Finansutskottets betänkande 5/2001-2002

 

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 5/2001-2002
		Datum
	Finansutskottet	2002-04-18
	Till Ålands lagting

Finansutskottets betänkande

Politiskt program för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i landskapet Åland

·       Landskapsstyrelsens meddelande nr 2/2001-2002

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsstyrelsens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsens meddelande

 

Enligt meddelandet skall landskapsstyrelsen verka för att Åland kan utvecklas till ett modernt informations- och kunskapssamhälle. Landskapsstyrelsen skall utforma regelsystem som är anpassade till ny teknologi, stöda utbildning och kompetensutveckling samt säkerställa en väl fungerande infrastruktur för kommunikationerna. Målsättningen är att den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT) skall vara tillgänglig för alla. IKT-politiken skall betona innehåll och användning i olika samhällssektorer.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsstyrelsens meddelande till kännedom.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

Landskapsstyrelsens program för informations- och kommunikationsteknik i landskapet Åland spänner över ett stort antal områden. Landskapsstyrelsen har höga målsättningar när det gäller teknikens tillgänglighet inom olika samhällssektorer såsom det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Utbyggnaden av bredband pågår sedan några år tillbaks med stöd från landskapsstyrelsen. Trots att tillgängligheten till bredband är god över hela landskapet är antalet anslutningar än så länge förhållandevis lågt. Enligt utskottet kommer den nya infrastrukturen att tjäna många olika samhällsområden och funktioner såsom utbildning, näringsliv och offentlig sektor inklusive sjukvården. Utskottet förordar stöd för en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen.

     Landskapsstyrelsens satsningar på en IKT by, IKT-utbildning och infrastruktur är åtgärder som stöder en utveckling av det åländska näringslivet. IKT-företagens tjänster har ett högt förädlingsvärde och kan därför på sikt bidra till att stärka och bredda det åländska näringslivet. Utskottet konstaterar samtidigt att regioner i vår omgivning har inlett storskaliga satsningar på IKT-utveckling. Dessa regioner konkurrerar om att locka till sig företagsetableringar. Genom ett gott samarbete med företag, särskilt inom IKT-branschen kan landskapet på sikt profilera sig som en alternativ etableringsort. Utskottet förutsätter att landskapsstyrelsen i samverkan med näringslivet planerar och förverkligar IKT-byn och andra IKT-projekt. De satsningar som har gjorts inom utbildningssektorn har bl.a. uppfattats som ett svar på branschens behov av utbildad arbetskraft. Bristen på företagslokaler och bostäder har hittills hindrat en snabbare utveckling. 

 

IKT för alla

Genom olika åtgärder vill landskapsstyrelsen bereda alla ålänningar möjlighet att utnyttja IKT. De åtgärder som diskuteras skall främja såväl geografisk spridning som tillgängligheten för ålänningar i olika grupper vad avser ålder, yrke och ekonomisk ställning.

     Utskottet konstaterar att den snabba teknikutvecklingen har ställt vissa grupper i samhället i en sämre ställning än andra, t.e.x äldre, handikappade och utvecklingsstörda. Både inom den offentliga sektorn och näringslivet har IKT fått en allt större betydelse när det gäller snabb, smidig och ekonomiskt sett god service. Det är viktigt att beakta sådana konsekvenser i den fortsatta utvecklingen. Särskilda åtgärder bör vidtas i syfte att motverka en ökad klyftbildning i samhället. Tillhandahållandet av utbildning, fortbildning och tillgång till teknik och infrastruktur är exempel på nödvändiga åtgärder. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att vissa bibliotek erbjuder låntagarna tillgång till Internet utan avgift. Vid andra bibliotek är tjänsten delvis avgiftsbelagd medan några bibliotek inte har denna service överhuvudtaget.

     Enligt utskottet bör landskapsstyrelsen även ägna uppmärksamhet åt jämställdhetsaspekter inom IKT-utvecklingen. IKT är ett område som präglas av avancerad teknik som traditionellt attraherar fler män än kvinnor. För att kunna beakta jämställdhetsaspekter bör all statistik som rör användningen av IKT-teknik fördelas enligt kön och ålder. Landskapsstyrelsen bör se till att en utveckling av IKT tillvaratar både mäns och kvinnors behov. Forskning och utveckling bör t.ex. ledas av båda könen på likvärdiga villkor. Riskkapital för företagande inom IKT-relaterade områden bör finnas tillgängliga på lika villkor för kvinnor och män. Teknik och utbildning bör vidare erbjudas så att både kvinnor och män kan tillägna sig den. Inom skolorna bör bl.a. läroplaner och undervisning anpassas så att även flickor motiveras att använda sig av IKT och utbilda sig inom detta område, ävensom de pojkar som är mindre engagerade. Uppmärksamhet bör även fästas på IKT-utvecklingens konsekvenser för jämställdheten inom arbetslivet. Tekniken bör främja en god livskvalitet för både kvinnor och män. Skillnaderna i kvinnors och mäns förhållningssätt till teknik och krav på säkerhet och hälsa bör tas på allvar. En viktig förutsättning för en IKT-utveckling till gagn för båda könen är att både män och kvinnor gemensamt formar de visioner som styr utvecklingen samt att det i samhällsplaneringen  beaktas att kvinnors och mäns utgångspunkt när det gäller IKT kan vara olika.

 

IKT-utvecklingens effekter på arbetsförhållanden

IKT-utvecklingen påverkar arbetsförhållandena på många arbetsplatser. Arbetsgivarnas behov av att personalen fortbildas, det ökande informationsflödet och förändringar i arbetsmoment och arbetsmiljön orsakar stress och medför ibland ett mer monotont arbete. Dessa faktorer påverkar trivseln och hälsofaktorerna på arbetsplatsen. IKT-utvecklingen inverkar dessutom på sysselsättningssituationen på många arbetsplatser. Det finns ett ökande behov av utbildad arbetskraft samtidigt som behovet av annan personal minskar, i takt med att vissa arbetsuppgifter försvinner. Utskottet anser att landskapsstyrelsen bör fästa större uppmärksamhet på dessa aspekter.

    

Telemedicin

Utskottet stöder en utveckling av telemedicin inom landskapet. I synnerhet skärgårdskommunerna kunde dra stor nytta av telemedicin. Tekniken möjliggör överföring av medicinska data och konsultationer fastän patienten och läkaren befinner sig på olika ort. Detta kan medföra betydande kostnadsinbesparingar samtidigt som servicen och kvaliteten på vården kan höjas. En större trygghet och kvalitativt bättre vård kan erbjudas på plats då sjukvårdspersonalen i skärgården genom tekniken kan få kvalificerat stöd t.ex. från centralsjukhuset.

     Utskottet konstaterar att telemedicin utvecklas i snabb takt i omgivande regioner. Det är enligt utskottet viktigt att landskapet blir delaktig i denna utveckling. Utskottet föreslår därför att landskapsstyrelsen främjar åtgärder för en utveckling av telemedicinen vid Ålands hälso- och sjukvård och att samarbete med närliggande regioner utvecklas.

 

IKT-utvecklingen i skärgården

I syfte att göra den moderna tekniken tillgänglig för näringslivet i skärgårdskommunerna utrustades s.k. skärgårdskontor under perioden 1997-1999 med kontorsteknik såsom datorer och fax. Utskottet har erfarit att en del av den utrustning som kontoren utrustades med har hunnit bli omodern och att nuvarande infrastruktur begränsar användningsmöjligheterna. Utskottet stöder fortsatta satsningar när det gäller skärgårdskontorens utrustning, men anser samtidigt att utrustningen bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Skärgårdsborna har på grund av avstånden och restiderna inte samma möjligheter att ta del av det utbud av tjänster och utbildningar som erbjuds på fasta Åland.

 

"Digitala öar"

Utskottet har erfarit att landskapsstyrelsen har inlett ett samarbete med nio andra öar inom EU som berör informationssamhället och en hållbar regional utveckling. Avsikten är att bilda en samarbetsorganisation för "digitala öar", Digital Islands Association. Organisationen kan underlätta för landskapet att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt genom samverkan med andra öar. En sådan samverkan är enligt utskottet viktig eftersom EU alltmer går in för större, mer samlade och fokuserade projekt.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet tillstyrker de åtgärder som landskapsstyrelsen föreslår i meddelandet. Utskottet förväntar sig att landskapsstyrelsen återkommer till lagtinget med ett mer detaljerat handlingsprogram  för IKT-utvecklingen samt en tidsplan för genomförandet. Med hänvisning till de synpunkter som framförs i detta betänkande föreslås att lagtinget antecknar sig landskapsstyrelsens meddelande till kännedom.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 25 mars 2002 inbegärt finansutskottets yttrande över meddelandet.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Olof Erland, jämställdhetsinspektören Vivan Nikula, verkställande direktören Lennart Joelsson vid Ålands utvecklings Ab, verkställande direktören vid Productive Business Systems PBS Ab Joakim Jansson och verkställande direktören vid Bastö hotell och stugby Susan Andersson. Utskottet har dessutom per telefon hört kvalitetschefen och ansvarig tjänsteman för telemedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Anders Fagerlund och projektledaren för Företagsam Skärgård II Carola Eklund.

     Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg, ledamöterna Dennis Jansson och Anne-Helena Sjöblom samt ersättaren Per-Erik Eriksson.

    

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antecknar sig landskapsstyrelsens meddelande

nr 2/2001-2002 till kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 18 april 2002
Ordförande	Folke Sjölund
Sekreterare	Marine Holm-Johansson