Finansmotion 89/2008-2009

	Ålands lagting	FINANSMOTION nr 89/2008-2009
	Lagtingsledamot	Datum
	Anders Eriksson m.fl.	2009-04-16
	Till Ålands lagting

Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering

 

Denna motion innehåller förslag jämte motiveringar till ändringar och kompletteringar i de allmänna motiveringarna till förslaget till FÖRSTA TILLÄGGSBUDGET FÖR ÅR 2009 för landskapet Åland år 2009. I enlighet med 26§ 1 mom LO innehåller motionen endast de allmänna frågor som landskapsregeringen samlat berör under kapitlet "Allmän motivering".

     Målsättningen med denna motion är att presentera ändringar i den av landskapsregeringen inför lagtinget föreslagna budget- och finanspolitiken så att bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik skapas.

 

BEREDSKAP ATT MÖTA FÖRÄNDRINGAR I SAMHÄLLSEKONOMIN.

 

Under rubriken införs ett nytt stycke enligt följande:

 

Den svåra ekonomiska situation som uppstått i landskapet har åskådliggjort bristerna med ett ekonomiskt system som inte innehåller den nödvändiga kopplingen mellan intäkter och utgifter. Finska staten har utöver de minskade skatteintäkter som nu rådande ekonomiska recession medför, aktivt gått in för att sänka skattetrycket. För att lyckas med detta har statsförvaltningen en längre tid effektiverats och omstruktureras. Ett omstruktureringsarbete som nu också med full kraft uppstartas på Åland.

     Utredningen "Det skattefinansiella utjämningssystemet mellan landskapet Åland och staten: 1990 talets erfarenheter" pekar bland annat på svårigheterna att ändra avräkningsgrunden vilket leder till att systemet som från början var tänkt att innehålla en viss flexibilitet tenderar att bli statiskt, vilket utgör ett av flera motiv för att frångå klumpsummesystemet.

     Nämnda utredning bildar tillsammans med skattegruppens rapport från år 2007 och den året före publicerade s.k. Roslin-utredningen ett omfattande utredningsmaterial samtidigt som behov nu föreligger för att kraftfullt driva frågan om ett åländskt övertagande av beskattningsrätten vidare. Landskapsregeringen tar i brådskande ordning fram det underlag som krävs. Vidare tillsätter landskapsregeringen en parlamentarisk kommitté i syfte att bl.a. på basen av nämnda utredningar försöka komma fram till en gemensam linje över partigränserna.

För att samhällsservicen skall fungera på bästa sätt bör också kommunernas situation uppmärksammas. Kommunernas roll för samhällsekonomin som helhet är också väsentlig. Landskapsregeringen ska inte enbart utreda frågan om en framtida kommunstruktur, utan kommer under hösten 2009 att på basen av utförda utredningar lägga förslag om den framtida kommunstrukturen i syfte att erhålla största möjliga effektivitet och kostnadsmedvetenhet, samtidigt som nivån på den samhällsservice medborgarna har rätt att kräva fastslås.

 

För att möta förändringarna i samhällsekonomin måste landskapets personalstyrka anpassas till rådande ekonomiska förutsättningar. Enligt personalbokslutet för år 2007 uppnår drygt 300 anställda vid landskapsregeringen exklusive ÅHS pensionsåldern fram till och med år 2017. För att möta denna förändring och med beaktande av de nya ekonomiska förutsättningarna, krävs att landskapsregeringen systematiskt går genom avdelning för avdelning för att fastslå en klar målsättning över vilka de centrala arbetsuppgifterna är för respektive enhet. Landskapsregeringen kommer i budgetförslaget för 2010 att förelägga lagtinget förslag om om hur landskapets förvaltning på bästa sätt kan tillvarata den situation som öppnar sig genom det annalkande stora antalet pensionsavgångar. I meddelandet kommer att framgå hur förvaltningen kan rationaliseras genom såväl omstruktureringar som privatisering av delar av verksamheten samt hur förvaltningen skall kunna attrahera högutbildad och kompetent personal för att undvika stora kompetensförluster.

     Under huvudtitlarna införs nya stycken eller så föreslås att del av motiveringarna skall utgå enligt följande:

 

Ht 41 Lagtinget 

 

Nytt stycke

Kanslikommissionen ges i uppdrag att se över hur de generella besparingsåtgärderna kan uppnås under momentet.

 

Ht 42 Landskapsregeringen

 

Nytt stycke

Under recessionen 1993-1994 hade landskapsregeringen en bemanning på enbart fem ledamöter och avstod då bl.a från sin semesterpenning för att föregå med gott exempel. För att uppnå  nödvändiga besparingar ska landskapsregeringen utöver ovanstående exempel komma med ytterligare förslag under momentet för inspirera förvaltningen i ekonomiskt hänseende.

 

Ht 43 Kansliavdelningen

 

Stycke 2  utgår. Förslaget om strykning motiveras dels med behovet av generella besparingar, dels behovet av att i rådande finansiella läge koncentrera resurserna till den nödvändiga kärnverksamheten.

     Föreslås att det sista stycket erhåller följande lydelse:

     Anslagen för radio- och tv-verksamhet budgeteras så att ingen nettobudgetbelastning uppstår. Upphovsrättskostnaderna finansieras sålunda fr.o.m. nästa år i sin helhet med licensmedel. Förändringen innebär att stödet till Ålands Radio och TV Ab minskas med omkring 240.000 euro. Besparingarna skall uppnås utan att det nuvarande programutbudet via åländsk etermedia påverkas. Detta betyder att intäkterna från TV-avgifterna skall täcka utgifterna för såväl rundradioverksamheten som upphovsrättskostnaderna i samband med återutsändningar.

 

Ht 45 Social- o miljöavdelningen

 

Nytt stycke

En utomstående konsult tas in för att granska att ÅHS drivs på ett kostnadseffektivt sätt. Utredningen skall speciellt granska om verksamhetsmålsättningarna är de rätta, hur dessa uppfylls och om resurserna är anpassade till målsättningarna. Det krävs också en tydlig och preciserad åtgärdsplan över vilken nivå vi skall ha på sjukvården på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet. För ett sjukhus med ett befolkningsunderlag på 27.000 människor krävs det noggranna, inte bara medicinska utan också ekonomiska överväganden om vad som kan utföras på Åland. Investeringar i utrustning och apparatur får inte ske utan att den nödvändiga gränsdragningen mellan vad som skall göras här på Åland och vad som skall remiteras bort finns fastslagen. Därför kommer en tydlig och preciserad åtgärdsplan över vilken nivå sjukvården skall ha på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet utarbetas i brådskande ordning.

 

Nytt stycke

Landskapsregeringen inleder under året ett samarbete med ideella organisationer för att bygga upp ett nätverk för ideellt hjälparbete på olika nivåer nära patienterna. Viljan att engagera sig i frivilligt arbete ökar i Norden och att bygga upp en s.k. volontärverksamhet har ett värde både för dem som engagerar sig och för dem som tar emot tjänsten.

 

Stycke 3 utgår. De nödvändiga besparingarna uppnås utan att självstyrelsens behörighet åderlåts.

 

Ht 47 Näringsavdelningen

 

Nytt stycke

Förvaltningen bör inte upprätthålla verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet. Landskapsregeringens uppgift är att skapa ett så gott näringslivsklimat som möjligt, ett klimat utan onödig byråkrati där företagsandan och entreprenörskapet stimuleras. För att främja utvecklingen av näringsliv och arbetsplatser bör samhället fokusera sina investeringar på satsningar i infrastruktur. Samhällsstöden bör vara inriktade på hållbara projekt och hållbar utveckling. Landskapsregeringen ska efterstäva tydliga, objektiva regler för sin bidragspolitik. Större projekt som landskapsregeringen deltar i eller delfinansierar bör föregås av marknadsundersökning samt drifts- och samhällsekonomiska kalkyler.

     Landskapsregeringen ska i avvaktan på full beskattningsrätt utreda möjligheterna att utnyttja den kommunala beskattningsrätten för att stimulera och utveckla näringslivet.

 

Näst sista stycket under rubriken utgår och ersätts med följande:

 

Östersjöregionen är ett växande kraftfällt med stor sjötransportpotential. Den affärskompetens inom shipping som Åland besitter skall tillvaratas och utvecklas, detta kan enbart göras om den egna åländska behörigheten stärks.

En välskött och livskraftig shippingsektor skapar också betydande landbaserade kringeffekter, inte minst inom försäkrings- och finanssektor. Detta är en önskad utveckling som också här förutsätter en utökad egen skattebehörighet. Den osäkerhet som det innebär genom att Åland hela tiden är tvingad att vänta på de utfästelser Finland ger om att utveckla sjöfarten är inte hållbar.

 

Ht 48 trafikavdelningen

 

Nytt stycke

Inför kommande år skall en stor del av vägunderhållet inköpas av privata entreprenörer för att uppnå största ekonomiska nytta. Samtidigt bör privatiseringsfasen igångsättas med försäljning av delar av maskinparken. För att möjliggöra en smidig övergång bör anställningsstopp införas. Om vakanser uppstår förordas omplaceringar i stället för nyanställningar. En plan över privatiseringen uppgörs av avdelningen.

 

Nytt stycke

Trafikavdelning organiseras så att beställar- och inköpsverksamheten effektiveras och utförarverksamheten alltid konkurrensutsätts av privata entreprenörer. På sikt skall utförarverksamheten i sin helhet privatiseras eller säljas till högstbjudande. Detta medför att avdelningens inriktning blir planering, inköp och uppföljning.

 

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget vid behandlingen av de allmänna motiveringarna i förslaget till budget för år 2009 beaktar det ovan anförda.

 

 

 

Mariehamn den 16 april 2009
Anders Eriksson	Harry Jansson