Finansmotion 1/2002-2003

	Ålands lagting	FINANSMOTION nr 1/2002-2003
	Lagtingsledamot	Datum
	Jörgen Strand	2002-11-15
	Till Ålands lagting

 

 

Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering

 

 

Denna motion innehåller förslag jämte motiveringar till ändringar och kompletteringar i de allmänna motiveringarna till förslaget till BUDGET för landskapet Åland år 2003. I enlighet med 26§ 1 mom LO innehåller motionen endast de allmänna frågor som landskapsstyrelsen samlat berör under kapitlet ”Allmän motivering”.

 

Våra förslag till lagtingsbeslut är utformade med indrag och kursiv stil.

 

Målsättningen med denna motion är att tillsammans med de anslutande finansmotioner som vi inlämnat till vissa av budgetens kapitel och moment, presentera i huvudlinjer välmotiverade ändringar i den av landskapsstyrelsen inför lagtinget föreslagna budget- och finanspolitiken så att budgeten bringas i balans och bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik skapas. Motionen avslutas med ett sammandrag av ett budgetförslag i balans.

 

EKONOMISK POLITIK

 

Budgetsituationen

I Frisinnad Samverkans finansmotion nr 3 till budgeten för 2002 föreslog vi sparåtgärder som redan för 2002 skulle ha satt budgeten i balans. Dessa sparinsatser och förslag till minskad utbudspolitik godtogs inte av majoritetspartierna liberaler och center.

     Nu, ett år senare, har landskapsstyrelsen insett att det vi då skrev nu måste åtgärdas. Med detta facit i hand måste man beklaga att ett helt år gått förlorat i det nödvändiga budgetbalanseringsarbetet. Denna overksamhet försvårar förstås nu besparingsarbetet, vilket bl.a. resulterat i att landskapsstyrelsen föreslagit i beredningens sista skede panikartade ekonomiska pålagor på både kommunerna (landskapsandelar, ÅHS-avgift, borttagna kompensationer för statliga minskningar av de kommunala skatteinkomsterna, överstor pensionspremiebelastning) och medborgarna (borttaget skatteavdrag, kraftigt höjd radiolicens).

     Av diagrammet på sidan 4 i budgeten över anpassningen av kostnaderna till inkomsterna ser vi att budgeten för år 2001 genomgick en sådan anpassning genom minskade kostnader, men att både 2002 och 2003 resulterar i att kostnaderna avsevärt tillåts öka och rätt kraftigt överstiga inkomsterna trots att inkomsterna för 2003 efter två års nedgång nu igen visar en stigande tendens. Det budgeterade underskottet för 2003 på 18,8 miljoner euro skulle räcka till t.ex. ett helt kultur- och kongresshus.

  Vi befinner oss ännu i ett relativt gott konjunkturläge. Vid ett troligt sämre konjunkturläge framöver kommer det att saknas behövliga reserver för att tillräckligt stimulera samhällsekonomin för att då igen få fart på hjulen och vända utvecklingen.

     De i treårsplanen (i budgetförslagets bilaga 3) beräknade underskotten åren 2002-2004 på sammanlagt 120 miljoner euro (jämför med att det årliga avräkningsbeloppet är på 160 miljoner euro) visar den riskfyllda finanspolitik som landskapsstyrelsen nu föreslår att lagtinget förverkligar.

     Nedanstående diagram visar att kostnaderna i landskapet fram till och med år 2001 anpassades till inkomsterna samtidigt som betydande fonderingar och ackumulerade vinster skapades. Kostnadshöjningen i budgeten för 2003 ser i denna belysning klart bekymmersam ut.

 

 

Landskapsstyrelsen bör tillse att de långsiktiga besparingsbehov som föreligger bör tillgodoses genom att i första hand begränsa landskapets egna driftskostnader.

 

Försäljning av egendom

Landskapsstyrelsen äger ett mycket betydande antal hus och egendomar, främst inom näringsavdelningen och museibyrån. Inom landskapsstyrelsen har tidigare framtagits ett underlag för försäljning av ett flertal objekt. Dessutom bör i samband med förverkligandet av kultur- och kongresshuset Ålands turisthotell försäljas (se skild finansmotion) för att den vägen i huvudsak finansiera KK-huset.

 

Landskapsstyrelsen bör genomföra försäljningar av fast egendom för cirka 2 miljoner euro och utbjuda Ålands turisthotell till försäljning bundet till att KK-huset skall förverkligas.

 

Landskapet och kommunerna

Landskapet Åland består idag av 16 kommuner. Kommunerna är relativt små men skall ändå upprätthålla en bra service speciellt inom lagstadgade områden så som skola, vård och omsorg.

     Landskapsstyrelsen aviserar nu pålagor om 1,6 miljoner euro åt kommunerna. Detta i form av betalningsansvar för lärarnas pensioner från och med den 1 juli 2003, samt att kompensationerna för bland annat mindre samfunds- och kapitalskatter minskar. Även kompensationen för utökat förvärvsinkomstavdrag upphör. Förutom att pensionerna därpå följande år påförs kommunerna för hela året så aviserar landskapsstyrelsen ytterligare åtgärder som kommer att belasta kommunernas kärnverksamhet hårt.

 

För att ge kommunerna en rimlig tid att säkerställa välfärden inom skola, vård och omsorg så föreslår vi att lärarnas pensioner överförs under en fyra års period och att kompensation på cirka en miljon euro ges via landskapsandelssystemet samt att ytterligare kompensation för kommunernas skattebortfall via kapitalbeskattningen och genom samfundsskattereformen intas i budgeten.

 

Förra landskapsstyrelsen tog initiativ till att det bland skärgårdskommunerna gjordes en omvärldsanalys för att få en bra bild över situationen i skärgårdskommunerna. Då det visat sig att den liberala strategin att utlokalisera arbetsplatser till skärgården inte var ekonomisk genomförbar så är det viktigt att man grundligt utvärderar den analys som gjordes för att kunna vidta rätt åtgärder för skärgårdskommunernas överlevnad. En liknande analys borde i samarbete med ÅSUB göras för de övriga åländska kommunerna för att få en bra bild över hur man kan hitta kostnadseffektiva lösningar gällande det kommunala samarbetet.

 

Med hänvisning till ovanstående så bör landskapsstyrelsen ta fram en omvärldsanalys som gäller alla åländska kommuner vilken kan ligga till grund för att utveckla det kommunala samarbetet.   

 

Flera kommuner planerar och har behov av tilläggsutrymmen speciellt inom skolväsendet. Landskapsstyrelsen säger i sitt budgetförslag att man för år 2003 prioriterar grundskolebyggnaderna i Godby, Rangsby och Sund. Trots att man redan nu genom att kostandsberäkningar inlämnats till landskapsstyrelsen vet vad kostnaderna är så har man föreslagit ett anslag som inte ens räcker till Godby skola. Landskapsstyrelsen gick under senaste år in för att hårt centralstyra vad som fick byggas vid Kyrkby högstadieskola. Ett alternativ till Godby kunde därför vara att se på hur befintliga skolor i Emkarby och Pålsböle kunde användas på ett optimalt sätt. Med anledning av att landskapsandelarna till grundskolorna är underbudgeterade kommer vi att i särskild finansmotion föreslå ett tillägg.   

 

Sammanfattning av den ekonomiska politiken

Landskapsstyrelsen noterar att ”konjunkturbilden är fortsättningsvis relativt ljus och läget på arbetsmarknaden gott”. Men att ”hotet mot den nu rådande stabiliteten består främst i att läget inom färjesjöfarten snabbt försämras genom utflaggningar”.

     Vi välkomnar dessa bägge korrekta lägesbeskrivningar som visar att landskapsstyrelsens verklighetsuppfattning förbättrats under året som gått. Tyvärr syns få spår av denna tillnyktrade syn på den finanspolitiska situationen och de angivna hoten i föreliggande  budgetförslag.

     Av landskapets över 2.000 anställda beräknas årligen knappt etthundra personer avgå genom pensionering eller på annat planerat sätt. Landskapsstyrelsen föreslår att den långsiktiga kostnadsminskningen främst skall ske genom naturlig personalavgång. För att en sådan skall få budgeteffekt måste en utarbetad plan finnas för indragning av tjänster och överflyttning av tjänster inom och mellan verksamheter. Någon sådan plan presenteras inte.

 

Lagtinget konstaterar att en plan för omstruktureringar av tjänster för att uppnå besparingar i samband med på förhand känd naturlig avgång bör uppgöras.

 

Landskapsstyrelsen föreslår i stället att ett lagförslag om permittering skall planeras. Detta är en förkastlig åtgärd som bör ersättas av ovannämnda förslag om noggrann och i tid genomförd planerad inbesparing i samband med naturlig avgång.

 

Lagtinget ser inget skäl till att i detta läge uppgöra ett lagförslag om permittering av tjänstemän.  

 

UTVECKLINGEN AV SJÄLVSTYRELSEN

 

Samarbetet med riket

I landskapsstyrelsens aftonskola med Finlands regering i oktober 2001 utlovades ett protokoll över hur framsteg skulle uppnås i de frågor som diskuterades. Ett år senare har sådant protokoll inte presenterats. I stället har en mindre arbetsgrupp bearbetat mötets tre huvudfrågor: sjöfarten, den ekonomiska utvecklingen och Ålands EU-förhållande.

     Inga synliga resultat har presenterats under året. I stället skall nu en ny aftonskola avhållas, där samma frågor igen skall diskuteras.

 

Lagtinget finner det väsentligt att konkreta resultat uppnås i dessa diskussioner så att tidplan för åtgärderna fastslås, att målen med åtgärderna är tydliga och att ansvar för resultaten ges dem som skall framlägga förslag och genomföra åtgärderna.

 

Svenska språket

Landskapsstyrelsen avser att för lagtinget presentera en vitbok om språkpolitiken. I budgeten redogörs för att arbetet främst inriktas på offentlig sektor och landskapets eget fögderi.

 

Lagtinget understryker att frågan om svenska språkets ställning och utveckling i landskapet i allt större grad är beroende av utvecklingen inom närings- och arbetslivet. Den planerade vitboken bör därför fokuseras på de väsentligaste problemen och hotbilderna i hela samhället.

 

Beskattningen

Överföringen av samfundskatten till statlig behörighet minskar både Ålands självstyrelse och den kommunala självstyrelsen. Statens villkor för kapitalbeskattningen överför mycket betydande medel från kommunerna till staten. Den nu planerade överföringen av fastighetsskatten till statlig behörighet uttunnar ytterligare självstyrelsen för Åland och för kommunerna. Alla dessa skatter är direkta skatter.

     I lagtinget torde nu finnas enighet om att dessa skatter bör överföras till landskapets behörighet, dels för att användas i näringspolitiska syften och dels för att användas för finansiering av kommunernas grundläggande verksamheter.

 

Lagtinget förutsätter att en bred uppvaktning kan ordnas hos regeringen som klargör Ålands enhälliga begäran att utan dröjsmål överföra behörigheten över samfundsskatten, kapitalskatten och fastighetsskatten till självstyrelsen.

 

 

 

Skattegränsen

Finansministeriet i Helsingfors har envist motsatt sig rätt för åländska företag att verka inom landet på jämbördiga villkor som andra företag inom landet. Den skattegränsreglering som införts i handeln Åland-Finland är så utformad att den på ett alltför rigoröst och byråkratiskt sätt försvårar både export till och import av varor till och från Finland. Dessutom är det fortfarande enklare att exportera varor från EES-landet Norge till övriga EU-länder än vad detsamma är från EU-landet Finlands självstyrande landskap Åland som transporttekniskt ligger närmast den gemensamma marknaden.

 

Lagtinget förutsätter att landskapsstyrelsen i brådskande ordning förmår Finland att jämställa handelsvillkoren för åländska företag med finländska företag på både den nationella marknaden och EU-marknaden genom att förenkla skattegränslagstiftningen och göra förbättringar för den åländska exporten.

 

Det nordiska samarbetet

Av många skäl är det viktigt för Åland att öka handelsutbytet med Sverige. Dessutom ökar snabbt antalet åländska ungdomar i Sverige och antalet rikssvenskar på Åland. Det vore därför nödvändigt att hindren helt skulle elimineras för varor och tjänster att möjligast obehindrat föras över gränsen samt att möjliggöra för personer att utan hinder arbeta och bo inom respektive område utan att flyttningar negativt påverkar bosättningsvalet eller valet av arbetsort.

     Inom ramen för det nordiska samarbetet har olika gränshinder utretts och åtgärder avses successivt vidtas. Flera av hindren för varor och tjänster i handeln mellan Åland och Sverige saknas dock i utredningen liksom några av hindren för personer att byta arbetsort eller bosättningsort.

 

Landskapsstyrelsen bör vidta alla möjliga åtgärder för att så snabbt som möjligt undanröja alla hinder för varor, tjänster och personer att fritt och utan extra byråkrati, kostnader eller inkomstbortfall röra sig mellan Åland och Sverige.

 

SJÖFARTSPOLITIKEN

 

Landskapsstyrelsen noterar bl.a. att ”Tonnageskattelagen är emellertid utformad så att den inte kommer att utnyttjas” och att ”Konkurrenssituationen för åländska rederier blir alltmer ohållbar med den nuvarande sjöfartspolitiken i Finland.”

     Därför, och främst för den åländska välfärdens och ekonomins extremt höga sjöfartsberoende, föreslår landskapsstyrelsen att man ”anpassar behörigheten och lagstiftningen så att Åland kan bedriva en mer självständig och långsiktigt hållbar sjöfartspolitik”. Landskapsstyrelsen har därför med regeringen ”aktualiserat frågan om behörighetsöverföring utgående från den så kallade B-listan i självstyrelselagens 29 § för att möjliggöra parallellregister på Åland”!

     Vi konstaterar att insikten om sjöfartens betydelse, om de omedelbara hotbilderna mot huvudgeneratorn till vårt välstånd och om vilka åtgärder som bör genomföras, nu har nått också sittande landskapsstyrelse. Detta gläder oss. Men förslag till kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemen anvisas inte.

 

Lagtinget finner det nödvändigt att påskynda de av landskapsstyrelsen föreslagna åtgärderna både på det nationella planet och för att öka Ålands med- och självbestämmande inom den näring som betyder mest för landskapet, varför landskapsstyrelsen snarast bör presentera för lagtinget ett strukturerat förslag för hur konkreta resultat kan uppnås.

 

INVESTERINGAR

 

Landskapsprojekt

Antalet övernattningar i landskapet har under år 2002 fortsatt att minska. Landskapsstyrelsen konstaterade redan i 2002 års budget att förverkligandet av ett kongress- och kulturhus skulle förstärka Åland som resmål. Finansutskottet konstaterade även i sitt betänkande att landskapsstyrelsens mål var att projekteringen skulle vara klar under år 2002. Vi föreslår i en särskild finansmotion om hur KK-huset kan finansieras, genom försäljning av Ålands turisthotell bundet till att KK-huset förverkligas och så att försäljningsintäkten fonderas för KK-husinvesteringen.

 

Lagtinget föreslår att KK- husets planering slutförs i snabb takt och landskapsstyrelsen senast i samband med första tilläggsbudget för år 2003 presenterar en hållbar tidtabell och för förverkligandet av KK-huset

 

En högklassig golfbana har under många år aktualiserats i Grelsby. Satsningarna på golfbanorna i Eckerö och Kastelholm har visats sig vara mycket bra för besöksnäringarna. Nyttjandegraden för dessa banor är mycket hög och för att golfturismen på Åland skall fortsätta utvecklas så måste fler banor byggas. I dag planeras ett flertal golfbanor runt Åland, förutom den nämnda i Grelsby även på bland annat Föglö. Landskapsstyrelsen skriver att lagtinget i ett senare skede i detalj kommer att få ta ställning till förverkligandet i Grelsby. Man skriver vidare att privata entreprenörer skall genomföra satsningen i Grelsby med hjälp av finansieringsstöd.

 

Med anledning av  den osäkerhet beträffande markfrågorna som råder i Grelsby så föreslås att landskapsstyrelsen senast i samband med första tilläggsbudget för år 2003 presenterar ett upplägg för en golfbanesatsning i vilken framgår vilken bana som har de bästa driftförutsättningarna samt hur stort privat kapital som krävs av intresserade entreprenörer.

 

Samhällsekonomiska projekt

I budgeten för år 2002 infördes begreppet samhällsekonomiska projekt. Samtidigt gick majoriteten i lagtinget in för en finansieringsprincip där landskapets andel kan vara 80 procentiga bidrag. Då definitionen på samhällsekonomiska projekt är luddig, så har den från landskapsstyrelsens och en del kommuners sida tolkats som att man kan ge dessa bidrag för kommunala projekt. Då det till dags dato inte betalts ut några 80 procentiga bidrag så bör denna definitionsfråga ses över. Om denna typ av projekt skall finnas kvar så bör varje enskilt projekt före det godkänns visa trovärdiga uppdaterade investerings- och driftskalkyler. Vidare så bör etableringskommunen visa upp en stabil ekonomi för att långsiktigt kunna säkerställa en anläggnings drift. Godbyprojektet fick trots ytterst osäkra investerings- och driftskalkyler samt landskapets dåliga budgetsituation senaste år förhandsbesked om 80 procentiga bidrag för ett 10 miljoners projekt innehållande badanläggning, skidtunnel, ishall och uppvärmd fotbollsplan.

     I budgetförslaget nämns inget om övriga kommuners samhällsekonomiska projekt, trots att åtminstone Jomala och Hammarland under senaste år lämnat in ansökningar för att få ta del av anslagen under momentet samhällsekonomiska projekt. Även i andra kommuner bland annat i Lemland planeras anläggningar som enligt samma mönster som i Finström borde komma i fråga när det gäller denna typ av projekt.

 

Landskapsstyrelsen bör tillsammans med Finströms kommun under kommande år revidera Godbyprojektet så att nya trovärdiga investerings- och driftskalkyler visas för en mindre simhall alternativt ishall, dock så att totalkostanden för projektet får vara högst 1,5 miljoner euro.

 

Vidare bör övriga kommuner då regelverket förtydligats erhålla samma förmåner som Finströms kommun.

 

Därutöver bör möjligheten att bevilja upp till 80% i stöd begränsas och regelverket för samhällsekonomiska investeringar tydliggöras så att det på förhand kan avgöras vilken stödnivån för olika projekt blir.

 

BOSTADSPOLITIKEN

 

Senaste år infördes ett system där landskapsstyrelsen agerar bank när det gäller lån till bostäder trots att banksystemen är välfyllda med lånepengar. Då det inte kan vara förenligt med en välfungerande marknadsekonomi att samhället konkurrerar med privata banker så borde systemet frångås. Sedan mitten av 90-talet då bostadsbyggande på grund av lågkonjunktur var på en låg nivå så har byggandet stigit rekordartat. Orsaken till det står främst att finna i de ändringar som gjordes i hyresbostadslagstiftningen. Bostadsbyggandet visade brant stigande kurvor redan före det nya systemet med samhällsbelånade bostäder infördes. För hyresbostadsbyggare kan ett räntestödssystem vara uppbyggt lika förmånligt som ett bostadslånesystem. Systemet med samhällslån snedvrider även konkurrensen gentemot de fastighetsägare som byggt med eget eller på marknaden lånade pengar.

 

Lagtinget föreslår med hänvisning till landskapets svåra budgetsituation att det systemet där landskapsstyrelsen agerar bank frångås.

 

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK

 

Barn och familj

Från den senaste tidens diskussion som förs i pressen och bland de sakkunniga har det med all tydlighet framkommit att dagens barn är stressade. De finner ingen ro i skolan eller i daghemmen. Små barn visar tecken på stressjukdomar som t.ex.  magsår.

     Föräldrarna har inte tillräckligt med tid för barnen. Samhället kan inte bara se på och låta en sådan utvecklig fortgå.  Idag löser vi problemet med fler assistenter och andra stödåtgärder på dagis och skolor. Vi satsar stora resurser på att reparera de sår som uppstår i stället för att arbeta mer förebyggande så att vi inte får stressade och oroliga barn.

 

Landskapsstyrelsen bör lägga fram en ny barnomsorgslag under året. I den skall barnet sättas i centrum. Familjerna skall ges största möjliga valmöjlighet så att de på bästa sätt utgående från den enskilda familjens situation kan ordna sin barntillsyn.

 

 

Arbets- och sysselsättningsverksamhet för handikappade

Den största delen av arbets- och sysselsättningsverksamheten för handikappade bedrivs vid ”Fixtjänst”, som upprätthålls av Ålands handikappförbund. Medel för detta kommer från PAF. Verksamheten är en kommunal angelägenhet, men det har visat sig vara svårt för varje enskild kommun att ordna det för sina kommuninnevånare som är i behov av denna verksamhet. Handikappförbundet förband sig under en övergångsperiod att ansvara för driften, men nu är tiden mogen att få en slutlig lösning på frågan. Det finns ett förslag som landskapsstyrelsen framtagit som bygger på att Ålands Omsorgsförbund k.f åläggs ansvaret för anordnandet  från och med år 2004.

      

Landskapsstyrelsen bör utreda huruvida en kommun kan ta över huvudmannaskapet för verksamheten och sälja tjänsterna till de övriga kommunerna.

 

MILJÖ- OCH MILJÖMEDICINSK POLITIK

 

Gemensam avloppsrening
Det ställs allt större krav på rening av avloppsvatten vilket är av största vikt för våra vattendrag. Nu pågår utredningar om möjligheten till ett gemensamt avloppsnät där allt avloppsvatten förs till reningsverket i Mariehamn. För att det skall vara möjligt måste dimensioneringen av stadens reningsverk betydligt förstoras. Det är troligen det bästa att alla resurser och all kunskap samlas på ett ställe. Eftersom Svibyviken har varit en uppsamlingsvik för avlopp av olika slag under många år borde en restaurering av den viken ingå som en del av en större helhet om beslut fattas att så gott som hela Ålands avloppsvatten skall ledas till Mariehamn.

 

Landskapsstyrelsen bör under året tillsammans med kommunerna att ta fram en avloppsplan, som innebär att avloppsvattnet leds till Mariehamn. I den planen ingår också restaurering av Svibyviken.

 

Avfallshanteringen

Avfallshanteringen i landskapet har varit en långdragen historia. Fortfarande finns ingen trovärdig lösning inom den närmaste tiden. Kommunernas avfallsupplag, med undantag av Svinryggen deponi, kommer alla att vara stängda senast vid utgången av år 2002. Kommunerna har det primära ansvaret, medan landskapsstyrelsen har det övergripande ansvaret. Kommunförbundet Ålands Miljöservice, som består av nio kommuner, har som uppdrag att skapa ett gemensamt avfallsupplag, men utan resultat tills vidare. Detta innebär att allt avfall inom den närmaste framtiden kommer att transporteras bort från landskapet.

     Det finns många olika förslag på hur delar av avfall skall deponeras eller tas till vara. En kompostanläggning för behandling av biologiskt avfall är under planering av ett privat företag. Landskapsstyrelsen har för avsikt att utreda avfallsförbränning på Åland. Ålands Problemavfall tar fortsättningsvis hand om problemavfall på Åland. Så kan man fortsätta att räkna upp olika delar, men var finns helheten och var finns tidsramarna?

 

Eftersom landskapsstyrelsen har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen bör landskapsstyrelsen under första halvåret 2002 uppgöra och förelägga lagtinget en plan, innefattande tidtabell, på hur avfallshanteringen kommer att organiseras i landskapet. 

 

 

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK

 

Utbildning på gymnasialstadienivå
Det har blivit allt vanligare att ungdomar fortsätter sina studier på högskolenivå efter avlagd examen från gymnasialstadiet.

     Också från de rent yrkesutbildande linjerna är det rätt vanligt att man fortsätter sin utbildning vid någon högskola. Naturligtvis skall man uppmuntra studier men tyvärr kan man konstatera att det nu har uppstått en brist på yrkeskunnig arbetskraft som har sin utbildning från gymnasialstadiet. Utgående från den situationen kan det inte vara ändamålsenligt att utöka studieplatserna för studieförberedande utbildning vid Ålands naturbruksskola.  Åland Lyceum, och Yrkesskolans samhälleliga och sociala linje fyller det behovet.

     En ny verkstadsbyggnad för Ålands hantverksskola har länge varit under planering. I samband med detta har en flyttning av hela skolan aktualiserats. Vi kommer i en särskild finansmotion föreslå ändringar i texten under kapitel 46.05.

 

Landskapsstyrelsen kommer under året att bereda en flyttning av Ålands hantverksskola till Ålands husmoderskola, där en ny verkstadsbyggnad också planeras och byggs snarast möjligt.

 

Satsningarna på Mål-3-projekt är överstora. Den byråkrati som i ökande omfattning drabbar projektägarna är mycket negativ.

 

Medlen till Mål-3-projekten bör successivt sänkas.

 

NÄRINGSPOLITIK

 

Det är med stor tillfredssällelse vi konstaterar att näringspolitiken i budgetförslaget för 2003, i de allmänna motiveringarna, talar för ett samhälle som bygger på företagsmässiga värderingar. I texten talar man varmt för affärsidéer och företagens verklighet i tillståndsfrågor och att en omläggning av stödpolitiken, med minskade bidrag och som skulle basera sig på företagsmässiga grunder.

     Turistmarknadsföringen genomgår en strukturförändring och en ny turiststrategi tas fram. Turistförbundet har fått sänkta bidrag och istället mindre politiska beställningar i budgetskrivningarna. Man talar nu om extern marknadsföring och att ÅTF själv får göra prioriteringar vilket är bra.

Det övergripande målet för näringspolitiken är att bidra till att skapa förutsättningar för ett livskraftigt och lönsamt näringsliv som bidrar till den ekonomiska tillväxten och ger möjlighet till sysselsättning på hela Åland.

     Antalet ålänningar sysselsatta inom jord och skogsbruk samt fiske har sjunkit från 3400 personer år 1960 till 827 personer år 1999. Antalet offentligt anställda tjänstemän inom sektorn har ökat och bygger till viss del på lagstiftning. Man kan enkelt konstatera att antalet jordbruk sjunker, expanderar storleksmässigt och sysselsätter färre ålänningar.

     LS bantar antalet tjänster inom turism h sjöfartssektorn då dessa näringar nu är i farozonen. Hotell övernattningarna går ner och våra åländska rederier hotas av utflaggning. LS fortsätter hålla de näringar som idag inte ger nya skattebetalare med oförändrade eller ökande personalresurser inom avdelningarna. De näringar som är allvarligt hotade och omedelbart måste utvecklas för att möta de framtida behoven väljer man istället att banta ner.

 

 

Diagrammet visar utvecklingen av samhällstjänster och 4 olika näringsgrenar sedan 1960. Sysselsättningen inom Jord och skogsbruk, fiske har minskat från 3400 pers. 1960 till 827 pers. 1999. Källa: Statistisk Årsbok 2002. Notera den kraftigt expanderade offentliga sektorn.

 

Jord- och skogsbruket har drygt 60 tjänster (här är ej naturbruksskolans 20 tjänster medräknade) som servar näringen. Alla dessa tjänster är inte mera idag absolut nödvändiga för administrationen av jord- och skogsbrukspolitiken.

     Jämförelsevis har småföretagarna, småindustrin och sjöfarten mindre än 7 tjänster på allmänna byrån som utöver sina ordinarie uppgifter skall klara av att bevaka alla möjligheter för ett näringsliv som har mycket stor utvecklingspotential inom landskapet.

     Insatser som underlättar för småindustrin, småföretagarna, butiker, turistföretagare samt sjöfartsrelaterade näringar bör upprioriteras. Insatser för att bistå näringslivet med lösningar på konkurrens hämmande faktorer som t.ex. skattegränsen, avsaknaden av eget VAT nummer samt bevakning av ny och utvecklad EU finansiering som riskerar gå Åland förbi blir allt viktigare.

     LS prioriterade bort den enda tjänst som funnits för sjöfarten trots att denna näring producerar 40% av vår BNP. Enligt uppgift kommer Ålandsbutiken att avvecklas trots att mycket tid och pengar lagts ner på att få butiken inarbetad under flera år. Butiken bör drivas med privat kapital i t.ex. Ålands turistförbund regi som har helhetsansvaret för turistmarknadsföringen.

 

Landskapsstyrelsen bör se över sin resursfördelning för de olika näringarna så att man uppnår en ändamålsenlig fördelning av tjänster där de olika näringarna prioriteras enligt utvecklingsmöjligheter, lönsamhet, skattekraft och arbetsplatser.

 

Satsningarna på Mål-2-projekt är överstora. Den byråkrati som i ökande omfattning drabbar projektägarna är mycket negativ.

 

Medlen till Mål-2-projekten bör successivt sänkas.

 

TRAFIK- OCH TRANSPORTPOLITIK

 

Landskapsstyrelsen aviserar nu helt i linje med Frisinnad samverkans politik mer privatisering och kostnadseffektivisering inom trafik- och transportpolitiken. Extra glädjande är att också liberalerna omfattat avgifterna på skärgårdsfärjorna samt en höjning av dessa. Vidare skrivs att en trafikplan kommer att lämnas till lagtinget. Enligt vår mening så bör trafikplanen vad beträffar skärgårdstrafiken utgå från ett utvecklat kortruttsystem. Frisinnad samverkan tittade redan för många år sedan på alternativet tunnel till Föglö. Idéen har återigen diskuterats och preliminära kalkyler har visat att det kan vara ett alternativ varför det noggrant bör belysas i samband med att trafikplanen presenteras.

     Flygtrafiken nämns i budgeten bara med några ord, inte på något sätt hur trafiken väster- och österut skall säkerställas. Inte heller utgående från vems behov skall trafiken utgå. Då en fungerande flygtrafik är en grundläggande förutsättning för vårt näringsliv och sjukvård så är det direkt oansvarigt att lösningar inte presenteras i denna fråga.

 

Lagtinget föreslår att tunnelalternativet till Föglö skall ingå som ett alternativ i kommande trafikplan. Vidare förutsätts att landskapsstyrelsen för vårt näringslivs bästa presenterar i samförstånd med näringslivet lösningar för flygtrafiken. 

 

I den situation vi nu har med svårighet att balansera budgeten bör anslagen för vägbyggnad, vägförbättring och sjötrafik noggrant ses över så att vägbyggnadsvolymen ytterligare nedbringas och rationaliseringar görs inom sjötrafiken.

 

Anslagen för vägbyggnad och vägförbättring samt sjötrafiken bör sänkas med cirka 3 miljoner euro.

 

SAMMANSTÄLLNING ”En budget i balans”

 

Jämfört med landskapsstyrelsens förslag på sidan 5 föreslår vi att finansutskottet genomför följande ökningar och minskningar under huvudtitlarna enligt av oss i denna finansmotion och anslutande finansmotioner givna förslag och riktlinjer. Detta innebär bland annat att budgetens lånefinansiering på 18,775 ME utgår.

 

Lagtinget uppdrar åt landskapsstyrelsen att utgående från nedanstående uppställning göra förändringar i budgeten utöver de som lagtinget nu beslutar om, så att budgeten för år 2003 är i balans.

 

                                    Ökning/minskning i tusen euro

 

Huvudtitel                            Utgifter           Inkomster       Netto

43 Kansliavdelningen            -   4.000                              +    4.000      

44 Finansavdelningen           +  1.000         +    2.000       +    1.000

45 Soc.- o miljöavd.            -      135        +       500       +       635

46 Utb.- o kulturavd.           -      500        -        250      +       250

47 Näringsavdelningen         -   1.040        -        400      +       640

48 Trafikavdelningen            -   3.200        +       300       +    3.500

49 Finansieringsutgifter                               +  10.000       +  10.000

  Summa ändringar               -   7.875        +  12.150       +  20.025

  Landskapsstyrelsens förslag                                           -   18.775

  Budgetöverskott enligt denna motion                              +    1.250

 

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget vid behandlingen av de allmänna motiveringarna i förslaget till budget för år 2003 beaktar det ovan anförda.      

 

 

Mariehamn den 15 november 2002
Jörgen Strand	Harriet Lindeman
Dennis Jansson	Roger Jansson