Finansutskottets betänkande 10/2009-2010

Lagtingsår: 2009-2010
Typ av dokument: Finansutskottets betänkande

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 10/2009-2010

 

Datum

 

Finansutskottet

2010-09-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finansutskottets betänkande

Förslag till andra tilläggsbudget för år 2010

          Landskapsregeringens framställning nr 30/2009-2010

          Finansmotion nr 84/2009-2010

 

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Finansmotionen. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Motionen. 1

Detaljmotivering. 2

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till andra tillägg till budgeten för år 2010. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 2.284.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 306.191.000 euro budgeterats för år 2010.

 

Finansmotionen

 

I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 84/2009-2010 föreslås ett tillägg till motiveringen under moment 47.15.23 Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F).

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2010 antas med beaktande av utskottets motiveringar och ändringsförslag i betänkandet. Finansmotion nr 84 föreslås förkastad.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Med hänvisning till framställningens motiveringar och betänkandets detaljmotivering föreslås att landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2010 antas med beaktande av utskottets motiveringar och ändringsförslag i betänkandet.

 

Motionen

Utskottet föreslår att finansmotion nr 84/2009-2010 förkastas.

 

 

 

 

 

Detaljmotivering

 

 

I N K O M S T E R

 

33.

KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

33.40.

FASTIGHETSFÖRVALTNING

 

33.40.88.

Överlåtelse av fastigheter

 

 

Utskottet omfattar att aktieinnehavet i FAB Godby Center avyttras. Innan slutligt beslut tas om försäljning skall en tryggad lösning för ÅHS:s och polisens utrymmesbehov vara klarlagd.        

 

39.

SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER

 

39.10.

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

 

 

Utskottet noterar att någon förändring av avräkningsgrunden ännu inte kunnat göras. Utskottet framhåller att avräkningsgrunden enligt 47 § självstyrelselagen ska justeras och uppmanar landskapsregeringen att fortsätta arbetet med att åstadkomma en sådan justering.

 

 

 

 

U T G I F T E R

 

43.

KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

43.32.

LANDSKAPSALARMCENTRALEN

 

43.32.20.

Landskapsalarmcentralen – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

Utskottet konstaterar att anslaget behövs eftersom de tidigare budgeterade medlen är reserverade för andra ändamål.

 

 

46.

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

46.01.

ALLMÄN FÖRVALTNING

 

46.01.23.

Utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola (VR)

 

 

Utskottet omfattar förslaget och konstaterar att det är en omfattande och komplicerad uppgift att förbereda övergången till den nya organisationen. Det är därför angeläget att en planerare med tillräckliga kvalifikationer rekryteras. Starten för projektet bör anpassas till det som bestäms avseende genomförande av gymnasiereformen. 

 

 

 

46.19.

VUXENUTBILDNING

 

 

46.19.08.

Utgifter för projekten Nätpedagogik och Validering på Åland (VR)

 

 

 

Anslaget föranleds med anledning av att tidigare budgeterade medel drogs in i samband med landskapets bokslut för år 2009. Utskottet konstaterar att särskilt projektet gällande validering är viktigt.

 

 

 

46.60.

MUSEIBYRÅN

 

 

46.60.20.

Museibyrån – verksamhetsutgifter (VR)

 

 

 

Anslaget föreslås i syfte att skyddsbärga delar av lasten ur det s.k. champangevraket. Skyddsbärgningen är, enligt vad utskottet erfarit, komplicerad och många experter har kopplats in för att tillse att bärgningen kan ske på bästa sätt. Under bärgningen har flera upptäckter gjorts, bl.a. har även öl hittats. Med anledning av att det krävs speciell kompetens och då det är ett mycket krävande uppdrag blir kostnaderna för bärgningen relativt stora. Förutom att bärga själva flaskorna ska de också transporteras och förvaras samt skyddas för att säkra kvalitén.

     Förutom det nu begärda anslaget om 113.000 euro har 80.000 euro av det som tidigare budgeterats för undersökningsarbete vid museibyrån redan använts för ändamålet.

     En kommersialisering är under beredning och utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med en redogörelse över utfallet.

 

 

 

47.

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

 

47.15.

FRÄMJANDE AV LANTBRUKET

 

 

47.15.23.

Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F)

 

 

 

I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 84/2009-2010 föreslås att sista meningen i andra stycket samt tredje stycket i motiveringen under momentet får följande lydelse: ”Avbytarsystemet föreslås fasas ut i takt med att gårdarna byggs ut och moderniseras och en behärskad strukturomvandling sker mot mer konkurrenskraftiga och lönsamma gårdsenheter. ”.

   Utskottet föreslår att finansmotionen förkastas.

   Utskottet konstaterar att finansutskottet erfarit att landskapsregeringen har för avsikt att stöda en utveckling av lantbruksföretagen med sikte på att säkerställa råvaruförsörjningen för det åländska livsmedelsklustret. En konsekvensbedömning av djurhållningen bör göras för att kunna dimensionera avbytarservicens nivå.

 

 

 

48.

TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

 

48.20.

SJÖTRAFIKEN

 

 

48.20.20.

Sjötrafiken – verksamhetsuppgifter (VR)

 

 

 

Utskottet har erfarit att anslaget fördelas enligt följande:  

                      Isförhållanden                                300.000

                           Projektarbete                                    85.000

                           Lönekostnader                                 15.000

                           Löneökningar                                   87.000

                           Uteblivna beslut om

                           ändringar i turlistor                         243.000

                           Totalt                                              730.000

     Utskottet kan konstatera att det inte varit framgångsrikt att göra små delupphandlingar inom skärgårdstrafiken. På grund av detta och bl.a. otillräckliga beslut om ändringar i turlistorna har man inte uppnått de förväntade inbesparingarna.             

     Enligt landskapsregeringens förslag kommer ett kortruttsmeddelande att presenteras innan årsskiftet. Utskottet konstaterar att detta är synnerligen viktigt med beaktande av att meddelandet från år 2005 utformades innan finanskrisen och att landskapets ekonomi nu är inne i ett nytt skede, varför det blivit allt viktigare med kostnadseffektivare lösningar.

     Utskottet framhåller att kortruttsmeddelandet ska kompletteras med en plan över alternativa driftsmodeller såsom bolagisering och extern management för driften av skärgårdstrafiken i större delar eller i sin helhet.

 

 

 

48.20.70.

Anskaffning av fartyg och färjor (R)

 

 

 

Enligt landskapsregeringens budgetförslag beräknas den aktuella garantidockningen för m/s Skarven komma att kosta 60.000 euro. Enligt vad utskottet erfarit kommer detta belopp sannolikt att bli något lägre eftersom de flesta underleverantörer står för sina egna garantiåtaganden.

 

 

 

 

48.30.

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

 

48.30.22.

Utgifter för drift och underhåll av vägar (VR)

 

 

 

Förslaget till tillägget om 240.000 euro hänför sig till täckande av merkostnader för snöröjning och halkbekämpning under vintern 2010. Utskottet konstaterar att dessa merkostnader var kända tidigt under budgetåret och att det borde ha gått att anpassa annan verksamhet till de uppkomna merkostnaderna. Därtill är anslaget under momentet tvåårigt varför variationer i kostnader för drift och underhåll av vägar därigenom borde kunna mötas bättre utan tilläggsbudgetering. Utskottet betonar att budgetdisciplinen bör hållas i enlighet med vad utskottet framhållit i sitt betänkande nr 1/2008-2009 där bl.a. följande framgår: ”Det är viktigt med sträng budgetdisciplin. Utskottet betonar att vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. De budgeterade medlen för en verksamhet måste således räcka för verksamhetens behov och verksamheten måste anpassas därefter. Utgiftstak ska således utgöra gräns för verksamhetens omfattning. Detta måste vara ledstjärnan både för landskapsregeringen samt för alla underställda myndigheter. Tilläggsanslag, under de närmaste åren, ska vara något som man tar till under exceptionella omständigheter och då närmast för att reglera inkomster eller för att slutföra satsningar som det inte är ekonomiskt försvarbart att fördröja.”.

     Utskottets beslut om anslaget tillkom efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet biträddes av ordförande Jan-Erik Mattsson, ledamoten Torsten Sundblom och ersättaren Folke Sjölund.

 

 

 

                     

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 20 september 2010 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, ministrarna Mats Perämaa och Veronica Thörnroos, förvaltningschefen Arne Selander, avdelningscheferna Dan E Eriksson, Rainer Juslin och Niklas Karlman, byråcheferna Sölve Högman och Viveka Löndahl, bitr. avdelningschefen John Eriksson, VD:n Mikael Holm vid ASP Ship Management Scandinavia Ab, projektledaren Kaj Jansson (per telefon), antikvarien Marcus Lindholm, VD:n Klas-Göran Mattsson och styrelseordföranden Folke Karlsson vid FAB Godby Center, VD:n Frej Nordlund och delägaren Eyolf Berg vid Ansgar Ab, rektorerna Lars Selander och Jan-Erik Sundström samt överinspektören Elisabeth Storfors. 

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson och ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman samt ersättaren Folke Sjölund.

     Reservationer har inlämnats av ledamöterna Camilla Gunell och Danne Sundman var för sig och gemensamt.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2010 samt

 

              att lagtinget förkastar finansmotion nr 84/2009-2010.

 

 

 

Mariehamn den 24 september 2010

Ordförande

 

 

 

Jan-Erik Mattsson

 

 

Sekreterare

Niclas Slotte


 


 

 

R E S E R V A T I O N

 

 

 

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för landskapet Åland 2010 på följande punkter.

 

I. Moment 47.15.23 Utgifter för avbytarservice inom lantbruket

 

Landskapsregeringen föreslår i motiveringarna till moment 47.15.23. att landskapsregeringen avser förändra avbytarlagstiftningen i enlighet med den modell som landskapsregeringens arbetsgrupp föreslagit. Enligt den anvisade arbetsgruppen ska de landskapsanställda avbytarna fasas ut och från 2012 övergå i privat regi. Servicens totala volym ska då rymmas inom en kostnadsram på 500.000 euro.  Den nedskärning i avbytarservicen som landskapsregeringen avser gå in för får direkta konsekvenser för de små mjölkgårdarna, dvs. hälften av de gårdar som i dag är verksamma på Åland. Dessa tvingas lägga ner sin verksamhet och man bedriver en politik som aktivt påskyndar avvecklingen av mindre mjölkgårdar. Undertecknad kan inte omfatta en sådan kortsiktig näringspolitik.

     En nedläggning av 20-25 mindre åländska mjölkgårdar skulle betyda ett bortfall av 400-500 kor. Detta har i sin tur stora konsekvenser för mjölkvolymerna som helhet och därmed underlaget för mejeriverksamheten.  Landskapsregeringen bör i takt med att nedskärningar görs i avbytarservicen erbjuda de mindre aktörerna inom mjölknäringen reella möjligheter att övergå i stordrift så att gården blir tillräckligt konkurrenskraftig. De större moderniserade ladugårdarna är mer lättskötta och förbättrar livskvaliteten för djuren. De större gårdarna har i stor utsträckning egna anställda vilket naturligt och över tid minskar behovet av avbytarservice. Omstruktureringen bör göras över en fem till tioårsperiod så att en behärskad strukturomvandling sker. Nedskärningar inom avbytarservicen måste därför gå hand i hand med ett program för välriktade investeringsstöd om man ska klara av att bibehålla de mjölkvolymer som krävs för att upprätthålla och utveckla mejeriverksamheten.  Landskapsregeringen bör därför i samband med budgeten för 2011 formulera ett omställningsprogram för mjölknäringen som vid sidan av minskningar i driften för avbytarsystemen erbjuder möjlighet till investerings- och moderniseringsstöd.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

Att motiveringen under moment 47.15.23 kompletteras med följande: ”Landskapsregeringen återkommer i samband med budgeten för 2011 med ett omställningsprogram för mjölknäringen som vid sidan av minskningar i driften för avbytarsystemen erbjuder möjlighet till investerings- och moderniseringsstöd.”.

 

                                                                

 

II. Moment 48.20.20. Sjötrafiken– verksamhetsuppgifter (VR)

 

Utskottet har i sitt betänkande konstaterat att det inte varit framgångsrikt att göra små upphandlingar inom skärgårdstrafiken. Inga anbud har inkommit på flera av de delar som landskapsregeringen konkurrensutsatt. Det måste tolkas som att anbuden inte är tillräckligt attraktiva för företagare att bjuda på. Den politiska slutsatsen är att man måste ifrågasätta om dessa småprivatiseringar är en framgångsrik väg mot en ökad kostnadseffektivitet inom sjötrafiken. Särskilt märkligt blir ansträngningarna att få linjen Åva-Jurmo i privat regi endast för de år som återstår innan linjen ersätts med en linfärja. Tid och pengar går åt till allt detta som tillsynes inte leder framåt. Det skulle vara mer lönsamt att satsa dessa ansträngningar på ett mer strukturellt utvecklingsarbete.

     Enligt landskapsregeringen kommer ett kortruttsmeddelande att presenteras för lagtinget innan årsskiftet. Mot bakgrund av den regionalpolitiska debatt som hölls i lagtinget i våras vore det skäl för landskapsregeringen att ta ett helhetsgrepp om skärgårdspolitiken. I målsättningen om en levande skärgård är trafiken naturligtvis en av de viktigaste medlen för att åstadkomma detta, vilket gör trafiken till en bärande del av detta meddelande. För att denna plan ska vara framgångsrik och möjlig att förverkliga är det viktigt att den föregås av en utredning om trafikbehovet främst bland den bosatta befolkningen, en miljöanalys särskilt vad beträffar en omläggning till kortrutt samt en ekonomisk konsekvensanalys av ex. investeringar samt drift och underhåll av flera färjfästen. Det vore även värdefullt om en tonnageanskaffningsplan kunde ingå i helheten inklusive alternativa färdmedel för persontransporter. Fokus bör även sättas på separeringen av myndighetsutövningen och serviceproduktionen genom en bolagisering av sjötrafiken.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

 

Att motiveringen under moment 48.20.20 kompletteras med följande: ”Trafikavdelningens försök till konkurrensutsättning av enskilda delar och linjer upphör i väntan på en helhetsstrategi för utvecklingen av skärgårdstrafiken samt en bolagisering av sjötrafiken.”.

 

 

 

 

Mariehamn den 27 september 2010

 

 

Camilla Gunell

 


 

 

R E S E R V A T I O N

 

 

 

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för landskapet Åland 2010 på följande punkter.

 

1. Försäljning av aktierna i FAB Godby Center (moment 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter)

 

Motivering

 

Det finns för många olösta frågor och problem kring de aktier som landskapet äger i FAB Godby Center. En potentiell köpare kommer vid granskning av objektet att se dessa som osäkerhetsfaktorer som kraftigt sänker priset eller helt eliminerar köpintresset. Före en försäljning av aktierna genomförs bör därför ett aktieägaravtal upprättas där dessa frågeställningar regleras. Till dessa frågor hör bl.a. hur och på vilka villkor de nytillkomna ytorna i den s.k. rastgården kan inredas och användas, huruvida landskapets myndigheter är beredda att fortsättningsvis hyra utrymmen och till vilket pris och vilka åtaganden bolaget är berett att göra gällande den s.k. Godmansdelen gentemot en ny ägare av aktierna. Landskapet bör också göra gemensam sak med övriga fastighetsägare som enligt uppgift är bredda att avyttra sina aktier och genomföra en gemensam försäljning.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

 

att motiveringen under moment 33.40.88 ersätts med följande: " Utskottet omfattar att aktieinnehavet avyttras. Innan försäljningen genomförs anser utskottet att det bör upprättas ett aktieägaravtal mellan ägarna i bolaget som reglerar de öppna frågeställningarna kring lokalerna som landskapets aktieinnehav berättigar till. Därtill bör landskapet genom de myndigheter som idag hyr lokaler i fastigheten enligt utskottets mening på förhand visa beredskap att fortsättningsvis hyra dessa. Dessa åtgärder behövs för att göra ett köp tillräckligt intressant och för att inbringa största möjliga likvid för aktierna.".

 

2. Kommersialisering av upptäckterna vid det s.k. champagnevraket (Moment 46.60.20 Museibyrån – verksamhetsutgifter VR)

 

Motivering

 

Utskottet ger ingen vägkost angående kommersialisering av fynden vid det s.k. champagnevraket. Det är av stor vikt att den kostnad som uppkommit för bärgningen kan täckas med intäkter från försäljning av champagneflaskor och eventuella andra intäkter. Enligt uppgift är det ekonomiska värdet mångdubbelt denna kostnad varför det inte torde vara något problem. En kommersialisering ska förutom ge rena ekonomiska intäkter också genomföras på ett sådant sätt att de indirekta effekterna, t.ex. PR-effekterna blir maximala. Vidare är det viktigt att bestämma ett syfte för vilket det ekonomiska överskottet används till. Som känt har även öl hittats i vraket. Det är troligen möjligt att återskapa ett recept på ölen på basen av en analys. Detta recept kan sedan användas för att brygga "vraköl" vilket skulle ge en långvarig kommersiell effekt. Landskapsregeringen har dock valt, oklart varför, att i detta skede inte allokera resurser för en sådan analys.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

 

att sista stycket i motiveringen under moment 46.60.20 ersätts med följande: "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att genomföra en kommersialisering av fynden av champagne och öl i vraket på ett sådant sätt att den inbringar maximalt med ekonomiska intäkter och ger mesta möjliga PR-effekt för Åland. Utskottet har erfarit att det ekonomiska värdet i en kommersialisering med stor sannolikhet vida överstiger anslaget under momentet. Landskapregeringen bör bestämma att det ekonomiska överskottet som kommersialiseringen ger används för ett särskilt ändamål och förslagsvis kunde upptäckaren få avgöra vad detta ska vara. Utskottet uppmanar därtill landskapsregeringen att på nytt överväga att genomföra en analys av det öl som hittats för att eventuellt möjliggöra en nybrygd av det.".

 

3. Kostnader för garantireparation m/s Skarven.

 

Motivering

 

Landskapsregeringen bör skärpa tonen mot den varvskoncern som byggt m/s Skarven och kräva att garantireparationerna genomförs kostnadsfritt också till den del de berör varvet. Vidare bör landskapsregeringen inse att den skiljemannaprocess man driver mot varvet inte kommer att leda någon vart eftersom det bolag man driver process mot har likviderats och kommer att upphöra. Att i detta skede satsa ytterligare 60.000 EUR på, den således obefintliga, motpartens arvode är lönlöst.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

 

att anslaget under moment 48.20.70 utgår samt att motiveringen ersätts med följande: "Anslaget utgår. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utkräva kostnaden för garantireparationen av varvskoncernen eftersom det är samma koncern som byggt m/s Skarven som nu utfört garantireparationen. Vidare kan utskottet konstatera att det varvsbolag med vilket landskapsregeringen bedriver skiljemannaprocess har likviderats och kommer att upphöra varför processen borde avslutas. Det finns inget motiv för att betala motpartens arvode i detta skede.".

 

 

4. Den politiska förankringen och landskapsregeringens handlingförmåga beträffande den ekonomiska politiken.

 

 

Motivering

 

Finansutskottet har allt sedan finanskrisen inträdde gett bakläxa på bakläxa åt landskapsregeringen för dessa hantering av den ekonomiska politiken. Denna oförmåga att i tid och i tillräcklig omfattning prioritera och reformera har gjort att i praktiken hela landskapets kassa tömts på drygt en mandatperiod. Nu förefaller dock utskottsmajoritetens vilja till att kritisera regeringen avtagit drastiskt. Detta trots att behovet av densamma finns alltjämt. Historiskt sett, både på lång och kort sikt har finansutskottet tagit ett stort ansvar och stått över enskilda politiska intressen i sina strävanden att slå vakt om landskapets finanser. Många av anslagen i detta nu föreliggande tillägg till budgeten kunde ha undvikits med ett tydligare politiskt ledarskap och med en regering som skulle vara mer överens och kunde satsa sin energi på detta istället för att den upptas av oenighet och politiska strider.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår jag

 

att betänkandet under rubriken "allmän motivering" kompletteras med följande: "Utskottet vill betona vikten av ett tydligt ekonomisk-politiskt ledarskap för att undvika överskridningar av budgeten, möjliggöra en stram ekonomisk politik och upprätthålla budgetdisciplin. En viktig del av detta ledarskap är det parlamentariska samspelet där endast en väl fungerande majoritet kan driva en tillräckligt ansvarstagande politik för att nedbringa landskapets utgifter. Utskottet kan bl.a. på basen av remissdebatten konstatera att det rådit stor oenighet kring vissa frågor i den nu aktuella framställningen vilket tagit fokus från arbetet och dessutom försenat framställningen. Vidare har utskottet inhämtat att när det t.ex. gäller kostnadsutveckligen för skärgårdstrafiken så har många förslag till inbesparingar utarbetats av tjänstemännen vid trafikavdelningen men dessa har sedan inte kunna förverkligas, ofta p.g.a. politisk oenighet och brist på kompromissvilja regeringspartierna emellan. Utskottet har erfarit att trots detta har politisk förankring av den nu aktuella tilläggsbudgeten nog gjorts i vederbörlig ordning inom regeringspartierna, uppenbarligen dock utan önskvärt resultat.".

 

 

 

Lemland den 26 september 2010

 

 

 

Danne Sundman

 

 

 


 

 

 

R E S E R V A T I O N

 

 

 

Undertecknade reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010) med anledning av landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för landskapet Åland 2010 på följande punkt.

 

 

I. Moment 48.30.22 Utgifter för drift och underhåll av vägar (VR)

 

Undertecknade föreslår att äskade 240.000 euro ytterligare inte beviljas för normal drift och skötsel av vägar. Momentet är ett VR-anslag under vilket budgeterats 2.000.000 euro för 2010. Inom momentet bör man kunna anpassa övrig skötsel av vägar till de medel som står till buds trots att snöröjningen för 2010 översteg budgeterade medel. I dessa spartider när många enheter tvingas spara på högt prioriterade verksamheter, som exempelvis hälso- och sjukvården, är det landskapsregeringens plikt att tillse att även enheterna på trafikavdelningen gör anpassningar till befintliga ramar. Finansutskottet har i flera omgångar uppmanat landskapsregeringen till budgetdisciplin, varvid det är underligt att dessa uppmaningar inte efterlevs.

 

Med hänvisning till det sagda föreslår vi

 

att anslaget under moment 48.30.22  ska utgå.

 

 

 

 

Mariehamn den 27 september 2010

 

 

 

 

Camilla Gunell                                           Danne Sundman