Finansmotion 79/2008-2009

	Ålands lagting	FINANSMOTION nr 79/2008-2009
	Lagtingsledamot	Datum
	Danne Sundman m.fl.	2009-04-15
	Till Ålands lagting

Tillägg till allmänna motiveringen

 

Allmänt

 

Med hänvisning till lagtingordningens bestämmelser angående begränsningar i rätten att inlämna finansmotion i anknytning till tilläggsbudget framförs i denna motion förslag i anknytning till allmänna motiveringen vilka föreslås beaktas i samband med behandlingen av tilläggsbudgeten. En generell brist i motiveringarna är att många skrivningar är svårtolkade och tvetydiga, under lagtingets behandling borde dessa klargöras om lagtinget ska kunna ta ställning till om åtgärderna är rätt och tillräckliga.

 

LANDSKAPETS EKONOMISKA SITUATION

 

I motiveringen ingår en tabell ur vilken framgår att lagtingets eget anslag för dess verksamhet inte justeras. Detta sänder fel signaler till de som ska stå för besparingarna i förvaltningen. Lagtingets anslag borde sänkas i minst samma omfattning  som budgeten som helhet och om inbesparingen inte kan ske på annat sätt kunde lagtingsledamöternas arvode sänkas med förslagsvis 10 procent under den tid landskapets budget har ett underskott.

     I tabellen framgår också att det ackumulerade underskottet kommer att uppgå till hela 86 MEUR år 2012. Det är ett för stort underskott. Underskottet borde inte få vara större än vad som finns i utjämningsfonden vilken innehåller i storleksordningen 50 miljoner euro. Lagtinget borde genom bindande beslut fastställa en tydlig ram utgående från detta inom vilken anslagen sedan ska rymmas. Upplåning utöver detta måste undvikas.

     Det är viktigt att föra en politik som inte för ut den finansiella krisen i det åländska samhället. Detta inbegriper att fortsätta stimulera ekonomin, att göra inbesparingar på ett sådant sätt att dessa påverkar samhället så lite som möjligt samt att fortsätta investera för offentliga behov. Investeringarna bör vara motiverade och kan göras till en lägre kostnad samtidigt som de stimulerar ekonomin. Bland de stimulansåtgärder som räknas upp i motiveringen saknas riktade stimulansåtgärder till bl.a. barnfamiljer och andra grupper vars ekonomiska situation är sådan att understöd från samhället direkt leder till ökad konsumtion.

     Föreliggande budgetförslag innebär en nettominskning om 11.891.000 eur. Detta utgörs i stort av bl.a. indragna bostadslån 4 MEUR, minskade bränslekostnader om 1,12 MEUR, ökat uttag ur pensionsfonden 2,7 MEUR, ökad upplåning 3,35 MEUR, ökat överskott från 2008 om 2,68 MEUR vilket innebär att verkliga strukturella förändringar under år 2009 inte ger någon verkan på budgeten totalt sett utan förtas av andra utökningar i budgeten. Detta kan inte anses motsvara den politiska beställning som ett enigt lagting gjorde vid behandlingen av ordinarie budget för 2009. Tydligare åtgärder borde sättas in tidigare.

 

BUDGETRAMAR OCH OMPRIORITERINGAR

 

I en tabell anges att konsumtionsutgifterna för finansavdelningen kommer att öka till 2010 med över 1 miljon eur. Detta kan inte anses lämpligt mot bakgrund av det ekonomiska läget. De reformer som planeras måste genomföras innanför befintliga resurser så att anslaget som högst förblir det samma 2010 som 2009.

 

Ht 43 Kansliavdelningen

 

I motiveringen nämns införande av flera nya IT-system vilket är nödvändigt. Det är dock viktigt att samtidigt anpassa organisationen och minska personalresursen i tillräcklig omfattning för att uppnå tillräcklig ekonomisk nytta av dessa system.

     Det är av yttersta vikt att den personalförsörjningsplan som landskapsregeringen avser utarbeta framtas i brådskande ordning och att den fortlöpande revideras för att man på ett effektivt sätt ska kunna minska personalen med minsta möjliga påverkan av situationen hos den enskilde samtidigt som effektivisering av förvaltningen uppnås. De stora pensionsavgångarna som är förestående ger dessa möjligheter i stor utsträckning om tillfället tas tillvara.

     Stödet till bostadsproduktion medelst direkt lånegivning föreslås avskaffas. Lagtinget borde fatta ett långsiktigt beslut att för överskådlig framtid avskaffa denna finansieringsform för på sikt marknadsanpassa finansieringen av bostadsbyggandet med räntestöd under en övergångsperiod.

     Fastighetsförsäljning nämns i motiveringen vilket är bra men försäljningen bör ske snabbare då ränteläget är lågt och intresset att investera i fastigheter torde vara stort.

     Ålands radio och tv förslås bära sina egna upphovsrättskostnader vilket tillrättalägger ett systemfel som funnits en tid. Bolaget borde ut över detta ytterligare effektiviseras och finansieringssystemet revideras, om finansiering för det kan uppbådas borde det otidsenliga systemet med TV-avgift tas bort och ersättas med direkt skattefinansiering eller en mer rättvis avgift.

 

Ht 44 Finansavdelningen

 

I motiveringen anges att en behovsanalys kommer att genomföras angående ett räkenskapsverk. Det råder ingen tvekan om att ett räkenskapsverk som skulle betjäna all offentlig förvaltning skulle innebära stora inbesparingsmöjligheter för landskapet och kommunerna varför detta bör påskyndas. Detta borde organiseras i ett separat bolag som säljer tjänster till landskapsregeringen och underställda myndigheter samt kommuner och liknande.

     Beträffande reseavdraget är det oklart vad syftet med utvärderingen ska resultera i. Reseavdraget kunde med fördel reformeras så att det begränsas till de som bor mest perifert, som inte har möjlighet till att nyttja kollektivtrafiken samt de som inte kan samåka.

 

Ht 45 Social- och miljöavdelningen

 

Landskapsregeringen avslutar utbetalningen av miljöbils- och skrotningspremie. Miljöbilspremien nådde aldrig någon större framgång och gjorde troligen ingen större konkret miljönytta. Skrotningspremien däremot visar sig framgångsrik och har bidragit till att många gamla icke miljövänliga och osäkra bilar skrotats. Det finns dock fortfarande över 8000 bilar på Åland som tillverkats före 1992 när krav på katalysator infördes. För att fortsätta stimulera förnyandet av bilparken borde landskapsregeringen överväga att ha skrotningspremien kvar. Skrotningspremien är en stimulansåtgärd som gynnar en utsatt bransch samtidigt som den har en klart uttalad miljönytta.

 

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

 

En nettokostnadsram för ÅHS på årets nivå borde fastställas fram till 2011, detta skulle innebära en de facto inbesparing och kan genomföras bl.a. med de åtgärder som nämns i motiveringen. Kostnaden för vård utanför Åland som uppkommer pga språkskäl borde inte belasta ÅHS utan ses som en skild självstyrelsepolitisk fråga. Landskapsregeringen borde överväga att begära en justering av klumpsumma med hänvisning till väsentligt ökade kostnader för självstyrelsens förverkligande till denna del.

 

Ht 47 Näringsavdelningen

 

I motiveringen om näringsavdelningen nämns många viktiga reformer inom avdelningen. Det är dock oklart vad dessa kommer att utmynna i och om de innebär effektivisering och modernisering av avdelningen i tillräcklig utsträckning. Behovet av en totalreform av näringsavdelningen kan inte nog  understrykas och den passiva konserverande näringspolitik som förs idag måste bytas till en utvecklingsinriktad och modern dito. De resurser som används för stöd till näringslivet måste prioriteras på ett tydligare och ekonomisk sundare sätt.

 

Ht 48 Trafikavdelningen

 

Trafikavdelningens organisation föreslås renodlas till en s.k. beställar-utförarorganisation. Detta riskerar dock att bli kontraproduktiv förutsatt att man inte samtidigt bolagiserar och konkurrensutsätter den del av verksamheten som blir utförardel. Om man inte gör detta riskerar kostnaderna att döljas och på sikt uppnås ingen effektivisering utan reformen slutar med ökad byråkrati och överlappande funktioner. Det är också viktigt att beakta möjligheten till konkurrensutsättning av drift vid bolagiseringen, så att t.ex. tonnaget inom skärgårdstrafiken kvarblir i landskapets ägo så att det kan hyras av det egna bolaget alternativt en privat aktör vid konkurrensutsättning.

     Anslagen för investeringar dras ner inom trafikavdelningen vilket måste ifrågasättas i dessa tider, de investeringar som landskapet gör lokalt är en viktig stimulansåtgärd i tider när konjunkturen är nedåtgående.

     Gällande skärgårdstrafiken borde all trafik konkurrensutsättas för att testa marknaden. I en renodlad beställar/utförarorganisation kan utförardelen - i praktiken det bolag som handhar skärgårdstrafiken - bjuda på entreprenaden och om egen drift är billigast fortsätter driften i egen regi.

     Vidare bör alternativa trafiksystem i större utsträckning övervägas. Snabbgående mindre fartyg med lägre driftkostnad och större aktionsradie över dygnet kunde fungera som ett komplement och delvis som ersättning för nuvarande trafik.

 

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi 

 

att lagtinget vid behandlingen av budgetförslagets allmänna motivering beaktar de i motiveringen framförda synpunkterna. 

 

 

 

Mariehamn den 15 april 2009
Danne Sundman     Fredrik Karlström	Gun-Mari Lindholm     Mika Nordberg