Finansutskottets betänkande 10/1999-2000

Lagtingsår: 1999-2000
Typ av dokument: Finansutskottets betänkande

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 10/1999-2000

Utskott

Datum

Arkivbeteckning

Finansutskottet

2000-10-03

FU1019992000

 

 

 


 

Mottagare

 

 

Ålands lagting

 

 

 

 


Finansutskottets betänkande om

Landskapsrevisorernas berättelse för år 1999

·       Landskapsrevisorernas berättelse för år 1999

 

Innehåll

Sammanfattning. 1

Revisorernas berättelse. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Kansliavdelningens förvaltningsområde. 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Revisorernas berättelse

 

Landskapsrevisorerna har till lagtinget överlämnat den i 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen föreskrivna revisionsberättelsen.

 

Utskottets förslag

 

I huvudsak omfattar utskottet de synpunkter som revisorerna framför i berättelsen. Utskottet har i betänkandet valt att särskilt kommentera Ålandskontoret, Ålands Radio och TV Ab, landskapets budgethantering och måluppföljningen, handläggningen av pensionsärenden, samt kursverksamheten vid landskapets skolor. Utskottet föreslår att betänkandet bringas till landskapsstyrelsens kännedom. 

 

Utskottets synpunkter

 

Kansliavdelningens förvaltningsområde

 

Ålandskontoret

I likhet med landskapsrevisorerna anser utskottet att landskapsstyrelsen bör se över arbetsfördelningen mellan Ålandskontoret i Helsingfors och centralförvaltningens nya informationsfunktion så att Ålandskontorets resurser kan koncentreras och utnyttjas mer effektivt. Utskottet har inhämtat att landskapsstyrelsen är i färd med att verkställa detta. Vidare har utskottet erfarit att landskapsstyrelsen har för avsikt att i kommande budgetframställning föreslå att en kanslitjänst inrättas vid Ålandskontoret för att avlasta informationssekreteraren från rutinärenden.

     Utskottet konstaterar i detta sammanhang att Ålandskontoret i Stockholm delvis har samma funktion som Ålandskontoret i Helsingfors. Nämnda översyn av informationsfunktionerna bör därför även omfatta Ålandskontoret i Stockholm.

 

Ålands radio och TV Ab

Enligt landskapsrevisorernas berättelse motser revisorerna att en utvärdering av Ålands Radio och TV:s verksamhet, delvis på basis av gjorda utredningar, genomförs i enlighet med budgetmotiveringarna. Utskottet har erfarit att en utomstående konsult har utvärderat program som sänts ut samt att en lyssnarundersökning har genomförts. Utgående från konsultens rapport har därefter programverksamheten genomgått vissa förändringar i kvalitetshöjande syfte. Utskottet konstaterar att det nu torde vara landskapsstyrelsens uppgift att på basen av de genomförda utredningarna utvärdera verksamheten mot bakgrund av det mediapolitiska programmet.

     I övrigt anser utskottet att s.k. lyssnarundersökningar bör företas tämligen regelbundet så att kvalitetsnivån på programutbudet kan upprätthållas.

 

Intressekonflikter i organ underställda lagtingets kontroll

I utskottet har en allmän diskussion förts om de situationer då intressekonflikter för förtroendevalda kan uppstå. En frågeställning har varit om det är lämpligt att lagtingsledamöter och landskapsrevisorer innehar förtroendeuppdrag i sådana organ som är underställda lagtingets kontroll. Målsättningen bör enligt utskottet vara att så långt som möjligt undvika att intressekonflikter uppstår.

 

Landskapets budgethantering och måluppföljningen

För utgifter som sträcker sig över flera år används reservationsanslag (R) som enligt landskapslagen om finansförvaltning är tillgängliga under fyra år. Det som är oförbrukat det fjärde året dras in vid övergången till följande budgetår. Denna typ av anslag används till exempel för större byggnadsprojekt.

     I budgetförslaget för 1998 infördes en ny typ av reservationsanslag för verksamhetsutgifter (VR) i syfte att öka flexibiliteten under året och i samband med övergången från ett budgetår till ett annat. Anslaget används huvudsakligen för avlöningsutgifter och övriga konsumtionsutgifter och kan användas under budgetåret samt under det därpå följande året. Det som vid det första årets slut är oanvänt förs över som reservation till nästa budgetår. Det som är oförbrukat vid det andra årets slut dras därefter in. Fördelen med systemet bedöms vara att budgetmedel som varit avsedda för åtgärder som av någon anledning inte hunnits med flexibelt överförs till nästa år. Detta anses motverka att förhastade beslut tas i slutet på året i syfte att utnyttja medlen innan de går förlorade.

     Under en rad år har dock nivån för de reservationsanslag som flyttats över till följande budgetår varit relativt hög och detta har kommenterats av både landskapsrevisorerna och finansutskottet. I den nu aktuella berättelsen upprepar landskapsrevisorerna sin flera gånger tidigare framförda åsikt att nivån för reservationsanslag och utgiftsrester tillsammans med de ökade budgetöverskotten leder till en allt större likviditet. Vidare säger revisorerna att en effektiverad planering och uppföljning av budgetförverkligandet liksom en striktare behandling av reservationsanslagen och utgiftsresterna skulle ge en tydligare bild av det ekonomiska utrymmet. Finansutskottet instämmer med revisorerna. Det har även från utskottets sida tidigare framhållits att en exaktare budgetering bör eftersträvas.

     Utskottet konstaterar att möjligheten att bilda sig en uppfattning om storleken på landskapets fria budgetmedel kompliceras bland annat på grund av de reservationsanslag som flyttas från år till år. En av de tydligaste orsakerna är att större beslutade byggnadsprojekt under flera år belastar budgeten som reservationsanslag utan att de förverkligas. En annan mindre orsak kan vara att det i någon mån förekommer överbudgetering och att föregående års rest inte beaktas när budgeten för nästa år uppgörs.

     För att strama upp budgeten föreslår utskottet i likhet med revisorerna en noggrannare tidsplanering. Denna skulle underlätta resultat- och måluppföljningen och sannolikt leda till en mer realistisk budgetering. Det bör av budgeten framgå när ett planerat projekt skall vara verkställt. Efterhand som projektet fortskrider kan budgeten och tidsplanen uppdateras.

     Revisorerna konstaterar att redogörelser för förverkligandet av målformuleringar ingår i landskapsstyrelsens berättelse i en något större utsträckning än föregående år, men samtidigt noteras att inte alla avdelningar har klart formulerade mål för sin verksamhet. En del avdelningar har tydliga målformuleringar medan andra saknar sådana eller har ganska oklart formulerade målsättningar.

     Beträffande målformuleringarna i budgeten har utskottet erfarit att formerna för dessa håller på att utvecklas. Direktiv har sänts ut från finansavdelningen i samband med budgetberedningen. Trots detta anser utskottet i likhet med revisorerna att det finns utrymme för förbättringar från de budgetansvarigas sida. Utskottet vill understryka vikten av att målformuleringar, budgetskrivningar samt resultat- och måluppföljningar utvecklas så att det från budgeten och berättelsen tydligt framgår hur uppställda mål har förverkligats.

 

Handläggningen av pensionsärenden

Utskottet har tagit del av de synpunkter revisorerna har beträffande landskapets pensionsdataregister och handläggningen av pensionsärenden. Utskottet delar revisorernas uppfattning om att tillräckliga tilläggsresurser måste anslås. Utskottet vill understryka vikten av att registret en gång för alla sätts i skick.

 

Utbildnings- och kulturavdelningen

Beträffande kursverksamhet och uppdragsutbildningar vid landskapets skolor konstaterar revisorerna att finansiering med hjälp av avgifter har skett enligt varierande principer. Med tanke på likabehandlingen av kursdeltagare vid landskapets skolor anser utskottet att det finns skäl att utforma övergripande riktlinjer för skolorna. I likhet med revisorerna föreslår utskottet därför att landskapsstyrelsen utarbetar riktlinjer för hur olika utbildningar finansieras och i vilken mån deltagaravgifter skall tas ut.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 20 september inbegärt finansutskottets yttrande över berättelsen.

     Utskottet har i ärendet hört kanslichefen Elisabeth Nauclér, finanschefen Dan E Eriksson, överingenjören Sven-Olof Lindfors, interna revisorn Agneta Mannberg-Jansson, överinspektören Elisabeth Storfors, styrelsemedlemmen Bert Häggblom i Posten på Åland, landskapsrevisorernas ordförande Tom Pussinen, verkställande direktören Pia Rothberg-Olofsson vid Ålands radio och TV Ab och verkställande direktören Torsten Wikstrand i Posten på Åland.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Viveka Eriksson, viceordföranden Holmberg, ledamöterna Sjöblom och Dennis Jansson samt ersättaren Strand.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda förslår utskottet

att Lagtinget bringar betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom.

 

 

 

Mariehamn den 3 oktober 2000

 

Ordförande

Viveka Eriksson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson