxling mellan kommunal inkomstskatt och fastighetsskatt.

 

Samhälls- och servicereformen

 

Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet och konstaterar att försörjningskvoten på Åland ökar. I likhet med vad som anges i regeringsprogrammet konstaterar utskottet att denna utveckling kräver förändringar i fördelningen av landskapets resurser och påvisar behovet av en reform av den offentliga sektorn. En helhetsgranskning görs av landskapsförvaltningen i syfte att särskilja centralförvaltningens kärnuppgifter från uppgifter som kan utföras av andra såsom underlydande myndigheter, tredje sektor, offentliga eller privata bolag. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i samband med tilläggsbudgeten avseende ett åtgärdsprogram gällande detta.

 

Främjande av integration och jämställdhet

 

Utskottet konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män måste utjämnas så att lika lön ges för likvärdigt arbete. För att detta ska vara möjligt krävs arbetsvärdering, kartläggning, analys av löneskillnaderna och åtgärder.

     Utskottet betonar att Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. Kunskap om mångfald, etnicitet och andra kulturer bör uppmärksammas i daghem och skolor.

 

Energiutveckling och -effektivisering

 

Frågan om generering av framtidens energi för uppvärmning och som drivmedel är en viktig fråga som landskapsregeringen bör fästa särskild uppmärksamhet på under mandatperioden. Utskottet hänvisar i övrigt till regeringsprogrammet och uppmanar landskapsregeringen att aktivt arbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften och andra förnyelsebara energikällor så att Åland på sikt kan bli självförsörjande.

     Parallellt med detta bör landskapsregeringen aktivt verka för bättre miljö och ekonomi genom att ta fram ett handlingsprogram för energieffektivisering.

 

Gränshinder

 

Gränshindersfrågor i handeln mellan Åland och Sverige kan vara en fråga för en kommande Ålandshavskommission enligt utskottets uppfattning. Möjligheterna att underlätta skattegränsklareringen bör undersökas och arbetet med berörda myndigheter i Finland och Sverige samt på EU nivå bör intensifieras.

 

Trafik- och transportpolitik

 

Skärgårdstrafikens kostnader är höga på grund av dyra bemanningskostnader och höga bunkerpriser. Trafiken bör effektiviseras och utskottet uppmanar landskapsregeringen att fortsätta sitt arbete med att uppnå rationaliseringar och driftsinbesparingar.

     Utskottet betonar behovet av att en projektgrupp för skärgårdens kortruttstrafik snarast börjar arbeta med beslutsunderlag som kan föreläggas lagtinget. Utskottet framhåller vikten av att utbyggnaden av kortrutt snarast startas och uppmanar landskapsregeringen att parallellt med projekteringen undersöka framtida finansieringsformer.

    

Motionerna

 

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering, regeringsprogrammet (meddelande nr 1/2011-2012) samt betänkandets detaljmotivering föreslås att tredje och fjärde klämmen i budgetmotion nr 2 samt att budgetmotionerna nr 1, 7, 8, 9, 10 och 11 förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

 

Detaljmotivering

 

INKOMSTER

 

 

 

 

33.

KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

33.40.

FASTIGHETSFÖRVALTNING

33.40.88.

Överlåtelse av fastigheter

 

I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 6/2011-2012 föreslås att ett nytt stycke i detaljmotiveringen under moment 33.40.88. ”Överlåtelse av fastigheter” infogas med följande lydelse: ”Landskapsregeringen erhåller fullmakt att under året eller då respektive ikraftvarande arrendeavtal förfaller, avyttra Grelsby kungsgård, Haga kungsgård, det som återstår av Persberg i Godby, de marker som finns kvar på Berg, och Västergårds i Tosarby samt delar av Bomarsund och Kastelholm kungsgårdar” samt att anslaget under moment 33.40.88. ”Överlåtelse av fastigheter” höjs med 1 000 000 euro till 1 290 000 euro.

     I ltl. Torsten Sundbloms budgetmotion nr 12/2011-2012 föreslås att det till detaljmotiveringen under momentet 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen befullmäktigas att även sälja Allhallen i Eckerö.”.

     Utskottet föreslår att budgetmotionerna nr 6 och 12/2011-2012 förkastas med anledning av att det av regeringsprogrammet framgår att landskapsregeringen ämnar se över landskapets fastighetsbestånd.

                     

39.

SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER

39.30.

UPPTAGNA LÅN

39.30.90.

Finansieringslån

 

Utskottet föreslår att anslaget sänks med 1 500 000 euro för att balansera sänkningen av anslaget under moment 46.60.74. Anslaget föreslås således totalt uppgå till 32 521 000 euro. 

 

 

 

 

UTGIFTER

 

 

41.

LAGTINGET

41.01.

LAGTINGET

41.01.01.

Lagtinget – verksamhetsutgifter (VR)

 

Utskottet har erfarit att kanslikommissionen beslutat höja lagtingsledamöternas kommunikationsersättning från 100 euro per månad till 120 euro per månad istället för att telefoner ska inköpas till ledamöterna.

 

41.05.

LAGTINGETS KANSLI

41.05.01.

Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)

 

Kanslikommissionen har tillskrivit utskottet och bett om en komplettering av texten i momentet enligt följande: ”Kanslikommissionen avser att i egenskap av arbetsgivarrepresentant efter förhandlingar vid behov vidta lämpliga åtgärder för att tillse att lönesättningen för lagtingets personal korrigeras och fastställs på en riktig nivå i förhållande till arbetsuppgifterna och till övrig landskapspersonals avlöning.”.

     Utskottet konstaterar att finans- och näringsutskottet i egenskap av det organ inom lagtinget som har att ta ställning till tjänstekollektivavtal även i fråga om ett tjänstekollektivavtal för lagtingets personal slutligt ska ta ställning till ett förhandlingsresultat när ett sådant föreligger.

                                           

43.

KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

43.05.

RADIO- OCH TV-VERKSAMHET

 

Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet och konstaterar att produktion och distribution bör separeras i syfte att tillgodose den fria mediamarknadens behov. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg och ledamöterna Petri Carlsson, Karl-Johan Fogelström samt ersättaren Torbjörn Eliasson.

 

43.91.

FRÄMJANDE AV INTEGRATION

43.91.23.

Koordinering av integrationsarbetet (VR)

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2011-2012 föreslås i första klämmen att motiveringen till momentet 43.91.23. ”Koordinering av integrationsarbetet” under stycket ”Åtgärder” ges följande tillägg: ”- Ett kontaktcenter inrättas dit inflyttade kan vända sig för att få information, råd och hjälp med alla praktiska frågor som berör inflyttning och integration. Kontaktcentret skall verka i nära samarbete med AMS.”.

     Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets allmänna motivering att första klämmen i budgetmotion nr 2/2011-2012 förkastas.

    

45.

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

45.70.

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

Utskottet konstaterar att Ålands hälso- och sjukvård har ett stort antal byggprojekt under olika stadier av planering och konstaterar att det finns skäl att vara varsam med att starta nya byggprojekt så att de medel som anslagits är tillräckliga.

 

46.

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

46.09.

ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET

 

Utskottet ber landskapsregeringen återkomma till lagtinget i samband med ett kommande budgetförslag i det fall landskapsregeringen önskar inrätta ett medieråd. Utskottet föreslår att texten om medierådet utgår ur budgetförslaget.

 

46.19.

VUXENUTBILDNING

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2011-2012 föreslås i andra klämmen att under motiveringen till kapitel 46.19. ”Vuxenutbildning” fogas ett nytt stycke med lydelsen: ”Att särskilda utbildningsplatser för inflyttade, med extra utbildning i svenska, skapas inom de yrkesområden och branscher där det förväntade nyrekryteringsbehovet är som störst.”.

     Utskottet föreslår att andra klämmen i budgetmotion nr 2/2011-2012 förkastas med hänvisning till skrivningarna i regeringsprogrammet där följande anges: ”Landskapsregeringen satsar på språkkunskaper och fler utbildningsmöjligheter för inflyttade. Särskilt viktigt är att kunna kombinera arbete med undervisning i svenska.”.

 

46.32.

ÅLANDS FOLKHÖGSKOLA

 

Utskottet har erfarit att det idag är problematiskt för elever som vill förbättra sina grundskolebetyg. Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet och konstaterar att en översyn kommer att göras avseende Ålands folkhögskola. I samband med denna översyn bör elevernas möjligheter att förbättra sina grundskolebetyg beaktas.

 

46.55.

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

 

Enligt budgetförslaget är avsikten att ett utbildningsavtal ska ingås mellan landskapsregeringen och Högskolan på Åland för tiden 1 januari 2012 till och med den 31 december 2014. Efter vad utskottet erfarit kommer ett sådant avtal inte att kunna ingås innan årsskiftet varför ett kortare avtal av övergångskaraktär tecknas mellan parterna.

 

46.60.

MUSEIBYRÅN

46.60.74.

Utvecklande av Bomarsund (R)

 

Enligt budgetförslaget föreslås ett fortsatt förverkligande av besökscentrum i Bomarsund. Kostnaderna för projektet beräknas uppgå till ca 3,5 miljoner euro varav 1,5 miljoner euro föreslås bli budgeterade i 2012 års budget. Med beaktande av regeringsprogrammet föreslår utskottet att projektet avbryts och att landskapsregeringen återkommer till lagtinget i det fall projektet bör förverkligas i ett senare skede. Utskottet föreslår vidare att de anslagna medlen under momentet utgår.

 

47.

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

47.01.

ALLMÄN FÖRVALTNING

47.03.

NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 5/2011-2012 föreslås att under motiveringen till kapitlet 47.03. ”Näringslivets främjande” fogas ett nytt sista stycke: ”För att stärka entreprenörskapsutbildningen för unga och uppmuntra till nyföretagande initierar landskapsregeringen ett projekt i samarbete med näringslivet under sommaren 2012, där ungdomar ges utbildning, startkapital och kontinuerlig vägledning i syfte att hjälpa dem att starta upp och driva sina egna företag över sommaren.”.

     Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet där följande anges: ”Landskapsregeringen vill tillsammans med näringslivet tillföra kunskap och nytänkande samt vidta åtgärder som gynnar och uppmuntrar entreprenörskap. Näringspolitiken har som främsta mål att skapa nya arbetsplatser och nya företag.” och att ”Större fokus på kvinnors företagande och ungas möjligheter till företagande.” betonas. Vidare hänvisar utskottet till skrivningarna i budgetförslagets allmänna motivering där följande anges: ”Under år 2012 planeras att tillsammans med Ålands Näringsliv r.f. öka intresset för entreprenörskap bland barn och ungdomar.”. Utskottet föreslår med hänvisning till det ovan angivna att budgetmotion nr 5/2011-2012 förkastas.

Utskottet har fattat beslutet efter omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg och ledamöterna Petri Carlsson, Karl-Johan Fogelström samt ersättaren Torbjörn Eliasson.

 

47.03.23.

 Ålands landsbygdscentrum – verksamhetsutgifter (VR)

 

Utskottet har erfarit att meningen ”Arbetet med riktad rådgivning till jordbrukarna är en viktig del av verksamheten och intensifieras under året.” i momentets detaljmotivering bör utgå och flyttas till moment 47.15.48. Utskottet föreslår därmed att meningen utgår ur momentets detaljmotivering.

 

47.03.40.

Bidrag för företagens internationalisering

 

I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 15/2011-2012 föreslås i tredje klämmen att anslaget minskas med 50.000 euro. Se även under moment 47.03.47, 47.03.42 och 47.03.41.

     Utskottet föreslår att tredje klämmen i budgetmotion nr 15/2011-2012 förkastas med hänvisning till skrivningarna i regeringsprogrammet.

 

47.03.41.

Turismens främjande (R)

 

I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 15/2011-2012 föreslås i fjärde klämmen att anslaget minskas med 300.000 euro. Se även under moment 47.03.47, 47.03.42 och 47.03.40.

     Utskottet föreslår att fjärde klämmen i budgetmotion nr 15/2011-2012 förkastas med hänvisning till skrivningarna i regeringsprogrammet.

 

47.03.42.

Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet

 

I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 15/2011-2012 första klämmen föreslås att anslaget höjs med 50.000 euro. Se även under moment 47.03.47, 47.03.40 och 47.03.41.

     Utskottet föreslår att första klämmen i budgetmotion nr 15/2011-2012 förkastas med hänvisning till skrivningarna i regeringsprogrammet.

 

47.03.47.

Finansieringsstöd för företag i skärgården

 

I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 15/2011-2012 andra klämmen föreslås att anslaget höjs med 300.000 euro. Se även under moment 47.03.42, 47.03.40 och 47.03.41.

     Utskottet föreslår att andra klämmen i budgetmotion nr 15/2011-2012 förkastas med hänvisning till skrivningarna i regeringsprogrammet.

 

47.15.

FRÄMJANDE AV LANTBRUKET

47.15.48.

Stöd för producentorganisationer och rådgivning

 

Utskottet föreslår att meningen ”Arbetet med riktad rådgivning till jordbrukarna är en viktig del av verksamheten och intensifieras under året.” införs under momentets detaljmotivering. Se även moment 47.03.23.

 

47.24.

FRÄMJANDE AV FISKERINÄRINGEN

47.24.01.

Främjande av fiskerinäringen – verksamhetsutgifter (VR)

 

I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 13/2011-2012 föreslås att lagtinget under moment 47.24.01 ”Främjande av fiskerinäringen – verksamhetsutgifter”,  fogar följande text som nytt stycke efter det första stycket: "Landskapet besluter om kraftiga åtgärder för att utveckla och skapa förutsättningar för att dubblera fiskodlingen i Skärgårdshavet på ett hållbarare och mer kretsloppsanpassat sätt under denna lagtingsperiod 2011 – 2014. Detta har ingen budgetinverkan 2012.".

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 13/2011-2012 förkastas. Utskottet har fattat beslutet efter omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg och ledamöterna Petri Carlsson, Karl-Johan Fogelström samt ersättaren Torbjörn Eliasson.

 

48.

TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

48.01.

Allmän förvaltning

 

I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 3/2011-2012 föreslås att sista stycket under kapitel 48.01. ”Allmän förvaltning” med rubriken ”Målsättningar för år 2012” kompletteras med en ny punkt med följande lydelse: ” – Möjligheterna att införa taxfree i skärgårdstrafiken klarläggs under året”.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 3/2011-2012 förkastas.

     I ltl. Tom Grahns m.fl. budgetmotion nr 14/2011-2012 föreslås att följande text fogas som nytt stycke under Trafikavdelningens förvaltningsområde, Allmän förvaltning, Målsättningar 2012: "Kortruttstrafiken i norra och södra skärgården inklusive tvärtrafik förverkligas inom två lagtingsperioder 2011 – 2019, dvs inom 8 år, inom ramen för lagtingets prioritetsagenda. Detta har ingen budgetinverkan år 2012.".

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 14/2011-2012 förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under betänkandets allmänna motivering.                         

 

48.21.

REDERIVERKSAMHET

48.21.20.

Rederiverksamheten – verksamhetsutgifter (VR)

 

Utskottet noterar att det inte ännu inrättats en tjänst som rederichef. Istället har konsulttjänster på timbasis inköpts för att hantera de frågor som annars skulle ha handhafts av en rederichef. Utskottet uppmanar landskapsregeringen överväga behovet av att inrätta en tjänst som rederichef och om en sådan tjänst bedöms nödvändig återkomma till lagtinget i samband med ett budgetförslag.

 

48.30.

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

48.30.78.

Kortruttsinvesteringar (R)

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 4/2011-2012 föreslås att till detaljmotiveringen till moment 48.30.78. ”Kortruttsinvesteringar”, fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen ska i brådskande ordning driva på förstudien av en fast förbindelse mellan Prästö och Töftö för att få fram ett underlag för upphandling och beslut om förverkligande.”.

     Utskottet föreslår att budgetmotion nr 4/2011-2012 förkastas med beaktande av budgetförslagets skrivningar under moment 48.30.79.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 22 november 2011 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

 

Motioner

 

I anslutning till framställningen har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

        Det svenska språket
Ltl Anders Erikssons  m.fl. budgetmotion (BM 1/2011-2012)

        Integration
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 2/2011-2012)

        Införande av Tax-Free i skärgårdstrafiken
Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 3/2011-2012)

        Töftö bro
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 4/2011-2012)

        Sommarlovsentreprenörer
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 5/2011-2012)

        Överlåtelse av fastigheter
Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 6/2011-2012)

        Slopande av gränshinder
Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 7/2011-2012)

        Förvaltningsreform
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 8/2011-2012)

        Ett Åland, en planet
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 9/2011-2012)

        Sjömansskatter till kommunerna
Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 10/2011-2012)

        Trafik- och transportpolitik
Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 11/2011-2012)

        Överlåtelse av fastigheter
Ltl Torsten Sundbloms budgetmotion (BM 12/2011-2012)

Konkreta åtgärder och stöd för att säkra fiskodlingens framtid i skärgården
Ltl Tom Grahns m.fl. budgetmotion (BM 13/2011-2012)

        Förverkligande av skärgårdens kortruttstrafik 2011-2019
Ltl Tom Grahns m.fl. budgetmotion (BM 14/2011-2012)

        Öronmärkt riskkapital för utveckling av skärgårdens näringsliv 2011-2014
Ltl Tom Grahns m.fl. budgetmotion (BM 15/2011-2012)

Förverkligande av det lagstadgade djurskyddshemmet
Ltl Rauli Lehtinens m.fl. budgetmotion (BM 16/2011-2012)

 

Hörande

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vice lantrådet Roger Nordlund, ministern Carina Aaltonen, ministern Johan Ehn, ministern Fredrik Karlström, ministern Gun-Mari Lindholm, ministern Veronica Thörnroos, Birgitta Berg-Andersson vid prognosenheten på Näringslivets forskningsinstitut ETLA (per telefon), VD Daniel Dahlén vid Ålands Näringsliv, finanschef Dan E Eriksson, ordf. för Ålands kommunförbunds styrelse samt kommundirektör Niklas Eriksson från Föglö kommun, lagtingsdirektör Susanne Eriksson, byråchef Göran Franzén, VD Anders Ingves vid PAF, avdelningschef Linnea Johansson, rektorn Edward Johansson, avdelningschef Rainer Juslin, avdelningschef Niklas Karlman, chef för prognosavdelningen vid finansministeriet i Finland Mika Kuismanen (per telefon), utredaren Rickard Palmer vid ÅSUB, förvaltningschef Peter Rask vid ÅHS, integrationsutvecklare Kati Salokoski, förvaltningschef Arne Selander, chefsläkare Dick Sjögren vid ÅHS, avdelningschef Carina Strand, budgetrådet Petri Syrjänen vid finansministeriet (per telefon) och forskningschef  i makroekonomi vid Konjunkturinstitutet i Sverige Juhana Vartiainen (per telefon).

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg och medlemmarna Petri Carlsson, Karl-Johan Fogelström, Brage Eklund samt ersättarna Torbjörn Eliasson och Torsten Sundblom.

 

Reservationer

 

Reservationer som har fogats till betänkandet har inlämnats av ltl Brage Eklund och ltl Torsten Sundblom.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2012 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

 

 

Inkomster

 

 

Landskaps­regeringens förslag

Finans- och näringsutskottets
förslag

39.

SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER

286 432 000

284 932 000

39.30.

UPPTAGNA LÅN

34 021 000

32 521 000

39.30.90.

Finansieringslån

34 021 000

32 521 000

 

Inkomsternas totalbelopp

344 935 000

 343 435 000

 

 

Utgifter

 

 

Landskaps­regeringens förslag

Finans­- och näringsutskottets
förslag

46.

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

-56 072 000

-54 572 000

46.60.

MUSEIBYRÅN

-4 666 000

-3 166 000

46.60.74.

Utvecklande av Bomarsund (R)

-1 500 000

0

 

Utgifternas totalbelopp

- 344 935 000

-343 435 000

 

 

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-16 samt

 

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2012 ska tillämpas från och med den 1 januari 2012 i den lydelse den har i lagtingets beslut.

 

 

 

Mariehamn den 16 december 2011

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Niclas Slotte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RESERVATION

 

 

Undertecknad reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2011-2012 med anledning av landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2012 (Landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2011-2012), på följande punkter:

 

1. UTMANARRÄTTER

 

Ålands Framtid upplever att privatiseringar kan vara en god väg att kostnadseffektivisera den offentliga servicen, och har i likhet med flera andra partier bland annat under valrörelsen 2011 förordat införande av utmanarrätter. Detta innebär att det privata ska ha möjlighet att utmana landskapsregeringens olika verksamheter genom att lämna in förslag på hur olika funktioner kunde bedrivas förmånligare i privat regi. Landskapsregeringen har sedan skyldighet att undersöka den lagenliga möjligheten att upphandla verksamheten. Om utmaningen antas leder den till en offentlig upphandling.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Samhälls- och servicereformen” tillfogas en ny sista mening med följande lydelse: ”För att främja privatiseringen av offentlig verksamhet ska under året utmanarrätter införas.”

 

 

2. INTEGRATION

 

I Axel Jonssons budgetmotion nr 2/2011-2012 ”Integration” föreslås i första klämmen att motiveringen till momentet 43.91.23. ”Koordinering av integrationsarbetet” under stycket ”Åtgärder” ges följande tillägg: ”- Ett kontaktcenter inrättas dit inflyttade kan vända sig för att få information, råd och hjälp med alla praktiska frågor som berör inflyttning och integration. Kontaktcentret skall verka i nära samarbete med AMS.”
Utskottet valde under behandlingen att föreslå att klämmen förkastas med hänvisning till betänkandets allmänna motivering.

     I betänkandets allmänna motivering finns endast ett kort stycke som berör integrationspolitiken under rubriken ”Främjande av integration och jämställdhet”; ”Utskottet betonar att Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. Kunskap om mångfald, etnicitet och andra kulturer bör uppmärksammas i daghem och skolor.”

     Undertecknad anser inte att den synnerligen generella skrivningen i betänkandets allmänna motivering innefattar Axel Jonssons konkreta och konstruktiva klämförslag. Således fallerar utskottets resonemang att förkasta klämmen på basen av en hänvisning till utskottets allmänna motivering.

     Undertecknad menar att en också i praktiken fungerande integration är central för det åländska samhällets attraktionskraft och framtida ekonomiska tillväxtmöjligheter och föreslog därför under behandlingen, med anledning av bristen på konkreta skrivningar i både budgetförslaget och betänkandet, att utskottet åtminstone för in en skrivning i enlighet med klämmens avsikt i betänkandets allmänna motivering. Förslaget vann dock inget understöd varför jag känner mig tvungen att reservera mig.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att till utskottets betänkande i de allmänna motiveringarna under rubriken ”Främjande av integration och jämställdhet” fogas en text med följande lydelse som ett nytt sista stycke: ”Ett kontaktcenter inrättas dit inflyttade kan vända sig för att få information, råd och hjälp med alla praktiska frågor som berör inflyttning och integration. Kontaktcentret skall verka i nära samarbete med AMS.”

 

 

2. SOMMARLOVSENTREPRENÖRER

 

Axel Jonsson m.fl. föreslår i budgetmotion nr 5/2011-2012 att under motiveringen till kapitlet 47.03. ”Näringslivets främjande” fogas ett nytt sista stycke ”För att stärka entreprenörskapsutbildningen för unga och uppmuntra till nyföretagande initierar landskapsregeringen ett projekt i samarbete med näringslivet under sommaren 2012, där ungdomar ges utbildning, startkapital och kontinuerlig vägledning i syfte att hjälpa dem att starta upp och driva sina egna företag över sommaren”. Utskottet föreslår att klämmen förkastas med hänvisning till regeringsprogrammet samt budgetförslagets allmänna motivering.

     Undertecknad ser mycket positivt på att budgetförslagets allmänna motivering innehåller meningen ”Under år 2012 planeras att tillsammans med Ålands Näringsliv r.f. öka intresset för entreprenörskap bland barn och ungdomar.” samt att regeringsprogrammet innehåller skrivningen ”Större fokus på kvinnors företagande och ungas möjligheter till företagande”, men finner dock inte något motsatsförhållande skrivningarna och motionen emellan, utan anser snarare att klämförslaget bidrar i egenskap av en tydlig och konkret specificering av skrivningarna.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att under detaljmotiveringen till utskottets betänkande under kapitel 47.03. ”Näringslivets främjande” fogas ett nytt sista stycke: ”För att stärka entreprenörskapsutbildningen för unga och uppmuntra till nyföretagande initierar landskapsregeringen ett projekt i samarbete med näringslivet under sommaren 2012, där ungdomar ges utbildning, startkapital och kontinuerlig vägledning i syfte att hjälpa dem att starta upp och driva sina egna företag över sommaren.”

 

 

3. KOSTNADSREDOVISNING FÖR ÅHS BYGGNADSPROJEKT

 

Under utskottets behandling lyckades ingen presentera en redovisning över de tidigare kostnaderna för ÅHS byggnadsprojekt. Jag anser det vara synnerligen relevant vid beviljandet av medel för det fortsatta byggandet, att lagtinget på basen av ett tydligt underlag kan bilda sig en helhetsuppfattning om vad de olika projekten hittills har kostat.

     Undertecknad föreslog därför under utskottsbehandlingen att ett nytt stycke skulle fogas till utskottets betänkande i motiveringen under kapitlet 45.70. ”Ålands hälso- och sjukvård” enligt följande lydelse: ”Utskottet ber landskapsregeringen återkomma till utskottet i samband med tilläggsbudget med en redovisning av vad de olika byggnadsprojekten kostat de senaste åren och hur detta förhållit sig till budgeterade medel för projekten.”. Förslaget vann dock inget understöd i utskottet varför jag måste reservera mig.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att det till detaljmotiveringen i utskottets betänkande under kapitel 45.70. ”Ålands hälso- och sjukvård” fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”Utskottet ber landskapsregeringen återkomma till utskottet i samband med tilläggsbudget med en redovisning av vad de olika byggnadsprojekten kostat de senaste åren och hur detta förhållit sig till budgeterade medel för projekten.”

 

 

 

 

Mariehamn den 16 december 2011

 

 

Brage Eklund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RESERVATION

 

Undertecknad reserverar sig mot finans- och näringsutskottets betänkande (nr 6/2011-2012) med anledning av förslag till budget för landskapet Åland, på följande punkter:

 

 

1. Förverkligande av det lagstadgade djurskyddshemmet

 

Motivering

 

Lagstiftaren har givit ÅMHM ansvaret för ordnandet av ett djurskyddshem via den senaste ändringen av Djurskyddslagen för landskapet Åland där följande anges: ÅMHM ska ordna förvaring och tillfällig skötsel av herrelösa hundar, kattor och andra små motsvarande sällskaps- och hobbydjur som tillvaratagits. Tillvaratagna husdjur ska förvaras minst 15 dagar, varefter djuret kan säljas, överlåtas på annat sätt eller avlivas. Beslut om försäljning, överlåtelse eller avlivning fattas av ÅMHM, som också verkställer en eventuell avlivning.

     Lagen stipulerar entydigt om djurskyddshemverksamhet och ett civiliserat samhälle har skyldighet att ta hand om husdjur, vilkas existens är beroende på människan.

     Lokalfrågan har hittills varit det största hindret att arrangera djurskyddshemmet. Lokaliteter vid före detta Naturbruksskolan kan med fördel användas för ändamålet.

     Föreslår att klinikavgiften höjs med 15 euro per klinikbesök till 45 euro vid smådjurskliniken Zoodiaken-ÅMHM för att finansiera flyttningen och anskaffningen av inventarier till djurskyddshemmet.

 

Förslag

 

att motiveringen under moment 35.60.20. Ålands miljö- hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsinkomster får följande lydelse: ”Klinikavgiften höjs med 15 euro per klinikbesök till 45 euro vid smådjurskliniken Zoodiaken-ÅMHM.” samt

att anslaget under moment 35.60.20 - Ålands miljö-hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter ökas med 15.000 euro samt

 

att motiveringen under moment 45.60.20. Ålands miljö- hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR) får följande lydelse: ”Anslaget höjs för att finansiera flyttningen och anskaffningen av inventarier till djurskyddshemmet” samt

att anslaget under moment 45.60.20. höjs med 15.000 euro.

 

 

2. Besökscentrum i Bomarsund

 

Motivering

 

När Sjöfartsmuseet började byggas sköts förverkligandet av det planerade besökscentrumet vid Bomarsund på framtiden. Nu är Sjöfartsmuseet inom en snar framtid klart för inflyttning och arbetet med besökscentrumet har nu framskridit så långt att det inte är rätt mot Sunds kommun att nu i elfte timmen avbryta projektet.

 

 

Förslag

 

Att motiveringen i utskottets betänkande under moment 46.60.74 ersätts och istället får följande lydelse ”Arbetet med Bomarsunds besökscentrum kan fortsätta enligt motiveringen i landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2011-2012.” och att anslaget under moment 46.60.74. höjs med 1, 5 miljoner euro jämfört med vad som föreslås i utskottets betänkande samt

 

Att anslaget under moment 39.30.90. i utskottets betänkande ”Finansieringslån” höjs med 1,5 miljoner euro.

 

 

3. Öronmärkt riskkapital för utveckling av skärgårdens näringsliv 2011-2014 inkluderande skärgårdsinkubatorverksamhet

 

Motivering

 

Ålands skärgårds utveckling har under den senaste generationen, 30 år, varit negativ på de flesta fronter. Näringslivet har krympt och blivit riskfyllt ensidigt. Priset på motsvarande fastighet och mark i skärgården är en tiondedel av fasta Ålands markpriser vilket betyder lägre säkerhet då kapital behöver upplånas. För att bredda, stärka och förnya näringslivet i skärgården behövs möjligheter till riskkapital och en professionell nyföretagsinkubatorverksamhet för utveckling till skärgården. Lagtinget bör för perioden 2011 – 2014 anslå en miljon euro i öronmärkt riskkapital för utveckling av näringslivet i skärgården startande med 300 000 euro år 2012. Skärgårdens riskkapital skall vara professionellt styrt och förvaltat och inkludera en skärgårdsinkubator delad med kommunerna eller respektive kommun till hälften var 100 000 euro volym per år. 

 

 

Förslag

 

att anslaget under moment 47.03.40 minskas med 50.000 euro,

 

att anslaget under moment 47.03.41 minskas med 300.000 euro,

 

att anslaget under moment 47.03.42 höjs med 50.000 euro samt

 

att anslaget under moment 47.03.47 höjs med 300.000 euro.

 

 

 

Mariehamn den 16 december 2011

 

 

Torsten Sundblom