Finans- och näringsutskottets betänkande 7/2024-2025
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 7/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2024-11-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Ändringar i kommunalbeskattningen
· Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2024-2025
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att grundavdragets maxbelopp höjs från 3 700 euro till 3 825 euro samt att förvärvsinkomstavdraget avskaffas. Till den del förslaget gäller förvärvsinkomstavdraget sammanhänger det med en höjning av arbetsinkomstavdraget, som är ett avdrag i första hand i statsbeskattningen.
De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2025 och bör därför träda i kraft så snart som möjligt.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att lagändringen kommer att införas med en viss retroaktivitet, vilket inte är helt oproblematiskt. I förslaget utreds frågan om retroaktivitet på sidan 9.
Utskottet konstaterar att som helhet betyder förändringarna i beskattningen en skattelindring för ålänningarna om 4,5 miljoner euro, vilket ses som positivt för köpkraften.
Riksdagen i Finland har beslutat om ett antal förändringar i beskattningen. Den största förändringen är att förvärvsinkomstavdraget slopas och arbetsinkomstavdraget höjs. Ytterligare sker bland annat sedvanlig indexjustering av inkomstskatteskalorna samt ett minskat hushållsavdrag. Vissa av avdragen görs från den beskattningsbara inkomsten medan andra avdrag görs direkt från skatten. Vissa avdrag berör statsbeskattningen medan andra berör kommunalbeskattningen.
Beskattningen är således komplex. Social- och hälsovårdsreformen i Finland har bidragit till att beskattningen på Åland skiljer sig alltmer från beskattningen i Finland. Först i mitten av september presenterade finansministeriet mer utförligt de beräknade effekterna av de olika skatteåtgärderna för Åland, vilket således är orsaken till att lagförslagen om ändringar i beskattningen kommer sent.
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen således inte haft en rimlig möjlighet att i tillräcklig omfattning analysera de beräkningar som uppgjorts av finansministeriet, vilket också är ett självstyrelsepolitiskt problem. Utskottet betonar att landskapsregeringen måste få information om förändringar, i detta fall skatteändringar, som berör hushållen, landskapet och de åländska kommunerna i tillräckligt god tid. Med tanke på den korta tid som funnits för att analysera konsekvenserna av skatteförändringarna uppmanar utskottet landskapsregeringen att följa med utfallet av dessa skatteändringar och vid behov förslå fortsatta åtgärder.
Det vore önskvärt att åtgärder som påverkar externa parter delges i god tid för att möjliggöra analys av effekterna på de berörda.
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen ser behovet av en utökad kompetens inom skattefrågor, bland annat kapaciteten att få skattesimuleringar på mikronivå utförda.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 20 november 2024 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, byråchefen Conny Nyholm och lagberedaren Diana Lönngren.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2025.
| Mariehamn den 10 december 2024 | |
|
Ordförande |
John Holmberg |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |