I huvudsak omfattar utskottet landskapsrevisorernas synpunkter i berättelsen. I betänkandet har dock utskottet valt att kommentera vissa delar där utskottet erhållit kompletterande information. Utskottet föreslår att betänkandet bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Kansliavdelningens förvaltningsområde

Den frivilliga räddningstjänsten

Utskottet är i huvudsak ense med revisorerna om vikten av samordning av verksamhet och investeringar mellan räddningsväsendet på myndighetsnivå och de frivilliga organisationerna. De frivilliga organisationerna utgör ett viktigt komplement till myndigheternas räddningsväsende. Deras resurser bidrar till en hög räddningsberedskap samtidigt som deras verksamhet rent allmänt höjer kunskapen om säkerhetsfrågor i samhället.

När det gäller uppbyggnaden av landskapets resurser för uppgifter som kan hänföras till rikets behörighet bör dock större uppmärksamhet ägnas en effektiv resursanvändning och kostnadsfördelning mot bakgrund av behörighetsområdena i självstyrelselagen. Enligt utskottet är det inte skäligt att landskapet bygger upp och bekostar räddningsberedskap parallellt så att denna överlappar de resurser som staten finansierar. I de fall landskapet genom Ålands sjöräddningssällskap eller någon annan organisation utför uppgifter som hör till rikets behörighet bör kompensation kunna utgå. Utskottet föreslår att kostnaderna för sjöräddningen utreds mot bakgrund av behörighetsfördelningen i självstyrelselagen. Eventuella överlappningar i systemen bör undvikas och i de fall landskapet utför uppgifter som hör till rikets behörighet bör förhandlingar om beredskap och kompensation inledas.

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets budget 2003

I likhet med revisorerna konstaterar utskottet att resultatutvecklingen har förbättrats. Landskapsregeringen bör dock fortsätta arbetet med att effektivisera förvaltningen. Utskottet vill framhålla rambudgeten som ett viktigt verktyg för att föra fram prioriteringar i verksamheten.

Ålands hälso- och sjukvård

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en arbetsgrupp har tillsatts för att se över ÅHS:s organisation. Ett nytt reglemente kommer att beslutas om inom kort.

När det gäller uppföljningen av målformuleringarna i budgeten så har utskottet erfarit att ledningen inom ÅHS till avdelningarna äntligen har framfört mer preciserade krav på redovisning av hur hälso- och sjukvårdplanen samt målformuleringarna i budgeten har följts upp på respektive avdelning under året. Det finns därför förväntningar på att detta skall återspegla sig i kommande verksamhetsberättelse. Utskottet vill än en gång inskärpa att budgeten och hälso- och sjukvårdsplanen är de verktyg som skall styra verksamheten. Verksamhetsberättelsen skall i sin tur redovisa hur plan och budget verkställts.

Utbildnings- och kulturavdelningen

Landskapsandelar för anläggningsprojekt inom undervisnings- och kulturverksamheten

I berättelsen lyfter revisorerna fram sättet på vilket landskapsstyrelsen tog upp anslag för tre anläggningsprojekt under 2003. Anslagen togs upp med avsikten att kostnaderna skulle spridas över flera budgetår. På så sätt kunde fler projekt startas upp under budgetåret. De sista utbetalningarna för t.ex. Godby skola skulle enligt planen utbetalas under 2006 fastän projektet kommer att vara färdigställt redan under 2005. Revisorerna påpekar att detta inte är förenligt med LL om undervisnings- och kulturverksamheten enligt vilken landskapsandelarna skall utbetalas i lika stora rater under den tid projektet beräknas pågå.

Utskottet har noterat att landskapsregeringen i budgetförslaget för 2005 har beaktat revisorernas påpekanden och upptagit anslag för resterande landskapsandelar för projekt som tidigare beviljats.

Museibyrån

Omorganisation av byrån

Landskapsrevisorerna påpekar bl.a. i berättelsen att landskapsförordningen som anger ramarna för omorganisationen dröjde längre än försvarligt. Förordningen antogs först i början på september 2003. Sedan dess har arbetet med en ny arbetsordning påbörjats men ännu inte slutförts. Utskottet anser att reformens verkningar bör utvärderas under 2006.

Ribacka

Utskottet har erfarit att det under 2003 stod klart att det tillsvidare inte är realistiskt att förverkliga planerna på att iordningsställa Ribacka som ett besökarcentrum. De tekniska kraven som ställs kan inte uppfyllas till rimliga kostnader i nuläget. Landskapsstyrelsen beslöt därför i december 2003 att tillsvidare skjuta upp förverkligandet och att som en tillfällig åtgärd bl.a. komplettera möbleringen och den tekniska utrustningen i lokalerna, så att de kan användas som möteslokaler för landskapets eget bruk samt för uthyrning. Ingen egentlig verksamhet förekom då i lokalerna eftersom de endast delvis var möblerade. De nu genomförda åtgärderna förhindrar dock inte att Ribacka i ett senare skede iordningsställs till besökarcentrum.

Utskottet konstaterar att trots att beslutet har ekonomiska konsekvenser så har det inte underställts lagtinget. Utskottet vill understryka att beslut som innebär ny eller ändrad inriktning på den verksamhet som bedrivs skall underställas lagtinget på förhand.

Högskolan på Åland

Inledningsvis vill utskottet betona att utbildningen inom Högskolan på Åland skall vara en yrkesinriktad högskoleutbildning.

För att uppnå de samordningsvinster som avsågs, när försöksverksamheten blev permanent, bör de enskilda institutionerna fortsätta arbetet med att integrera de olika enheterna i den gemensamma organisationen, särskilt inom sjöfartsutbildningen.

Enligt vad utskottet har erfarit finns det farhågor för att inträdeskraven och utbildningarna inom högskolan har höjts till en alltför hög teoretisk nivå. Utskottet finner att dessa farhågor är obefogade. Innehållet i utbildningarna ser i stort sett ut som i yrkeshögskolans försöksverksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att högskolan är lyhörd för vad arbetsmarknaden behöver i form av utbildad arbetskraft.

När det gäller revisorernas påpekanden om andelen studeranden som avbryter eller gör uppehåll i sina studier har utskottet erfarit att detta inte torde vara ett specifikt problem för Högskolan på Åland. Utskottet anser ändå att landskapsregeringen bör vidta åtgärder för att bryta denna trend.

Utskottet efterlyser slutligen en utvärdering av utbildningsprogrammen och organisationen inför de förestående förhandlingarna om det nya utbildningsavtalet.

Näringsavdelningens förvaltningsområde

IT- och teknikbyn

Utskottet konstaterar att revisorerna har rätt när det gäller lagtingets behandling av projektet IT-byn. Ärendet har behandlats i lagtinget vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet finner att den nivå på hyreskontrakt som lagtinget ställde som krav före byggstart inte uppnåddes.

Utskottet konstaterar vidare att grundtanken med projektet är att både nya och befintliga företag skall kunna flytta in i IT-byn för att utveckla sin verksamhet. Såväl befintliga IT företag på Åland som företag utanför Åland skall inbjudas att etablera sig här. Med hänvisning till revisorernas skrivningar vill utskottet understryka att Ålands Industrihus Ab:s verksamhet delvis är en kommunal angelägenhet. Det är enligt utskottet därför viktigt att hyresgästerna i IT-byn huvudsakligen utgörs av privata företag. Andelen verksamheter som bedrivs i landskapets regi i IT-byn bör därför inte bli för hög.

Mål 2 och 3 programmen

Utskottet konstaterar att den innevarande programperioden tar slut den sista december 2006. Detta innebär att ännu i slutet av 2006 kan stödbeslut fattas. De sista redovisningarna kan därför lämnas in två år efter programperiodens utgång. Mot denna bakgrund kan en rättvisande utvärdering av programmen inte göras i det här skedet.

Redan nu kan dock vissa slutsatser dras. Programmen hade t.ex. alltför högt ställda sysselsättningsmål, 200 nya arbetsplatser fördelade på 30-talet nya företag, vilka inte kommer uppfyllas.

Utskottet anser att det är viktigt att anta realistiska sysselsättningsmål. Vidare bör målprogrammen i högre grad anpassas till behoven i glesbygd och skärgård så att näringslivsutvecklingen kan stimuleras genom programmen. Utskottet anser också att informationen om programmen bör förbättras.

Slutligen uppmanar utskottet landskapsregeringen att så långt som möjligt underlätta ansöknings- och rapporteringsprocedurerna för stödtagarna.

Utskottets förslag

I övrigt instämmer utskottet med landskapsrevisorernas slutsatser och påpekanden. Utskottet föreslår att betänkandet bringas till landskapsregeringens kännedom.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 september 2004 inbegärt finansutskottets yttrande över landskapsrevisorernas berättelse för år 2003.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamöterna Kerstin Alm och Lars Selander, förvaltningschefen vid ÅHS Björn-Olof Ehrnström, landskapsantikvarie Magnus Elfwendahl, byråchefen Linnea Johansson, sjöfartsansvarige vid Högskolan på Åland Josefin Lindblom, programansvarige vid Högskolan på Åland Bengt Malmberg samt vice VD vid Godby Shipping Eva Mikkola-Karlström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Gun Carlson, vice ordföranden Mats Perämaa, ledamöterna Torbjörn Eliasson, Peter Grönlund (delvis) och Lasse Wiklöf samt ersättaren Danne Sundman (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget bringar detta betänkande till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 9 november 2004

Ordförande

Gun Carlson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Finansutskottets betänkande 1/2004-2005

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter