Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar bl.a. att anslaget under moment 35.70.20. avseende Ålands hälso- och sjukvårds verksamhetsinkomster minskas med 600 000 euro och anslaget 45.70.20 gällande Ålands hälso- och sjukvårds verksamhetsutgifter ökas med 2 400 000 euro. Därtill ändras moment 45.56.62. gällande främjande av avfallshanteringen till ett reservationsanslag. Efter utskottets ändringsförslag balanserar budgeten på 359 790 000 euro. Alla budgetmotioner utom budgetmotion nr 43/2012-2013 föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt[1]

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden

Allmänt

De globala tillväxtutsikterna har försvagats och någon nära förestående ljusning är inte i sikte.

Finansministeriets prognos från september 2012 bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Den senaste tidens händelser har emellertid visat att läget blivit allt allvarligare och att det inte kan uteslutas att krisen inom valutaområdet kan förvärras. Finansministeriets prognos inkluderar därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Utskottet har erfarit att arbetslöshetsläget inom euroområdet den senaste månaden har försämrats ytterligare och ligger på 11,7 procent. Nordeuropa, med sin aktiva arbetsmarknadspolitik, har i allmänhet klarat sig bättre än genomsnittet av länderna i euroområdet. Det låga ränteläget förväntas fortsätta.

Tillväxten har därtill i Kina också bromsat in och USA:s centralbank har deklarerat att man kommer att behålla en låg styrränta minst tre år framöver, vilket antyder att man räknar med en svag ekonomi under den perioden.

Den finländska ekonomin

Den finländska samhällsekonomin återhämtade sig långsamt under åren 2010 och 2011. Under den perioden växte BNP med 3,3 respektive 2,7 procent efter den historiskt sett stora nedgången under år 2009. I år har såväl industriproduktionen som exporten minskat trots en hyfsad utveckling av efterfrågan på hemmamarknaden. Bedömningarna om den ekonomiska tillväxtens storlek för år 2012 går starkt isär och flera prognosinstitut lägger sig under 1,0 procent. Finland har ett bytebalansunderskott som ser ut att kvarstå under några år framöver. Nergången för exporten från skogsindustrin och i synnerhet elektronikindustrin inverkar starkt. Den försvagade euron innebär ändå en fördel för den delen av exportsektorn som säljer utanför euroområdet. Arbetslöshetsgraden som sjunkit något sedan år 2010, förväntas ligga kvar på ca 8,0 procent under det kommande året.

Enligt finansministeriets prognos från september 2012 förutspås den ekonomiska tillväxten och de anpassningsåtgärder som man beslutat om inte räcka till för att undanröja det strukturella underskott som uppstått inom finansieringen av den offentliga ekonomin. Det finansiella överskottet inom den offentliga ekonomin borde vara cirka 4 % i relation till totalproduktionen år 2016 för att den offentliga sektorn ska kunna sköta sina förpliktelser även på lång sikt. Utskottet har erfarit att finansministeriets prognos från hösten 2012 kan vara optimistisk. Utskottet bedömer att den kommande prognosen för den finländska ekonomin sannolikt ytterligare måste skrivas ner. Det finns bl.a. risk för att skatteinkomsterna kommer att minska i förhållande till prognosen.

Den svenska ekonomin

Trots att den svenska ekonomin hittills klarat sig relativt bra skrivs prognoserna ner för den ekonomiska tillväxten. De flesta indikatorer ger vid handen att avmattningen nu även kommit till Sverige. Det svenska konjunkturinstitutets konjunkturbarometer backade ca tre enheter i oktober från 95,6 enheter till 92,7 enheter och ytterligare ca sju enheter i november till 86,0 enheter vilket indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är påtagligt svagare än normalt.

Detaljhandelns konfidensindikator minskade både i oktober och i november med enbart ett par enheter medan hushållens, de privata tjänstenäringarnas, byggsektorns och tillverkningsindustrins konfidensindikator minskade med mellan fem och tio enheter i oktober. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar och hushåll minskade med ytterligare 13 enheter respektive 4,4 enheter i november.

Även arbetslöshetsgraden förväntas ligga kvar på ca 7,5-8,0 procent. Den svenska kronan förväntas enligt vad utskottet erfarit hålla sig på ungefär nuvarande nivå. Såväl de svenska som de finländska hushållens förtroende för ekonomin har sedan sommaren 2011 legat under sina respektive långtidsmedelvärden.

Den ekonomiska utvecklingen på Åland

Inom den åländska ekonomin beräknas volymnedgången efter den internationella finanskrisen ha varit i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Enligt preliminära kalkyler beräknas BNP-tillväxten ha varit negativ (-2,5 procent för år 2011) och enligt ÅSUB:s prognosantaganden för 2012 är utvecklingen svagt negativ även i år (-0,5 procent). Orsakerna till den negativa tillväxten är flera. Detta beror bl.a. på inverkan av eurokrisen, uppgången i oljepriset och en relativt hög inflation år 2011. En orsak är också att några av de största företagen inom transport-och finanssektorerna samtidigt hamnat i lönsamhetskris och att de som en reaktion på detta nu är i färd med att genomföra kostnadsbesparande strukturförändringar. Därtill drabbas underleverantörer till större företag nu av sjunkande orderingång och inom finanssektorn innebär de låga räntorna att räntemarginalen och därmed intjäningen sjunker. Till detta kommer att åtstramningarna inom den offentliga sektorn bromsar tillväxten.

Inflationen beräknas nu sjunka till 2,3 procent på årsbasis för att sedan avta ytterligare under år 2013. Även byggnadskostnadsindex som ligger till grund för justeringen av beskattningsvärdena för fastigheter beräknas sjunka till runt 2,7 procent i år. I början av oktober låg Euriborräntan på sin historiskt lägsta nivå. Det låga ränteläget för med sig en minskad ekonomisk belastning på många högt belånade åländska hushåll. Det fortsatt höga oljepriset påverkar de åländska hushållen och företagen starkt.

Förvärvsinkomstsumman beräknas ha stigit med knappt 4,2 procent ifjol. I år förväntas förvärvsinkomstsumman öka med cirka 3 procent i genomsnitt och nästa år med ca 2,7 procent. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn har bromsat tillväxten. Befolkningsökningen beräknas enligt vad utskottet erfarit avta något i år och uppgå till ca 190-220 personer.

Det åländska basprisindexet för den kommunala servicen steg med 2,5 procent i år medan personalkostnaderna steg med 2,6 procent. Ifjol var förändringen i basprisindexet 1,8 procent.

Den sysselsatta arbetsstyrkans volym väntas enligt den senaste arbetsmarknadsbarometern växa med cirka 0,6 procent under en 12-månaders period fram till våren 2013. För i år beräknas den genomsnittliga arbetslösheten öka till 3,1 procent på årsbasis jämfört med 2,8 procent på årsbasis för år 2011. Även ungdomsarbetslösheten bedöms stiga år 2012. Någon officiell prognos finns ännu inte för år 2013.

Det åländska näringslivet har en sjunkande trendtillväxt i omsättningen inom både den dominerande sjöfartssektorn och hos stora bolag i övriga sektorer. Detsamma gäller tidigare tillväxtföretag inom tjänstesektorn. Utskottet har erfarit att passagerar- färjetrafik samt torrlast- och oljefrakt, lider av fortsatt hård konkurrens och höga bunkerpriser som pressar marginalerna.

Utskottet har erfarit att nyföretagandet fortsatt att öka. Industriföretag som bedriver export inom metall, plast, hi-tech och snickeri har de senaste tre åren haft ökad omsättning och antal anställda. Prognosen för den framtida utvecklingen är dock väldigt osäker. Livsmedelsindustrin verkar trots lågkonjunktur se ut att ha en god omsättningsutveckling under innevarande år. Utskottet har erfarit att likviditetsproblem börjar synas i vissa mindre företag. Friställningar inom storföretagen har synts i starta-eget rådgivningen.

I allmänhet har ändå den åländska ekonomin hittills under år 2012 klarat sig relativt bra tack vare förhållandevis bra försäljning i övriga Finland och Sverige. Osäkerheten för utvecklingen år 2013 är stor.

Landskapets budgetekonomi

Utskottet konstaterar att det är skillnader mellan beloppen för utgifter totalt och konsumtionsutgifter mellan tabellen som ingår i allmänna motiveringen och de inledande tabellerna under respektive huvudtitel. Utskottet har erfarit att detta har sin förklaring i att tabellen i allmänna motiveringen endast tar upp de nya anslag som föreslås i 2013 års förslag, medan tabellerna under respektive huvudtitel inkluderar tidigare års anslag för de moment där dessa har beaktats.

Utskottet konstaterar att avräkningsbeloppet för år 2013 bedöms öka med ca 8 miljoner euro medan skattegottgörelsen bedöms nästan halveras vilket innebär en minskning med i stora drag motsvarande belopp. Lotteriskatten bedöms för år 2013 öka med ca 3,5 miljoner euro. Den kraftiga minskningen av skattegottgörelsen beror långt på nedgången i de åländska storbolagens ekonomi samt det allmänna finansiella läget.

Lagtinget har ett flertal tillfällen efterlyst krafttag för att erhålla budgetdisciplin. Flera verksamheter kommer att få svårt att hålla givna budgetramar men tilläggsbudget bör inte beviljas för sådana budgetöverskridningar som borde ha kunnat förutses och hanterats genom anpassning av verksamheten. Utskottet framhåller nu att det är viktigt att anslagen räcker till för de olika verksamheterna och att det är väsentligt att landskapsregeringen försöker verka för att utgiftsanslagen underskrids där det är möjligt samtidigt som verksamheten bedrivs som angivits i budget och verksamhetsplaner.

Utskottet förutsätter att landskapsregeringen under det kommande året lämnar en halvårsredogörelse över budgetförverkligandet till lagtinget.

Ekonomiska nyckeltal som tydligare visar landskapets ekonomiska ställning behöver utarbetas med det snaraste i enlighet med budgetmotion nr 43/2012-2013 där det föreslås att: ”Under året utarbetas ekonomiska nyckeltal som tydligare visar landskapets ekonomiska ställning och utveckling”. Utskottet anser att sådana nyckeltal är väsentliga för att utvärdera landskapsregeringen och dess verksamhet.

Utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015.

Internationellt samarbete

Landskapets internationella samarbete är begränsat eftersom utrikespolitiken är rikets behörighet. De samarbeten där landskapsregering och lagting på likvärdig grund kan bedriva samarbete med andra regeringar och parlament är därför mycket värdefullt. Ett av dessa samarbeten är det nordiska samarbetet inom ramen för det Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Ett annat samarbete är det parlamentariska östersjösamarbetet, inom ramen för den parlamentariska östersjökonferensen (BSPC), där lagtinget aktivt deltar med en egen delegation jämbördigt med övriga delegationer från andra parlament runt Östersjön. Östersjösamarbetet har blivit allt viktigare för Åland och innefattar idag samarbete inom ett flertal områden såsom miljö- och sociala frågor, energifrågor och sjöfartsfrågor. Även om samarbetet är på parlamentarisk nivå berörs samtliga regeringar runt Östersjön av konferensens arbete i den mening att de förväntas förhålla sig till konferensens årliga resolution.

Utskottet betonar vikten av att nämnda samarbeten prioriteras medan samarbeten på regional och lokal nivå bör övervägas med beaktande av befintliga resurser och deras utnyttjande. Landskapsregeringen innehar ordförandeskapet i B7 år 2013. Med beaktande av den finansiella situationen bör landskapsregeringen överväga landskapsregeringens framtida delaktighet i samarbetet efter ordförandeåret.

Landskapet, kommunerna och medborgarna

I samband med budgetförslaget har landskapsregeringen lagt ett förslag till budgetlag avseende förändring av vissa avdrag i kommunalbeskattningen samt föreslagit justering av landskapsandelarna. Utskottet har behandlat dessa förslag och hänvisar i fråga om dessa till relevanta betänkanden.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen under år 2013 avser att utreda hur man kan locka fler ålänningar som studerar borta att flytta hem efter studierna. Utskottet välkomnar utredningen och konstaterar att det mot bakgrund av bland annat försörjningskvotens utveckling är viktigt att få mer arbetskraftsinflyttning till landskapet. I samband med utredningen bör också utvecklandet av ekonomiska incitament övervägas, t.ex. ett studielåneavdrag i kommunalbeskattningen.

Samhällsservicereformen

I fråga om samhällsservicereformen konstaterar utskottet att landskapsregeringen arbetar vidare med reformen. Två arbetsgrupper har tillsatts som ser över den tekniska sektorn och sociala sektorn.

Utskottet finner det angeläget att berörda parter och arbetsgruppen för den tekniska sektorn överväger möjligheterna att sammanföra landskapets och kommunernas väghållning. En effektivering av väghållningen tillsammans med att införa s.k. utmanarrätter kunde utgöra värdefulla initiativ till att effektivera den offentliga sektorn på Åland.

I fråga om samhällsservicereformen avser landskapsregeringen under år 2013 återkomma till lagtinget för att beskriva det upplägg och fortsatta arbetssätt regeringen avser gå vidare med.

Utvecklingen av förvaltningen

Utskottet har erfarit att det pågår ett arbete med att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet för tillsyn av penningspelsverksamhet. Enligt vad utskottet uppfattat kan det bli aktuellt med att införa detta inom år 2013.

Digital agenda

För att projektet att införa en digital agenda för det offentliga Åland ska lyckas är det viktigt att beställaren har den kompetens som behövs. För att det ska bli det lyft för hela Åland som utskottet bedömer att skulle vara möjligt är det viktigt att de åländska IT entreprenörerna på ett lämpligt sätt görs delaktiga. Utskottet betonar att arbetet med att skapa en faktisk digital agenda är ett stort arbete som kräver målmedvetenhet och resurser. Utskottet hänvisar till sitt betänkande nr 18/2011-2012 och betonar ånyo vikten av att landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett meddelande kring den digitala agendan.

Näringspolitik

De privata företagen är det åländska näringslivets motor. Det finns ca 2300 företag på Åland. Av dessa har ca 90 procent färre än fem anställda. Det är därför viktigt att landskapsregeringen i alla avseenden verkar för att förbättra dessa företags verksamhetsförutsättningar. I detta syfte bör ambitionen vara att försöka avbyråkratisera och förenkla upplevda handelshinder, något landskapsregeringen redan inlett.

Det är viktigt att landskapsregeringen och det offentliga Åland på allt sätt uppmuntrar till etablering av flygrutter, hotellanläggningar och evenemang i syfte att göra Åland till ett attraktivt besöksmål. Utskottet har erfarit att exempelvis kvalitetsturismen är en bransch i tillväxt där Åland kan utveckla en allt viktigare framtidsnisch. Det råder en växande efterfrågan på välordnat boende och snabba minisemestrar från våra närområden varför det är av vikt att landskapsregeringen förutsättningslöst arbetar för att skapa möjligheter för fler stugbyar av hög klass samt fler bäddar i såväl hotell som andra boendeformer.

Sjöfarten

Rederibranschen lider av det rådande ekonomiska läget i världen på grund av svårigheterna att erhålla finansiering. Även om exportvolymerna ökar så har marginalerna sjunkit. Detta i kombination med hur prisbilden för olika bränslen utvecklas påverkar detta tillsammans med andra faktorer branschens lönsamhet.

Svaveldirektivet leder dessutom till nya utmaningar för sjöfarten inom östersjöområdet inom en nära framtid. De nya utmaningarna kan dock innebära en konkurrensfördel för de rederier som anpassar sig. Risken är ändå att branschen lider totalt sett och att östersjöområdets konkurrenskraft reduceras.

Jämställdhetspolitik

Budgeten håller på att få ett allt synligare fokus på jämställdhet. Utskottet betonar ändå att arbetet med jämställdhetsfrågor går vidare och fördjupas. Utskottet delar vissa av de synpunkter som föreslås i budgetmotion nr 32/2012-2013 och konstaterar att en framgångsrik jämställdhetspolitik kräver att jämställdhetsperspektivet integreras i all politik som direkt påverkar det åländska samhället och ålänningarnas vardag. Det gäller särskilt den ekonomiska politiken. Jämställdhet kan mätas genom att följa de ekonomiska resursernas fördelning mellan kvinnor och män. En jämställd fördelning av de ekonomiska resurserna är nyckeln till ett jämställt samhälle.

Landskapsregeringens mål är att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom den egna förvaltningen och andra delar av landskapets verksamheter. Arbetet med att införa ett system för arbetsvärdering vid lönesättning fortgår.

Integrationspolitik

Flyktingmottagningen ska framöver ske genom överenskommelse mellan de åländska kommunerna och riksmyndigheterna så att landskapet tar på sig en koordinerande roll. Utskottet noterar att det inte finns budgeterade medel i budget varken för år 2012 eller år 2013 för mottagande av flyktingar och påminner därför om vikten av att landskapsregeringen tydliggör sin koordinerande roll för att hjälpa kommunerna med bland annat formalia, kontakter och nätverkande.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen arbetar med ett nytt integrationsprogram där även ett kapitel med flyktingpolicy ska ingå. Utskottet anser att en viktig grund för ett lyckat integrations- och inkluderingsarbete är att det finns högklassig språkutbildning och att det vidtas åtgärder för att nyinflyttade snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

Utskottet noterar att landskapsregeringen föreslår en satsning om totalt 800 000 euro under år 2013 på integrationspolitiska åtgärder. Satsningen välkomnas av utskottet.

Bostads- och byggnadspolitik

En positiv utveckling av landskapet och befolkningstillväxten är beroende av ett fortsatt aktivt och mångfacetterat bostadsbyggande. Utskottet betonar vikten av att byggreglerna uppgraderas och ges ökad tydlighet. Det är dessutom synnerligen viktigt att byggreglerna i sin helhet finns på svenska.

Social- och miljöpolitik

Närståendevårdarsystemet blir allt viktigare som kompletterande vårdform till den offentliga sektorn. Det är därför viktigt att utveckla stödfunktionerna för närståendevårdarna som ofta är i utsatta situationer. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen håller på med en sådan analys och att enkäter skickats ut. Utskottet förväntar sig att analysresultaten kommer att användas vid beredning av kommande relevant sociallagstiftning.

Hälso- och sjukvården

För planering av den framtida hälso- och sjukvården är det viktigt att ÅHS styrelse dels bygger upp prognosverktyg för planering av framtida vårdbehov och dels stärker greppet om myndigheten och dess ledningsfunktioner i syfte att säkerställa att lämpliga resurser finns tillgängliga. Utskottet hänvisar i övrigt till sina skrivningar under betänkandets detaljmotivering.

Högskolan på Åland

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen ska teckna ett mål- och resultatavtal med högskolan där utbildningsuppdraget ska bli tydligare. Vidare har utskottet erfarit att landskapsregeringen kommer att ha innovation och tillämpad forskning i fokus i det nya avtalet.

Utskottet finner det angeläget att noggrant överväga vilken typ av forskning som ska bedrivas vid högskolan och i vilken utsträckning samt i vilken omfattning denna forskning ska finansieras av landskapet ensamt eller av landskapet tillsammans med privata intressenter. Utskottet påminner landskapsregeringen om vikten av att åstadkomma ett avtal med högskolan.

Trafik och transportpolitik

Skärgårdstrafikens utveckling och utbyggnaden av kortruttsystem utgör stora utmaningar som måste mötas målmedvetet. Ett intensivt arbete pågår för att utreda hur ett kortruttssystem lämpligast kunde byggas i skärgården. Landskapsregeringen avser återkomma till lagtinget under våren gällande kortruttssystemets delprojekt.

Utskottet konstaterar att när planen gällande kortruttsutbyggnad är färdigställd blir det fråga om att verkställa planen genom olika investeringar. Utskottet noterar att det kan bli fråga om sådana investeringar som är osedvanligt stora och av engångskaraktär som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget. Utskottet noterar att det således kan bli aktuellt att anhålla om extra anslag för detta i enlighet med 48 § självstyrelselagen.

Avsnittet under denna rubrik har tillkommit efter två omröstningar som båda utföll 4-3. Besluten biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.

Fördelningen av penningautomatmedel och budgeten

Verksamhetsförutsättningarna för Ålands penningautomatförening klarnar samtidigt som föreningens verksamhet visar positivt resultat. Landskapsregeringen anser att det är lämpligt att avkastningen från verksamheten används till verksamheter som till sin karaktär påminner om den traditionella användningen och som är till stor nytta för den åländska befolkningen. Utgående från detta fattades principbeslutet att finansiera byggandet av den geriatriska kliniken vid ÅHS med penningautomatmedel.

Utskottet framhåller att en noggrann analys behöver göras avseende användningen av PAF medlen. Frågor gällande i vilken mån medel ska fonderas för kommande behov och hur mycket kapital som ska lämnas kvar i föreningen är väsentliga att ta ställning till. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget gällande dessa frågor.

Budgeten och avlöningsutgifterna

Utskottet noterar att landskapsregeringen i samband med beredningen av budgetförslaget tänkt att tjänstemannalagen ska ändras så att inrättande och indragning av tjänst kan göras utan uttryckligt omnämnande i budgeten. Lagförslaget är försenat och utskottet konstaterar att landskapsregeringen kan bli tvungen att återkomma i tilläggsbudget gällande de typer av tjänsteförändringar som behöver göras under år 2013 innan en eventuell ändring av tjänstemannalagen trätt ikraft.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotionerna nr 1, 4-5, 11-12, 14-17, 19, 21-23, 27, 30, 32-34, 38-41 och första klämmen i budgetmotion nr 10 förkastade. Budgetmotion nr 43/2012-2013 föreslås godkänd. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

Detaljmotivering

INKOMSTER


33.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
33.05.	RADIO- OCH TV-VERKSAMHET
33.05.60.	Inkomster av radio- och TV-verksamhet
	I budgetförslaget anger landskapsregeringen att avsikten är att ersätta TV-avgiften med en skattebaserad avgift. Utskottet betonar vikten av att arbetet med detta påskyndas.
33.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
33.40.88.	Överlåtelse av fastigheter
	I ltl. Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion nr 18/2012-2013 föreslås att det till detaljmotiveringen under momentet fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen befullmäktigas att även sälja Eckeröhallen.”. I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 36/2012-2013 föreslås att motiveringen i det andra stycket under momentet kompletteras med följande: ”Landskapsregeringen bemyndigas att sälja travbanan.”. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen överväger en försäljning av travbanan. I fråga om Eckeröhallen framhåller utskottet att en försäljning borde övervägas i god tid innan avtalsperioden upphör. Utskottet föreslår att budgetmotionerna nr 18 och 36/2012-2013 förkastas.
34.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
34.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
34.05.30.	Inkomst av justering av överföringarna mellan landskapet och kommunerna
	Utskottet konstaterar att anslaget hör ihop med lagförslag nr 6/2012-2013.
35.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
35.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
35.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsinkomster
	Utskottet konstaterar att anslaget måste minskas med 600 000 euro med anledning av att det inte längre är sannolikt att anslaget i landskapsregeringens budgetförslag kommer att hålla. Utskottet har erfarit att styrelsen för ÅHS har tagit initiativ till höjning av högkostnadsskyddet och att det sannolikt behövs avgiftshöjningar samt en höjning av högkostnadsskyddet för att nå inkomstmålet år 2013 trots en sänkning av anslaget. Utskottet konstaterar att ett nytt avgiftssystem är under beredning. Utskottet betonar att landskapsregeringen utreder avgifternas storlek i förhållande till motsvarande avgifter i omkringliggande regioner.
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
39.30.	UPPTAGNA LÅN
39.30.90.	Finansieringslån
	Utskottet föreslår att finansieringslånen ökar med 3 000 000 euro för att balansera förändringarna i anslagen under moment 35.70.20 och 45.70.20.

UTGIFTER

41.	LAGTINGET
41.01.	LAGTINGET
41.01.01.	Lagtinget – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 första klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 90.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att första klämmen i budgetmotionen förkastas.
41.05.	LAGTINGETS KANSLI
41.05. 01.	Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 andra klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 37.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att andra klämmen i budgetmotionen förkastas.
42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.01.	LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER
42.01.01.	Landskapsregeringen – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 tredje klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 158.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att tredje klämmen i budgetmotionen förkastas.
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER
42.05.09.	Externt samarbete
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
42.40.	LAGBEREDNINGEN
	I budgetförslaget anger landskapsregeringen att en ny uppdaterad lagsamling ska hållas tillgänglig för allmänheten när den nya moderna hemsidan tagits i bruk. Utskottet konstaterar att detta är mycket bra om en sökbar och indexerad lagbok tillhandahålls elektroniskt. En sådan sökbar och indexerad lagbok bör utarbetas i samarbete med lagtingets kansli.
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 fjärde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 87.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att fjärde klämmen i budgetmotionen förkastas.
43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION
43.25.67.	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)
	I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 29/2012-2013 föreslås att det tredje styckets första mening i momentet ersätts med följande: ”För produktion av hyresbostäder och bostadsrätter föreslås att räntestödslån för högst 10.000.000 euro får beviljas.”. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utföll 4-2. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.
43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI
43.27.04.	Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR)
	I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 20/2012-2013 föreslås att till motiveringen under momentet infogas följande stycke: - en åländsk sektorövergripande biogasstrategi utarbetas. Utskottet har erfarit att arbetet med en sektorövergripande biogasstrategi pågår inom ramen för Ålands teknologicentrum. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
43.27.41.	Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnybara energikällor (R)
	I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 35/2012-2013 föreslås att det tredje stycket i motiveringen under momentet ersätts med följande: ”Landskapsregeringen höjer aktiviteten i sina strävanden att få med den åländska produktionen av förnybara energikällor i rikets stödsystem. Beroende på framgången i dessa strävanden så överväger landskapsregeringen att fortsätta det åländska kompenserande produktionsstödet som avses i detta moment. Landskapsregeringen återkommer i så fall med behövliga lagframställningar och förslag till budgetanslag.”. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen intensifierar sina ansträngningar med att få Åland med i rikets stödsystem samtidigt som landskapsregeringen bereder alternativa förslag som medför förbättrade villkor för produktion av el från förnybara energikällor. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas. Utskottets beslut har fattats efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.
43.40.	FASTIGHETSENHETEN
43.40.74.	Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R)
	Utskottet har erfarit att landskapet efter renoveringen sparar ca 190 000 euro per år i minskade hyreskostnader och att det enbart kommer att vara 10-12 anställda vid den allmänna förvaltningen som kommer att befinna sig i upphyrda lokaler. Utskottet betonar i sammanhanget vikten av att moderna kommunikationssystem utnyttjas så långt möjligt för att minimera kostnader och arbetstidsåtgång för möten. Utskottet förutsätter att all form av upphyrning av externa lokaler bör undvikas och att landskapets befintliga lokaliteter används i så hög grad som möjligt. I sammanhanget önskar utskottet föreslå att landskapsregeringen överväger om någon fristående myndighet kunde flyttas till Naturbruksskolans lokaliteter.
43.95.	PERSONALARBETE OCH ARBETSMILJÖ
43.95.09.	Personalpolitiska åtgärder
	I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 28/2012-2013 föreslås att under moment infogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Ett försök med att tillhandahålla ett övergångsarbete för psykiskt funktionshindrade inleds under året.”. Utskottet är positivt till att övergångsarbete för psykiskt funktionshindrade möjliggörs. Utskottet har erfarit att förvaltningen uppmanats se över möjligheterna för detta. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 femte klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 105.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att femte klämmen i budgetmotionen förkastas.
44.01.04.	Verkställande av beskattningen (VR)
	Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 1/2012-2013.
44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
44.05.30.	Finansieringsstöd till kommunerna
	Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2012-2013.
44.05.31.	Allmänna landskapsandelar till kommunerna (F)
	Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2012-2013.
44.05.36.	Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 3/2012-2013 föreslås att anslaget under momentet ökas med 220.000 euro samt att anslaget under momentet ökas med ytterligare 750.000 euro. Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 1/2012-2013. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL
	Utskottet hänvisar till skrivningar under betänkandets allmänna motivering.
44.20.50.	Bidrag ur penningautomatmedel
	I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 24/2012-2013 första klämmen föreslås att texten: ”Ökningen av anslaget avser att möjliggöra bidrag för utplantering av fiskyngel i syfte att stärka sportfisket samt för att stöda en profilsatsning på integrationsarbete och destinationsmarknadsföring inom elitfotbollen” utgår ur motiveringen under momentet och att anslaget under momentet minskas med 150.000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
45.01.01.	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 sjätte klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 60.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att den sjätte klämmen i budgetmotionen förkastas.
45.15.	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER
45.15.30.	Landskapsandel till kommunerna för driftskostnader för socialvården (F)
	Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2012-2013.
45.56.	AVFALLSHANTERING
45.56.62.	Främjande av avfallshantering (R)
	Utskottet har erfarit att anslaget ska vara ett reservationsanslag i likhet med ändringen som gjordes i första tillägget till budgeten för år 2012. Utskottet föreslår att anslaget ändras i enlighet med detta.
45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET
45.60.20.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 sjunde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 91.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att den sjunde klämmen i budgetmotionen förkastas.
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 7/2012-2013 föreslås att anslaget under moment 45.70.20 minskas med 782.000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas. Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att det faktiska kravet på omstruktureringar och nedskärningar för att anpassa verksamheten till anslagsnivån för år 2013 är i storleksordningen 4-5 procent. Utskottet har erfarit att anslaget i landskapsregeringens budgetförslag inte kommer att räcka. Utskottet föreslår därför att anslaget höjs med 2 400 000 euro. Utskottet har vidare erfarit att ÅHS måste vidta sparåtgärder uppgående till ca 2 000 000 euro för att klara verksamheten trots en förhöjning av anslaget. Utskottet betonar att ÅHS under år 2013 bör förbereda ytterligare omstruktureringar och nedskärningar i syfte att minska kostnadsramen. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen tillsammans med ÅHS styrelse vidtar omstruktureringar i fråga om ÅHS ekonomi och ledningssystem i syfte att säkerställa att ÅHS styrelse och landskapsregeringen erhåller fullständig kontroll över ÅHS kostnadsutveckling. Utskottet hänvisar i övrigt till sina skrivningar under den allmänna motiveringen gällande budgetdisciplin. Utskottet konstaterar att ÅHS verksamhetsutgifter utgör drygt 40 procent av landskapets totala kostnader varför det är helt nödvändigt att få kontroll över myndighetens kostnadsutveckling för att nå en budget i balans inom mandatperioden.
45.70.75.	Om – och tillbyggnad av centralsjukhuset (R)
	I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 9/2012-2013 föreslås att momentets motivering under rubriken Om- och tillbyggnad av IVA/dialys/akutvårdsavdelning ändras så att de två sista meningarna stryks och ersätts av följande: ”En grundlig utredning genomförs.”. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas och hänvisar till sina skrivningar under moment 45.70.20.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
46.01.01.	Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 åttonde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 41.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att den åttonde klämmen i budgetmotionen förkastas.
46.03.	STUDIESTÖD
46.03.50.	Studiepenning (F)
	I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 10/2012-2013 andra klämmen föreslås att motiveringen under momentet ändras att lyda enligt följande: ”Föreslås ett anslag om 7.240.000 euro under momentet för år 2013. Enligt LL om studiestöd § 6a (66/2008) indexjusteras studiestödsbeloppen.”. Utskottet hänvisar till landskapsregeringens lagförslag nr 2/2012-2013 och föreslår att andra klämmen i budgetmotionen förkastas.
46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET
46.13.30.	Landskapsandel för medborgarinstituts driftskostnader (F)
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar gällande penningautomatmedel under betänkandets allmänna motivering.
46.13.60.	Landskapsbidrag för bildningsförbundens verksamhet
	I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 37/2012-2013 föreslås att momentet 46.13.60. Landskapsbidrag för bildningsförbundens verksamhet stryks. På Åland finns i dag två bildningsförbund vilka utför en viktig och för medborgarna uppskattad verksamhet av folkbildande natur. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att göra en översyn av finansieringsgrunderna för stöden till bildningsförbunden. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas. Utskottets beslut har fattats efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.
46.45.	ÅLANDS GYMNASIUM
46.45.20.	Ålands gymnasium – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 8/2012-2013 föreslås att anslaget under momentet minskas med 839.000 euro. Landskapsregeringen bör övervaka att rationaliseringarna av gymnasialstadiet leder till de planerade kostnadsbesparingarna på sikt. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 44/2012-2013 föreslås att det under kapitelmotiveringen 47.03 ”Näringslivets främjande” införs ett nytt andra stycke som ges följande lydelse: ”Turismen är en av de åländska näringar som bedöms ha de starkaste utvecklingsmöjligheterna. Den åländska naturen och landskapets läge mitt i Östersjön utgör en naturlig attraktionskraft samtidigt som de geografiska avstånden till omkringliggande regioner är förhållandevis korta. För att förverkliga Ålands potential som attraktivt turistmål krävs att Åland satsar konsekvent och målmedvetet på att erbjuda våra besökare kvalitet. I dag utgör den undermåliga standarden på boende och de dåliga flygförbindelserna de främsta hindren för att utveckla Åland till ett högkvalitativt semester- och konferensmål. Ett utvecklingsprojekt startas upp under året vars mål är att åstadkomma 1.000 nya bäddplatser av hög kvalitet samt skapa förutsättningar för en hållbar lösning som tryggar flygförbindelser till och från Åland.”. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under den allmänna motiveringen. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
47.03.44.	Nationella investeringsbidrag (R)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 45/2012-2013 föreslås att anslaget under momentet ökas med 200.000 euro och att första stycket i motiveringen under momentet ges följande lydelse: ”Föreslås ett anslag om 500.000 euro för bidrag till nationella investeringsprojekt. Landskapsregeringen avser att prioritera nybyggnation, tillgänglighets- och standardförhöjningar av turismanläggningar samt investeringar inom miljöområdet. Investeringsprojekten som främjar hållbar utveckling prioriteras.”. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under den allmänna motiveringen. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
47.22.	JAKT- OCH VILTVÅRD
	I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 42/2012-2013 föreslås att till motiveringen under kapitlet infogas ett nytt stycke enligt följande: ”Beviljande av tillstånd för jakt på rådjur slopas från och med år 2013. De som för landskapsregeringen kan redovisa sådan jakträtt som avses i 32 § jaktlagen och därmed uppfyller kraven som ställs för rådjursjakt kan självständigt besluta om det antal rådjur som ämnas fällas under året. Redovisning över jakten och eventuell betalning av avgiften för fällda djur sker årligen enligt redovisning till landskapsregeringen.”. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över jaktlagstiftningen i syfte att om möjligt avreglera jakten på rådjur. Utskottet föreslår att budgetmotionen förkastas.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
	I ltl. Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion nr 13/2012-2013 föreslås att ett tillägg införs under motiveringen till kapitlet med följande lydelse: ”Arbetet med bolagisering av utförarverksamheten av skärgårdstrafiken verkställs i skyndsam ordning.”. Utskottet har erfarit att arbetet med en bolagisering pågår och föreslår att budgetmotionen förkastas.
48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 2/2012-2013 nionde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 54.000 euro. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under betänkandets allmänna motivering. Utskottet föreslår att den nionde klämmen i budgetmotionen förkastas.
48.01.70.	Anskaffning av arbetsbåt (R)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 6/2012-2013 föreslås att anslaget under momentet stryks i sin helhet. I ltl. Torsten Sundbloms budgetmotion nr 31/2012-2013 föreslås att momentet utgår. Utskottet har erfarit att arbetsbåten behövs främst för reparationer och underhåll. Utskottet föreslår att budgetmotionerna nr 6 och 31/2012-2013 förkastas. Utskottets beslut har fattats efter omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, vice ordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström.
48.05.	ÅLANDSTRAFIKEN
	Utskottet har erfarit att någon utlokalisering av bokningen av skärgårdstrafiken inte kommer att ske i nuläget.
48.20.	SJÖTRAFIKEN
	Enligt vad utskottet erfarit ska tabellen i budgetförslaget ersättas med nedanstående tabell.

48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)
	Utskottet har erfarit att sänkningen av antalet turlistade körtimmar är 2766 jämfört med 2012 års turlista. Utskottet konstaterar att skärgårdstrafiken står för en väsentlig del av landskapets verksamhetsutgifter varför det är viktigt att planerade inbesparingar förverkligas och att budgetdisciplinen håller. Utskottet hänvisar i övrigt till sina skrivningar under den allmänna motiveringen.
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
48.30.78.	Kortruttsinvesteringar (R)
	Utskottet hänvisar till sina skrivningar i betänkandets allmänna motivering.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 november 2012 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Budget i balans, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 1/2012-2013)

Ordning i samhällsfinanserna, sänkning av anslag

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 2/2012-2013)

Bevara de åländska avdragen, ökning av anslag

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 3/2012-2013)

Svenskspråkig byggstandard

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 4/2012-2013)

Utmanarrätter, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 5/2012-2013)

Anskaffning av arbetsbåt, anslaget utgår

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 6/2012-2013)

ÅHS, minskning av verksamhetsutgifter

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 7/2012-2013)

Ålands gymnasium, minskning av anslag

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 8/2012-2013)

Om- och nybyggnation av IVA/dialys/akutvårdsavdelning, ändring av motivering

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 9/2012-2013)

Indexjustering av studiestödet, ändring av motivering

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 10/2012-2013)

Avdrag för studielån i kommunalbeskattningen

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 11/2012-2013)

Forskning inom Högskolan på Åland, tillägg till den allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 12/2012-2013)

Bolagisering av skärgårdstrafiken, tillägg till kapitelmotiveringen

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 13/2012-2013)

Finansiering av kortruttsutbyggnaden, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 14/2012-2013)

Trafik och transportpolitik

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 15/2012-2013)

Regionalpolitiskt grepp på samhällsservicestrukturreformen (SSSR), tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 16/2012-2013)

BSPC och Östersjösamarbete, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 17/2012-2013)

Överlåtelse av fastigheter, ändring av motivering

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 18/2012-2013)

Integration, tillägg till allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 19/2012-2013)

En åländsk sektorövergripande biogasstrategi, ändring av motivering

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 20/2012-2013)

Landskapet, kommunerna och medborgarna, ändring av allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 21/2012-2013)

Strategisk planering av landskapsregeringens IT-miljö, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 22/2012-2013)

Utveckling av tillsynsförvaltningen, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 23/2012-2013)

Destinationsmarknadsföring, ändring av anslag och motiveringar

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 24/2012-2013)

Förbättrande av den lätta trafikens framkomlighet, ändring av motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 25/2012-2013)

Gång- och cykelväg Lemströms kanal – Söderby, ändringar av motivering

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 26/2012-2013)

B7- samarbetet avslutas, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 27/2012-2013)

Övergångsarbete, tillägg till motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 28/2012-2013)

Räntestöd för bostadsrätter, ändring av motiveringen

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 29/2012-2013)

Användning av PAF-medel, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 30/2012-2013)

Arbetsbåt, slopande av budgetmoment

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 31/2012-2013)

Jämställdhet, ändring av allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 32/2012-2013)

Policy för flyktingmottagning, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 33/2012-2013)

Naturbruksskolan – centrum för primärnäringar, ändring i allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 34/2012-2013)

Produktionsstöd för förnybara energikällor, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 35/2012-2013)

Försäljning av travbanan

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 36/2012-2013)

Slopandet av landskapsbidrag till bildningsförbund, strykning av anslag

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 37/2012-2013)

Väghållning på samlad servicenivå, ändring i allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 38/2012-2013)

Närståendevårdarnas situation, ändring i den allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 39/2012-2013)

Den ambulerande tandvårdskliniken, ändring i allmänna motiveringen

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 40/2012-2013)

Kortrutt, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 41/2012-2013)

Tillstånd för jakt på rådjur, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 42/2012-2013)

Ekonomiska nyckeltal, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 43/2012-2013)

1.000 nya bäddplatser, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Anders Eriksson m.fl. budgetmotion (BM 44/2012-2013)

Nationella investeringsbidrag, höjning av anslaget och ändring av motiveringen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 45/2012-2013)

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, minister Carina Aaltonen, minister Johan Ehn, minister Fredrik Karlström, minister Gun-Mari Lindholm, minister Veronica Thörnroos, skattedirektör Raija Aller-Mattsson vid Ålands skattebyrå, byråchef Ian Bergström, fondförvaltare Johan Budd, vd Håkan Clemes vid Andelsbanken för Åland, styrelseordförande Jarl Danielsson vid Vårdö kommun, förvaltnings- och utvecklingschef Dan E Eriksson, ordf. Folke Engblom vid Föreningen Leader Åland rf., vd Janne Engblom vid Consilia Solutions Ab, redovisningsassistent Kristina Eriksson vid Ålands fountainhouse r.f., klubbchef Lotta Eriksson vid Ålands fountainhouse rf, vik. ledande socialkurator Sirpa Eriksson vid ÅHS, styrelseordförande Susanne Fagerström vid Visit Åland r.f., utredningschef Katarina Fellman vid Ålands statistik- och utredningsbyrå, byråchef Göran Franzén, vd Peter Granholm vid Pedago Interaktiv Ab, prognoschef Jesper Hansson vid Konjunkturinstitutet i Sverige (per telefon), verksamhetsledare Marie Hanström vid ABF Åland r.f. (per telefon), ordf. Bert Hellman vid Ålands hästsportförening r.f., styrelseordförande Ralf Hellman vid Ålands handikappförbund r.f., förvaltningschef Gyrid Högman vid Ålands gymnasium, vd Anders Ingves vid PAF, rederichef Kaj Jansson, avdelningschef Linnea Johansson, avdelningschef Rainer Juslin, styrelseordförande Björn Kalm vid Ålands Idrott rf, avdelningschef Niklas Karlman, vd Mikael Kraft vid Havsvidden Ab, prognoschef Mika Kuismanen vid finansministeriet (per telefon), vd Henrik Lindqvist vid All Winds Ab, landshövding Peter Lindbäck, lagberedare Diana Lönngren, ekonomichef Mari Lövgren vid ÅHS, ombudsman Jonny Mattsson vid Ålands företagareförening r.f.., vd Kjell Mattsson vid byggnadsfirma Hans Mattsson Ab, vik. hälso- och sjukvårdsdirektör Bengt Michelsson, egen företagare Ester Miiros, hälsovårdsinspektör Eivor Nikander, konsultativ tjänsteman Meri Obstbaum vid finansministeriet (per telefon), utredaren Richard Palmer vid ÅSUB, socialinspektör Ulla Rindler-Wrede, polismästare Teijo Ristola vid Ålands polismyndighet, konsult Hans Rodin vid Forsen Projekt Ab, rektor Leena Raitanen vid Medborgarinstitutet i Mariehamn, kommundirektör Carolina Sandell vid Jomala kommun, kommundirektör Magnus Sandberg vid Vårdö kommun, t.f. avdelningschef Sören Silverström, verksamhetsledare Charlotta Solax vid Föreningen Leader Åland r.f., direktör Sia Spiliopoulou Åkermark vid Ålands fredsinstitut r.f., avdelningschef Carina Strand, styrelseordförande Barbro Sundback vid ÅHS, styrelsemedlem Oskar Svensson vid Havsvidden Ab, styrelseordförande Rune Söderlund vid Eckerö kommun, fårfarmare Sara Tobiasson, stadsdirektör Edgar Vickström vid Mariehamns stad, styrelseordförande Kurt Wendelin vid Just-IT Åland Ab, sportchef Jani Westerlund vid Ålands Idrott r.f., vd Olof Widén vid Rederierna i Finland (per telefon), vd Peter Wiklöf vid Ålandsbanken Ab och personalchef Terese Åsgård.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Petri Carlsson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Mats Perämaa.

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

Tre reservationer har fogats till betänkandet. En reservation är en gemensam reservation som inlämnats av ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund och Mats Perämaa. Den andra reservationen har inlämnats av ledamoten Brage Eklund. Den tredje reservationen har inlämnats av ledamöterna Tony Asumaa och Mats Perämaa gemensamt.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2013 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

Inkomster

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
35.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	8 237 000	7 637 000
35.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	7 400 000	6 800 000
35.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsinkomster	7 400 000	6 800 000


39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	300 179 000	303 179 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	32 431 000	35 431 000
39.30.90.	Finansieringslån	32 431 000	35 431 000
	Inkomsternas totalbelopp	357 390 000	359 790 000

Utgifter

		Landskapsregeringens förslag	Finansutskottets förslag
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-124 484 000	-126 884 000
45.56.	AVFALLHANTERING	-186 000	-186 000
45.56.62.	Främjande av avfallshanteringen (R)	-170 000	-170 000
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	-85 400 000	- 87 800 000
45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)	-78 200 000	-80 600 000

	Utgifternas totalbelopp	-357 390 000	-359 790 000

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2013 ska tillämpas från och med den 1 januari 2013 i den lydelse den har i lagtingets beslut,

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-42 och 44-45 samt

att lagtinget godkänner budgetmotion nr 43.

Mariehamn den 17 december 2012

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Brage Eklund	2012-12-18



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2012-2013 gällande budget för landskapet Åland 2013

Jag reserverar mig mot finans- och näringsutskottets budgetbetänkande för år 2013 då detta inte enligt min uppfattning innehåller några konkreta sparförslag vad gäller landskapets verksamhetsutgifter.

Med ett prognostiserat ackumulerat budgetunderskott på över 32 miljoner euro för 2013 bör landskapets konsumtionsutgifter minska med i medeltal 5 procent per år de närmaste åren för att uppnå målsättningen med en budget i balans år 2015.

Det är lagtinget som ställer sparkraven, sedan är det upp till förvaltningen att uppfylla dessa. Jag är övertygad om att det går att minska verksamhetskostnaderna genom en effektivisering av förvaltningen. Åtminstone bör det vara en självklar målsättning.

Alternativet, som utskottet nu föreslår, är att tillåta kostnaderna fortsätta öka, vilket på sikt drabbar gemene ålänning genom mindre resurser för välfärd och särskilt kärnområden som vård, skola och omsorg.

För att föregå med gott exempel bör regeringskansliet minska antalet ministrar från sju till sex.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att tredje stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi”, ges följande tillägg: ”Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga kärnområdena vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar. Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. För att uppnå landskapsregeringens målsättning att få budgeten i balans år 2015 bör landskapets verksamhetsutgifter nästa år minskas med 5 procent. Landskapsregeringen återkommer i första tilläggsbudget med konkreta sparåtgärder för 2013.”.

att anslaget under moment 41.01.01 ”Lagtinget – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 90.000.

att anslaget under moment 41.05.01 ”Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 37.000.

att anslaget under moment 42.01.01 ”Landskapsregeringen – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 158.000.

att anslaget under moment 43.01.01 ”Kansliavdelningens allmänna förvaltning” – verksamhetsutgifter (VR) minskas med 87.000.

att anslaget under moment 44.01.01 ”Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 105.000.

att anslaget under moment 45.01.01 ”Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 60.000.

att anslaget under moment 45.60.20 ”Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 91.000.

att anslaget under moment 46.01.01 ”Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 41.000.

att anslaget under moment 48.01.01. ”Trafikavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 54.000.

att anslaget under moment 45.70.20 ”Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 782.000 euro

att anslaget under moment 46.45.20 ”Ålands gymnasium – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 839.000 euro.

Mariehamn den 18 december 2012

Brage Eklund


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2012-12-18



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2012-2013 gällande budget för landskapet Åland 2013

Färjfäste på östra Föglö

I betänkandets allmänna motivering under rubriken Trafik och transportpolitik finns inget konkret ställningstagande om förverkligande av kortrutten.

I landskapsregeringens budgetförslag i budgetmoment 48.30.78. Kortruttsinvesteringar (R) finns alla tänkbara kortruttsprojekt uppräknade utan någon inbördes prioritering och utan något ställningstagande om byggstart.

Inget tydligt ställningstagande för kortrutt och inget konkret projekt som inledning för förverkligande av kortrutt finns således i de av majoriteten antagna dokumenten som hör till budgetberedningen för år 2013.

Det är synnerligen viktigt att förverkligandet av planerna inleds omedelbart och att det projekt som innebär den största kostnadsinbesparingen prioriteras. Fast förbindelse till Föglö samt att leda Kökartrafiken över Föglö skulle innebära stora inbesparingar och därför bör de projekten ha första prioritet. Målet med kortruttsinvesteringarna ska vara att färjpass tas bort eller förkortas samt att parallellinjerna tas bort på sikt. På så sätt kan antalet körtimmar minskas och driftskostnaderna hållas på rimlig nivå, samtidigt utökas trafikutbudet väsentligt.

För att snabbare nå inbesparingar i driften är det synnerligen viktigt att lagtinget beslutar om en prioritering var utbyggnadsarbetet ska börja. Uppgifterna om landskapsregeringens kortruttsarbete som kommer ut i offentligheten spretar, vilket också förstärker behovet av prioriteringsbeslut.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att ett tillägg till utskottsbetänkandets allmänna motivering införs sist i det andra stycket under rubriken Trafik och transportpolitik med följande lydelse: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.”.

Förbättrad infrastruktur i skärgården

Driftskostnaderna i skärgårdstrafiken måste minska. Det finns en överstor kostnad i det rådande trafiksystemet med långsamma fartyg, trafikerande långa rutter, ofta parallellt med möjliga vägsträckningar över våra skärgårdsöar. Lagtinget tog principiellt ställning för kortrutt våren 2011 efter behandling av landskapsregeringens kortruttsmeddelande. Nu föreslår Landskapsregeringen ett införande av ett system med dubbla färjor på de långa rutterna medan ett flertal konsulter anlitats för beredning av det fortsatta arbetet. Det är uppenbart att kostnadseffekterna av dubbellångruttssystemet inte är klarlagt till fullo. Självklart är också att förslaget inte har nämnvärda positiva effekter på den totala bränsleförbrukningen eftersom fartygen fortfarande trafikerar på samma långa rutter. Om bränslepriset stiger i framtiden vilket det sannolikt gör så leder detta självklart till fortsatta kostnadsökningar. Vi anser att det med relativt små åtgärder redan nu kan införas kortrutt till delar av trafiksystemet och åtminstone under den turistiska lågsäsongen. Ett exempel är ett införande av kortrutt från Brändö till Kumlinge med vidaretrafik Snäckö-Överö-Långnäs och med matartrafik från Snäckö till Hummelvik.

Det kan hävdas att delar av den åländska befolkningen har deltagit i en digital agenda genom att via sociala medier aktivt deltagit i diskussionen om hur trafiksystemen kan utvecklas. Ingen kan heller påstå att det föreligger en total enighet kring hur utvecklingen ska se ut. Det existerar ändå beräkningar på att kortruttssystemet kan spara avsevärda belopp. Vi anser det viktigt att så fort som möjligt implementera kortruttstanken i det praktiska, operativa trafiksystemet i skärgårdstrafiken. Vi anser att de första stegen till detta kan göras redan under år 2013.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det i utskottsbetänkandets allmänna motivering införs ett nytt sista stycke under rubriken Trafik och transportpolitik med följande lydelse: ”Målet med kortrutt i skärgårdstrafiken är att minska driftsutgifterna, åstadkomma en ökad turtäthet och därmed en förbättrad service för ålänningar, skärgårdsbor och övriga brukare. En förbättrad infrastruktur ger skärgårdens näringsliv den grundförutsättning som krävs för en stabil utveckling av verksamheterna. Arbetet måste göras i skyndsam ordning där åtgärderna ändå stöder de långsiktiga planerna. Redan under 2013 ska Landskapsregeringen införa kortrutt i delar av skärgårdstrafiksystemet istället för de föreslagna dubbla fartygen på de långa linjerna.”.

Produktion av förnybara energiformer

Landskapsregeringen har inte lyckats få med åländsk produktion av förnybara energiformer i rikets stödsystem, det så kallade inmatningstariffsystemet. Landskapsregeringen föreslår nu också att det tidigare beslutade och utlovade åländska produktionsstödet för förnybara energikällor ska slopas.

Den lagstiftning om ett åländskt produktionsstöd som lagtinget antog och som stadfästes 2011 var ett stöd som skulle kompensera den accisbefrielse som energiproducenterna tidigare hade varit i åtnjutande av. Accisbeskattningen är en riksbehörighet och slopandet av accisbefrielsen kom att beröra också åländska energiproducenter. I riket ersattes accisbefrielsen av ett nytt stödsystem. På Åland ville landskapsregeringen och lagtinget att åländska energiproducenter inte skulle bli i en sämre situation i redan färdigställda produktionsanläggningar än motsvarande anläggningar i riket. Avsikten var också att inte rubba investeringsviljan i åländsk vindkraft genom att medverka till oväntade skattehöjningar i energiproduktionen. Avsikten var alltså att ge näringen långsiktiga och stabila verksamhetsförutsättningar.

Under utskottsbehandlingen har vi kunnat erfara att den åländska produktionen av vindkraft nu riskerar läggas ner. Inte enbart på grund av det att landskapsregeringen inte lyckats få med Åland i det rikstäckande inmatningstariffsystemet utan i synnerhet på grund av den otydlighet som Landskapsregeringen ger uttryck för i budgetförslaget för år 2013. Landskapsregeringens budgetförslag kan inte tolkas på annat sätt än att produktionsstödet för befintlig vindkraft föreslås indraget vilket innebär att ytterligare konkurrensnackdelar uppstår för åländsk vindkraft i förhållande till vindkraft producerad i vår omgivning.

Samtidigt som Landskapsregeringen begär att Åland borde införas i det rikstäckande stödsystemet så drar landskapsregeringen in det begränsade stödsystem som finns för befintlig åländsk vindkraft.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att motiveringen under momentet 43.27.41 Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnybara energikällor (R), i enlighet med budgetmotion nr 35/2012-2013 ges ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen höjer aktiviteten i sina strävanden att få med den åländska produktionen av förnybara energikällor i rikets stödsystem. Beroende på framgången i dessa strävanden så överväger landskapsregeringen att fortsätta det åländska kompenserande produktionsstödet som avses i detta moment. Landskapsregeringen återkommer i så fall med behövliga lagframställningar och förslag till budgetanslag.”.

Anskaffande av arbetsbåt

Vi undertecknade har inte under behandlingen i finansutskottet fått ta del av sådana ekonomiska kalkyler som ger den information att det skulle ge ekonomiska vinster eller ett akut behov för anskaffande av en dylik arbetsbåt. Det har också framkommit att polisens behov av båten är överskattat och med beaktande av det ekonomiska läget som råder bedömer undertecknade att investeringen inte bör prioriteras och kan skjutas på framtiden.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att anslaget under moment 48.01.70. Anskaffning av arbetsbåt utgår i sin helhet.

Bildningsförbundens verksamhet

Landskapsregeringen och utskottsmajoriteten föreslår att bildningsförbundens verksamhet ska finansieras med vinstmedel från Paf. Det finns starka principiella skäl till varför en utvidgning av vad som finansieras med Paf-medel kan ifrågasättas. Vi reservanter vill därför hänvisa till budgetmotion nr 30/2012-2013 och till utskottsbetänkandets allmänna motivering som uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget för en principdiskussion i ämnet.

Vi föreslår att landskapsregeringens finansiering av bildningsförbundens verksamhet upphör. Bildningsförbunden har åtminstone delvis en partipolitisk anknytning som inte bör finansieras med varken skattemedel eller spelvinster. All finansiering av partipolitisk informationsverksamhet bör ske på ett transparent sätt via de anslag som öppet är till för det ändamålet.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att finansieringen av bildningsförbundens verksamhet upphör så att ett nytt sista stycke infogas i betänkandet med följande lydelse: momentet 46.13.60 Landskapsbidrag för bildningsförbundens verksamhet, likväl som momentet 46.05.52 Landskapsbidrag för bildningsförbundens verksamhet, utgår.

Mariehamn den 18 december 2012

Mats Perämaa

Tony Asumaa

Brage Eklund


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2012-12-18



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2012-2013 gällande budget för landskapet Åland 2013

Bostadproduktion

Bostadproduktion är en viktig fråga för ett samhälle i utveckling. Åland behöver tillväxt och ett självklart led i en sådan målsättning bör vara att säkerställa att grundförutsättningar för en stabil och tillräcklig bostadsproduktion finns. Landskapsregeringen har givetvis en nyckelroll i detta. Ett boende i bostadsrätter är en boendeform som har vuxit i intresse bland ålänningarna. Då intresset för denna boendeform finns så är det naturligt att landskapsregeringen införlivar denna boendeform i sin planläggning för en tillräcklig bostadsproduktion parallellt med produktion av hyres- och ägarbostäder.

Vi reservanter har under utskottsbehandlingen erfarit att risker föreligger för en nedgång i antal byggprojekt som bjuds ut för förverkligande. Detta tycks speciellt gälla större byggprojekt. I förlängningen riskerar byggsektorn, som ett resultat av rådande konjunktur, stå utan byggprojekt och därmed sakna möjlighet att hålla sina anställda i arbete i den nuvarande omfattningen. En risk för permitteringar eller uppsägningar kan föreligga under de närmaste åren.

En aktiv konjunkturpolitik i denna samhällssektor skulle innebära att det offentliga skulle ha ett stort intresse av privat bostadsbyggande. Bostadsrätter är en privat boendeform och byggandet sker i privat regi.

För att stimulera byggsektorn och möjliggöra byggandet av bostadsrätter och för att det av bostadsrättsföreningen planerade 11 miljoners byggprojektetet kunde förverkligas så anser vi att det krävs en ändring av utskottsmajoritetens ställningstagande.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att i det till betänkandets detaljmotivering under momentet 43.25.67. Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F), infogas ett nytt sista stycke: ”För produktion av hyresbostäder och bostadsrätter föreslås att räntestödslån för högst 10.000.000 euro får beviljas.”.

Mariehamn den 18 december 2012

Mats Perämaa

Tony Asumaa

[1] Den ekonomiska översikten har långt uppgjorts utgående från ÅSUB:s översikt för den kommunala sektorn, hösten 2012, rapport nr 2012:5

Finans- och näringsutskottets betänkande 6/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter