Finans- och näringsutskottets betänkande 6/2018-2019

Landskapsregeringen föreslår att en lag antas om vissa kompensationer till kommunerna finansåret 2018. De kompensationer det är frågan om är dels kompensation för statens så kallade konkurrenskraftspaket och dels kompensation för de skatteåtgärder som vidtogs för skatteåret 2018.

Beloppen för de olika kompensationerna finns upptagna i landskapets budget för år 2018 och det är viktigt att de kan betalas ut till kommunerna inom detta finansår. Den föreslagna lagen sammanhänger därför med landskapets budget på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

Utskottets förslag

Med hänvisning till landskapsregeringens motiveringar i lagförslaget föreslår utskottet att lagförslaget antas.

Utskottets synpunkter

Utskottet har inbegärt ett utlåtande från lag- och kulturutskottet om ikraftträdelsebestämmelsen i lagförslagets 3 §. I lag- och kulturutskottets utlåtande konstateras att en så kallad budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen kan användas då ett anslag i budgeten kräver att en lag stiftas och att det samtidigt finns särskilda skäl för att lagen ska träda i kraft snabbt.

Utskottet konstaterar att medel för kompensation redan finns budgeterade. Utskottet noterar att arbetsbelastningen inom landskapsregeringen har varit exceptionell under en stor del av året med ett antal större reformer och lagstiftningsprojekt varför utskottet tillstyrker lagförslagets ikraftträdelsebestämmelse även om förfarandet i allmänhet bör undvikas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 7 november 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har den 22 november 2018 inbegärt lag- och kulturutskottets utlåtande över ikraftträdelsebestämmelsen i 3 §.

Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa och budgetplaneraren Robert Lindblom.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm Veronica Thörnroos och ledamoten Stephan Toivonen.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

__________________

Mariehamn den 13 december 2018

Ordförande

Petri Carlsson

Sekreterare

Sten Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2018-2019
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2018-11-29



	Till finans- och näringsutskottet

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Budgetlag, fördelning av kompensation till kommunerna

· Lagförslag nr 1/2018-2019

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 3

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 5

Finans- och näringsutskottet har med stöd av 52 § 1 mom. arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om lag- och kulturutskottets utlåtande över ikraftträdelsestadgandet i 3 § i lagförslaget om fördelning av kompensation till kommunerna (LF 1/2018-2019).

Utskottets synpunkter

I lagförslagets 3 § föreslås att lagen ska vara en s.k. budgetlag det vill säga att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

Självstyrelselagen och dess förarbeten

Enligt självstyrelselagens 20 § 3 mom. kan lagtinget, när ett anslag i landskapets budget förutsätter att en landskapslag stiftas och finns det särskilda skäl för att landskapslagen skall träda i kraft snabbt, bemyndiga landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis skall träda i kraft redan innan republikens president har fattat beslut om utövande av vetorätt. Om presidenten därefter förordnar att landskapslagen helt eller delvis skall förfalla, ska landskapsregeringen genast, i den ordning som gäller publicering av landskapslagar, meddela att lagen eller en del av den upphör att gälla räknat från den dag då meddelandet publicerades.

I regeringens proposition (18/2002) med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen sägs att dagens lagkontrollsystem i vissa fall medför så stora problem att det är skäl att ändra systemet så att det i undantagsfall skall vara möjligt att sätta i kraft en landskapslag omedelbart i stället för först någon gång under våren. Problemet med budgetlagar löstes i praktiken så att lagarna ändå genom övergångsbestämmelser tillämpas från den 1 januari på det sättet att de transaktioner som skulle ha vidtagits under tiden innan lagen trätt i kraft i stället vidtas i efterskott sedan lagen trätt i kraft. Systemet medför också att det ibland inte anses möjligt att använda landskapslagstiftning utan att man försöker vidta andra åtgärder för att undvika problemet. Av de här skälen föreslogs det i propositionen att det i undantagsfall skall vara möjligt att sätta i kraft en landskapslag redan innan presidenten har fattat beslut om vetorätten. För den händelse presidenten senare skulle utöva vetorätt helt eller delvis, skall landskapslagen upphöra att gälla och ett meddelande om detta skall införas i Ålands författningssamling. Detta skall dock inte medföra att rättsverkningarna under den mellanliggande tiden återgår. Om t.ex. sociala förmåner har beviljats, skall mottagaren få behålla dem och landskapet skall inte ha rätt att kräva tillbaka dem.

Av regeringens proposition framgår vidare att möjligheten att sätta i kraft en landskapslag omedelbart ska kunna tillgripas endast i undantagsfall. Det normala är att landskapsregeringen och lagtinget skall försöka planera lagberedningen och budgetbehandlingen så att det finns tid för presidenten att fatta sitt beslut. Också när det finns ont om tid går det med praktiska åtgärder att påskynda förfarandet. Det måste också finnas särskilda skäl för att frångå det normala förfarandet. Sådana särskilda skäl kan vara att brådskan beror på yttre omständigheter som landskapsregeringen och lagtinget inte kan påverka eller att det är synnerligen viktigt att en landskapslag kan sättas i kraft t.ex. vid årsskiftet.

Samtidigt framhålls det i propositionen att bedömningen av frågan om särskilda skäl finns ankommer uteslutande på lagtinget. Det är inte meningen att Ålandsdelegationen, högsta domstolen eller republikens president i samband med lagstiftningskontrollen ska pröva, om särskilda skäl har varit för handen eller inte. Det finns givetvis ingenting som hindrar att de uttalar sin uppfattning i saken, men det är inte meningen att presidenten skall utöva vetorätt på den grund att en landskapslag har satts i kraft för tidigt utan att det har funnits särskilda skäl till detta.

Om det inträffar att en landskapslag har satts i kraft innan presidenten har fattat sitt beslut och presidenten sedan utövar vetorätt helt eller delvis, ska landskapsregeringen t meddela att lagen upphör att gälla helt eller delvis men rättsverkningarna under den tid lagen varit i kraft återgår inte. Det innebär t.ex. att sociala förmåner som beviljats enskilda inte får återkrävas med åberopande av att lagen förfaller. För att det inte i praktiken skall uppstå situationer där en landskapslag som redan satts i kraft förfaller till följd av att presidenten utövar vetorätt, bör lagtinget enligt propositionen noga överväga om det finns en risk för att presidenten utövar vetorätt och vilka följder detta kan tänkas få. Finns sådan risk, bör ikraftträdandet anstå tills presidenten har fattat sitt beslut. Landskapslagar som medför betydande rättsverkningar mellan enskilda bör i regel inte heller sättas i kraft innan presidenten har fattat sitt beslut. Likaså bör landskapsregeringen, om lagtinget har bemyndigat den att sätta i kraft en landskapslag genast, inte använda sig av bemyndigandet om Ålandsdelegationen har hunnit ge utlåtande och i sitt utlåtande ansett att lagtinget har överskridit sin lagstiftningsbehörighet.

Föreliggande förslag

Landskapsregeringen föreslår en lag om kompensationer till kommunerna dels för statens så kallade konkurrenskraftspaket och dels för de skatteåtgärder som vidtogs för skatteåret 2018. Beloppen för de olika kompensationerna finns upptagna i landskapets budget för år 2018 och det är viktigt att de kan betalas ut till kommunerna inom detta finansår. Den föreslagna lagen sammanhänger därför med landskapets budget på ett sådant sätt att den enligt landskapsregeringen bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att det här inte är fråga om en eventuell utvidgning av lagtingets behörighet eftersom det i propositionen framhålls att Ålandsdelegationen, högsta domstolen eller republikens president i samband med lagstiftningskontrollen inte ska pröva om kriterierna för budgetlag varit uppfyllda eller inte.

Orsaken till att den föreslagna budgetlagen överlämnas sent på året är bland annat den tidsnöd som arbetet med en revidering av självstyrelselagen förorsakat lagberedningen och finansavdelningen. Ärendet var inte brådskande i samband med behandlingen av budgeten för 2018.

Enligt självstyrelselagen kan en budgetlag antas

a) när ett anslag i landskapets budget förutsätter att en landskapslag stiftas och

b) det finns särskilda skäl för att landskapslagen skall träda i kraft snabbt.

Eftersom medel finns upptagna i budgeten för år 2018 torde det vara klarlagt att det första kriteriet är uppfyllt medan finans- och näringsutskottet har att pröva om det materiella innehållet i lagförslaget är sådant att det kan anses att särskilda skäl föreligger för ett snabbt ikraftträdande, t.ex. genom att kommunerna drabbas oskäligt hårt om lagen inte antas som en budgetlag. Utskottet konstaterar att det i propositionen sägs att möjligheten att sätta i kraft en landskapslag omedelbart, ska tillgripas endast i undantagsfall varför tröskeln för särskilda skäl torde vara relativt hög. Samtidigt framhålls det dock i propositionen att bedömningen av frågan om särskilda skäl finns ankommer uteslutande på lagtinget.

I propositionen framhålls även att lagtinget noga bör överväga om det finns en risk för att presidenten utövar vetorätt och vilka följder detta kan tänkas få. Utskottet bedömer att risken för att föreliggande lagförslag förordnas förfalla är liten och att konsekvenserna av en vetorätt torde vara ringa.

Ärendets behandling

Finans- och näringsutskottet har den 22 november 2018 med stöd av 52 § 1 mom. arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om lag- och kulturutskottets utlåtande över lagmotionen.

Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Diana Lönngren.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Johan Ehn, Brage Eklund, Bert Häggblom och Tony Wikström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finans- och näringsutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 29 november 2018

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Susanne Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 6/2018-2019

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter