Finansmotion 52/2006-2007

Lagtingsår: 2006-2007
Typ av dokument: Finansmotion

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

FINANSMOTION nr 52/2006-2007

Lagtingsledamot

Datum

 

Anders Eriksson m. fl.

2006-11-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering

 

Denna motion innehåller förslag jämte motiveringar till ändringar och kompletteringar i de allmänna motiveringarna till förslaget till BUDGET för landskapet Åland år 2007. I enlighet med 26§ 1 mom LO innehåller motionen endast de allmänna frågor som landskapsregeringen samlat berör under kapitlet "Allmän motivering".

 

Våra förslag till lagtingsbeslut är utformade med kursiv stil.

 

Målsättningen med denna motion är att presentera ändringar i den av landskapsregeringen inför lagtinget föreslagna budget- och finanspolitiken så att budgeten både balanserar och ett betydande belopp kan överföras till utjämningsfonden så att bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik skapas. Under rubriken SJÄLVSTYRELSEUTVECKLING beskrivs en betydligt offensivare självstyrelsepolitik.

 

 

SJÄLVSTYRELSEUTVECKLING

 

Det ekonomiska systemet

Till avsnittet fogas ytterligare följande text:

 

Utredningen "Det skattefinansiella utjämningssystemet mellan landskapet Åland och staten: 1990 talets erfarenheter" visar att det är komplicerat att ge en riktigt bra bild av hur de offentliga penningströmmarna rör sig mellan landskapet och riket. Komplikationerna uppstod mycket på grund av att de finska representanterna i gruppen inte omfattade de siffror de åländska representanterna framförde. Utredningen pekar även på svårigheterna att ändra avräkningsgrunden vilket leder till att systemet som från början var tänkt att innehålla en viss flexibilitet tenderar att bli statiskt, vilket utgör ytterligare ett motiv att frångå klumpsummesystemet.

 

Denna utredning tillsammans med skattegruppens rapport samt den s.k.  Roslinutredningen, utgör ett omfattande utredningsmaterial och behov finns att kraftfullt driva frågan om övertagande av beskattningen vidare. Landskapsregeringen tar i brådskande ordning fram det underlag som krävs. Vidare tillsätter landskapsregeringen en parlamentarisk kommitté i syfte att bl.a. på basen av nämnda utredningar försöka komma fram till en gemensam linje över partigränserna.

 

Landskapsregeringen konstaterar även att finska staten åter planerar budgettekniska ändringar som leder till att basen för beräknande av klumpsumman reduceras. Landskapsregeringen följer upp planerna så att avräkningsgrunden justeras.

 

I september 2006 kom slutligen EG domstolen med sin dom gällande beskattningen på Azorerna (Mål C-88/03). Domen ger en autonomi rätt att under vissa förutsättningar bedriva sin egen skattepolitik i fråga om företagsbeskattningen på samma sätt som en medlemsstat i EU. Landskapsregeringen konstaterar utgående från den färska EU-domen att den åländska självstyrelsen inte idag har en från den finska statsekonomin fristående ställning som möjliggör egna självständiga skattelösningar, vilket bör beaktas när skattebehörigheten övertas.

 

Vidare fogas till texten ett avsnitt av följande lydelse:

 

Konstitutionella frågor

Landskapsregeringen tvingas konstatera att det åländska självstyrelsesystemet av idag till stor del kännetecknas av två negativa omständigheter: dels av det faktum att autonomin i jämförelse med andra europeiska självstyrande enheter är outvecklad, dels av de återkommande kompetens- och laglighetstvisterna i förhållande till Finland. Finska statens hantering av Ålands Penningautomatförenings spelverksamhet över Internet har därtill visat att det överhuvudtaget brister i respekten för den enligt självstyrelselagen självständiga åländska jurisdiktionen.

 

Likaså autonoma Färöarna har, mycket tack vare Danmarks flexibla inställning, utverkat ett system där självstyrelsen utvecklas i den takt färingarna själva anser behövligt och rationellt. Till Danmarks grundläggande och orubbliga kompetens har enbart hänförts lagstiftning kopplad i första hand till utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt statsförfattningsrättsliga frågor. För att åstadkomma en genomgripande och nödvändig förändring i relationerna mellan Åland och Finland vore en modernisering av den åländska självstyrelsen i enlighet med den dansk-färiska modellen ändamålsenligt.

 

Landskapsregeringen avser därför att noggrant analysera den självstyrelsemodell som utformats i samförstånd mellan Danmark och Färöarna och avser att i formen av ett meddelande delge lagtinget de viktigaste grunddragen i denna autonomimodell. Utgående från lagtingets ställningstagande har landskapsregeringen beredskap att påbörja processen med att åstadkomma en ramlag för självstyrelsen.

 

Landskapsregeringen konstaterar att det i strid med självstyrelselagen förekommande begreppet ”Ålands län” fortsättningsvis ingår i finsk lagstiftning och ger därmed en missvisande bild av Ålands status, inte minst i EU-sammanhang. Landskapsregeringen avser därför att utgående från lagtingets enhälliga ställningstagande (Lagutskottets betänkande nr 14/2001-2202) framlägga ett förslag till initiativ till Finlands riksdag om eliminering av begreppet ”Ålands län” ur gällande och kommande lagstiftning.

 

En av landskapsregeringen tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag till språkpolitiskt program. I sin rapport konstaterar kommittén att det åländska nationalitetsskyddet urholkats på ett oroande sätt och efterlyser ett stärkt språkskydd via en utvidgad självstyrelse. Landskapsregeringen, som till alla väsentliga delar förenar sig med kommitténs synpunkter, kommer att i diskussionerna med Finlands regering att understryka landets förpliktelser när det gäller att medverka till en autonomilösning som säkerställer ålänningarnas svenska språk och kultur. Landskapsregeringen kommer att våren 2007 förelägga lagtinget förslaget till språkpolitiskt program i form av ett meddelande.

 

Landskapsregeringen avser vidare att starta upp en tankesmedja med uppgift att utreda det åländska samhällets viktigaste framtidsfrågor såsom utvecklingen av självstyrelsen, för- och nackdelar med åländsk självständighet jämfört med dagens självstyrelsesystem och hur Ålands förhållande till EU kan förbättras.

 

Till kategorin konstitutionella frågor bör även räknas rätten att inneha åländsk hembygdsrätt, dvs. rätten att i formell mening bli ålänning och därmed besitta de rättigheter som finns kopplade till denna form av lokalt medborgarskap. Landskapsregeringens avsikt är att i förhandlingar med Finlands regering betona vikten av att självstyrelselagen omedelbart ändras så att alla EU-medborgare skall beviljas åländsk hembygdsrätt på enahanda grunder som innehavare av finskt medborgarskap. Nuvarande koppling av hembygdsrätten till finskt medborgarskap strider enligt landskapsregeringens uppfattning mot det s.k. Ålandsprotokollets krav om icke-diskriminering samtidigt som tusentals nyinflyttade ålänningar utestängs från bl.a. rätten att rösta och kandidera i lagtingsvalet.

 

Under rubriken "Åland och EU" tillfogas följande text:

 

Innan EU:s gemensamma lagstiftning implementeras i landskapets lagstiftning på de områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet, görs en noggrann konsekvensanalys, varvid landskapsregeringen också överväger möjligheten att avstå från att införa ny lagstiftning. Landskapsregeringens övergripande målsättning är att öka Ålands inflytande inom EU.

 

Åland bör också erhålla en självständig talerätt inom EU:s ministerråd

 

Landskapsregeringens åsikt är att lagtinget inte bör godkänna EU:s nya konstitutionella fördrag förrän Åland erhållit sin rättmätiga plats i EU-parlamentet och i övrigt erhållit den talerätt som den åländska konstitutionen förutsätter.

 

Allt fler tecken tyder på att Åland är fel positionerad i sin relation till EU. De flesta autonomier och mikrostater står utanför EU, men har långtgående samarbetsavtal. Landskapsregeringen kommer under året att utreda hur några av de europeiska autonomiernas och mikrostaternas samarbetsavtal med EU ser ut och hurdana avtal Åland skulle kunna uppnå vid en omförhandling med EU.

 

 

EKONOMISK POLITIK

 

Under rubriken "Budgetsituationen" infogas efter det tredje stycket följande text:

 

Skattegottgörelsen för år 2005 stiger till ett rekordstort belopp,  på 32 miljoner euro. En stor del av beloppet härrör från utförsäljningen av AB Chips från Åland. Anslaget är således av engångskaraktär och skall inte användas som konsumtionsanslag. Med beaktande av det överförs 10 miljoner euro till utjämningsfonden. Det föreliggande budgetförslaget är till följd av detta i balans så att det ackumulerade  överskottet överförs till år 2008.

 

Pga. den nu rådande budgetbalansen konstaterar landskapsregeringen att landskapets budgetekonomiska situation fordrar åtgärder redan nu för att en långsiktig balans skall kunna upprätthållas. De tämligen omfattande investeringsplaner som nu finns bör revideras, annars kommer det att medföra en betydande press på budgetekonomin under de närmaste åren.

 

Omslutningen i det budgetförslag som landskapsregeringen nu förelägger lagtinget ökar med 0 % och förslaget balanserar på 285.504.000 euro.

 

 

LANDSKAPET OCH KOMMUNERNA

 

Under rubriken "Pågående reformarbete" fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Landskapsregeringen avser inte enbart utreda frågan om en framtida kommunstruktur, utan kommer under år 2007 att på basen av utförda utredningar fatta beslut om vilken omfattning en framtida kommunstruktur skall ha för att erhålla största möjliga effektivitet och kostnadsmedvetenhet, samtidigt som nivån på den samhällsservice medborgarna har rätt att kräva fastslås.

 

 

UTVECKLANDE AV FÖRVALTNINGEN

 

Till avsnittet fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Tack vare modern informationsteknik finns möjlighet att skapa ett samhälle vars myndigheter alltid är öppna för medborgarna, en s.k. 24-timmarsmyndighet. Landskapsregering avser att under året tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till 24-timmarsmyndighet för den åländska landskapsadministrationen.

 

 

BOSTADSPOLITIK

 

Till avsnittet fogas ett nytt andra stycke av följande lydelse:

 

Ett krav för att den åländska befolkningen ska kunna växa är att det finns bostäder. Den privata sektorn tenderar att utföra allt mindre av byggandet av såväl utrymmen för näringslivets behov som bostäder. Utvecklingen är oroväckande och förvånande med beaktande av att det finns privat kapital i stor omfattning som med fördel kunde placeras i byggnation om de ekonomiska förutsättningarna skulle finnas. Landskapsregeringen avser att ändra regelverket i syfte att stimulera privatbyggande av utrymmen för näringslivets behov samt bostäder.

 

 

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK

 

Under rubriken "Socialpolitik" fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Landskapsregeringen noterar med oro att utkomststöden ökat med nästan 100 % på tre år .Orsaken snabbutreds. Speciellt alarmerande är ökningen bland ungdomar. Eftersom det samtidigt råder en stor brist på arbetskraft i landskapet behöver stödjande åtgärder vidtas så att arbetssökande i stället för att lyfta utkomststöd finner en plats på arbetsmarknaden.

 

Under rubriken "Hälso- och sjukvårds- samt miljöhälsovårdspolitik" fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Landskapsregeringen inleder under året ett samarbete med ideella organisationer för att bygga upp ett nätverk för ideellt hjälparbete på olika nivåer nära patienterna. Viljan att engagera sig i frivilligt arbete ökar i Norden och att bygga upp en s.k. volontärverksamhet har ett värde både för dem som engagerar sig och för dem som tar emot tjänsten.

 

Under rubriken "Miljöpolitik" fogas två avslutande stycken av följande lydelse:

 

Landskapsregeringens miljöarbete tenderar ofta att utmynna i utredningar. Landskapsregeringen avser att under året starta upp arbetet med konkreta miljöförbättrande åtgärder. Samtidigt sätts fokus på att avbyråkratisera miljöarbetet eftersom nuvarande byråkrati skapar stora problem för näringslivets utveckling  utan att någon konkret miljönytta erhålles.

 

Ett av de största lokala miljöproblemen dvs. avfallshanteringen får sin lösning under 2007. Det är inte på sikt vare sig ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att transportera bort restdeponin från landskapet.

 

 

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK

 

Till det inledande avsnittet fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Reformarbetet för gymnasialstadiet och skapandet av Ålands gymnasieskola skjuts fram till dess att utvärderingen av Högskolan på Åland är genomförd. När arbetet återupptas är utgångspunkten att teoretisk utbildning och yrkesutbildning ska hållas isär, samtidigt som samarbete över skolgränserna ska uppmuntras.

 

Under rubriken "Kultur, ungdomsarbete och idrott" fogas två avslutande stycken av följande lydelse:

 

Landskapsregeringens målsättning är att självstyrelsedagsfirandet ska utvecklas till en verklig folkfest. Under år 2007 firar självstyrelsen 85 år och en fest planeras den 9 juni. Från påföljande skolår planeras att skolorna har sin avslutning på eller i direkt anslutning till självstyrelsedagen.

 

Penningautomatmedlen ska i första hand gå till barn- och ungdomsverksamhet. En målsättning för kanaliserandet av penningautomatmedel skall vara barns och ungdomars rätt till kultur, dvs. att det skall finnas möjlighet för alla barn och ungdomar som vill utöva kultur att också göra det.

 

Under rubriken "Kulturarvet" fogas två avslutande stycken av följande lydelse:

 

En nyskapande och intressant basutställning vid Ålands museum är viktig både för skolornas historielektioner och besöksnäringen. Museibyrån omprioriterar i sin budget så att arbetet kan uppstartas under år 2007.

 

Med hänvisning till lagtingets beslut om LL om fornminnen föreslår landskapsregeringen att en projektledare anställs vid museibyrån för att verkställa beslutet om omregistrering av fornlämningarna i landskapet Åland. I övrigt följs också lagens intentioner noggrant upp.

 

 

NÄRINGSPOLITIK

 

Till det inledande avsnittet fogas som avslutning följande nya stycken:

 

Förvaltningen bör inte upprätthålla verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet på Åland. Landskapsregeringens uppgift är att skapa ett så gott näringslivsklimat som möjligt, utan onödig byråkrati där företagsandan och entreprenörskapet stimuleras. För att främja utvecklingen av näringsliv och arbetsplatser bör samhället fokusera sina investeringar på satsningar i infrastruktur. Samhällsstöden bör vara inriktade på hållbara projekt och hållbar utveckling. Landskapsregeringen efterstävar tydliga, objektiva regler för sin bidragspolitik. Större projekt som landskapsregeringen deltar i eller delfinansierar bör föregås av marknadsundersökning, drifts- och samhällsekonomiska kalkyler.

 

Landskapsregeringen avser att i avvaktan på full beskattningsrätt utreda möjligheterna att utnyttja den kommunala beskattningsrätten för att stimulera och utveckla näringslivet.

 

Ett av det bästa sättet stärka det åländska lantbrukets konkurrenskraft är att skapa större brukningsenheter. Dräneringsenheten kvarstår under jordbruksbyrån och utvecklas under året.

 

Utöver att trygga sockerbetsodlingens framtid, kommer landskapsregeringen att under året tillsammans med näringslivet analysera  framtidsmöjligheterna för potatisförädlingen i landskapet.

 

Landskapsregeringen avser att utbetala sälskadeersättningar åt yrkesfiskarna tills dess att en lösning på sälskadeproblematiken utarbetats.

 

Landskapsregeringens framtida energipolitik bör inriktas på att göra sig mindre beroende av fossila bränslen och att bättre utnyttja spillprodukter från skogsbruket. Därför ämnar landskapsregeringen att till EU notifiera ett stöd för tillvaratagande av energivirke från första gallring och uppta anslag i budgeten för år 2007

 

För att öka tillgängligheten och informationen till turisterna avser landskapsregeringen att ålägga Ålands Turistförbund ansvaret för att turistinformation skall fungera. Turistinformationen bör förbättras med information om allemansrätten, bättre skyltning av cykelvägar o.s.v.

 

Under rubriken "Sjöfarten" infogas två nya stycken av följande lydelse:

 

Österjöregionen är ett växande kraftfällt med stor sjötransportpotential. Den affärskompetens inom shipping som Åland besitter skall tillvaratas och utvecklas, detta kan enbart göras om den egna åländska behörigheten stärks.

 

En välskött och livskraftig shippingsektor skapar också betydande landbaserade kringeffekter, inte minst inom försäkrings- och finanssektor. Detta är en önskad utveckling som också här förutsätter en utökad egen skattebehörighet. Den osäkerhet som det innebär genom att Åland hela tiden är tvingad att vänta på de utfästelser Finland ger om att utveckla sjöfarten är inte hållbar.

 

TRAFIK- OCH TRANSPORTPOLITIK

 

Under rubriken "Allmänt" fogas ett nytt sista stycke av följande lydelse:

 

Trafikavdelning organiseras så att beställar- och inköpsverksamheten effektiveras och utförarverksamheten alltid konkurrensutsätt av privata entreprenörer. På sikt skall utförarverksamheten i sin helhet privatiseras eller säljas till högstbjudande. Detta medför att avdelningens inriktning blir planering, inköp och uppföljning.

 

Under rubriken "Vägunderhållet" fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse:

 

Inför kommande år skall en stor del vägunderhållet inköpas av privata entreprenörer för att skapa förutsättningar för den övergripande målsättningen. Samtidigt bör privatiseringsfasen igångsättas med försäljning av delar av maskinparken. För att möjliggöra en smidig övergång bör anställningsstopp införas. Om vakanser uppstår förordas omplaceringar i stället för nyanställningar. En plan över privatiseringen uppgörs av avdelningen.

 

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget vid behandlingen av de allmänna motiveringarna i förslaget till budget för år 2007 beaktar det ovan anförda.

 

 

Mariehamn den 17 november 2006

 

Anders Eriksson

 

 

Brage Eklund