Finansmotion 1/2008-2009

Tillägg till Allmän motivering, Ekonomisk politik, Budgetprocessen

Den ekonomiska utvecklingen i världen kräver ett fast grepp om ekonomin. Det är väsentligt att en hållbar ekonomisk utveckling vilar på en realistisk långsiktig analys av det ekonomiska läget och en därtill anpassad kostnadsutveckling. Till lagtinget överlämnas senast den 1 mars 2009 en behovs- och resursplan som åtminstone omfattar åren 2009-2012. I planen klargörs de politiska målen för landskapets driftstutgifter och arbetsmarknadsutvecklingen, hur strukturerna bör förändras och arbetsmarknadens utveckling.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att till de allmänna motiveringarnas avsnitt om ekonomisk politik,  Budgetprocessen sid 5 fogas följande text:

För att få kontroll över landskapets driftsutgifter ska ett utgiftstak införas i behovs- och resursplanen. I landskapets kommande budgeter bör utgifter och inkomster vara i balans. Utjämningsfondens medel ska sparas och användas först om konjunkturläget blir så allvarligt att inga andra medel står till buds för att bibehålla full sysselsättning och god kvalitet på den offentliga servicen. De kommande pensionsavgångarna bör beaktas då strukturen i landskapets organisation förändras.

Tillväxten i ekonomin har snabbt försämrats. Företagens vilja till nyinvesteringar och nyanställningar avtar under 2009. Samtidigt lider arbetsmarknaden brist på kompetent arbetskraft. De stora pensionsavgångarna både inom den offentliga och privata sektorn försvårar ytterligare läget på arbetsmarknaden. En prognos av arbetsmarknadens behov fram till 2020 måste göras utan dröjsmål . I detta arbete bör representanter för näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, kommunerna, organisationerna för funktionshindrade och tredje sektorn involveras. Ett brett samarbete krävs för att trygga tillgången på arbetskraft och för att bibehålla sysselsättningsgraden. Behovet av utveckling av landskapets framtidsnäringar, både befintliga och nya, bör också redovisas.

För en fungerande arbetsmarknad är ett välfungerande och tidsenligt utbildningssystem av största vikt, främst inom vuxenutbildningen samt gymnasial- och högskoleutbildningen. En strukturomvandling av gymnasialstadiet och en effektiv högskola är viktiga aktörer för arbetsmarknadens utveckling. Högskolans ambitionsnivå inom sjöfartsutbildningen bör höjas till en nivå som gör den ledande som utbildningsleverantör i Östersjöområdet. Den utlovade utbildningsplanen bör beakta arbetsmarknadens utmaningar och trängande framtidsbehov.

Satsningar på IT och tydligare ledarskap görs inom förvaltningen. Förvaltningen bör kontinuerligt genomgå en modernisering och arbetet gentemot medborgarna utvecklas. För att förbättra produktiviteten samordnas det offentliga Ålands datasystem, ekonomihantering och löneutbetalningar. Detta nätverk skall också innesluta ÅHS, gymnasieskolorna samt om möjligt också kommunerna.

Östersjön är fortfarande en betydande ekonomisk resurs för Åland. Sjöfart, turism, rekreation, fiske och skärgårdens naturvärden vilar på en god vattenkvalitet. För att uppnå hållbar utveckling måste särskilda och kraftfulla åtgärder riktas för att rädda Östersjöns vattenkvalitet. Jordbruk och fiskodling tillför för mycket fosfor och kväve till havet. Miljöhandlingsprogrammet som antogs av det förra lagtinget visar på många åtgärder som ännu inte förverkligats. Dessa bör genomföras och nya åtgärder bör läggas till för att övergödningen skall kunna pressas tillbaka och vattenkvaliteten förbättras. Prislappen på åtgärderna kommer att redovisas i den kommande behovs- och resursplanen.