Finansmotion 78/2008-2009

	Ålands lagting	FINANSMOTION nr 78/2008-2009
	Lagtingsledamot	Datum
	Roger Jansson m.fl	2009-04-16
	Till Ålands lagting

 

Förändringar under Allmän motivering

 

Lagtinget konstaterade på finansutskottets förslag bl.a följande i samband med behandlingen i december 2008 av landskapsregeringen budgetförslag för 2009 och landskapsregeringens meddelande nr 1/2008-2009 om en behovs- och resursplan:

 

”Utskottet uppmanar LR att återkomma med korrigerade utgiftstak för de olika verksamheterna i samband med en tilläggsbudget …” och

”Behovs- och resursplanen behöver omarbetas för att den ska kunna ligga till grund för framtida ekonomisk planering. LR bör återkomma med reviderade inkomster och utgiftstak i samband med kommande tilläggsbudget till vilken en reviderad resurs- och behovsplan om möjligt bifogas.”

 

LR konstaterar nu såsom lagtinget redan i december noterade att klumpsummesystemet innebär markant sänkta inkomster för landskapet. I grundbudgeten beräknade LR att avräkningsbeloppet för år 2009 skulle stiga med 1,8 miljoner euro till 206.600.000 euro. I föreliggande tilläggsbudget dras detta belopp ner med 22.042.000 euro till 184.558.000 euro medan avräkningsbeloppets förskott på sidan 10 uppges för år 2009 bli 175.950.000 euro, en icke förklarad negativ differens på 8,6 miljoner euro.

 

För år 2010 beräknar LR att avräkningsbeloppet ytterligare sjunker till 169.200.000 euro vilket är en minskning på årsbas med nästan 40 miljoner euro från 2008 års nivå. LR presenterar därefter en god utveckling för statens inkomster för både år 2011 och 2012. Det finns dock inte mycket som talar för en nettoökning av statens inkomster utan lån med  hela 15 % på två år från år 2010 till år 2012.

 

Härutöver levererar LR ett dåligt underbyggt resonemang om varför skattegottgörelsen skall  sjunka kraftigt dessa år trots att sysselsättningen i landskapet är klart högre än i riket och trots att exportföretagen i Finland har flera mycket magra år framför sig. De motiv LR framför synes inte vara väl underbyggda, men generellt är det dock bra att använda försiktighetsprincipen. Den principen är dock inte använd för åren 2011-2012 avseende det betydligt större och viktigare inkomstbeloppet, avräkningsbeloppet.

 

Utgående från en av LR beräknad sammanlagd inkomstnedgång per år jämfört med grundbudgeten på 42 miljoner euro år 2009 och 59,5 miljoner euro år 2010 (se tabell 2, sid 10) föreslår nu LR en kostnadsminskning på 12 miljoner euro för år 2009 och 24 miljoner euro för år 2010. Detta är som synes otillräckligt och bör åtgärdas i lagtinget.

 

Vi ser sålunda att LR dels övervärderar avräkningsbeloppen för åren 2011 och 2012 och dels undviker att anpassa kostnaderna till de kraftigt minskade inkomsterna.

 

För budgetsaneringen och samhällsekonomin i en växande lågkunjunktur är det väsentliga att minska konsumtionsutgifter och en del överföringsutgifter medan investeringsutgifterna bör hållas på en fortsatt hög nivå . Vad gör då LR?

 

I motsats till lagtingets beställning i december redogör LR inte för tillräckliga sänkningar av kostnadstaket för år 2009 och i ramresonemangen för år 2010 är inte de beställda strukturförändringarna och besparingarna möjliga att utläsa. Det är också oklart huruvida föreslagna åtgärder kommer att förverkligas eftersom det inte redogörs för hur. Här bör lagtinget ingripa.

 

Enligt tabell 2 minskar man konsumtionsutgifterna år 2009 med 5,7 miljoner euro (- 3,2%) och för år 2010 med 10,3 miljoner euro (- 5,5%). Överföringsutgifterna minskas år 2009 med 2,2 miljoner euro (- 2,1%) och år 2010 med 8,6 miljoner euro (- 8,1%).

 

I tabell nr 3 på sidan 12 redogör LR för sina besparingssträvanden inför år 2010. Det är här man skall kunna se, tillsammans med den motiveringstext som LR levererar på sidorna 12-21, vilka besparingar och strukturförändringar som LR nu föreslår för lagtinget. Resultatet av en sådan granskning blir rätt så nedslående. Strukturella förändringar kan endast noteras inom Ålands Högskola och Läromedelscentralen. Övrigt är främst s.k. ”osthyvlingar”.

 

Tabell 3 visar bl.a följande:

 

Konsumtionsutgifter

                                            ändring i procent                       i euro

Lagtinget                              Ingen minskning!

Landskapsregeringen            Minskning  0,6 %                 - 0,019 M€

Kansliavdelningen                 Minskning  0,9 %                 - 0,094 M€

Finansavdelningen                ÖKNING  4,9 % !!?           + 1,123 M€

Social- och miljöavd.            Minskning  2,1 %                 - 1,665 M€

Utbildn.- och kulturavd.        Minskning  4,5 %                 - 1,412 M€

Näringsavdelningen              Minskning  11,8 %               - 0,802 M€

Trafikavdelningen                 Minskning  10,1%                - 2,434 M€

 

Av detta kan konstateras att också lagtinget borde delta i besparingsåtgärderna.

 

Därtill förundras man över utvecklingen på finansavdelningen avseende konsumtionsutgifterna. Denna avdelning borde föregå med gott exempel men är nu den enda som expanderar sina driftskostnader, dessutom på ett sätt som lagtinget inte informeras om i motiveringarna på sidorna 14-15. Här bör lagtinget agera.

 

Utbildning och hälso- och sjukvård skall sålunda minska sin kostym med 7 %-enheter mera än finansavdelningen. Mycket goda förklaringar fordras om någon del av denna skillnad är administration.

 

Minskningen av näringsavdelningens driftskostnader synes föredömlig men hur resultatet skall nås anges synnerligen parentetiskt. Lagtinget bör klargöra sparnivåerna på olika enheter (såsom avbrytarservicen, försöksstationen, m.fl.).

 

På trafikavdelningen är den stora ”besparingen” minskade bunkerkostnader på 1,3 M€ på grund av kastningar i det globala oljepriset. Några strukturella förändringar i t.ex den per körd kilometer extremt dyra skärgårdstrafiken finns inte redovisade. Med rimliga åtgärder, t.ex i form av successiv konkurrensutsättning av hela skärgårdstrafiken kunde samma trafikservice som idag erbjudas till kanske 20 % lägre totalkostnad (vid stabil bunkerkostnad).

 

Under kansliavdelningen på sid. 13-14 finner vi förslaget om en ny kommunikations- och externenhet ogrundat. Där skall också en ny tjänst inrättas (Se vår detaljmotion nr). Kontakterna till Helsingfors, Stockholm och Norden nämns, men inte alls till Bryssel som tydligen enligt LR inte här betraktas som viktig externkontakt.

 

Vi finner också förslaget med en gemensam rättsserviceenhet alltför allmänt för lagtinget att kunna ta ställning till. Lagtinget bör säkerställa att rättssäkerhetsansvaret fortsatt hålls på avdelningarna och hos ansvariga tjänstemän.

 

Vi noterar att en helt nödvändig och av lagtinget efterlyst personalförsörjningsplan ännu saknas trots målsättningen att minska bemanningen genom naturlig avgång.

 

En plan för avyttrande av för landskapet icke nödvändiga fastigheter saknas.

 

Dock vill vi uttrycka en tillfredsställelse med att landskapet nu slopar sin funktion som bostadslånebank.

 

Under finansavdelningen förvånas vi som tidigare nämnts av avsaknaden av besparingar och de starkt ökade konsumtionsavgifterna. Delförklaringar finns genom information om nya tjänster för att kontrollera andra tjänster (katten på råttan, råttan på repet, osv.) vilket inte kan rekommenderas. I stället bör rationaliseringar och effektiveringar tillgripas.

 

Lagtinget bör föreslå att oberoende experter utvärderar avdelningen organisation och dess alltmer i förhållande till andra verksamheter överordnade roll. Delar av avdelningens verksamheter (såsom redovisning, löneräkning, betalningstjänst m.m.) kunde konkurrensutsättas.

 

De befintliga planerna på ett central räkenskapsverk får inte äventyra den nödvändiga ekonomiska styrningen som följer av budgeterings- och budgetuppföljningsansvar såsom decentraliserade funktioner genom decentraliserat ekonomiskt ansvar.

 

Det på nätet tillgängliga förslaget till ny finansförvaltningslag synes cementera gamla strukturer och arbetssätt (såsom budgetstrukturer) och skapa mera intern byråkrati. Lagtinget bör redan nu granska detta.

 

I samband med kommentarerna om landskapsandelsreformen sägs ingenting om erforderliga förändringar i kommunstrukturer och kommunalt samarbete.

 

För reseavdragets del finns inga konstruktiva förslag.

 

Under Ålands Hälso- och sjukvård anges på sidan 17 att hälso- och sjukvårdsplanen inte fungerar som en LR-beställning till ÅHS. Detta är inte sant. På basen av det felaktiga påståendet sägs att styrelsen skall omstruktureras till tydligen ett mera tjänstemanna- och partipolitiskt styrt organ. Detta motsätter vi oss.

 

Under utbildnings- och kulturavdelningen på sid. 17-19 anges att reformeringen av gymnasialstadiet skulle innebära en lägre kostnadsnivå. Det till lagtinget lämnade meddelandet talar tydligt ett helt annat språk. Också i tilläggsbudgeten föreslås blott nya utökade kostnader. Lagtingets behandling av meddelandet skall förhoppningsvis ge sådana effekter att besparingar kan göras i budgeten för 2010.

 

Inga förslag presenteras hur museibyråns verksamhet kan effektiveras och kostnadsrationaliseras (Se vår detaljmotion).

 

Under trafikavdelningen på sid. 20-21 framförs inga förslag om minskade bemanningskostnader som en följd av nytänkande inom sjötrafikens upplägg och bemanningsavtal. Vi utgår ifrån att lagtinget nu initierar en inledning av ett successivt övergående till konkurrensutsatta skärgårdstrafiklinjer. Endast så kan skärgårdstrafiken i fortsättningen upprätthållas med tillräcklig servicenivå för skärgården. För dagens budgetmedel till verksamheten kunde minst 20% mera trafik upprätthållas. Detta är en stor utmaning för lagtinget och landskapsregeringen.

 

Generellt påpekar vi att LR gjort klokt i att inte röra det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen. Därmed minskar man lågkonjunkturens tryck på en minskad lokal efterfrågan och främjar hushållens disponibla inkomster.

 

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår vi

 

Att lagtinget i sin allmänna motivering till föreliggande tilläggsbudget beaktar de här framförda synpunkterna.

 

 

Mariehamn den 10 november 2008
Roger Jansson	Jörgen Strand
Johan Ehn