Finansutskottets betänkande 6/2010-2011

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2011. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 2.169.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 324.243.000 euro budgeterats för år 2011.

Finansmotionen

I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 79/2010-2011 föreslås ett tillägg till motiveringen under moment 46.60.22. Särskilda åtgärder med anledning av vrakfynd (VR).

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2011 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Konjunkturläget

I Finland är ekonomin i fortsatt långsam uppgång. Den exportberoende finländska ekonomin drabbades hårt av den globala finanskrisen. Arbetsmarknaden klarade sig ändå oväntat bra. Budgetunderskottet ser ut att minska i år och under år 2012. Successivt kommer ändå pressen på den offentliga ekonomin att öka. Under år 2010 återhämtade sig BNP-tillväxten till 3,1 procent enligt preliminära siffror. ÅSUB räknar med en något ökande tillväxt i Finland på 3,6 procent för år 2011 varefter BNP tillväxten beräknas sjunka till 2,7 procent. I Sverige har konjunkturen snabbt förbättrats. BNP-tillväxten år 2010 var bland de starkaste i Europa. Den beräknas bli något dämpad under år 2011 men förväntas ligga på en fortsatt hög nivå. Kronans värde har stärkts gentemot euron under en längre tid. Denna förstärkning kan komma att fortsätta även framöver. Ålands offentliga ekonomi är direkt beroende av den finländska statens ekonomi. BNP-utvecklingen har inte varit gynnsam för Åland jämfört med Finland och Sverige under det senaste decenniet. Orsaken till detta är i första hand utflaggning av färjetonnage. För år 2011 räknar ÅSUB med en tillväxt på 0,0 procent. Höjda oljepriser och inflation drar ner BNP-tillväxten. De högre oljepriserna kommer även att tära på passagerarrederiernas intjäning. För år 2012 räknar ÅSUB med en sjunkande inflation och övergång till försiktigt positiv BNP-tillväxt. (Källa: ÅSUB:s rapport Konjunkturläget våren 2011, rapport 2011:2)

Utskottet har erfarit att BNP-instrumentet inte till alla delar ger en korrekt bild av det åländska näringslivets ekonomiska utveckling. Eftersom den offentliga sektorns andel av BNP är relativt stor (ca 20 %) drar den svaga utvecklingen inom den offentliga sektorn ner den samlade tillväxten. Åtstramningen av den offentliga ekonomin bidrar därmed till att fördröja återhämtningen av Ålands BNP. Även enskilda större företags beslut får relativt sett stor inverkan på statistiken och utflaggningen av fartygstonnage påverkar statistiken väsentligt. Trots detta fortsätter rederierna att ha stor betydelse för det åländska samhället. År 2009 skulle BNP-tillväxten på Åland ha varit uppskattningsvis ca 8 procent om utflaggningarna inte ägt rum. Ännu för i år då ÅSUB uppskattar BNP-tillväxten till 0,0 procent skulle tillväxtprognosen grovt ha uppskattats att öka med ett par procent om utflaggningarna inte ägt rum. Frånsett detta skulle BNP siffrorna således ha sett bättre ut under de senaste åren men i jämförelse med ekonomierna i Finland och Sverige dröjer sig effekterna av finanskrisen kvar på Åland. Tillväxten är således fortsatt återhållsam.

Landskapets ekonomiska politik

Ny- och återinvesteringar utgör ofta grunden för ökad tillväxt och ökad konkurrenskraft. Det är viktigt att näringslivet kontinuerligt investerar och säkrar sin konkurrensförmåga i förhållande till omvärlden. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen bedriver en expansiv näringspolitik som stimulerar till investeringar och nyetableringar inom hela det åländska näringslivet. Den allmänna näringspolitiken behöver vara proaktiv och landskapsregeringen bör söka lösningar med näringslivets organisationer, företag och finansieringsinstitut för att erbjuda företagen finansieringslösningar som stimulerar till expansion och utveckling. Man bör även överväga möjligheten att i ökad utsträckning erbjuda garantier vid lånefinansiering. Utskottet föreslår att landskapsregeringen ger ÅSUB i uppdrag att utreda vilka branscher eller delar av branscher med utvecklingspotential, där stödinsatser kunde främja tillväxten.

Inom lantbruket är investeringsbehovet fortsatt stort sannolikt mycket beroende av att lägre anslag budgeterats under år 2010 på grund av den ekonomiska krisen. Investeringsviljan har ända sedan början av programperioden år 2007 varit på en hög nivå. Utskottet betonar att en stabilare budgetering bör eftersträvas. Det är betydelsefullt att lantbrukspolitiken framdeles fokuserar mer på produktiv odling som genererar tillväxt inom det åländska livsmedelsklustret och ökar förädlingsvolymen.

Arbetsmarknaden

Arbetslöshetsgraden var i april år 2010 ca 3,3 procentenheter och har i april år 2011 sjunkit till ca 2,5 procentenheter och förväntas framöver fortsätta sjunka. Sysselsättningsgraden för år 2009 (som är den senast tillgängliga uppgiften) var 75,6 procent, varav sysselsättningsgraden för kvinnor var 77,3 procent och för män 73,8 procent. I fråga om arbetsmarknadspolitiken har utskottet erfarit att ekonometriska estimeringar gjorts som antyder att en ökning av arbetslösheten med en procentenhet innebär en nettoutflyttning på ca 100 personer.

Utskottet konstaterar att den grå ekonomin inom EU såväl som inom Finland är källa till skatteflykt som dränerar den offentliga ekonomin. Utskottet konstaterar att problematiken sannolikt även finns på Åland. Utskottet har erfarit att flera åtgärder kommer att vidtas och delvis redan vidtagits för att stävja detta genom både på EU-nivå och nationellt. Även här kan ÅSUB göra en utredning över situationen på Åland.

Detaljmotivering

U T G I F T E R

43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI
43.27.41.	Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnybara energikällor (R)
	Utskottet konstaterar att anslaget fordrar en lagstiftning samt godkännande av EU kommissionen innan ett stöd kan betalas ut. Utskottet betonar vikten av att ett budgetanslag av detta slag bör bygga på lag eller avtal. Vid användande av budgetlagstiftning, enligt 20 § 3 mom. självstyrelselagen, skall budgetförslag och lagframställning i fortsättningen föreläggas så att lagtinget samtidigt kan behandla dessa. Utskottet har erfarit att den avsedda lagen inte utesluter nya anläggningar. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt arbetar med frågan om hur produktion av ny förnyelsebar energi på Åland långsiktigt kan stödas. I samband med detta arbete bör alla alternativ utredas och undersökas.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.45.	ÅLANDS GYMNASIUM
	Reformen av gymnasialstadiet genom bildande av Ålands Gymnasium går enligt planerna. Myndigheten byggs successivt och målmedvetet upp. Utskottet har erfarit att det förekommit problem vid organisationsförändringen men att dessa systematiskt måste lösas. Utskottet betonar vikten av en genomtänkt schemaläggning både för lärare och för studerande.
46.45.20.	Ålands gymnasium – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet har under behandlingen av ärendet informerats om att i det tryckta budgetförslaget finns ett fel och att ordet utvecklingsplanerare istället ska vara utbildningsledare.
46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
46.55.20.	Högskolan på Åland – verksamhetsutgifter (VR)
	Utskottet betonar vikten av att kända investeringsbehov alltid bör upptas i ordinarie budget. Uppgraderingen av navigationssimulatorn och programvaran för radiostationen borde därmed ha varit med i ordinarie budget. Utskottet anser att simulatoranläggningarna samt övriga stödfunktioner för sjöfartsutbildningarna borde få en ökad nyttjandegrad för branschen så att de även genererar intäkter till högskolan.
46.60.	MUSEIBYRÅN
46.60.22.	Särskilda åtgärder i anledning av vrakfynd (VR)
	I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 79/2010-2011 föreslås att anslaget om 95.000 euro under momentet 46.60.22 stryks och att Ålands penningautomatförening ges i uppdrag att ordna ett världsomspännande lotteri med en flaska champagne som huvudvinst. Utskottet föreslår att finansmotionen förkastas. Ett lotteri där vinsten är en upplevelse på Åland som inkluderar en flaska av champagnen är enligt utskottet ett alternativ till att marknadsföra både champagnen och Åland. Utskottet betonar vikten av att lotteriet arrangeras på ett sådant sätt att exklusiviteten inte drabbas. Utskottet noterar att försäljningen av champagnen ifrågasatts i relation till landskapets internationella förpliktelser inom kulturarvet. Utskottet konstaterar att fyndet är världsunikt och landskapsregeringen har kategoriserat fem flaskor som fornfynd, vilka kommer att bevaras för framtiden, medan de resterande används på annat sätt. Utskottet har erfarit att förberedelserna för att kommersialisera champagnefyndet genom auktion kommit långt. Utöver auktion kan även donation, till evenemang med hög synlighet, och lotteri vara möjliga alternativ för fyndets kommersialisering. Även ölen bör om möjligt kommersialiseras så att det gynnar det åländska näringslivet. Den öl som tillverkas av det som återskapas av vrakfyndet kunde med fördel tillverkas på Åland. Utskottet betonar att det inte är någon myndighetsuppgift att handha affärsverksamhet kring champagnefyndet. Utskottet stöder landskapsregeringens strävan att finna en annan aktör som för landskapets räkning kommersialiserar fyndet.
46.60.74.	Utvecklande av Bomarsund (R)
	Enligt framställningen är en förutsättning för projektet att ett avtal om driftsansvar för besökscentret ingås med Sunds kommun. Utskottet konstaterar att ett sådant avtal ännu saknas.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.20.	SJÖTRAFIKEN
48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)
	Landskapsregeringen föreslår ett tilläggsanslag för sjötrafiken uppgående till 1.600.000 euro bl.a. för att möta de höjda bränslepriserna och täcka de felkalkylerade driftskostnaderna för m/s Skarven. Både sjötrafiken och vägtrafiken har således varit underbudgeterade. Utskottet har erfarit att m/s Skarven efter inkörning fungerar tillfredsställande med ökad trafikvolym. Under perioden mars 2009 till och med februari 2010 transporterade m/s Knipan och m/s Lotta II sammanlagt 89549 bilar och 3781 lastbilar. Under motsvarande period från mars 2010 till och med februari 2011 transporterade m/s Skarven 93593 bilar och 4993 lastbilar. I sammanhanget kan noteras att lastbilstrafiken på föglölinjen har ökat kraftigt till stor del beroende av expansionen inom fiskförädlingen. Landskapsregeringen har presenterat ett nytt resultat- och budgetuppföljningssystem för sjötrafiken vilket sannolikt kommer att minimera riskerna för felräkningar vid kommande budgetering. Utskottet konstaterar ändå att stora fluktuationer i fråga om oljepris är svåra att beakta vid budgeteringen. Utskottet konstaterar att ett sk. kortruttsmeddelande har överlämnats till lagtinget. Utskottet understryker vikten av att skärgårdstrafiken långsiktigt effektiveras för att stävja driftskostnadsökningen. Utskottet hänvisar även till sitt betänkande nr 3/2010-2011 där följande anges: ” Utskottet betonar vikten av att utbyggnaden av kortrutt snarast påbörjas och uppmanar landskapsregeringen att om möjligt söka extern finansiering för investeringen.”. Utskottet betonar att de besparingsåtgärder som landskapsregeringen aviserat i budgeten för år 2011 fortsättningsvis är nödvändiga. Med anledning av de höga kostnaderna för körning i is anser utskottet att landskapsregeringen kan överväga en större beredskap för att etablera isvägar då förhållandena det tillåter.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 27 april 2011 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Britt Lundberg, ministrarna Roger Eriksson, Torbjörn Eliasson, Mats Perämaa och Veronica Thörnroos, näringslivsutvecklaren Dan Backman, bitr. avdelningschefen Ian Bergström, direktör Roland Karlsson från Andelsbanken, Vd:n Daniel Dahlén från Ålands Näringsliv, lagberedaren Olle Ekström, ordf. Jesper Eliasson från Ålands Gymnasiums styrelse, finanschefen Dan E Eriksson, företagaren Markus Eriksson från Föglö, bostadslåneinspektören Sten Eriksson, vd:n Tage Eriksson från Ålands producentförbund rf, befälhavaren Christer Fellman vid m/s Skarven, ordföranden Brita Enroth-Lindén vid Ålands fackskollärare rf, byråchefen Viveka Löndahl, ordf. Mia Hanström från näringslivsnämnden i Kumlinge, förvaltningschefen Gyrid Högman från Ålands Gymnasium, byråchefen Sölve Högman, vd:n Anders Ingves från Ålands penningautomatförening rf, rederichefen Kaj Jansson, rektorn Edvard Johansson från Högskolan på Åland, energiutvecklaren Henrik Juslin, avdelningschefen Rainer Juslin, avdelningschefen Niklas Karlman, ordföranden Folke Karlsson från Bomarsundssällskapet rf, finanssekreteraren Johanna von Knorring (per telefon) från finansministeriet, industrirådet Petteri Kuuva från Arbets- och näringsministeriet (per telefon), vd:n Henrik Lindqvist från ALLWINDS Ab, budgetchefen Hannu Mäkinen (per telefon) från finansministeriet, kommundirektör Christina Nukala-Pengel från Sunds kommun, utredare/forskare Richard Palmer från ÅSUB, kontorschefen Jan-Erik Rask från Nordea Abp, vd:n Johannes Snellman från ÅCA, föreståndaren Niklas Söderlund från Ålands försöksstation, budgetrådet Petri Syrjänen (per telefon) från finansministeriet och kanslichefen Erkki Virtanen från arbets- och näringsministeriet (per telefon).

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jan-Erik Mattsson och vice ordförande Raija-Liisa Eklöw och ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom samt ersättaren Runar Karlsson.

Reservation har inlämnats av ltl Camilla Gunell, vilket fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2011 och

att lagtinget förkastar finansmotion nr 79/2010-2011.

__________________

Mariehamn den 26 maj 2011

Ordförande

Jan-Erik Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

Reservation till finansutskottets betänkande nr 6/2010-2011

Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

Moment 46.60.22. Särskilda angelägenheter i anledning av vrakfynd (VR)

Utskottet konstaterar mycket riktigt att den kommande kommersialiseringsprocessen av champagne- och ölfyndet inte är en myndighetsuppgift. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att söka en extern part som kan vidarebearbeta fyndets turistiska och marknadsföringsmässiga värde för Åland. Det vore därför följdriktigt att inte heller budgetera de 43.000 euro som landskapet föreslår för fortsatt expertis och projektledning inom förvaltningen. En mycket lämplig aktör för att kommersialisera fyndet ytterligare är Ålands Penningautomatförening (PAF). De har de marknadsföringskanaler, språkkunskaper och internationella kontakter som krävs för uppdraget. Den specialkunskap som fodras kan köpas in direkt i bolaget. Att landskapet skulle bilda en egen organisation för kommersialiseringen av fyndet verkar inte ändamålsenligt.

Undertecknad föreslår

att moment 46.60.22. minskas med 43.000 euro gällande projektledning och inköp av expertis inom landskapsförvaltningen för champagnefyndets kommersialisering. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att uppta förhandlingar med PAF om skötseln av den fortsatta kommersialiseringsprocessen.

Moment 46.60.74. Utvecklande av Bomarsund

Landskapsregeringen uppför ett besökarcentrum i Bomarsund på det villkor att Sunds kommun påtar sig ett driftsansvar för centret. Om samma princip ska gälla framöver betyder det att kommunerna på Åland borde åta sig driftsansvar också för andra turistiska och museala projekt som landskapet etablerar, vilket inte är kommunernas kärnverksamhet. Resonemanget är inte hållbart. Landskapet måste försäkra sig om att ett besökarcentrum på ett av Ålands mest uppmärksammade och kulturarvspolitiskt viktigaste besöksmål bedrivs professionellt, med forskningsbaserad kunskap och information om Bomarsund och sakkunnig guidning i området.

Undertecknad föreslår

att betänkandets text under 46.60.74. ersätts med “Landskapsregeringen uppför ett besökarcentrum i Bomarsund. Driften av centret sköts av landskapet och kaférörelsen samt försäljningsverksamhet bjuds ut till privata näringsidkare”.

Mariehamn den 26 maj 2011

Camilla Gunell (S)

Finansutskottets betänkande 6/2010-2011

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter