Finansutskottets betänkande 1/2003-2004
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 1/2003-2004 | ||
|
| Datum |
| |
| Finansutskottet | 2003-11-17 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finansutskottets betänkande
Slopande av det allmänna avdraget samt ändringar i landskapsandelslagstiftningen
· Landskapsstyrelsens framställning 2/2003-2004
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen föreslår att det allmänna avdraget vid kommunalbeskattningen slopas samtidigt som vissa ändringar genomförs i landskapsandelssystemet. Det allmänna avdraget infördes i samband med att ÅHS-avgiften slopades från och med skatteåret 1999. Avdraget har inneburit att alla skattskyldiga fysiska personer har haft rätt till ett allmänt avdrag om fem procent från förvärvsinkomsten. Syftet med avdraget var att konkret överföra den ekonomiska nyttan till skattebetalarna. Sett ur ett kommunalekonomiskt perspektiv var åtgärderna sammantaget kostnadsneutrala.
Utgångspunkten för de nu föreslagna ändringarna i landskapsandelslagstiftningen är att sänka totalbeloppet för de allmänna landskapsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna. Skattekompletteringen ersätts med ett nytt utjämningssystem som i högre grad minskar skillnader i skattekraft mellan kommunerna. Utjämningen beräknas på samma sätt som skattekompletteringen dock så att utjämningen även kan vara negativ och då dras ifrån kommunens landskapsandelar.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att framställningen antas med ändring av ikraftträdelsebestämmelserna i det första, andra, tredje och fjärde lagförslaget.
Vidare föreslås att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i enlighet med skatteutfallet för 2004 justerar landskapsandelarna så att minskningen av andelarna motsvarar kommunernas ökade skatteintäkter på grund av slopandet av allmänna avdraget.
Utskottets synpunkter
Landskapsstyrelsens förslag att slopa det allmänna avdraget leder å ena sidan till att kommunernas skatteintäkter ökar. De övriga lagändringarna i framställningen leder å andra sidan till att den ekonomiska nyttan av skattehöjningen överförs till landskapet genom förändringar i landskapsandelssystemet.
Utskottet konstaterar att kommunernas intäktsökning i detta skede endast kan beräknas utgående från en kalkylerad inkomstutveckling i landskapet. Tillväxtprognosen baseras på ett flertal uppskattningar som gör beräkningarna osäkra. Sedan framställningen överlämnades till lagtinget har t.ex. landskapsstyrelsen justerat den förväntade inkomstutvecklingen nedåt. Till detta kommer att tillväxten varierar i de olika regionerna. Centralkommunerna har under det senaste decenniet haft den snabbaste tillväxten medan Mariehamn haft en jämn men lägre tillväxt. Mariehamn har dock den absolut sett högsta inkomstnivån per invånare. I skärgårdskommunerna fluktuerar utvecklingen mest.
Mot denna bakgrund finner utskottet att det i nuläget är omöjligt att avgöra om sänkningen av landskapsandelarna storleksmässigt motsvarar kommunernas höjda skatteintäkter, vilket är avsikten i framställningen. Detta kan inte beräknas förrän den slutliga beskattningen för 2004 är fastställd. För att förhindra att de aktuella förändringarna i landskapsandelssystemet ytterligare försvagar kommunernas ekonomi föreslår utskottet att landskapsstyrelsen gör en slutlig avräkning sedan beskattningen för 2004 är slutligt fastställd och därefter justerar landskapsandelarna. Syftet med justeringen bör vara att kompensera de kommuner vars ökade skatteintäkter inte täcker de minskade intäkterna från landskapsandelarna.
Landskapsstyrelsen föreslår att fyra av lagförslagen i framställningen skall träda i kraft redan den 1 januari 2004. Det har under beredningen framkommit att tidsramen är alltför snäv för att detta skall vara möjligt. Utskottet föreslår därför att ikraftträdelsetidpunkten för de ifrågavarande lagförslagen lämnas öppen.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 5 november 2003 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.
Utskottet har i ärendet hört finanschefen Dan E Eriksson, skattedirektören Elof Asplund, verkställande direktören Johan Eriksson och styrelseledamoten Magnus Lundberg vid Ålands handelskammare, utredningschefen Katarina Fellman, ombudsmannen vid FFC:s distriktskontor Kurt Gustafsson, kommundirektören Harry Jansson och förbundsdirektören Sigurd Lindvall.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson, vice ordföranden Mats Perämaa samt ledamöterna Torbjörn Eliasson, Peter Grönlund och Lasse Wiklöf.
Ledamoten Lasse Wiklöf har fogat en reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar det femte lagförslaget i framställningen utan ändringar och
att lagtinget antar det i framställningen ingående första t.o.m fjärde lagförslagen i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av 7a § kommunalskattelagen
för landskapet Åland
(Ingressen lika som i framställningen).
1 §
(Lika som i framställningen).
Denna lag träder i kraft den (uteslutning).
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
(Ingressen lika som i framställningen).
1, 2, 9, 11, 14, 15, 16, 17, 19 §§
(Lika som i framställningen).
Denna lag träder i kraft den (uteslutning). Vid fastställande av justeringsbelopp i enlighet med landskapslagen om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna (26/1999) för åren 2004 och 2005 skall bestämmelserna i den 2c § som upphävs genom denna lag samt bestämmelserna i 11 § tillämpas i den lydelse de hade innan denna lag trädde ikraft.
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 11 och 12 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården
(Ingressen lika som i framställningen).
11 och 12 §§
(Lika som i framställningen).
Denna lag träder i kraft den (uteslutning).
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 7 och 39 §§ landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten
(Ingressen lika som i framställningen).
7 och 39 §§
(Lika som i framställningen).
Denna lag träder i kraft den (uteslutning).
Utskotten föreslår vidare
att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i enlighet med skatteutfallet för 2004 justerar landskapsandelarna så att minskningen av andelarna motsvarar kommunernas ökade skatteintäkter på grund av slopandet av allmänna avdraget.
| Mariehamn den 17 november 2003 | |
|
Ordförande |
Jan-Erik Mattsson |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |
RESERVATION
Undertecknad reserverar sig mot landskapsstyrelsens förslag och finansutskottets beslut att slopa det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen och därmed öka skattetrycket på medborgarna.
Det fem procentiga avdraget föreslås slopat vid en tidpunkt när den åländska konjunkturen är på väg att försämras och förslaget skulle ytterligare förstärka nedgången genom att medborgarnas köpkraft reduceras.
Härutöver måste det ifrågasättas om det är skattebetalarna och kommunerna som skall agera "städare" och skjuta till pengar när landskapsstyrelsen inte på egen hand klarar att sanera landskapets ekonomi.
För medborgarna som åtnjutit avdraget är priset cirka 3,3 miljoner medan särskilt Mariehamns stad drabbas av kommunerna. Priset för staden är 317.000 euro.
Mariehamn den 18 november 2003
Lasse Wiklöf