Finansmotion 47/2003-2004

Lagtingsår: 2003-2004
Typ av dokument: Finansmotion

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

FINANSMOTION nr 47/2003-2004

Lagtingsledamot

Datum

 

Brage Eklund

2003-11-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Höjning av anslaget under kapitel 44.20 Penningautomatmedel

 

 

En rad indikatorer pekar på att Åland i avsaknad av skatteautonomi, som är så självklar bl.a. för våra nordiska grannar Färöarna och Grönland, får uppleva en nedåtgående spiral under flera år framåt. I avsaknad av inflytande över de instrument som inte minst skattebehörigheten ger, får Åland lov att i vanlig ordning koncentrera sig på utgifternas fördelning. Det  är därför av största betydelse hur det offentliga Åland använder sina resurser i syfte att stimulera tillväxten inom hela samhällsekonomin. De alltför knappa resurserna måste nyttjas på ett bättre sätt än under den förra mandatperioden. Bygget av två badhus inom en radie av 15 km är något som visserligen drabbar i första hand de två värdkommunerna. I andra hand är vi dock alla med och deltar i kostnaderna för samhällsfinansierade anläggningar oavsett vi vill det eller inte.

     Den lyckade satsningen på Godbyhallen har inspirerat Finströms kommun att gå vidare med en simhall, stärkta av landskapets löfte om 80‑procentig bidragsnivå. I tur står sedan en ishall och, tyvärr måste vi understryka, så finns en skidtunnel med i visionerna om centrets utveckling. Vi kan däremot glädja oss åt att ett envetet arbete med att förverkliga en golfbana huvudsakligen på landskapets egna marker i Grelsby är på väg att bära frukt. Även i sistnämnda projekt kommer landskapet att ställa upp med olika former av stöd.

     Det är dock viktigt att landskapet i möjligaste mån strävar till att sprida ut projekt med hög grad av offentlig finansiering i botten. I Jomala pågår som bäst ett intensivt arbete med att förverkliga ett projekt som på flera olika sätt är positivt för samhället: en konstsnöanläggning i det natursköna området intill Dalkarby träsk. I jämförelse med tunnelalternativet är Jomala‑projektet med skidning i öppen terräng under upp till sex månader per år ekonomiskt sett ytterst förmånligt.

     Jomala‑projektets styrka är den stora grupp enstusiaster som bl.a. förverkligat de redan befintliga terrängbanorna och skidskyttestadion i området. Med hjälp av fortsatta ideella insatser beräknas driftskostnaderna för konstsnöanläggningen kunna hållas inom en rimlig nivå under de år det tar att göra Jomala känt i skidkretsar utanför Åland. Med förvåning har vi kunnat notera att landskapsstyrelsen beviljat endast 40 procent i bidrag för detta projekt. Visserligen har landskapsstyrelsen gett löfte om ett lån på 50 procent på en total satsning om 340.000 euro men med tanke på att ett förverkligande skulle medföra stora framtida inbesparingar i form av uteblivna transferingar till nämnda tunnelprojekt, är bidragsnivån anärkningsvärt njugg.

     Enligt vad motionärerna erfar går det att i Jomala förverkliga en högklassig skidanläggning till en kostnad om 800.000 euro medan en skidtunnel skulle gå lös på minst tre miljoner euro. Vad som ytterligare talar för Jomala‑projektet är att församlingen på ett berömvärt sätt ställer markområden till förfogande samtidigt som aktieteckningen i ett under bildning varande driftsbolag ‑ Ålands Skid‑ och Skidskyttecentrum Ab ‑ tyder på en bred uppslutning både bland företag och privatpersoner från i stort sett hela fasta Åland. Det är heller ingen nackdel att ytterligare en kommun som Jomala finns med som pådrivare och borgenär, en sorts offentlig form av "riskspridning".

     I ett tidevarv där Åland är i stort behov av nya aktiviteter, i synnerhet under lågsäsong, är skidprojektet i Jomala en positiv satsning, värd ett ordentligt stöd från det offentligas sida. Både Ålands Turistförbund och rederierna har visat stort intresse för konstsnöprojektet, något som borgar för att anläggningen marknadsförs med tyngd från första början i våra närregioner.

     Vi föreslår därför att lagtinget fattar beslut om att stöda konstsnöprojektet med maximalt 60 % i bidrag och 30 % i lån av en högsta godtagbar kostnad om 800.000 euro. Det resterande landskapsstödet kan fördelas på budgetåren 2004 och 2005, varför utgifterna för 2004 begränsas till 172.000 euro i bidrag och till 35.000 euro i lån.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

 

1. att anslaget under moment 44.20.41 Projektbidrag ur penning-automatmedel höjs med 172.000 euro och

2. att anslaget under moment 44.20.86 lån ur penningautomatmedel höjs med 35.000 euro

i vardera fallet för att stöda konstsnöprojektet i Jomala.

 

 

Mariehamn den 13 november 2003

 

 

Brage Eklund

 

 

Anders Eriksson