Finansmotion 1/2001-2002

Lagtingsår: 2001-2002
Typ av dokument: Finansmotion

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

FINANSMOTION nr 1/2001-2002

Lagtingsledamot

Datum

 

Lasse Wiklöf

2001-11-19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering under rubriken "Vattenvård".

 

 

I landskapsstyrelsens budgetförslag för år 2002 slår landskapsstyrelsen fast att målen för vattenvården på Åland är ett hållbart nyttjande av vattenmiljön, att minska utsläppen av näringsämnen och främmande substanser och att bevara eller förbättra vattenkvaliteten.

     En bra åtgärd som nämns i budgetförslaget är att kartlägga tillrinningsområdena för de drygt 120 åländska sjöar vars areal överstiger två hektar. Detta material kan utgöra grund för kommande skyddsåtgärder som vi undertecknade länge efterlyst. Också åtgärderna som förelsås för en kartläggning av grundvattenförekomsterna och dess skydd välkomnas.

     Beträffande våra kustvatten konstaterar landskapsstyrelsen att det arbete som behöver göras sammanfaller med de undersökningar som krävs för att ta fram de nödvändiga vattenkvalitetsnormerna. När det skall ske uppges inte men regeringen antyder ett intensifierat undersökningsarbete särskilt under 2002 och 2003 för att kunna uppfylla EG:s nya ramvattendirektiv. Några andra konkreta åtgärder för att förbättra situationen i våra kustvatten aviseras inte.

     Fiskodlingen, som trots förbättrat foder och utfodringsteknik, fortsättningsvis utgår den särklassigt största näringsskällan på Åland vad gäller kväve och fosfor – den luftburna belastningen undantagen – ges inget utrymme vad gäller landskapstyrelsens framtidsvisioner och det är ägnat att förvåna.

     Räknar man in all bosättning, alla industri, jordbruket och husdjursskötseln samt fiskodlingen kan man konstatera att den enskilt största näringskällan till våra vatten är fiskodlingen med cirka 275 ton kväve och 36 ton fosfor på årsbas. Det är cirka hälften av kväveutsläppen och långt över hälften av alla fosforutsläpp på Åland då man inte beaktar luftburen kväve och fosfor.

     Fiskodlingen var ursprungligen tänkt som en bisyssla i skärgården och stöd skulle från samhället sida ges för odlingar upp till 50 ton. Så blev inte fallet. Fiskodlingen kom i stället att betraktas som vilken annan näring och från landskapets sida gavs också enahanda stöd för näringens expansion. Utbyggnaden skedde med landskapets fulla stöd och för närvarande har vi på Åland ett fyrtiotal odlingar med tillstånd att odla cirka 5.500 ton.

     Fiskodlingen har betydande ekonomiska fördelar. Den ger sysselsättning och bildar ett icke föraktligt skatteunderlag särskilt i flera skärgårdskommuner. Men faktum kvarstår: Det är svårt att i nuvarande form, trots omfattande ansträngningar, förena näringen med ett ekologiskt hållbar utveckling. Följaktligen kvarstår också fiskodlingen i de åländska vattnena på HELCOM:s hotspotlista.

     Kan inte fiskodlingen ytterligare anpassas till en hållbar utveckling och elimineras från HELCOM:s dystra lista, vilket internationellt skapar stora svårigheter för åländsk trovärdighet i miljöarbetet, återstår att successivt trappa ned verksamhetens omfattning. Det bör i så fall ske under en lång men tidspreciserad period. En sådan nedtrappning bör också se på ett sätt som håller odlarna skadelösa eftersom landskapet medverkat till näringens expansion.

 

Med beaktande av ovanstående föreslår vi att lagtinget i budgetförslaget för år 2002 under rubriken ”Vattenvård på sidan 20-21 i allmänna motiveringen intar ett nytt stycke av följande lydelse:

 

Fiskodlingen utgör fortsättningsvis den största belastningskällan av kväve och fosfor till våra kustnära vatten. Trots näringens positiva ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter framförallt i vissa skärgårdskommuner, och trots näringens ansträngningar att genom förbättrat foder och förbättrad utfordringsteknik minimera belastningen, är det ändå svårt att förena näringen med kraven på  en miljömässigt ekologiskt hållbar utveckling.

Senast inom tre år bör fiskodlingens aktörer påvisa sådana reduktioner av utsläppsmängderna att odlingarna kan lyftas bort från HELCOM:s hotspotlista. Är det inte möjligt bör odlingarna successivt avvecklas genom en plan där hänsyn tas till investeringar och avskrivningar på ett sätt som från landskapets sida håller odlarna skadelösa. En avvecklingsplan kan omspänna cirka 15 år.

 

 

Mariehamn den 19 november 2001

 

 

Lasse Wiklöf

 

 

Anne-Helena Sjöblom

 

 

Lotta Wickström-Johansson

 

 

Jörgen Strand

 

 

Dennis Jansson

 

 

Harriet Lindeman

 

 

Roger Jansson