Landskapsregeringen föreslår att ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten införs vid kommunalbeskattningen. Det föreslagna avdraget motsvarar det allmänna avdrag som fanns under åren 1999-2003.

För att kommunerna inte skall drabbas ekonomiskt av att avdraget införs föreslås att landskapet kompenserar dem för förlusten av skatteintäkter. Kompensationen till kommunerna regleras i en särskild landskapslag och storleken bestäms med det verkliga skatteutfallet som grund. Den betalas först ut som förskott för att sedan avräknas när de uppgifter finns tillgängliga som ligger till grund för den verkliga kompensationen.

Både det allmänna avdraget och reglerna om kompensation till kommunerna föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2007.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några mindre ändringar i förtydligande syfte.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Landskapsregeringen anser att den förda ekonomiska politiken ger utrymme för ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Utskottet stöder förslaget men vill i betänkandet lyfta fram vissa frågor angående jämställdhet och indirekta ekonomiska konsekvenser. Utskottet har erfarit att skattemyndigheterna avser att beakta avdraget i skattekorten för förskottsinnehållningen som sänds ut till de skattskyldiga i början på 2007.

Avdraget föreslås vara proportionellt i förhållande till en fysisk persons beskattningsbara förvärvsinkomst. Det innebär att den som har en större beskattningsbar inkomst får dra av ett större belopp än den som har en mindre beskattningsbar inkomst. Utskottet har erfarit att modellen är anpassad till den beskattningsmodell som tillämpas för kommunalskatt. En gradering av avdraget enligt progressivitet skulle förutsätta speciellt framtagna dataprogram för ändamålet. En sådan modell skulle därför medföra merkostnader för den skatteuppbörd som skattemyndigheterna verkställer för landskapets räkning.

Landskapsregeringen föreslår vidare att kommunerna skall kompenseras för det inkomstbortfall i form av minskade skatteintäkter som avdraget innebär. Utskottet konstaterar att den modell för kompensation som landskapsregeringen har valt är bra, dvs. att kompensationen tas in i en särskild lag utan koppling till landskapsandelssystemet. Utskottet anser att förskottet bör uträknas så noggrant som möjligt och utges i början på kalenderåret eftersom den slutliga avräkningen görs så långt i efterhand.

Indirekta ekonomiska konsekvenser för församlingarna

Utskottet har erfarit att den beskattningsbara inkomst som läggs till grund för kyrkoskatten blir lägre på grund av det avdrag som landskapsregeringen föreslår. En indirekt konsekvens av framställningen blir därför att de åländska församlingarnas inkomster från skatteintäkter minskar i storleksordningen 250 000 euro. Det har under beredningen framkommit att inkomstminskningen är kännbar för de enskilda församlingarna och att vissa församlingar kan behöva göra motsvarande inbesparingar i sin verksamhet.

Utskottet konstaterar att församlingarna genom 3 § begravningslagen (FFS 457/2003) har ålagts ansvaret för allmänna begravningsplatser för kommunmedlemmar som inte har varit medlemmar i församlingarna. En allmän tendens i många församlingar är att sådana begravningar ökar i antal. Utskottet finner att församlingens inkomster minskar samtidigt som ansvarsuppgifterna genom lag nyligen har utökats.

Slutligen konstaterar utskottet att församlingarna har en viktig social funktion i kommunerna. Församlingarna har dessutom åtagit sig vissa sociala uppgifter, av vilka en del är av frivillig karaktär medan andra uppgifter annars skulle åligga kommunerna.

Jämställdhetsmässiga aspekter på förslaget

Utskottet finner att landskapsregeringen enligt framställningen inte har haft några fördelningspolitiska syften med det föreslagna avdraget vare sig när det gäller att utjämna löneklyftor generellt eller med hänsyn till löneskillnader som beror på kön.

Med hänvisning till aktuell lönestatistik konstaterar utskottet att män generellt kommer att vinna mer på förslaget då högre inkomst leder till att ett större belopp undantas från kommunalbeskattningen. Framställningen saknar därför inte jämställdhetsmässiga aspekter. Med tanke på att det i jämställdhetsarbetet är viktigt att uppmärksamma och synliggöra resultatet av beslut som innebär att män vinner mer än kvinnor på en åtgärd, hade det funnits skäl att redovisa dessa konsekvenser i framställningen.

Utskottet konstaterar att utfallet av den föreslagna åtgärden beror på horisontella och vertikala skillnader på arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män arbetar inom branscher med lägre löner och befinner sig inom organisationer på lägre avlönade positioner. Dessa bakomliggande orsaker kan inte föreliggande lagförslag påverka.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till framställningens och betänkandets motiveringar föreslår utskottet att lagförslagen antas med några mindre ändringar i förtydligande syfte.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

7a § Utskottet föreslår ett nytt 2 mom. i förtydligande syfte.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 6 november 2006 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört skattedirektören Raija Aller-Mattsson, kontraktsprosten Mårten Andersson, kommunfullmäktiges ordförande Marie Löfström, kommundirektören Jörgen Lundqvist och kommunekonomen Katarina Bergman från Eckerö kommun samt budgetplaneraren Robert Lindblom, konsulten Robert Lindfors, lagberedaren Diana Mörn och jämställdhetsinspektören Vivan Nikula.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Gun Carlson, vice ordföranden Mats Perämaa samt ledamöterna Torbjörn Eliasson, Peter Grönlund (delvis) och Anne-Helena Sjöblom samt ersättaren Carina Aaltonen (delvis).

Ledamoten Mats Perämaa har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det andra lagförslaget i framställningen utan ändringar och

att lagtinget antar det första lagförslaget i framställningen i följande lydelse

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

7a §

Allmänt avdrag

En skattskyldig fysisk person har rätt att vid kommunalbeskattningen göra ett allmänt avdrag om fem procent från förvärvsinkomsten. Avdraget görs sedan alla andra avdrag vid kommunalbeskattningen har gjorts, men innan grundavdraget görs.

Med förvärvsinkomst avses i 1 mom. nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen efter att alla avdrag vid kommunalbeskattningen, förutom grundavdraget, har gjorts.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

Mariehamn den 14 november 2006

Ordförande

Gun Carlson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

RESERVATION

Undertecknad omfattar framställningens förslag om en ökning av de disponibla inkomsterna i den privata sektorn med ca 3,5 miljoner euro, men anser att fördelningen av de ökade inkomsterna bättre skall beakta konsumtionsbehov och jämställdhet.

Den positiva utvecklingen av landskapets inkomster genom den finansiella avräkningen (klumpsumman) och skattegottgörelsen ger möjligheter till en omfördelning av inkomster mellan landskapet, kommunerna och den privata sektorn.

Eftersom konsumtionsbehovet, mot bakgrund av bland annat den relativt höga prisnivån på Åland, kan antas vara störst bland lågavlönade och unga barnfamiljer är det motiverat att i viss utsträckning förskjuta fördelningstyngdpunkten från de allra högst avlönade till personer med medelstora och låga förvärvsinkomster.

Det faktum att kvinnor, dels är överrepresenterade i yrkessektorer med lägre löner, och dels har en lägre lön än män för liknande arbetsuppgifter, innebär att ett procentavdrag i enlighet med framställningen ytterligare skulle öka skillnaden mellan disponibel inkomst mellan kvinnor och män. Det är ytterligare ett väsentligt motiv för att förskjuta tyngdpunkten från de allra högsta inkomsttagarna till låg- och medelinkomsttagarna.

Genom en ökad avdragsmöjlighet för låginkomsttagare kan i vissa fall behovet av utkomststöd minska, vilket är socialt viktigt för den enskilde individen samtidigt som detta i viss utsträckning skulle gynna kommunerna ekonomiskt..

En lägre avdragsgräns på 150 euro och en högre gräns på 400 euro skulle beakta konsumtionsbehov; och därmed ge större ringeffekter i samhällsekonomin; och samtidigt ta hänsyn till den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Totalbeloppet med dessa gränser beräknas bli detsamma som i framställningen, d.v.s. 3,5 miljoner euro.

Mot bakgrund av ovanstående stöder jag inte utskottsmajoritetens betänkande till alla delar och föreslår följande ändringar:

Det första stycket under allmän motivering och rubriken allmänt ersätts med följande text:

Landskapsregeringen anser att den förda ekonomiska politiken ger utrymme för ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Utskottet stöder förslaget delvis men vill i betänkandet bland annat lyfta fram vissa frågor angående jämställdhet och indirekta ekonomiska konsekvenser. Utskottet har erfarit att skattemyndigheten avser att beakta avdraget i skattekorten för förskottsinnehållningen som sänds ut till de skattskyldiga i början på 2007. Ingenting torde dock förhindra att nya kompletterande skattekort sänds ut till de skattskyldiga ifall lagtinget fattar ett beslut som avviker från landskapsregeringens framställning.

En ny rubrik förslagets verkningar med bifogad text, införs som en sista rubrik till betänkandet under allmän motivering:

Förslagets verkningar

Förslaget om införandet av ett skatteavdrag är ekonomiskt sett positivt för skattebetalarna eftersom det innebär att den disponibla inkomsten ökar. Hur stor ökningen blir i det enskilda fallet är beroende av kommunalskattesatsen och vilka andra avdrag den skattskyldige har rätt att göra.

Den lägre gränsen för avdraget kan också motverka beroendet av utkomststöd, vilket kan vara socialt viktigt för den enskilde individen då utkomststöd i någon mån behöver utnyttjas i lägre grad samtidigt som detta skulle gynna kommunerna ekonomiskt i viss utsträckning.

En förskjutning av avdraget från de allra högsta till de allra lägsta inkomsttagarna kan också leda till att ett större uppdämt konsumtionsbehov realiseras med positiva ringeffekter på samhällsekonomin.

Att införa en lägsta gräns om 150 euro som avdrag på kommunalbeskattningen bedöms ha positiva effekter på jämställdheten eftersom förskjutningen av tyngdpunkten till lägre inkomster torde gynna kvinnor i högre utsträckning.

Kostnaderna för landskapet att kompensera kommunerna genom att komplettera det förslag som landskapsregeringen gett med en lägre gräns om 150 euro samt en högre gräns om 400 euro bedöms motsvara det ursprungliga förslaget

Det första momentet i betänkandet under rubriken utskottets förslag om LL om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland 7a §, ersätts med följande text:

En skattskyldig fysisk person har rätt att vid kommunalbeskattningen göra ett allmänt avdrag om 5 procent från förvärvsinkomsten, dock så att avdraget är minst 150 euro och högst 400 euro. Avdraget görs sedan alla andra avdrag vid kommunalbeskattningen har gjorts men innan grundavdraget görs.

Kumlinge den 15.12.2006 Mats Perämaa

Finansutskottets betänkande 4/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter