Finansmotion 71/2006-2007

Tillägg till motiveringarna till kapitel 45.10 Övriga sociala uppgifter

Projektledare Siv Palmqvist har i Åländsk utredningsserie: 2005:2 "Förslag till alkohol- och drogförebyggande arbete inom ÅHS presenterat förutsättningar för ett framgångsrikt alkohol- och drogpreventivt arbete inom sjukvården. Utredningen tar fasta på en rad åtgärder med målsättningen att genom hälsobefrämjande påverkan motivera den enskilda människan att själv ändra sina levnadsvanor i hälsosammare riktning. Det är ett både ekonomiskt och humant sätt att arbeta.

     Framför allt presenteras i utredningen analyser och strategier som omgående kunde ha implementerats i verksamheten.

     Palmqvist konstaterar i sin utredning att motiverande samtal är en metod som är användbar i de flesta patientmöten där patientens egen motivation till hälsosammare levnadsvanor befrämjas. Det är en välbeprövad metod i arbetet med att minska rökning och alkoholanvändning. Fortsatt utbildning i denna metod med åtföljande handledning skulle vara en kvalitetshöjande åtgärd med hälsofrämjande effekt på lång sikt.

     Man bör även utbilda personalen i användningen och tolkningen av olika sållningsundersökningar. Sållningar kan utföras riktade mot specifika patientgrupper eller till alla patienter under en viss period. Sållningsundersökningar i form av självskattningsinstrument kunde införas inom andra sektorer än hälso- och sjukvården och socialvården. Inom ÅHS är flertalet patienter och personal positivt inställda till utredning av alkoholvanor.

     Med anledning av att utredningen visade att flertalet av patienterna inte visste vart inom ÅHS de skulle vända sig om de ville ha hjälp och stöd att förändra sina levnadsvanor, bör man inom organisationen se över vilka vårdmöjligheter som erbjuds och hur man informerar patienterna om dem. Det står även klart att samarbete mellan social- och hälsovården, ideélla organisationer och myndigheter bör befrämjas. Det åländska samhällets litenhet torde göra det möjligt att samarbeta professionellt utan byråkratiska hinder. Olika personalgrupper bör få hjälp att utreda sekretessfrågor för att dessa inte skall utgöra ett hinder för samarbetet, vars syfte är att erbjuda patienten bästa möjliga stöd och vård. Arbetet med att skapa en alkohol- och drogpolicy bör befrämjas.

     En uttalad policy utgör en del av attitydförändringsarbetet och stöder de åtgärder som behöver vidtas i hälsofrämjande syfte. Inom ÅHS bör policyn riktas både mot patientarbetet och personalen.

Med anledning av det ovan anförda föreslår vi

att motiveringen under kapitel 45.10 Övriga sociala uppgifter
under rubriken Missbrukarvården kompletteras med en skrivning med följande lydelse: "Landskapsregeringen avser att förslagen i Åländsk utredningsserie  2005:2 alkohol- och drogförebyggande arbete inom ÅHS omgående bör implementeras i verksamheten vid ÅHS."