Utskottet omfattar landskapsrevisorernas synpunkter i berättelsen för år 2009 med beaktande av i detta betänkande angivna synpunkter och föreslår att betänkandet bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet konstaterar inledningsvis att både de personella och de ekonomiska resurserna bör ses över i syfte att säkerställa att en adekvat och tillräcklig revision kan genomföras. Både landskapsrevisionens och den interna revisionens resurser bör förbättras. Den reform av revisionen som planeras bör därtill prioriteras så att ett nytt revisionsupplägg snarast kan tas i bruk.

Utskottet konstaterar vidare att det är en fördel om landskapsregeringen i ett meddelande som behandlas samtidigt som berättelsen ger sin syn på de olika verksamheterna och åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse.

Detaljmotivering

Kansliavdelningens förvaltningsområde

Ärendehanteringen inom landskapsförvaltningen

Landskapsrevisorerna noterar en väsentlig ökning av antalet öppna ärenden. Ett relativt stort antal av de öppna ärendena är upp till 4-5 år gamla.

Utskottet konstaterar att antalet öppna ärenden, som är mer än tre månader gamla, per den 25 oktober 2010 var 839 stycken. Av dessa hänför sig 324 stycken till år 2009 eller tidigare. Utskottet konstaterar att det finns tydliga regelverk avseende hantering av öppna ärenden och att rutiner för uppföljning finns på plats. Ännu fungerar dock inte ärendehanteringen optimalt. Utskottet konstaterar att under ett flerårigt perspektiv har antalet öppna ärenden totalt sett minskat.

Det är viktigt att se problematiken med öppna ärenden som är mer än tre månader gamla ur ett brukarperspektiv så att enskilda får reda på var ärendet ligger och en uppfattning om när ett beslut är att vänta. Det är därför viktigt att myndigheten informerar enskilda som berörs av ett ärende.

Utskottet har erfarit att det pågår ett reformarbete avseende ärendehanteringen i elektronisk form.

Jordförvärvsärenden

Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen genom beslutet den 7 juni 2010 antagit riktlinjer för hur gällande lagstiftning ska tillämpas. Landskapsregeringens beslut från den 29 december 2009 ger dock intryck av att rättsläget är oklart för de jordförvärvsansökningar som lämnats in efter detta datum. Samtidigt konstateras att ansökningsärenden som anhängiggörs vid landskapsregeringen enligt förvaltningslagen för landskapet Åland (2008:9) i regel bör tas upp för beslut inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. Mot denna bakgrund anser revisorerna att landskapsregeringens beslut den 29 december 2009 strider mot principerna om god förvaltning. Till de grundläggande rättsstatsprinciperna hör att lagstiftningen är offentlig och bör kännas till av alla. Det innebär bl.a. att lagstiftningen skall vara så tydlig att effekterna av lagstiftningen ska vara förutsebara. I detta fall har det inte varit fråga om att lagstiftning saknats. Enligt revisorerna har det därför inte funnits lagstöd för, eller någon annan godtagbar orsak till att låta de sökande vänta i ovisshet så länge. Revisorerna förutsätter att landskapsregeringen vid alla tillfällen tillämpar gällande lagstiftning och att principerna om god förvaltning följs vid behandlingen av anhängigjorda ärenden.

Utskottet har i sitt betänkande nr 6/2009-2010 konstaterat följande: ”Utskottet konstaterar att landskapsregeringen är i färd med att vidta åtgärder i syfte att förnya och förtydliga regelverket och betonar vikten av att ett förnyat regelverk snarast sätts i kraft. Utskottet har erfarit att dessa åtgärder även torde innefatta lagstiftningsåtgärder i fråga om plan- och byggnadslagen samt jordförvärvslagen som sannolikt kommer att föreläggas lagtinget under våren. Utskottet förutsätter att lagförslagen föreläggs lagtinget under våren 2010.”.

I sammanhanget kan noteras att självstyrelsepolitiska nämnden har framfört synpunkter på riktlinjerna för tillämpning av 8 § jordförvärvslagen. I protokoll nr 20/2009-2010 konstateras bl.a. följande: ”…

2) Nämnden finner landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd problematisk mot bakgrund av förordningsfullmakten i självstyrelselagens 21 §. Enligt nämndens mening bör landskapsförordningen därför inte tillämpas.

3) Nämnden poängterar att de av landskapsregeringen antagna riktlinjerna, som även kan läsas av allmänheten, måste överensstämma med gällande lag och bör korrigeras.”.

Utskottet instämmer i revisorernas och nämndens utlåtanden och betonar vikten av att landskapsregeringen följer förvaltningslagens bestämmelser och principer så att alla behandlas utgående från befintligt regelverk intill dess att en ändring av regelverket genomförts. Utskottet understryker därtill vikten av att landskapsregeringen skyndsamt arbetar vidare med ärendet i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande (ÅUS 2009:4).

Personalpolitik

Revisorerna konstaterar att personalpolitiken varierar mellan de olika landskapsmyndigheterna.

Utskottet noterar att antalet beviljade dispenser från framförallt utbildningskrav de senaste 10 åren inom den allmänna förvaltningen utgör 31 stycken, varav 10 stycken beviljats under år 2008. Dispenser kan beviljas i enlighet med lagstiftningen i enskilda fall och av särskilda skäl. Utskottet betonar att det i beslutet ska motiveras varför dispens beviljats och konstaterar samtidigt att det är viktigt att möjligheten finns att bevilja dispens med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Befattningsbeskrivningar och behörighetskrav inom förvaltningen som blivit föråldrade borde uppdateras.

Förvaltningen av landskapets fastigheter

Landskapsrevisorerna hänvisar till sina tidigare skrivningar. Bl.a. föreslår revisorerna att landskapsregeringen intensifierar och påskyndar arbetet med införandet av internhyror. Revisorerna föreslår vidare att landskapsregeringen överväger inrättandet av ett fristående fastighetsverk för att ytterligare effektivera fastighetsförvaltningen. Äganderätten till landskapets fastighetsbestånd kunde därefter överföras till fastighetsverket vars verksamhet kunde finansieras med hjälp av hyror och arrende. Slutligen anser revisorerna att försäljningen av obehövliga fastigheter kan göras i snabbare takt. Med hänvisning till revisorernas skrivning under museibyrån upprepas att det finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader som det är kostsamt att underhålla. Om tillräckliga budgetmedel saknas för underhållet måste en snävare prioritering göras så att byggnader kan avyttras och deras fortsatta förfall hindras.

Ett fastighetsverk skulle effektivera och samordna landskapets resurser i fråga om fastighetsförvaltningen samt stöda museibyråns skötsel av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utskottet delar revisorernas uppfattning och understöder resonemanget avseende försäljning av obehövliga fastigheter i snabbare takt och hänvisar i sammanhanget till det arbete som gjordes i arbetsgruppen för användande av landskapsregeringens bebyggda fastigheter. För att förbereda fastigheter för avyttring och för att få en bättre effektivitet kunde mäklare anlitas då det bedöms ändamålsenligt.

Alandica kultur och kongress

Landskapsrevisorerna anser att en internhyra för fastigheten borde beräknas i likhet med andra landskapsägda fastigheter så att landskapets årliga kostnader för Alandica blir synliga i bokföringen.

Utskottet delar uppfattningen och har erfarit att en internhyra uppgående till 15,36 euro per kvadratmeter och månad, totalt 96.200 euro/mån, skulle kunna fastställas om avkastningskravet på kapitalet fastställs till 4,5 procent och avskrivningarna fastställs till 2 procent per år, vilket tototalt utgör en årlig intern hyra beräknad utgående från 6,5 procent av den totala investeringskostnaden per år. En internhyra ska normalt täcka både ett avkastningskrav på kapitalet samt avskrivningar och värdeminskningar.

Avsikten med bygget av Alandica kultur och kongress var bl.a. att gynna besöksnäringen. I det fall samhällsnyttan överstiger internhyran som fastställs för Alandica så kan man konstatera att satsningen totalt sett var lyckad för landskapet. Med anledning härav efterlyser utskottet en utvärdering av satsningens samhällseffekter efter viss tid. Framledes borde sådana analyser göras vad gäller samtliga landskapets s.k. infrastrukturella satsningar.

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets budget 2009

Landskapsrevisorerna konstaterar att i bokslutet för 2009 visar resultaträkningen ett underskott om 21.872.023 euro. Vid en jämförelse med resultatet för år 2008 konstateras att resultaträkningen då visade ett överskott om 7.768.215 euro. Eftersom en överföring om 10 miljoner euro gjordes till utjämningsfonden år 2008 är resultatet för år 2009 39.640.238 euro sämre än föregående år. Resultatet i bokslutet försämras ytterligare om man beaktar skillnaderna i den procentuella andelen av pensionskostnaderna som överförs från pensionsfonden till driftsbudgeten för pensionskostnaderna. Hade den procentuella andelen år 2009 varit densamma som år 2008 hade underskottet uppgått till ca 42 miljoner euro. Revisorerna konstaterar att det kraftigt försämrade resultatet främst beror på minskade skatter och intäkter av skattenatur. De inbesparingar som landskapsregeringen har åstadkommit uppgår till ca 5,4 miljoner euro.

Utskottet understryker revisorernas uppfattning och konstaterar att ekonomisystemet behöver förändras i grunden så att det blir överskådligt. Anslag för drift och investeringar behöver tydligt separeras.

IT- utvecklingen inom förvaltningen

Revisorerna framhåller att landskapsförvaltningens egen IT-utveckling är viktig för hela landskapet. Landskapsregeringens framförhållning har under många år varit eftersatt. IT-avdelningens resurser har i stort sett endast räckt till att underhålla befintliga system. Det är därför nödvändigt och av central betydelse att tillräckliga resurser avsätts för att följa med en ständigt framåtskridande utveckling. Det är ineffektivt och kostsamt att inte kontinuerligt utveckla sina IT-system. Målsättningen borde vara att bättre betjäna medborgarna, t.ex. genom att erbjuda en 24-timmars förvaltning via elektroniska tjänster.

Utskottet framhåller att ett väl fungerande IT system är grundläggande för effektivering och reformering av den offentliga förvaltningen och att ett sådant skulle kunna erbjuda en 24-timmars förvaltning.

Trafikavdelningen

Skärgårdstrafiken

Revisorerna upprepar sin uppmaning att landskapsregeringen måste utveckla statistikhanteringen så att uppgifterna kan användas som underlag för trafikplaneringen. Det är viktigt att trafiken fungerar för både pendlare och nyttotrafik. En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassad till den befintliga trafikvolymen. Enligt revisorerna bör också beställningstrafiken, speciellt under obekväm arbetstid, kritiskt granskas i syfte att minimera kostnaderna. Revisorerna anser att den viktigaste uppgiften för landskapsregeringen är att minska bemanningskostnaderna. Revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete. Revisorerna efterlyser vidare konkreta åtgärder med anledning av den rapport som presenterades den 21.8.2008. Revisorerna har följt med diskussionen om att privatisera alternativt bolagisera skärgårdstrafiken och vissa delar av trafikavdelningens verksamhet. Detta kunde bidra till en tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare och samtidigt medföra bättre målstyrning och kostnadseffektivitet. Revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelningen.

Utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorerna i deras iakttagelser.

Övriga förvaltningsområden

Lagberedningen

Landskapsrevisorerna understryker vikten av att landskapsregeringen följer upp arbetsgruppens rapport ”Kvaliteten i lagstiftningsarbetet”, av den 15 dec 2009, med lämpliga åtgärder så att en effektiv laggranskning införs.

Utskottet delar landskapsrevisorernas uppfattning och understöder detta.

Revisionsverksamheten

Revisorerna är missnöjda med hur landskapsregeringen hanterat personalbristen vid revisionsbyrån och konstaterar att detta även inverkat på landskapsrevisorernas möjlighet att utföra sitt uppdrag.

Utskottet hänvisar skrivningarna under betänkandets allmänna motivering.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 september 2010 inbegärt finansutskottets yttrande över landskapsrevisorernas berättelse för år 2009.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, byråchefen Göran Franzén, förvaltningschefen Arne Selander, registratorn Sonja Simolin, landskapsrevisorernas ordförande Tuula Mattsson och landskapsrevisorerna Rolf Granlund, Eva Törnroos samt biträdande lagtingsdirektören Marine Holm-Johansson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson, vice ordföranden Raija-Liisa Eklöw samt medlemmarna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 8 november 2010

Ordförande

Jan-Erik Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

Finansutskottets betänkande 1/2010-2011

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter